Rättssäkerhet vid indragande av körkort
Interpellation 2024/25:509 av Niels Paarup-Petersen (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-07
- Överlämnad
- 2025-03-10
- Anmäld
- 2025-03-11
- Svarsdatum
- 2025-03-21
- Besvarad
- 2025-03-21
- Sista svarsdatum
- 2025-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Transportstyrelsen kopplar sedan ett femtontal år tillbaka rätten att ha körkort till Socialstyrelsens riktlinjer om hur mycket alkohol som svenskar maximalt bör dricka. Socialstyrelsen har kommit fram till att vi svenskar inte bör dricka mer än 120 centiliter vin per vecka. Mängden motsvarar 1,5 flaskor vin eller tio 50-centilitersburkar med folköl eller tio 33-centilitersburkar starköl.
Detta är en mängd som jag tror att vi är många som kommer över relativt ofta. En skattning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (Can) visar att 41 procent av alla vuxna i Sverige har ett riskbruk av alkohol enligt Socialstyrelsen (can.se/pressmeddelande/riskbruket-av-alkohol-i-sverige-synliggjort). Om man bara räknar dem som dricker alkohol uppgår andelen till mer än hälften, alltså en majoritet.
Enligt Transportstyrelsens riktlinjer bör alltså en majoritet av Sveriges vuxna befolkning inte ha körkort …
Det är i sig själv en anmärkningsvärd syn på den svenska befolkningen, men det blir än mer problematiskt när man ser hur Transportstyrelsen värderar om människor ska ha rätt att körkort.
Transportstyrelsens läkare i Borlänge ställer numera regelbundet diagnoser om alkoholmissbruk på patienter de aldrig träffat. Det som fått Transportstyrelsen att dra in deras körkort är att de lämnat några blodprover med resultat över 0,3 för alkoholmarkören PEth – ett resultat som indikerar att de under den senaste månaden druckit mer än i genomsnitt 1,5 flaskor vin i veckan eller motsvarande.
PEth som alkoholmarkör har sitt ursprung i forskning som gjorts i Lund. PEth bildas bara i kroppen om man dricker alkohol, etanol. Det är en stor fördel vid mätning av alkoholkonsumtion. En av de ledande auktoriteterna på PEth-prover både i Sverige och internationellt är en analytisk kemist och forskare på Karolinska institutet i Stockholm. Han började utveckla ett förenklat PEth-test för 15 år sedan för att ta fram analysmetoder som är rättvisande och träffsäkra. Det är resultatet från dessa prover som nu används av Transportstyrelsen till att ta folks körkort.
Den här forskaren anser dock inte att PEth-blodprover visar hur mycket man har druckit eller när (skd.se/2025-02-18/nagra-ol-med-kollegorna-efter-jobbet-kan-kosta-dig-korkortet). Även i läkarkretsar diskuteras provets trovärdighet och hur rättvisande det är (lakartidningen.se/opinion/debatt/2024/11/problematiskt-nar-tolkning-av-biomarkorer-vilar-pa-tunn-evidens). Men Transportstyrelsen vill framöver att det ska bli den enda obligatoriska alkoholmarkören i Sverige.
Många svenskar riskerar enligt Skånska Dagbladets granskningar att få körkortet indraget, trots att det inte finns något bevis för att de varit annat än spiknyktra varje gång de kört bil. Och Transportstyrelsen kan inte heller redogöra för hur många bilister i Sverige som mist körkortet och klassats som alkoholmissbrukare efter det kontroversiella PEth-blodprovet.
Antalet PEth-tester har gradvis ökat senaste åren. Numera återkallar Transportstyrelsen många körkort med bara några PEth-provresultat som bevis för att körkortsinnehavaren är alkoholmissbrukare.
Transportstyrelsens läkare har dessutom en egen och strängare diagnos för alkoholmissbruk jämfört med övriga vården (skd.se/2025-02-20/alla-med-korkort-ska-tvingas-till-peth-test-nar-de-soker-vard). Transportstyrelsens läkare anser att patienter vars PEth-blodprover hamnar över 0,3 är ”alkoholmissbrukare”. Socialstyrelsen, som definierat vad nivåerna i PEth-proverna ska visa, kallar samma sak för ”riskbruk”.
Transportstyrelsens läkare har även helt felaktigt uttalat i förvaltningsrätterna att PEth-gränsen på 0,3 betyder att någon druckit fyra till sex glas vin dagligen under lång tid. Gränsvärdet överskrids i stället vid drygt 120 centiliter vin i veckan under en månads tid. Detta är alltså ett uttalande som ligger till grund för att ta människors körkort.
Sveriges läkare har tidigare protesterat mot att Transportstyrelsen vill bygga ut angiverisystemet inom sjukvården och tvinga patienter med körkort att gå med på så kallade PEth-blodprover. En majoritet av alla svenskar skulle någon gång riskera mista körkortet med nuvarande gränsvärden.
En forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, kallar det nuvarande läget för en rättsskandal och anser att Transportstyrelsen i princip skulle kunna förbjuda även en måttlig alkoholkonsumtion för den som vill ha kvar körkortet (skd.se/2025-03-01/forskaren-de-indragna-korkorten-ar-en-svensk-rattsskandal).
För att hamna under PEth-testets gräns på 0,3 för den som en gång blivit klassad som en person med för hög alkoholkonsumtion krävs det total avhållsamhet från alkohol i två månader i sträck, eftersom provet ska tas vid två tillfällen. Funktionellt innebär det att en svensk myndighet, på eget bevåg, har förbjudit alkoholkonsumtion hos vanliga svenskar som inte skulle få för sig att sätta sig bakom ratten vare sig onyktra eller bakfulla – svenskar som aldrig begått något brott.
Det är absolut inte hälsosamt att dricka mycket. Ju mer du dricker, desto farligare är det för hälsan. Det ökar även risken för våld och olyckor.
Men det är inte olagligt att dricka 1,5 flaskor vin i veckan och samtidigt ha körkort. Det är rent av tillåtet att vara dyngrak ibland utan att förlora rätten att ha körkort. Så bör det fortsätta vara.
Vi måste självklart fortsätta arbeta hårt för att berusade människor inte ska köra bil. Om det finns det ingen tvekan. Men Transportstyrelsen ska inte vara moralpolis och ta folks körkort utan skäl eller utan rättssäkerhet.
Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson:
Tänker statsrådet ta några generella initiativ för att säkra att indragande av körkort sker rättssäkert och baserat på vetenskapligt korrekta metoder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:509
Webb-tv: Rättssäkerhet vid indragande av körkort
Dokument från debatten
- Fredag den 21 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:88
- Protokoll 2024/25:88 Fredagen den 21 marsProtokoll 2024/25:88 Svar på interpellation 2024/25:509 om rättssäkerhet vid indragande av körkort
Protokoll från debatten
Anf. 84 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Niels Paarup-Petersen har frågat mig om jag tänker ta några generella initiativ för att säkra att indragande av körkort sker rättssäkert och baserat på vetenskapligt korrekta metoder.
Den som har körkort måste uppfylla de personliga och medicinska kraven för körkortsinnehav. Dessa specificeras närmare i Transportstyrelsens medicinska föreskrifter.
Transportstyrelsen har nyligen avslutat en remittering av förslag på nya trafikmedicinska föreskrifter och allmänna råd när det gäller bland annat alkoholbruk. Jag kan konstatera att förslaget inte innehåller något krav på att alla patienter med körkort ska lämna så kallade PEth-prover. Inte heller finns det någon utökning av den anmälningsplikt som i dag finns för läkare i körkortslagen.
Det remitterade förslaget är ett steg bort från den praxis som har utvecklat sig på området, och jag välkomnar detta steg som Transportstyrelsen nu tar.
Anf. 85 Niels Paarup-Petersen (C)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret även om det var lite kort.
Det är ingen rättighet att ha körkort. Man ska inte ha körkort om man dricker, man ska inte köra bil med alkohol i blodet etcetera. Det är viktigt att vi slår fast det så att det inte råder någon tvekan om att jag och ministern är överens om det.
Även om det inte är en rättighet att ha körkort är det faktiskt en rättighet att få rättssäkra och evidensbaserade beslut kopplade till ens vård och ens körkort. Men så ser det inte riktigt ut i dagsläget utifrån den information som har kommit fram.
Eftersom ministern i sitt svar välkomnar en förändring verkar han liksom jag anse att praxis inte har varit bra och att beslut som har tagits kanske inte har varit rättssäkra och evidensbaserade. Vi vet att prov tas utan att personer är medvetna om det, vilket är ett problem. Vi vet också att likhetstecken sätts mellan generella resultat och individuella resultat, alltså att den nivå som gäller för ett genomsnitt av befolkningen också gäller en enskild individ. Men så ser verkligheten inte ut. En viss nivå på PEth-provet bevisar inte en enskild människas alkoholintag.
En forskare från Lunds universitet säger att de flesta inte har koll på att nedbrytningstiderna kan vara olika för olika människor. Man kan mäta allt från en veckas konsumtion till en månads konsumtion i samma prov. Det gör givetvis skillnad när det gäller hur mycket den enskilda individen har druckit. Ändå värderas det på samma sätt av Transportstyrelsen, vilket är en stor utmaning.
Jättemånga har hört av sig till mig om detta. Att man inte alltid kan lita på allt man hör vet vi. Men jag har sett tillräckligt många konkreta exempel, inklusive testresultat, beslut från Transportstyrelsen och läkare med mera, som visar att PEth-resultat i praktiken räcker för att bli av med körkortet. Det är varken rimligt eller rättssäkert. Det skadar också förtroendet för både vården och staten, vilket gör att många läkare är skeptiska till hur det ser ut.
Jag vet att PEth-testerna har blivit vanligare internationellt och i arbetslivet, och de är värdefulla som en grund för diskussion. De visar ju att man har druckit alkohol, för utan alkohol syns inget resultat. Jag vill därför understryka att det är bra att vi har denna typ av tester. Men man kan inte dra förhastade slutsatser av dem utan att tänka på konsekvenserna och ta med helheten.
Det finns de som blåser i alkolås varje dag i sitt jobb som lastbilschaufförer, och det har aldrig varit något problem. Ändå blir de av med körkortet baserat på ett generellt test som inte visar om just de faktiskt har kört bil med alkohol i blodet. De anses vara en fara i trafiken bara på grund av PEth-provet trots att de varje dag blåser grönt i alkolåset.
Jag har sett utdrag från vården som visar att patienter efter att läkaren har sagt att deras PEth är högt minskar sin konsumtion direkt och därmed har koll på konsumtionen. Ändå förlorar de körkortet.
Det är som sagt bra med ett test, men det kan inte stå ensamt. Man kan inte likställa de generella nivåerna med vad den enskilda individen faktiskt har druckit. Detta är forskare och läkare överens om, och ändå sker just det. Folk förlorar jobb och inkomster utan att någonsin ha kört rattonyktra eller varit en fara i trafiken.
Tänker ministern ta detta seriöst och ta itu med de reella problem som finns? Det räcker inte att vara nöjd med Transportstyrelsens nya riktlinjer, som Transportstyrelsen nyligen ändrat trots att man aldrig sagt att något var fel med de tidigare riktlinjerna.
Kan statsrådet lova att det inte längre kommer att dras in körkort baserat på enbart PEth-prov?
Anf. 86 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Först vill jag tacka för interpellationen och ledamotens engagemang. Jag tror inte att någon ifrågasätter ledamotens motiv för att engagera sig.
Jag noterade också förtydligandet i början. Det är ju så att nykterhet i trafiken är en viktig faktor för att nå nollvisionen. I dag har fyra av tio förare som dör i trafiken alkohol eller narkotika i kroppen. Att öka nykterheten i trafiken skulle alltså göra att vi kommer närmare nollvisionen. Interpellationen handlar om något annat än det, men det är ändå viktigt att slå fast i denna debatt att det finns en bred samsyn om att stärka nykterheten i trafiken som en del i arbetet för att nå nollvisionen.
Interpellationen handlar om de medicinska kraven och tillämpningen av dem. För att få och få behålla sitt körkort ska de medicinska kraven uppfyllas. Syftet med regelverket är inte att vanliga människor på ett omotiverat sätt ska hindras från att köra bil, utan syftet är att upprätthålla trafiksäkerheten. Låt mig understryka att de medicinska kraven ska vila på etablerad forskning och att det ska användas etablerade mätmetoder av fastställda gränsvärden. Detta är viktigt av just rättssäkerhetsskäl.
Jag förväntar mig att Transportstyrelsen i sitt arbete nu och framöver samlar in de synpunkter som finns och värderar dem. Som jag sa i mitt första svar välkomnar jag den revidering av föreskrifterna som redan är föreslagen. Inför denna revidering har man inhämtat synpunkter och lyssnat på läkarprofessionen. Ändringarna innebär att inte enbart förhöjda prov kan leda till återkallelse. Föreskrifterna bedöms också ge tydligare vägledning till landets läkare.
Enligt Transportstyrelsens bedömning kommer föreskrifterna att bli mer träffsäkra och därmed leda till färre körkortsåterkallelser på detta område. När de nya föreskrifterna finns på plats är det möjligt att söka om körkortstillstånd och bli prövad enligt dessa nya föreskrifter. Jag tror att detta är viktigt att understryka.
Det har förekommit en del obekräftade uppgifter i debatten som har spridits, dels om den alkoholmängd som krävs för att få körkortet indraget, dels om de tester som används. Transportstyrelsen har påpekat att delar av rapporteringen har varit missvisande, och man har gått ut med förtydliganden. Det är viktigt att allmänheten inte vilseleds. Vi har alla ett ansvar att vara korrekta och tydliga, för annars riskerar vi att undergräva tilliten till regler och myndigheter.
Transportstyrelsen gör nu en regelöversyn. De nya reglerna kommer att förtydliga när en förare är medicinskt olämplig för körkort. Myndighetens bedömning är som sagt att regeländringen kommer att innebära färre körkortsåterkallelser inom detta område. Det är det besked myndigheten har gett, och det är det besked jag kan vidareförmedla i dag.
Låt mig lägga till att regeringen givetvis kommer att följa detta arbete mycket noga av just de skäl som jag har understrukit är viktiga, det vill säga rättssäkerhet och att man inte likställer missbruk med Socialstyrelsens definition av riskbruk. Transportstyrelsen har förtydligat att så inte är fallet. Det ställs inte heller krav på att läkare tar PEth-tester, och Transportstyrelsen har inga förslag om att sänka gränser och tillåta mindre alkohol.
Jag hoppas att detta var ett tydligt svar på interpellantens angelägna fråga.
Anf. 87 Niels Paarup-Petersen (C)
Fru talman! Det är bra att statsrådet tar detta på allvar. Vi förefaller vara överens om att riktlinjerna inte har varit helt korrekta och att detta har lett till felaktiga beslut. Då är det viktigt att man får bli prövad igen, och jag är glad att så kommer att ske.
Som statsrådet var inne på leder onykterhet i trafiken till dödsfall. Därför är det otroligt viktigt att de metoder vi har för att säkra att människor inte kör onyktra i trafiken är korrekta, har förtroende från befolkningen och inte leder till att människor håller sig borta från vården i stället för att gå dit.
Det är en av de saker som läkarprofessionen har varit väldigt tydlig med. Det sätt som testerna använts på, och som man kanske i viss mån fortfarande kommer att använda dem på, leder till minskat förtroende för vården. Det är en jättefara som i sig kan leda till att färre får behandling för eventuella problem.
Jag har talat med flera läkare i samband med detta. Alla är överens om att en bra läkare har en bra hantering av dessa test. Om du har ett högt testvärde tar läkaren ett samtal med dig om din konsumtion. Om du kan visa att du inte har problem är det inget som behöver förmedlas vidare. Det måste vara väldigt tydligt så att vi kan öka förtroendet för vården igen.
Jag är helt med på att det måste bygga på fakta. Vi kan inte alltid avgöra hur det är med det som skrivs i medierna. Vi kan vara överens om att vi i olika sammanhang har sett saker i tidningarna som man kanske inte helt känner igen från verkligheten.
Att det har varit en massa tillfällen där människor har utsatts för rättsosäker behandling är dock ställt utom allt tvivel, och Transportstyrelsen, som är en myndighet under statsrådet, har bidragit till detta. Det ansvaret ligger på statsrådet.
Det är viktigt att det också blir tydligt att det är människor som har förlorat sina körkort, sina jobb och sina inkomster etcetera på grund av felaktiga beslut. Det är viktigt att det också kommer upp. Det är faktiskt så.
Det är därför man nu också från Transportstyrelsen inser att man får ändra riktlinjerna eftersom det har fattats felaktiga beslut. Annars skulle man sannolikt inte ändra dem, gissar jag.
Ansvaret för dessa människors öden måste också tas på allvar. Det har jag fortfarande inte riktigt sett från vare sig Transportstyrelsen eller statsrådet i dagsläget.
Det räcker inte med att vara nöjd med att Transportstyrelsen kommer med nya riktlinjer. Vi måste säkra att de faktiska konsekvenserna blir bättre än vad de är i dag.
Jag uppskattar att statsrådet förväntar sig att Transportstyrelsen nu lyssnar på den kritik som har kommit med de många olika inspelen om individer etcetera och säkrar att det speglas i riktlinjerna.
Jag skulle bli ännu gladare om statsrådet kunde försäkra mig om att så kommer att ske och att han inte bara förväntar sig det.
Anf. 88 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag tackar ledamoten så mycket för frågan!
Förvaltningsmodellen i Sverige är sådan att myndigheter ligger under regeringen och inte under enskilda statsråd. Däremot är det förstås riktigt att jag förväntar mig att det som Transportstyrelsen har kommunicerat i form av att det kommer att leda till att det blir färre som drabbas av detta också kommer att bli verklighet. Det är något som regeringen kommer att följa.
Jag vill vara tydlig med att upprepa vad jag sa. De nya föreskrifterna bedöms ge tydligare vägledning till landets läkare. Det tror jag är viktigt med tanke på det ledamoten tar upp. Enligt Transportstyrelsens bedömning kommer föreskrifterna att bli mer träffsäkra och, som jag sa, leda till färre körkortsåterkallelser på området.
Det är också viktigt att den som upplever att den har fått ett felaktigt beslut kan - när de nya föreskrifterna finns på plats - ansöka om körkortstillstånd för prövning mot de nya föreskrifterna. På det sättet svarar processen vidare framåt mot det som ledamoten mycket riktigt tar upp om rättssäkerhet. Man ska få sin sak prövad igen mot de nya föreskrifterna.
Det kan vara viktigt att slå fast, eftersom det är en del av den diskussion som har uppstått till följd av medieuppgifter, att det i dag inte finns och inte eller föreslås något tvång för patienter med körkort att ta PEth-blodprover.
Även i de nya föreskrifterna finns en möjlighet att, i de fall där blodprov krävs, använda sig av CDT-blodprov. CDT-test är ett blodprov som används för att bedöma alkoholkonsumtion över tid. Den möjligheten kommer fortsatt att finnas.
Samtidigt som jag säger det vill jag lyfta fram att det inte räcker med ett enstaka test som överstiger gränsvärdet med PEth-metoden. Det krävs minst två tester och ofta fler med en period om minst fem veckor mellan testerna. Det är förstås viktigt att det också tillämpas på det sättet.
Fru talman! I övrigt tror jag att jag redan har svarat på frågorna. Det är viktigt att säga att det nya remitterade förslaget är ett steg bort från den praxis som har utvecklat sig på området. Jag välkomnar det steg som Transportstyrelsen nu tar.
Anf. 89 Niels Paarup-Petersen (C)
Fru talman! Tack till ministern!
Jag uppskattar svaren. Jag tycker att det är bra att vi kan ha en öppen debatt om de här sakerna. Jag förstår förvaltningsmodellen. Jag tror att de flesta människor uppfattar att den myndighet som ligger under ett statsråd förväntas statsrådet ha ett lite särskilt ansvar för.
Med tanke på de saker som har hänt får vi hoppas att det blir bättre. Det har verkligen varit rättsosäkert, och det har fattats beslut som inte borde ha fattats. Jag vill ändå understryka att det är så.
Det är klart att det finns en del människor, inkluderat jag själv, vilkas förtroende för myndigheten har skadats lite kopplat till detta. Det är experter från ministerns egen myndighet som kallar detta för en rättsskandal. Läkare pekar på att förtroendet för vården har underminerats. Forskare säger att proven inte kan stå på egna ben och användas som de gjorts.
Transportstyrelsen har gett felaktig information till domstolar. Människor som aldrig varit en fara i trafiken har blivit av med körkortet.
Känslan att vi helt kan lita på att Transportstyrelsen kommer att göra de nya regelverken helt som de bör vara kanske inte är hundra procent, tyvärr. Jag önskar att det var så, men rätt många som hört av sig till mig har inte riktigt den uppfattningen. Det inkluderar också läkare etcetera.
Man har på eget bevåg i praktiken fått förbjuda vanlig alkoholanvändning hos en del människor. Det gäller inte för alla. Det ska man verkligen understryka, eftersom den bild som har getts är att det gäller för alla. Det gör det verkligen inte. Det är inte Transportstyrelsens jobb att vara moralpolis.
Frågan kvarstår lite. När kommer de nya riktlinjerna, statsrådet? Tänker statsrådet verkligen följa upp de nya riktlinjerna och säkra att de ställningstaganden som görs i varje fall från och med nu är rättssäkra och baserade på evidens och demokratiska beslut?
Tack så mycket, statsrådet, för en bra diskussion.
Anf. 90 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag vill också tacka ledamoten för en konstruktiv och saklig diskussion.
Precis som ledamoten var inne på kan man inte alltid påverka hur det återförs och beskrivs. Att kunna diskutera detta i sak är tillräckligt, även utan överdrifter.
Jag välkomnar de nya föreskrifter som tas fram och ny praxis. Jag har också gett besked om att man kan prövas mot de nya föreskrifterna även om man har blivit av med sitt körkortstillstånd enligt den gamla praxisen.
Det är självklart så att jag ansvarar för frågor som ligger under mitt beredningsområde. Det är därför jag är här i dag och svarar på frågor om den fråga som interpellationen handlar om.
Jag kan ge ett mycket tydligt svar. Självklart är min avsikt att följa upp detta noga så att tillämpningen blir precis så som Transportstyrelsen har beskrivit att den ska vara. Jag misstänker att Niels Paarup-Petersen också kommer att följa den här frågan och att vi kan ha fortsatt dialog om detta.
Det gäller att tillämpningen blir så som den är avsedd och att det ytterst kan stärka tilliten till staten och det offentliga. Där har vi ett gemensamt ansvar att få till den förändring som behövs och som nu ligger på Transportstyrelsen att vidta. Den är på gång, och ett förslag är remitterat.
Det handlar också om att i den fortsatta diskussionen bidra till saklighet och fokus på både den här frågan och på det som vi båda två inledde med att säga. Det gäller att stärka trafiksäkerheten och se till att inte ha onyktra förare i trafiken. Det är delvis en annan fråga än den vi diskuterar här i dag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.