Rätt till tolk i vården
Interpellation 2024/25:133 av Christofer Bergenblock (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-22
- Överlämnad
- 2024-10-23
- Anmäld
- 2024-10-24
- Sista svarsdatum
- 2024-11-14
- Svarsdatum
- 2024-11-28
- Besvarad
- 2024-11-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
En av Tidöavtalets allra mest kritiserade punkter har varit den om att begränsa rätten till tolk för både personer med uppehållstillstånd och personer med svenskt medborgarskap. Allra störst har kritiken varit från läkare och sjuksköterskor eftersom man ser att ett genomförande hotar både patientsäkerheten och arbetsmiljön. Fram tills nu har regeringen inte tillsatt någon utredning, sannolikt eftersom man väntat på utslaget i rättsprocessen kring försöket från det högerkonservativa styret i Region Blekinge om att införa en sådan avgift.
Nu har Förvaltningsrätten i Växjö underkänt Region Blekinges beslut eftersom det strider mot hälso- och sjukvårdslagen. Det finns helt enkelt inget lagstöd för att införa en sådan avgift. Även om förvaltningsrätten inte prövade frågan utifrån lagstiftningens portalparagraf om rätten till jämlik vård så är det mer än sannolikt att förslaget hade underkänts även av den anledningen. Införandet av en tolkavgift innebär ju de facto att vård inte längre ska ges på jämlika villkor.
När nuvarande lagstiftning alltså inte tillåter införandet av tolkavgift ökar risken för att regeringen nu kommer att tillsätta en utredning i syfte att föreslå förändringar i hälso- och sjukvårdslagen. Sannolikt behöver man både skriva in rätten att ta ut den formen av avgifter och skrota den nuvarande skrivningen om rätten till ”vård på lika villkor för hela befolkningen”.
Mina frågor till statsrådet Acko Ankarberg Johansson är därför:
- Avser statsrådet att gå vidare med förslaget om att ta ut avgift för tolk inom vården?
- Vilka konsekvenser bedömer statsrådet att ett införande av tolkavgifter riskerar att få för patienter och personal i vården, och avser statsrådet att vidta några åtgärder utifrån sin bedömning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:133
Webb-tv: Rätt till tolk i vården
Dokument från debatten
- Torsdag den 28 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:39
- Protokoll 2024/25:39 Torsdagen den 28 novemberProtokoll 2024/25:39 Svar på interpellation 2024/25:133 om rätt till tolk i vården
Protokoll från debatten
Anf. 98 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Christofer Bergenblock har frågat mig om jag avser att gå vidare med förslaget om att ta ut avgift för tolk inom vården, vilka konsekvenser jag bedömer att ett införande av tolkavgifter riskerar att få för patienter och personal i vården och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min bedömning.
Christofer Bergenblock hänvisar i sin fråga till en dom från förvaltningsrätten i Växjö. Jag vill inleda med att tydliggöra att jag inte kan uttala mig om enskilda domar.
Språket är en nyckel till integration. Med goda kunskaper i svenska minskar behovet av att tillhandahålla tolk i kontakter med olika samhällsfunktioner. Det är i ljuset av detta som överenskommelsen om en begränsning av tillgången till offentligt finansierad tolk ska läsas, liksom utgångspunkten att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster.
Regeringen kommer att återkomma gällande det konkreta genomförandet av överenskommelsen i Tidöavtalet.
Anf. 99 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, även om statsrådet bara besvarade en av mina två frågor. Den första frågan besvarades med ett ja, det vill säga att regeringen tänker gå vidare med att utreda frågan om avgift för tolk i vården. Min andra fråga, om vilka konsekvenser statsrådet bedömer att en sådan avgift kan medföra, fick inget svar alls. Här väntar jag mig svar i statsrådets nästa inlägg.
Varför behövs det tolk i vården? Jo, för att alla har rätt att göra sig förstådda när de söker vård och behöver komma i kontakt med sjukvården. Det finns många olika delar i detta, och det handlar inte bara om patientperspektivet utan lika mycket om vårdpersonalens perspektiv. Båda parter behöver göra sig förstådda. Om en patient inte kan beskriva sina symtom eller problem på ett korrekt sätt är risken stor att det leder till missuppfattningar och onödiga undersökningar som kostar vården onödiga pengar. Om en läkare eller sjuksköterska inte kan beskriva för en patient vilken sjukdom den har fått, vad den behöver för behandling och vilka mediciner den ska ta och hur de ska tas är risken stor att det leder till vårdskador. Detta handlar i grunden om två saker: patientsäkerhet och vårdpersonalens arbetsmiljö.
Det handlar också om något övergripande, nämligen hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om allas rätt till vård på lika villkor. Det är stor risk att denna rätt slås sönder om en avgift för tolk införs. Näst efter angiverilagen är detta kanske den punkt i Tidöavtalet som har fått allra mest kritik. Det har varit upprop från läkare, sjuksköterskor och undersköterskor eftersom de ser vad effekterna kan bli av en avgift för tolk: Det kommer att slå mot patientsäkerheten och mot deras arbetsmiljö. Personalen riskerar även att bli av med sina legitimationer om det uppstår vårdskador och Ivo granskar eller anmälningar görs till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd - även om vårdskadorna beror på språkförbistring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Från regeringens sida handlar det inte om att värna om patienterna eller personalen. Det handlar sannolikt inte heller om pengar. Det handlar väl på något vis om att hitta sätt att trycka till människor med annan bakgrund som inte har lyckats lära sig svenska eller som på grund av demens har glömt den svenska de en gång lärt sig.
Vilka konsekvenser bedömer ministern att en tolkavgift kommer att få för patienter och personal?
Anf. 100 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Bergenblock för frågan. Det är trevligt att ledamoten har upptäckt denna fråga, för jag har ju varit i riksdagen ganska många gånger och kommenterat den i interpellationsdebatter. Även om ledamoten uppenbarligen inte har läst mina svar och de långa debatter vi har haft om detta är jag väldigt glad över att ledamoten lyfter upp frågan i dag så att vi får chans att debattera den ännu en gång.
Låt mig börja med sakfrågan, för i övrigt tror jag att ledamoten vet precis hur det föreligger. Det är helt nödvändigt att vi rättar till det som brister. Många patienter som kommer till vården får i dag inte rätt till den auktoriserade tolk de behöver. I stället tolkar barn och närstående, vilket leder till patientrisker. Jag önskar att ledamoten hade ställt frågor om detta för flera år sedan, men då fanns inget engagemang. Det är i dag en stor patientrisk att människor inte får rätt till den auktoriserade tolk de behöver, och det måste vi komma till rätta med. Samtidigt stärker vi förstås svenskundervisningen så att alla som kommer till Sverige får chansen att lära sig språket. Det har på goda grunder funnits synpunkter på sfi-undervisningen, och dessa brister behöver rättas till.
När man väl får rätt till tolk måste tolken vara auktoriserad, för det är ganska avancerat att tolka i sjukvårdsfrågor. Här ser jag svagheter, och jag är besviken över det bristande engagemanget i frågan. Det är ingen som ställer frågor till regionerna om hur de gör med detta. Det skulle behöva göras mycket mer kraftfullt, och jag förutsätter att ledamotens partivänner tar upp detta i de regioner där de har möjlighet att påverka.
Regeringens uppfattning, som har framgått i de interpellationsdebatter jag har varit med i, är att tolk i vården bör avgiftsbeläggas. Det är ju avgifter i sjukvården i dag. Ingen kommer in i vården utan att betala en avgift. I dag är de inte inkomstrelaterade utan lika för alla. Jag delar ledamotens bedömning att varje ny avgift medför en risk, men det är ingen nyhet att det är avgifter för besök i sjukvården där regionerna har beslutat att det ska vara det. Så skulle det också kunna bli för tolktjänster i vården.
Det finns ännu inget förslag, så det ledamoten ber mig bedöma är precis sådant en utredning kommer att bedöma. Vi är överens om att det ska tillsättas en utredning, att vi på bredden bör säkerställa tillgång till tolk och att detta bör avgiftsbeläggas när det inte finns skäl för annat. Det har också framgått att det handlar om dem som har varit länge i Sverige och har beviljats medborgarskap och där det inte finns skäl att tro att de inte har kunnat tillgodogöra sig svenskundervisning. Ledamoten gav ju goda exempel på vilka man inte kan räkna med ska kunna svenska utifrån deras situation. Regeringens position har framgått av varje svar jag har avgett i riksdagen, och det är samma besked i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det kommer att tillsättas en utredning i närtid, och först när den är gjord återkommer regeringen med sin bedömning. Vad utredningen kommer fram till vet jag inte. Först ska direktiv beslutas och utredning genomföras. Därefter kommer regeringen gemensamt att återkomma med ett besked.
Anf. 101 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Statsrådet tar upp att det i dag förekommer många vårdavgifter. Detta var faktiskt kärnan i det domstolsutslag som kom från Förvaltningsrätten i Växjö: Hälso- och sjukvårdslagen rymmer inte denna form av avgift. Det som prövades i förvaltningsrätten var Region Blekinges beslut att införa tolkavgift, vilket överklagades. Förvaltningsrätten i Växjö kom fram till att det inte var förenligt med hälso- och sjukvårdslagen att ha denna form av avgift. Det konstaterades att detta inte var en vårdavgift.
Denna prövning är nu gjord och föranledde att jag ställde min fråga. Det är alltså en ny situation. Den bild jag har fått är att regeringen har inväntat att det skulle ske en prövning av Regions Blekinges införande av en tolkavgift.
Det är inte bara Region Blekinge som har hållit på med denna fråga. I stort sett har varenda region i Sverige där Sverigedemokraterna sitter i regionstyrelsen fått en motion eller ett förslag om införande av tolkavgift. Men uppenbarligen går det inte att införa detta i dag.
Det allra intressantaste är givetvis att få reda på om en tolkavgift strider mot portalparagrafen i hälso-och sjukvårdslagen om en jämlik vård för alla. Vi får väl vänta och se hur det blir med den saken.
Det jag frågade om var vilka konsekvenser som ministern bedömer att det skulle kunna få. Det vill hon för all del inte svara på utan inväntar utredningen. Å andra sidan beskrivs konsekvenserna i början av ministerns inlägg där hon beskriver hur det ser ut där barn och anhöriga tvingas tolka i stället för auktoriserade tolkar.
Detta är någonting som fortfarande förekommer rätt frekvent, om än kanske i mindre utsträckning än på 1990-talet och början av 2000-talet. En situation som vi absolut inte vill komma till är att barn- och anhörigtolkning utökas. Men risken är oerhört stor att det är precis det som kommer att ske.
Barn kommer att få följa med sina föräldrar till sjukvården och ta emot sjukdomsbesked och översätta dessa för föräldrarna. De kan för sjukvården behöva beskriva sjukdomar som deras föräldrar har - sjukdomar som kanske är intima eller integritetskränkande. Vi måste i stället se till att motverka den situationen på alla sätt. Där har regionpolitikerna naturligtvis ett stort ansvar, men där har också regeringen ett stort ansvar.
Jag tyckte att jag uppfattade att ministern frågade varför jag inte hade agerat i den här frågan för flera år sedan. Jag satt inte i riksdagen för flera år sedan, men jag gör det sedan 2022. Det som har varit uppe i debatten sedan 2022 är Tidöavtalet, som handlar om att försämra möjligheten till tolk i vården.
Jag skulle ändå vilja höra ett svar från sjukvårdsministern. Vi vet alla att bakgrunden är Sverigedemokraternas syn på detta. Det är de som enkom har motionerat om det i alla regioner i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad är viktigast för ministern? Är det relationen till Sverigedemokraterna, eller är det att värna patientsäkerheten och arbetsmiljön för vår vårdpersonal? Betänk att ministern är sjukvårdsminister.
Anf. 102 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Jag tror att det är klokt för alla partier att tänka mer på vilken politik de själva har än att tala om det där partiet som hela tiden blir den röda linjen som gör att man inte kommer vidare i egen politikutveckling.
Jag är väl medveten om att ledamoten är ny i riksdagen. Men Centerpartiet har funnits här under väldigt lång tid. Det engagemang man nu har i tolkfrågan välkomnar jag. Men det borde kanske ha funnits tidigare om man på allvar ser bristerna som finns i dag, för de finns. Det är oerhört angeläget att människor har en auktoriserad tolk när de kommer i sjukvården och när de behöver det.
Det är inte så att vi har inväntat någon dom i Blekinge om det som händer där. Det är helt påhittat. Alla förstår att det man gör, det gör man under lagarna. Allt vi gör, det gör vi under lagarna. Vi sätter oss inte över dem. Det finns ingen sådan lag.
Huruvida man ska ha en sådan lag i allmänhet, och om den ska införas i sjukvården, är det som ska utredas. En sådan lagstiftning finns inte i dag. Det kunde vi räkna ut i förväg. Det behövde vi inte invänta ett domslut för. Det är alldeles självklart.
Återigen: Jag får inte kommentera en dom. Det får man inte som minister. Den har givits, och den hanteras på sitt sätt. Men det är helt nödvändigt att man när utredningen kommer går igenom alla konsekvenser. Så har vi gjort med andra frågor, och vi har kommit fram till olika svar. Varje utredare får direktiv från regeringen och gör sin bedömning: Hur ska jag förstå den här frågan?
Det är precis som ledamoten lyfter fram. Det handlar om hur det ska vara när man kommer till hälso- och sjukvården. Utredaren ska gå igenom alla samhällsområden där det är aktuellt. När man kommer till hälso- och sjukvården är hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och patientlagen styrande.
Patientsäkerheten är grundbulten i hela hälso- och sjukvården. Det är därför som jag lyfter fram de brister som finns i dag, där människor inte får tillgång till tolk trots att de behöver det.
Samtliga regioner arbetar under lagen. Det står i lagen att de har ansvar för sjukvården. Vi har ingen statlig vård, utan de har ansvar för att se till att människor får den vård som de behöver på lika villkor i hela landet.
Det är nödvändigt att man tar frågan på allvar. Jag hoppas utifrån debatten att det nu kommer fler initiativ från regionerna, där man går igenom läget i sin egen region och gör de förbättringar som behövs.
I sakfrågan kommer vi inte att kunna gå vidare förrän vi har haft en utredning. Den kommer att presenteras i närtid. Därefter kommer regeringen att återkomma när den är genomförd och har varit på remiss. Sedan kommer regeringen med sin uppfattning.
Anf. 103 Christofer Bergenblock (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Sjukvårdsministern säger att det är viktigt att vi lyfter fram de brister som finns i dag. Jag kan inte annat än att hålla med. Det är oerhört viktigt att vi gör det och kommer bort från barntolkningen och anhörigtolkningen. Den är inte rimlig. Framför allt är det inte rimligt att lägga ansvaret att tolka åt föräldrar eller åt andra anhöriga på barn och ungdomar.
Det som förvånar mig i hela den här frågan är att samtidigt som ministern så tydligt pekar på de brister som finns i dag är hon beredd att utreda ytterligare försämringar som kommer att skapa nya brister.
Risken är precis den som man har framfört från vården. Ett införande av tolkavgifter kommer att leda till att fler använder sig av anhöriga och barn som tolkar, alternativt att de inte har någon tolk alls i samtalet.
Det kommer att orsaka längre vårdförlopp med fler onödiga undersökningar, fler vårdbesök för att kanske komma till en diagnos, fler felbehandlingar och fler patientskador. Det är just patientsäkerheten vi behöver värna.
Handlar det om att spara pengar? I Danmark införde man 2018 tolkavgifter i fem regioner. De konstaterade efteråt att det kostade mer i administration än vad de fick in via tolkavgifterna. Det är i varje fall knappast ett bärande argument.
Vi kommer kanske inte längre i den här debatten. Men för mig och för Centerpartiet är patientsäkerheten det som står i centrum. Oberoende av hur ministern uttrycker sig är det inte det jag uppfattar står i centrum för Tidöpartierna.
Anf. 104 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Jag noterar att ledamöter använder patientsäkerheten när det passar. När man tycker att det passar lyfter man fram patientsäkerheten. När man diskuterar läkemedelstransporter på landsbygd är det bra ibland men inte alltid. Håll en rak linje. Då tror jag att det är lättare att hantera alla frågor.
Jag håller fullt ut med ledamoten. Patientsäkerheten är nummer ett. Alla frågor man kommer till som rör sjukvården måste prövas utifrån patientsäkerheten. Jag går dock inte vidare i att spekulera om vad som kan hända förrän man har utrett något. Det är precis när man har utrett något, fått ett bra underlag för vad saken gäller och för vilka konsekvenser det får som man fattar ett beslut och bestämmer vad man tycker.
Det är klokt att vi har utredningar som ger oss underlag, i stället för löst tyckande om vad jag tror skulle vara möjligt eller någonting som jag läst om i tidningen. Svenskt utredningsväsen vill jag gärna hålla högt. Det är klokt att vi låter det få ta tid. Vi får gedigna utredningar. Vi skickar dem på remiss och lyssnar in vad olika företrädare tycker, och sedan fattar vi beslut.
Jag gillar det svenska utredningsväsendet. Jag ser fram emot att det också får användas för den här frågan så att vi vet mer innan vi fattar beslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.