Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Rätt till äldreomsorg på hemspråk

Interpellation 2007/08:197 av Papadopoulos, Nikos (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-11-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2007-11-21
Svar fördröjt anmält
2007-11-29
Sista svarsdatum
2007-12-05
Besvarad
2007-12-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 november

Interpellation

2007/08:197 Rätt till äldreomsorg på hemspråk

av Nikos Papadopoulos (s)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Antalet äldre med invandrarbakgrund och som har ett tilltagande vårdbehov ökar successivt. Utvecklingen pekar mot att vi inom en tioårsperiod kommer att ha en kraftig ökning av äldre som har behov av att möta vårdpersonal som talar det egna modersmålet. Möjligheterna att erbjuda patienter vård på modersmål finns i några kommuner men bygger i huvudsak på kommunens goda vilja att initiera en alternativ form av äldreomsorg och äldrevård. Samtidigt är behoven redan nu långt större än tillgängligheten.

De flesta som söker äldreomsorg på eget hemspråk är människor som arbetskraftsinvandrade på 60- och 70-talen eller som kommit hit som flyktingar. Många äldre invandrare har bristfälliga kunskaper i svenska språket på grund av att man flyttat till Sverige under senare delen av livet. Samtidigt vet vi att språkkunskaperna blir sämre i takt med åldrandet, särskilt om man drabbas av sjukdom. Vårdbehoven varierar men gemensamt för alla är att bra vård är kopplad till möjligheten att kommunicera.

Erfarenheterna från äldreomsorg med hemspråk är i stort sett positiva med exempelvis kortare vårdtider och friskare äldre. Trots detta är det fortfarande få kommuner som erbjuder möjligheterna. Sios och andra invandrarorganisationer har efterfrågat och ställt krav på att staten ska ta ett större ansvar för invandrargrupper som kommit till Sverige och bidragit till att utveckla välfärden.

Att åldras i en miljö där man kan kommunicera med personal och andra borde var en rättighet i ett välfärdsland som Sverige. Att invandrare ska tvingas att lita till kommunernas välvilja för att få hemtjänst eller äldrevårdspersonal är inte tillräckligt. Det krävs ett större engagemang från staten. Inte ens de största språkgrupperna ges dessa möjligheter.

Min fråga till statsrådet är vilka initiativ statsrådet avser att ta för att garantera att äldre med utländsk bakgrund får rätt till äldreomsorg på eget hemspråk.

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att kartlägga behovet av äldreomsorg och äldrevård?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:197, Rätt till äldreomsorg på hemspråk

Interpellationsdebatt 2007/08:197

Webb-tv: Rätt till äldreomsorg på hemspråk

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maria Larsson (Kd)
Anf. 15 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Nikos Papadopoulos har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att dels garantera att äldre med utländsk bakgrund får rätt till äldreomsorg på eget hemspråk, dels kartlägga behovet av äldreomsorg och äldrevård. Jag har stort förtroende för kommunernas förmåga att ta fortsatt ansvar för att alla som behöver äldreomsorg också ska kunna erbjudas en vård och omsorg av god kvalitet. Det finns brister, men samtidigt genomför många kommuner förbättringar på vissa områden. Statens roll är att bevaka att alla får del av välfärden och att stödja utvecklingen genom strategiskt viktiga initiativ. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting genomförde en enkätundersökning 2006. Drygt hälften av kommunerna svarade att det finns brukare som behöver hjälp av personal som kan tala deras språk eller har kulturkompetens. Av dessa kan var tredje kommun erbjuda alla eller en majoritet hjälp av personal som talar brukarens språk och har kulturkompetens. I en enkät om matfrågor uppgav 80 respektive 86 procent av kommunerna att de kan erbjuda religions- eller kulturanpassad kost i ordinärt boende respektive i särskilt boende. Av dem som nyanställdes 2006 hade 20 procent invandrarbakgrund. För tio år sedan var den andelen ca 5 procent. Det är särskilt vanligt att kommunerna erbjuder anhöriganställningar för brukare med utomeuropeisk bakgrund, vilket enligt Socialstyrelsen sannolikt betyder att det är en dotter som utför insatserna. Sedan år 2000 har enskilda en lagstadgad rätt till äldreomsorg helt eller delvis på samiska, finska respektive meänkieli inom sju kommuner i Norrbottens län. Frågan om en utvidgning av denna rättighet till att omfatta fler individer har belysts i en statlig utredning, och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen har den 22 november 2007 beslutat om direktiv till en utredning om en kompetensreform för äldreomsorgen. Ett viktigt skäl för att tillsätta denna utredning är bland annat behoven av att långsiktigt säkra tillgången till personal som utöver goda vårdkunskaper också kan tala brukarnas språk och har kulturell kompetens. I direktiven till Värdighetsutredningen lyfter regeringen bland annat fram behovet av trygghet för de sköraste individerna som oavsett kulturell eller etnisk bakgrund måste kunna bli förvissade om att vården och omsorgen är av god kvalitet. Värdighetsutredningen ska redovisa sitt arbete senast den 31 mars 2008. Fritt-val-utredningen ska bland annat redovisa förslag till utformning av ett valfrihetssystem för äldre och personer med funktionshinder med insatser enligt socialtjänstlagen. Fritt val leder till ett ökat utbud av utförare och en ökad anpassning till brukares önskemål till exempel när det gäller språkkunskaper och kulturell kompetens. Fritt-val-utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 29 februari 2008.
Nikos Papadopoulos (S)
Anf. 16 Nikos Papadopoulos (S)
Herr talman! Jag vill först tacka ministern för svaret. Statsrådet hänvisar i sitt svar till två utredningar. I den ena berörs frågan inte alls. I den andra finns frågan med, men det finns inga krav på åtgärder. Det ser inte jag som något svar på frågan om regeringen tänker ta några initiativ. Vad jag kan utläsa av direktivet och statsrådets svar är att det inte görs några satsningar. Regeringen avsätter inga pengar i budgeten för att göra något åt detta. Det är också märkligt att regeringen behöver vänta på en utredning när det redan finns ett förslag på hur man kan främja fler möjligheter till äldreomsorg med särskilda språkinriktningar. Herr talman! I Socialdemokraternas budgetalternativ satsas 50 miljoner kronor årligen för att stimulera kommunerna att satsa mer pengar på detta. Om statsrådet läser den nationella utvecklingsplanen för vård och omsorg om äldre som den socialdemokratiska regeringen lade fram 2006 kan hon se att det finns en bra början för att starta arbetet. Jag vill också lyfta fram att vi socialdemokrater har ett stort förtroende för kommunerna. Trots detta är det enligt statsrådets egna siffror knappt 50 kommuner som kan erbjuda denna form av omsorg. Det kan inte anses tillräckligt om två tredjedelar av kommunerna där det kan finnas behov inte kan erbjuda detta. Herr talman! Antalet äldre med invandrarbakgrund som har ett tilltagande vårdbehov ökar snabbt. I dag har mer än 10 procent av befolkningen över 65 år invandrarbakgrund. När det gäller utvecklingen de närmaste tio åren är prognosen att andelen pensionärer med utländsk bakgrund kommer att öka kraftigt. Vården och omsorgen står därför inför nya utmaningar som man i en majoritet av kommunerna inte har någon strategi för. Därför anser vi att det krävs åtgärder snarast. Vår politik innebär att vi tillsammans med kommunerna vill utveckla omsorgen och vården om de äldre. Många äldre invandrare har bristfälliga kunskaper i det svenska språket på grund av att de flyttat till Sverige sent i livet. Samtidigt vet vi att språkkunskaperna försämras i takt med åldrandet, särskilt om man drabbas av sjukdom. Herr talman! Det mångkulturella Sverige kommer att ställa äldreomsorgen och vården inför nya krav på exempelvis språkkunnig personal. Visst är det bra att flera kommuner satsar på att anställa flerspråkig personal, men det är trots allt fortfarande bara ett fåtal. Det är därför vi avsätter pengar till att stimulera utvecklingen. Om vi ska skynda på utvecklingen behöver kommunerna stöd och stimulans. Min fråga till ministern är: Kommer statsrådet att ta några initiativ för att stimulera kommunerna och landstingen att förbättra den nuvarande situationen för äldre med invandrarbakgrund?
Eva Olofsson (V)
Anf. 17 Eva Olofsson (V)
Herr talman! Nikos Papadopoulos har ställt en väldigt viktig interpellation, och jag tar därför chansen att delta i debatten. Det första jag vill säga är att äldre människor i Sverige som är födda i ett annat land inte utgör någon enhetlig grupp. Utgångspunkten måste därför vara att alla är olika individer med olika behov och önskemål. Vi vet dock att det i dag finns brister när det gäller äldreomsorg till människor som är födda i ett annat land. Det gäller både hemtjänst och äldreboende. Dessa tjänster utnyttjas i lägre grad av utrikes födda än av oss som är födda i Sverige. Ibland förklarar man dessa sociala frågor på kulturell grund och säger att det beror på att äldre invandrare bor tillsammans med sina familjer. Det är så man vill ha det. Ibland är det sant, många gånger är det inte sant, utan detta underutnyttjande kan förklaras av att vi inte har en äldreomsorg som är anpassad till vårt mångkulturella Sverige med, som Nikos Papadopoulos sade, fler och fler äldre invandrare. I min hemstad Göteborg kommer snart 20 procent av de äldre över 65 år att vara födda i ett annat land än Sverige. Det finns en mängd förklaringar till detta. En del handlar om okunskap, anser jag. En del handlar om ren diskriminering. En del handlar om synsättet att äldre invandrare ska anpassa sig till den svenska äldreomsorgen, att de ska integreras. Men en 70-75-årig assyrisk kvinna som kommit hit som anhöriginvandrare, kanske är analfabet och inte har lärt sig svenska, ska inte börja integreras på äldre dagar. Det är bra att Maria Larsson som ansvarig minister har förtroende för kommunerna. Jag tycker att statsrådet abdikerar från det faktum att man kan göra mycket även på nationell nivå. Samarbetsorganisationen för etniska organisationer i Sverige, Sios, har lagt ned ett jättejobb för att lyfta fram dessa frågor. När jag var kommunalråd i Göteborg hade jag många samtal med dem. De har lyft fram en hel radda brister som finns - att äldreomsorgen inte tar hänsyn till etniska minoriteters behov, att det inte finns äldreomsorgsenheter på etnisk grund eller personal med rätt språkkunskaper som kan hjälpa dem som bor på en äldreboendeenhet, att det inte finns träffpunkter och att det många gånger inte finns hemtjänst med språkkunnig personal. Herr talman! Jag tror precis som Nikos Papadopoulos att det behövs nationella initiativ. Ett är stimulanspengar. Ett annat är att man faktiskt lyfter fram denna fråga tydligt och, som vi Vänsterpartiet föreslår i vår motion, kräver nationella riktlinjer. Statsrådet säger i sitt svar att många kommuner svarar att man har personal som kan prata olika språk. Men detta är inte alltid detsamma som att den personalen hjälper äldre invandrare med det språket. Att man har människor i ett äldreboende som talar det språket är inte alltid detsamma som att man faktiskt vårdar språket, kulturkompetensen, vet när högtider infaller, vet bakgrunden för människor som har kommit från olika länder och kan ge det bra stöd som behövs. Herr talman! Jag tror inte heller att kundvalsmodeller och annat automatiskt löser den här frågan. Jag tror att det behövs tydliga mål, en tydlig nationell politik som stöttar en bra kommunal politik, med stimulanspengar och med tidiga riktlinjer.
Maria Larsson (Kd)
Anf. 18 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Jag tycker att det är välgörande att höra Eva Olofsson säga att det finns brister. Det var precis vad jag sade i mitt svar. Det är brister som har åstadkommits genom ett ganska långvarigt socialdemokratiskt regeringsinnehav då man inte har åstadkommit de förbättringar som har varit nödvändiga. Jag tycker att det är bra att företrädare för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet faktiskt tar på sig det ansvaret. Sedan hoppas jag att vi är överens om att det trots allt är kommunerna som har huvudansvaret men att en del kan göras från statligt håll. Det är precis det som vi försöker göra nu - bidra till att stärka det som ska hända ute i kommunerna. Nikos Papadopoulos anser att jag har abdikerat. Jag skulle vilja säga att det är precis tvärtom. Regeringen gör den största äldresatsning, och de flesta åtgärderna inom kort tid, som har gjorts någon gång i Sverige. Vi tar äldreomsorgens brister på allvar. Men vi ser också tydligt att det är strukturella reformer som behövs. Socialdemokraterna gör som vanligt. De pytsar in pengar, 50 miljoner, och säger: Nu har vi gjort något. Men 50 miljoner fördelat på 300 kommuner räcker inte särskilt långt. Det kan var och en räkna ut. Det kanske är under 200 000 - jag gjorde snabbt ett överslag här - per kommun. Det åstadkommer naturligtvis inga förbättringar, inga förändringar på sikt. Det vi är ute efter är att förändra strukturerna för att möjliggöra för kommunerna att se, att rusta sig och att svara upp mot de enskilda individernas behov. Det är därför som vi bland annat tillför stimulansmedel till kommunerna för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Det är därför som vi har tillsatt de här två utredningarna som jag pekar på i svaret. Nikos Papadopoulos säger att de inte betyder någonting. Då får jag nog be Papadopoulos att läsa direktiven till utredningen. Jag vet inte om han har gjort det. Man kan nämligen väldigt tydligt läsa till exempel på s. 7 i direktiven till Värdighetsutredningen att utredaren i sina överväganden ska analysera olika vägar att öka tryggheten och förvissningen om att kvinnor och män oavsett kulturell eller etnisk bakgrund får den vård och omsorg de har behov av i rätt tid och att vården och omsorgen är av god kvalitet. Vidare står det: I sitt arbete ska utredaren särskilt ta hänsyn till hur en värdig omsorg ska tillförsäkras de sköraste individerna, de som inte själva kan göra sin röst hörd. Några sådana direktiv har det aldrig skrivits tidigare. Det uppdrag som utredaren har fått är att tillförsäkra människor bland annat med annan etnisk bakgrund en möjlighet till en värdig äldreomsorg. I utredarens uppdrag ligger också att titta på om det behövs någon form av nationella riktlinjer för att tillförsäkra den enskilde att få sina behov tillgodosedda. Papadopoulos har uppenbarligen inte heller läst direktiven till utredningen Fritt val. Här är ett stycke som jag skulle vilja läsa högt och hoppas att tiden medger det. På s. 3 i direktiven till fritt val tycker jag att Papadopoulos borde ha läst följande och sett vilka ambitioner vi verkligen har. Där står det nämligen: Regeringen vill stärka individens möjlighet till inflytande över den egna vardagen. Att öka valfriheten är ett sätt att öka tillgänglighet, kvalitet och effektivitet inom äldreomsorgen såsom i stödet för personer med funktionshinder. För personer med annat modersmål än svenska kan det till exempel innebära större möjligheter att få kommunicera på sitt eget modersmål och få de egna dagliga rutinerna anpassade efter den egna traditionen.
Nikos Papadopoulos (S)
Anf. 19 Nikos Papadopoulos (S)
Herr talman! Statsrådet säger att Socialdemokraterna satsar 50 miljoner kronor och att det inte är någonting när det ska fördelas på 300 kommuner. Jag kan säga till statsrådet att noll kronor tilldelat till 300 kommuner är noll. Det står i utredningen på s. 1 detsamma som på s. 7, men det finns inga åtgärder. Det är det som jag har betonat. Jag har under hösten besökt ett flertal äldreverksamheter och träffpunkter med särskilda språkinriktningar i Stockholmsregionen, bland annat grekiska, arabiska och finska. Erfarenheterna är mycket positiva - kortare vårdtider, friskare äldre och framför allt gladare människor med livskraft och energi. Man blir glad efter sådana möten. Trots att effekterna är kända är det, som jag sagt tidigare, få kommuner som har tagit egna initiativ. Sios och andra invandrarorganisationer har efterfrågat och ställt krav på att staten ska ge ett stöd till invandrargrupper som kommit till Sverige och bidragit till att utveckla välfärden. Att statsrådet i svaret hänvisar till utredningen om fritt val anser jag inte ger någon lösning på problemen. Vem som är utförare är av mindre betydelse. Det som jag är mycket intresserad av är att det ska vara en rättighet. Ansvaret att tillhandahålla omsorg måste vila på kommunerna, där håller jag med statsrådet. Herr talman! En undersökning om fördelningen av omsorgen i Stockholm visar att äldre invandrare får väsentligt mindre tillgång till äldreomsorg än motsvarande personer födda i Sverige. Delvis kan det förklaras av kulturella skillnader, men det är inte hela sanningen. Tyvärr är nog Stockholm inte unikt i detta sammanhang, utan denna situation är ganska lik situationen i andra kommuner. Därför borde det ställas krav på kommunerna att de ska tillhandahålla äldreomsorg med språklig och kulturell kompetens. Därför vill jag åter fråga statsrådet: Är statsrådet beredd att ta ett sådant initiativ?
Eva Olofsson (V)
Anf. 20 Eva Olofsson (V)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att om det är något som vi är överens om och som Vänsterpartiet samarbetade med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om under förra mandatperioden är det att det behövs rejäla satsningar för äldreomsorgen. Därför tycker jag att det är lite tråkigt när statsrådet Maria Larsson försöker få det att framstå som att det bara är de borgerliga som gjorde sådana satsningar. Det är fel. Däremot tror jag inte att synen på den äldre som kund, kundvalsmodeller, privata initiativ och efterfrågestyrning löser den här frågan. Jag kan ta ett konkret exempel. Den judiska hemtjänsten i Stockholm gick i alla fall i konkurs - jag vet inte om de har repat sig - för kundvalssystemet fungerade inte. De hade äldre som behövde hjälp spridda över hela Stockholm, och den längre restiden ingick inte i deras förutsättningar. Det kan hända att det efterfrågas på sina håll, men på andra håll kommer det inte att efterfrågas. Då behövs det en tydlig politik i kommunerna och också på nationell nivå för att äldre invandrare ska få rätt till en äldreomsorg på det egna modersmålet för att kunna förstå och göra sig förstådd. Man har kanske inte fått chansen att lära sig svenska språket eller tappar språket när man blir demenssjuk även om man kunnat det. Men det gäller inte bara språket. Det gäller också att ha en omsorg och en kunskap om vad den äldre personen vill, vad personen har för bakgrund, hur det ser ut i det land personen kommer ifrån. Det finns ett antal goda exempel som man kan sprida och dra erfarenheter av. Men det finns alldeles för stora brister i dag. Det finns det goda exemplet med den spanskspråkiga enheten Dalian i Göteborg, där de inte bara talar språket utan hela avdelningen har en latinamerikansk prägel, och också Mångfalden, som jag hälsade på i Norrköping. Där träffas äldre invandrare från olika länder varje dag i veckan på en träffpunkt där det även finns andra. Men det behövs fler nationella initiativ. Och jag vill gärna ställa frågan till Maria Larsson: Vad är statsrådet beredd att göra?
Maria Larsson (Kd)
Anf. 21 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Jag tycker att jag har pekat väldigt tydligt på att det här är en regering som är beredd att ta väldigt många nationella initiativ, och jag upprepar dem gärna om det var svårt att förstå eller höra. Men man måste naturligtvis ha respekt för hur det demokratiska arbetet bedrivs. Vi kan inte bara gå till riksdagen och lägga fram förslagen direkt, utan vi måste först ha ett utredningsförfarande. För oss är det centralt att vi kan presentera strukturella reformer som kan leda till en förbättrad situation för personer med annan etnisk bakgrund som åldras i vårt land. Det är hela syftet. Syftet med våra reformer, med våra satsade pengar, är att individen ska bli synlig och att individens behov ska kunna bli tillfredsställda också när man blir gammal, också när man blir dement. Det känns lite som att det inte riktigt finns respekt för att demokratin kräver att vi först utreder innan vi kan lägga fram förslag till riksdagen. Vi har för övrigt avsatt pengar i nästa års budget för att täcka initiala kostnader när kommuner inför fritt-val-system. Det är 300 miljoner som är avsatta i budgeten, så visst satsar vi också ekonomiska medel tillsammans med de stimulanspengar som vi har avsatt i årets budget och som också ligger under hela mandatperioden. Vi tänker långsiktigt när det gäller äldreomsorgen. Fritt val-utredningen förkastas som att den inte skulle kunna vara till nytta. Det är precis tvärtom. Den kan säkra den enskildes möjligheter att göra ett val som bättre svarar mot de egna behoven, inte minst när det gäller möjlighet att ha hemtjänst eller äldreboende där personalen talar ens eget modersmål. Sios, som är en organisation som ser till att personer med annan etnisk bakgrund får en bra omsorg i vårt land, skrev 2003 nästan en beställning av anpassning till den enskildes önskemål. De pekade på att det är viktigt att det finns alternativ att välja mellan. Jag citerar ordagrant ur deras dokument. Detta förnekas här, tycker jag, när ni säger att nej, det ska inte finnas möjlighet att välja och att kommunerna fortsatt ska kunna bestämma och organisera som de själva vill. Men jag säger att det är människan och människans behov som är viktiga och som måste bli styrande i mycket större utsträckning. Det är därför som en fritt-val-reform är så viktig. Även om alternativen i en liten kommun inte blir jättemånga kan de bli fler än ett, som oftast är fallet i dag. Jag besökte Järfälla kommun som har ett fritt-val-system inom hemtjänsten. Jag träffade också ett företag där som erbjuder hemtjänst på 13 olika språk! De var certifierade av kommunen. De sade: Vi försöker att vara så lyhörda som möjligt för att kunna svara mot de behov som varje enskild äldre har som har valt vårt företag. Det är precis detta som ett fritt-val-system skapar, en ökad lyhördhet för vad den enskilda människan behöver. Det är därför som det är ett nytt tänkande och en strukturell reform som kan få väldigt stor betydelse för att människors behov ska kunna bli tillgodosedda i större utsträckning. Jag beklagar att både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna i sina budgetförslag säger nej till de 300 miljoner kronorna som ligger i budgeten. Det här är en reform som efterfrågas av Sios. Det här är en reform som efterfrågas av de äldre som i dag känner att de inte kan välja bort något som de inte är nöjda med. Den friheten vill ni inte låta de äldre få i vårt samhälle.
Nikos Papadopoulos (S)
Anf. 22 Nikos Papadopoulos (S)
Herr talman! Jag håller med statsrådet om att det är viktigt att kommunerna har ansvaret. Statsrådet betonar starkt att det är viktigt med fritt val. Det är en alternativ lösning. Jag har inte något emot den. Men det viktiga är att kommunerna ska kunna ta hand om äldre invandrare som behöver kunna kommunicera där de befinner sig. När vi socialdemokrater var i regeringsställning införde vi utbildningsfonden som gav möjligheter att utbilda sig och etablera sig här. Nu är den borta. Ni avvecklade den när ni kom till makten. Herr talman! Det är viktigt att kommunerna tillhandahåller omsorgen. Jag håller med statsrådet om det. Men det handlar i första hand om att det fria valet, som statsrådet vill införa, ska hålla hög kvalitet och att det ska finnas tillgänglighet för personer med invandrarbakgrund. Jag anser att äldre som är i behov av vård måste ha rätt att kräva att de ska kunna kommunicera med personalen där de befinner sig. Statsrådet har de där 300 miljonerna. Jag hoppas att man med dessa uppnår effektivitet och kan ge något positivt i framtiden så att Sios, invandrarorganisationer och alla människor med invandrarbakgrund ska kunna se att det finns tillgång till personal som talar deras hemspråk. Herr talman! Innan jag avslutar vill jag bara önska statsrådet, talmannen och kansliet en god jul.
Maria Larsson (Kd)
Anf. 23 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Ja, vi är helt överens om att situationen behöver förbättras. Så långt har vi kommit i den här debatten. Jag har försökt berätta om de strukturella reformer som vi avser att genomföra för att vi ska få en större lyhördhet för behovet hos varje människa som åldras, som blir gammal, som blir hjälpbehövande. Att ha möjlighet att kommunicera på sitt eget språk är en stor tillgång när man har blivit lite dement, tappat den svenska som man har lärt sig och behöver få kommunicera på sitt eget modersmål. Det är precis dit vi vill. Det är därför som vi tar oss tid att tillsätta utredningar som ska kunna presentera förslag som åstadkommer strukturella förändringar som kan bestå på sikt, inte bara pytsa in små pengar som egentligen inte skapar någon verklig förändring. Det är roligt att höra Nikos Papadopoulos säga att han inte har något emot fritt val. Det gläder mig. Det är tråkigt bara att inte hans parti Socialdemokraterna tycker detsamma eftersom man har sagt nej till de 300 miljoner kronor som vi vill ha på plats för att kunna införa det i kommunerna. Jag tror att det är en väldigt central reform för äldre som har en hemtjänst eller ett äldreboende som man inte är nöjd med att faktiskt ha rätten och möjligheten att välja något annat. Jag är också övertygad om att där det finns invandrargrupper som har ett behov kommer de här verksamheterna att växa fram. Där behoven finns blir det också tydligt att entreprenörskap växer ur behoven. Äldres trygghet är väldigt central. Parat med att vi vill ha fler som utför äldreomsorgen, som fortsatt ska vara gemensamt finansierad, ska vi också säkra kvaliteten. Därför har vi gett ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram kriterier för nationella kvalitetsjämförelser. Det är ytterligare ett instrument som vi sätter på plats som kan garantera en värdig och trygg äldreomsorg för alla. Tack så mycket för debatten! Jag får också tillönska en god jul.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.