Räddningstjänstens framtida kompetens- och rekryteringsbehov
Interpellation 2025/26:247 av Johan Andersson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-17
- Överlämnad
- 2025-12-18
- Anmäld
- 2026-01-13
- Svarsdatum
- 2026-01-20
- Besvarad
- 2026-01-20
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Räddningstjänsten står inför stora framtida behov av rekrytering. Samtidigt visar det sig att utbildningsbehovet inom räddningstjänsten är stort.
Det finns i dag inga nationella krav på examensbevis från genomgången yrkesutbildning för att bli brandman. Kraven på utbildning är olika över landet; det är upp till varje lokal räddningstjänst att avgöra själva vilken utbildning som behövs.
Fackförbundet Kommunal har i en rapport, Brandmännens utbildning och kompetens, presenterat förslag på enhetlig utbildning för räddningstjänstpersonal.
Mina frågor till minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin är:
- Vad är regeringens förslag till framtida kompetensförsörjning för räddningstjänsten?
- Avser ministern och regeringen att föreslå ett utbildningssystem för att bli anställd inom räddningstjänsten, och om inte vad är skälet till det?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:247
Webb-tv: Räddningstjänstens framtida kompetens- och rekryteringsbehov
Dokument från debatten
- Tisdag den 20 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:60
- Protokoll 2025/26:60 Tisdagen den 20 januariProtokoll 2025/26:60 Svar på interpellation 2025/26:247 om räddningstjänstens framtida kompetens- och rekryteringsbehov
Protokoll från debatten
Anf. 15 Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Johan Andersson har frågat mig vad regeringens förslag till framtida kompetensförsörjning för räddningstjänsten är, om jag och regeringen avser att föreslå ett utbildningssystem för att bli anställd inom räddningstjänsten och vad skälet är om vi inte avser att göra det.
Som vi har påmints om med anledning av kriget i Ukraina har räddningstjänsten en vital roll under krig. Räddningstjänsten behöver bland annat kunna hantera omfattande och svåra följder av fjärrbekämpning med robotar; exempelvis måste man kunna rädda människor som har fastnat under raserade byggnader. Med tanke på denna livsviktiga roll är det av stor vikt att det finns en väl fungerande kompetensförsörjning inom räddningstjänsten.
Regeringen sätter ett stort värde på de insatser som räddningstjänstpersonal genomför för att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö. Räddningstjänsten är en hörnsten i vårt civila försvar och en trygghet för alla i Sverige.
Räddningstjänsten är huvudsakligen ett kommunalt ansvar. Det är ett ansvar för kommunerna att utifrån lokala förhållanden och riskbilder säkerställa att det finns personal med nödvändig kompetens inom räddningstjänsten. Detta följer av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
Det finns inte några obligatoriska nationella examenskrav i fråga om räddningsarbete. Staten ska dock erbjuda stöd och utbildningar på räddningstjänstområdet. Myndigheten för civilt försvar ska bedriva utbildningar som leder fram till examen i fråga om bland annat räddningsarbete. Detta regleras i förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor.
Myndigheten för civilt försvar ser för närvarande över sin heltidsutbildning för brandmän. Inriktningen är att längden på utbildningen ska kortas från fyra till tre terminer och att de operativa färdigheterna ska ges ett tydligare fokus. Avsikten är också att basförmågan inom räddningstjänst under höjd beredskap ska inkluderas i utbildningen. En utgångspunkt vid översynen är att det bör vara möjligt att tillgodoräkna sig tidigare utbildning och yrkeserfarenhet för att på så sätt snabbare kunna slutföra utbildningen.
I arbetet med att utforma den nya utbildningen har Myndigheten för civilt försvar regelbundet träffat representanter från räddningstjänstrådet och Sveriges Kommuner och Regioner för att diskutera behov och förutsättningar. Vidare har en enkätundersökning genomförts bland landets räddningstjänstorganisationer, och en referensgrupp bestående av företrädare för kommunal räddningstjänst har aktivt deltagit i arbetet med att konkretisera behov och förväntningar på den framtida utbildningen. Antagning till den nya utbildningen planeras till våren 2026, för utbildningsstart under hösten samma år.
Jag vill i detta sammanhang också framhålla att regeringen vidtar angelägna åtgärder för att stärka de kommunala räddningstjänsternas förmåga att genomföra insatser under höjd beredskap och ytterst krig. Vikten av en väl fungerande räddningstjänst under sådana förhållanden kan inte nog understrykas.
Regeringen beslutade i ett snabbspår i december 2023 att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra repetitionsutbildning med civilplikt inom bland annat kommunal räddningstjänst. Sedan september 2024 har 1 300 personer genomgått en sådan utbildning, och i år planeras för 900 utbildningsplatser.
Dessutom fattade regeringen i slutet av 2025 beslut som innebär att totalförsvarspliktiga från och med 2026 kan komma att bli skyldiga att mönstra och genomgå lång grundutbildning med civilplikt inom räddningstjänst, och en rad andra verksamhetsområden, på motsvarande sätt som vid värnplikt. Detta är av stor betydelse för samhällets samlade förmåga under höjd beredskap och ytterst krig.
Som en följd av denna breda aktivering av civilplikten har regeringen i januari 2026 gett Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att senast från och med tredje kvartalet 2027 genomföra grundutbildning inom kommunal räddningstjänst efter mönstring.
Kommunerna har således ett självständigt och viktigt ansvar för att med stöd av staten säkerställa att deras personal för räddningstjänst har nödvändig kompetens. Dessutom pågår det åtgärder för att utveckla och effektivisera statens heltidsutbildning för brandmän samt för att förstärka de kommunala räddningstjänsternas förmåga under höjd beredskap och ytterst krig. Jag kommer att noggrant följa den fortsatta utvecklingen på räddningstjänstområdet i dessa avseenden.
Anf. 16 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett bra och fylligt svar. Jag har några följdfrågor kopplat till svaret, men det fanns många bra delar i det. Frågan var också väl beskriven.
Räddningstjänsten är otroligt viktig i den här delen; det visar inte minst situationen i Ukraina. Det handlar i allra högsta grad om Sveriges totalförsvarsförmåga. I dag finns det ungefär 140 räddningstjänstorganisationer i Sveriges kommuner, varav 94 har heltidsbrandmän. Det finns cirka 700 hel- och deltidsbrandstationer runt om i landet. Ungefär 16 000 personer arbetar i dag i räddningstjänstens utryckningstjänst, varav cirka 5 000 på heltid. Ungefär 10 000 jobbar som så kallade ribbare, räddningspersonal i beredskap.
Det här innebär att utbildningsdelen är en viktig fråga. Kommunalarbetareförbundet har tagit fram ett dokument som heter Brandmännens utbildning och kompetens. Statsrådet ska få ett exemplar av mig senare, även om jag tror att han har sett det tidigare. Dokumentet pekar på vikten och värdet av kompetensförsörjning.
Runt om i landet pågår det ett arbete för att klura ut just hur den framtida kompetensförsörjningen och det framtida utbildningssystemet ska se ut. Flera räddningstjänstorganisationer tittar på egna modeller, och därför tycker jag att det är nödvändigt att Myndigheten för civilt försvar tar över taktpinnen i det här arbetet. Det statsrådet har beskrivit i just den här delen tycker jag känns bra, det vill säga att man har gett uppdraget och håller på och tittar på frågan för att få till de här delarna.
Vi har också civilplikten, som kommer att innebära en annan situation när det gäller detta. Jag hoppas att civilplikten kan vara en grund för räddningstjänstens kompetensförsörjning på sikt. Även inom räddningstjänsten ser vi nämligen pensionsavgångar – det är kanske inte akut just nu, men det ser olika ut runt om i landet – och man märker att det är svårt att rekrytera framför allt deltidsbrandmän. Det gäller särskilt ute i landsbygd, vilket naturligtvis också påverkar.
Räddningstjänstens uppdrag har verkligen förändrats. Statsrådet beskrev hur situationen ser ut. Förr handlade det väldigt mycket om att snabbt åka ut för att göra en insats. Man släckte, eller vad man nu gjorde, och åkte sedan tillbaka igen. I dag är det kopplat till så mycket mer.
Min fråga till statsrådet är hur han ser på det arbete som pågår i de olika räddningstjänstförbunden med att titta på utbildningsdelarna och att hitta möjligheter till lokala lösningar för att kunna bedriva utbildning och på så sätt lättare kunna rekrytera. Vi har den centrala utbildningen, om jag får kalla den så, från MCF och de skolor som finns runt om i landet. Det finns dock även ett stort intresse för att hitta lokala, eller regionala, lösningar för att kunna göra detta runt om i landet. Vilken syn har statsrådet och regeringen i denna del?
Anf. 17 Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Tack, Johan Andersson, för frågan!
Jag tycker att frågan är angelägen. I sin uppföljande fråga belyste Johan Andersson också ett antal aspekter som är av stor relevans för att få höjd förmåga i räddningstjänsten.
Jag vill vara den förste att säga att jag bejakar de initiativ som finns för att bredda utbildningsutbudet. Tanken med att göra om och korta SMO-utbildningen, alltså den utbildning som staten ger, är dels att ge den en tydligare praktisk inriktning, dels att man ska kunna ta steget in i den från andra utbildningssteg. Om man till exempel har arbetat som deltidsbrandman och vill gå SMO-utbildningen ska man kunna komma in i ett kortare steg och genomföra ungefär halva utbildningen. Detta sänker i sin tur trösklarna för folk att vidareutbilda sig, stärka sin egen kompetens och förmåga och ta steget till att börja arbeta som exempelvis heltidsbrandman.
Jag tycker i grunden att det här är bra. Omformningen av utbildningen skapar också förutsättningar att utbilda fler. Vi ser att det finns ett stort behov. Antalet räddningstjänstmedarbetare i fredstid borde öka. Vi behöver också bygga en krigsorganisation som gör att vi dramatiskt kan öka antalet medarbetare i räddningstjänsten i händelse av höjd beredskap eller i värsta fall krig. Det är också detta som regeringen just nu vidtar mått och steg för. Det är i grunden bra.
Jag vill säga något om räddningstjänsten generellt och om dess förmåga till kompetensförsörjning och vidareutbildning.
Vi här inne utgör ju inte parter på arbetsmarknaden, men jag kan ändå konstatera att det avtal som har slutits mellan SKR och avtalstecknande fackförbund i det här fallet för med sig konsekvenser. Vi får se hur parterna själva väljer att utvärdera avtalet.
Det är naturligtvis angeläget att det finns avtalslösningar på den här delen av arbetsmarknaden som gör att folk vill söka sig till räddningstjänsten och att räddningstjänsten kan behålla sin personal. Det är angeläget att det inom ramen för schemaläggning finns förutsättningar att bedriva fortbildning av befintlig personal. Vi får väl se hur parterna själva väljer att utvärdera det nu gällande avtalet när det har varit i kraft ett tag.
Anf. 18 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag kan börja med att säga något när det gäller avtalet. Som statsrådet känner till finns det ett partssammansatt organ som tittar på det här med utvärdering av hur avtal är formulerade. Det är en förändring som gjordes utifrån den så kallade elvatimmarsregeln och ett EU-fördrag som Sverige och alla andra EU-länder har ratificerat. Det finns flera delar som är kopplade till detta. Det pågår ett arbete här, och vi får se var det landar.
Jag tyckte att det lät positivt att man öppnar för att kunna hitta regionala lösningar. Jag tycker också att det är en bra andemening att man ska kunna räkna in tidigare yrkeskompetens; jag tolkar det som att detta finns med i MCF:s uppdrag. Detta innebär att möjligheten att detta blir bra är väldigt stor.
För egen del kommer jag att följa den här frågan, för jag tycker att den i allra högsta grad är angelägen. En fungerande räddningstjänst är i allra högsta grad en del av det civila försvaret. Det verkar som att jag och ministern har samsyn i denna del.
Vi kommer att ha ett utbildningsseminarium för riksdagsledamöter den 28 januari, kopplat till de här frågorna, tillsammans med MCF, Pliktrådet och andra aktörer i den här delen. Skälet till det är att det har uppstått en diskussion runt om i landet om hur denna fråga kommer att hanteras.
Det här är ju ett gränssnitt. Det är kommunerna som har ansvaret ute i landet, men just utbildningsdelen är också en statlig angelägenhet. Ansvaret är delat, och därmed blir det lätt så att det hamnar mellan stolarna. Jag känner mig dock trygg med det svar som statsrådet har gett. Regeringen ser den här delen och har gett MCF ett tydligt uppdrag att jobba med dessa frågor, vilket känns bra.
Det återstår att se var vi landar och vad som kommer att ske kopplat till detta. Vi får väl återkomma i frågan framgent när det har utkristalliserats lite mer och när vi vet var det landar framöver.
Anf. 19 Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Jag tackar Johan Andersson för synpunkten. Jag uppfattade ingen avslutande fråga.
Jag tycker att det är bra att vi har samsyn här. Jag tycker också att det är bra att Johan Andersson lyfter fram frågan om räddningstjänstens förutsättningar i riksdagens talarstol och att vi får förmånen att komma hit och diskutera de här frågorna. Detta är viktigt. En räddningstjänst som kan fungera över hela hotskalan är en instrumentell del av Sveriges förmåga i det civila försvaret.
Vi kommer från en historia där räddningstjänsten enbart varit dimensionerad för en fredstida olycka – så har det varit de senaste 25 åren eller någonting sådant. Det är viktigt att vi nu byter kurs i denna fråga, och jag uppfattar det som att det finns ett stort stöd för den linjen.
Vi måste se till att alla bitar faller på plats så att vi har förutsättningar att utbilda ny räddningstjänstpersonal på ett ändamålsenligt sätt. Parterna måste ta sitt ansvar när det gäller avtalsbiten så att det finns förutsättningar för en räddningstjänst som kan accelerera snarare än bromsa. Ibland får jag lite oroväckande signaler från medarbetare i räddningstjänsten i den delen.
Även om regeringen inte utövar något direkt inflytande i denna fråga är det naturligtvis en fråga som regeringen har anledning att följa nära. Hela politikens inriktning är att räddningstjänstens förmåga ska öka, inte tvärtom. Det finns många delar i detta. Det handlar bland annat om ytterligare tillförsel av medel till räddningstjänsten vid höjd beredskap, om civilpliktiga och om en ny krigsorganisation.
Till syvende och sist handlar det om att också den ordinarie, fredstida verksamheten måste fungera. En bra utbildningsplattform är ett fundament för detta. Det är naturligtvis också viktigt att det finns avtal mellan parterna som tjänar det syftet.
Anf. 20 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag ska bara nappa på det sista som statsrådet sa om avtalstecknandet. Både statsrådet och jag är väl medvetna om att detta är en fråga mellan parterna, men vi ska naturligtvis följa den. På nationell nivå har vi ett ansvar för att det fungerar på hela den svenska arbetsmarknaden, inte minst inom räddningstjänsten.
Jag har stora förhoppningar på att man hittar lösningar så att detta blir bra i slutänden. Det är viktigt att vi från den nationella nivån lägger grunden när det gäller utbildningsdelen så att även de bitarna finns.
Jag tycker att det här visar att detta är en väg framåt. Jag kommer som sagt att återkomma. Jag kommer att följa frågan och se var det landar.
Jag tackar statsrådet för debatten.
Anf. 21 Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Jag tackar Johan Andersson för interpellationen, frågorna och diskussionen. Jag uppfattar att vi i allt väsentligt har samsyn i de här frågorna. Johan Andersson kan känna sig förvissad om att den här regeringen kommer att fortsätta att arbeta med att höja förmågan i den svenska räddningstjänsten, för den är en instrumentell del av det totalförsvar som nu växer fram.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.