Public services framtid
Interpellation 2006/07:613 av Israelsson, Margareta (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-05-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2007-05-30
- Svar fördröjt anmält
- 2007-06-05
- Sista svarsdatum
- 2007-06-14
- Besvarad
- 2007-06-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 30 maj
Interpellation
2006/07:613 Public services framtid
av Margareta Israelsson (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Det har snart gått drygt sju månader sedan regeringen rev upp avtalet om public service. Det nya men halverade sändningstillståndet har gällt i fem månader.
Kulturministern talade i en interpellationsdebatt för några månader sedan om ”vikten av att förutsättningslöst diskutera verksamheten och söka lösningar utan att fastna i gamla doktriner och schabloner”. Statsministern har också i regeringsförklaringen sagt att ”när det är möjligt kommer vi att söka bredast möjliga förankring i riksdagen”.
Det beslut om public service som fattades av riksdagen för snart ett år sedan föregicks av en bred parlamentarisk utredning. Avsikten från den dåvarande socialdemokratiska regeringen var att skapa en bred uppgörelse som skulle hålla även vid ett regeringsskifte samt ge public service-företagen långsiktig arbetsro.
När nu kulturministern och den borgerliga regeringen ska presentera sina direktiv till en ny utredning vill jag fråga:
Vilka initiativ är ministern beredd att ta för att skapa en bred uppgörelse?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:613
Webb-tv: Public services framtid
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:128 Måndagen den 18 juniProtokoll 2006/07:128 9 § Svar på interpellation 2006/07:613 om public services framtid
Protokoll från debatten
Anf. 45 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Margareta Israelsson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att skapa en bred uppgörelse kring public service.
Regeringen fattade den 31 maj 2007 beslut om direktiv till en särskild utredare som utifrån de gällande villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst ska analysera om det finns behov av förändringar i villkoren inför nästa tillståndsperiod. Utgångspunkten är att verksamheten ska ges bästa möjliga förutsättningar inför framtiden. Analysen ska omfatta frågor som rör uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst, effektiv resursanvändning, styrningsfrågor samt finansiering. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2008.
Till särskild utredare har utsetts före detta riksdagsledamoten Rose-Marie Frebran. Enligt direktiven ska utredaren under arbetets gång ha en dialog med riksdagens partier. Detta speglar regeringens ambition att skapa en så bred politisk enighet som möjligt kring public service.
Anf. 46 Margareta Israelsson (S)
Fru talman! Låt mig inledningsvis tacka kulturministern för svaret på min fråga, även om jag beklagar att ministern med en sådan ordknapphet har uttryckt sina ambitioner på demokratins område.
Bakgrunden till min interpellation är det faktum att vi i Sverige haft en tradition av breda uppgörelser och demokratiska förhandlingar sedan public services tillkomst 1923. Även Jan-Erik Wikström arbetade ju för det under sin tid som kulturminister.
På så sätt kan man verkligen säga att kulturministern och den högerledda regeringen är historisk. Ni var onekligen först, inte bara med att riva upp ett fyra månader gammalt avtal utan också med att undandra oppositionen möjlighet att delta i samtalen om kommande avtal. Det måste ändå ha funnits en uttalad politisk ambition med att utse en ensamutredare för detta så publika område, eller? Vilket är i så fall syftet, kulturministern?
Fru talman! Låt mig göra ett klarläggande när det gäller den dialog som direktiven ger vid handen att utredaren ska ha med partierna. Jag ser fram emot en kontakt med Rose-Marie Frebran. Däremot står det alldeles klart att ministern och regeringen med de gjorda skrivningarna inte vill ha ett demokratiskt förfarande, och det är en helt annan sak.
Detta speglar regeringens ambition att skapa en så bred politisk enighet som möjligt kring public service, säger kulturministern i sitt svar. Skulle ministern kunna utveckla på vilket sätt den dialog som utredaren ska föra med partierna uttrycker denna ambition från ministerns och regeringens sida? Vad vill ni uppnå?
I den debatt om public service som kulturministern och jag hade för fyra månader sedan frågade jag vilka områden ministern ville utreda och fick då till svar att det handlade om effektivare resursutnyttjande, om finansieringssystemet naturligtvis samt om den tekniska utvecklingen som också förändrar förutsättningarna för public service.
Vi kommer naturligtvis att lyssna på vilka möjligheter Rose-Marie Frebran ser att effektivisera verksamheten och den ekonomiska hanteringen. Vi är självfallet av den uppfattningen att pengarna ska användas på bästa sätt. Där har vi inte ändrat uppfattning från den proposition som riksdagen antog för ett år sedan. Men vi avvisar alla tankar på att låta Finansdepartementet styra över penningflödet i statsbudgeten.
Jag är så fascinerad av allt detta tal och all upphetsning över den tekniska utvecklingen. Ibland upplever jag det som att regeringen och allianspartierna inte riktigt uppfattat mobiltelefonens och datorns möjligheter att sända radio och tv förrän efter det att riksdagen för ett år sedan fastställde det gällande sändningsavtalet.
Läser man noga i den proposition som den socialdemokratiska regeringen lade fram kan man konstatera att den tar upp dessa frågor rejält till behandling. Man kan också konstatera att inte ett enda av de borgerliga partierna tyckte att detta var en fråga som var så intressant att man ägnade den någon uppmärksamhet i sina respektive motioner. Utskottet hade därmed i sitt betänkande inga synpunkter på detta avsnitt och således inga reservationer.
Mot den bakgrunden är det intressant att kunna konstatera att det inte heller i direktiven blev så mycket av den frågan, trots att detta med emfas anfördes som ett av skälen för att avtalet måste rivas upp.
Fru talman! Låt mig avslutningsvis fråga vad det är för framtida landskap för public service som kulturministern ser framför sig.
Anf. 47 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Denna debatt börjar kännas välbekant och kanske lite tröttsam för somliga, men vi förtröttas inte.
Jag tycker att jag har varit tydlig under samtalen som vi har haft under debatter i frågor kring public service. Och det är väl roligt att Margareta Israelsson redan nu kallar denna regering historisk, för det hoppas jag också att den ska bli.
Men någonstans i detta spårar jag samma gamla misstanke om att det skulle finnas en hemlig agenda. Det finns det inte. Vi har ett antal gånger återkommit till att redan den förra regeringen var inne på möjligheten att tillkalla en utredare, just för att man såg att det hände så otroligt mycket på området. Det fanns skäl att se över detta. Det är inte fråga om att riva upp något, det är fråga om att vi tar möjligheten att ha förkortat tillstånd. Denna diskussion har vi haft så många gånger att jag hoppas att vi kan lämna den och börja se framåt.
Det är någonstans lite lustigt att Margareta Israelsson ofta går tillbaka till att det skulle komma något mycket märkligt ur detta att man förkortar tillståndet när ingen ens inom public service hyser samma misstanke. I Vi på tv, som är personaltidningen på SVT, säger Eva Hamilton att hon till att börja med är mycket nöjd med valet av Rose-Marie Frebran som utredare. Eva Hamilton säger att hon "är en person med integritet och envishet att nå sitt mål. Jag ser fram emot att samarbeta med henne." Så jag förstår inte att Margareta Israelsson ska ha den oron när inte någon annan egentligen har den.
Det stör mig att det mer eller mindre finns antydningar om att detta skulle vara ett odemokratiskt förfarande. Det finns inget odemokratiskt i detta. Vi har varit mycket tydliga med direktiven. Det har också diskuterats i medierna efteråt. Rose-Marie Frebran har själv suttit i riksdagen och varit vice talman. Hon är väl bekant med den demokratiska processen.
Men eftersom det inte handlar om att fullständigt vända upp och ned på det hela utan att se över om det behöver ske några förändringar fanns det ingen anledning att ha en bred parlamentarisk utredning.
Däremot ska det självklart ske en dialog med riksdagens partier. Hela förslaget kommer sedan att gå ut på remiss. Det kommer också att behandlas i kulturutskottet och debatteras i riksdagen, helt enligt de demokratiska principer som finns, så jag förstår inte detta.
Den upphetsning som Margareta Israelsson talar om när det gäller den tekniska utvecklingen kan det finnas skäl att känna. Den påverkar i hög grad medievanorna. Jag är snarare förvånad över upphetsningen i denna fråga, för egentligen är den inte så revolutionerande som Margareta Israelsson vill få den till.
Anf. 48 Margareta Israelsson (S)
Fru talman! Låt mig börja där ministern avslutade, nämligen med om detta är så mycket att hetsa upp sig över. Det är klart att de direktiv som vi så småningom fick se har slätats ut på många punkter. Det är bra.
Jag vill gärna göra två saker mycket tydliga, och det är de två saker som kulturministern uppehöll sig länge vid. Bland annat skulle jag i mitt inlägg ha diskuterat en dold agenda. Det har jag inte gjort. Jag har diskuterat de demokratiska möjligheterna.
Jag har inte på någon punkt kritiserat Rose-Marie Frebran, tvärtom. Både i de kommentarer som vi gick ut med efter presskonferensen och i det jag sade här i dag har jag sagt att jag välkomnar en kontakt av Rose-Marie Frebran. Det finns ingen anledning för mig eller för den socialdemokratiska gruppen eller partiet att kritisera en utredare som har utsetts av regeringen. Det har vi ingen som helst synpunkt på.
Däremot har vi synpunkter när det gäller betänkandet som har antagits av Sveriges riksdag - på vissa punkter nära nog i enighet - och som var demokratiskt förankrat i sitt utredande. När det nu kommer fram att det ska vara en ensamutredare, för det har vi fått reda på nu, är det naturligtvis viktigt att få veta vilka ambitioner regeringen har med det. Det är inte en fråga som jag vill diskutera med utredaren, för utredaren har sitt uppdrag givet av ministern och regeringen.
Men för oss är det angeläget att veta vilken roll regeringen har tänkt sig för oppositionen i denna dialog. Vi vill verkligen delta i den. Vi har inte alls för avsikt att sitta på våra bakar och säga att vi känner oro och att det döljs en dold agenda. När uppdraget nu drar i gång är det realt, och vi kommer också att göra vad vi kan för att hjälpa till med det.
Det är viktigt att veta om ministern och regeringen tänker sig att vi ska fungera ungefär som om vi satt i en utredning, vilket vi nu inte gör. Det skiljer sig lite grann åt i hur man då kan föra en dialog.
Jag vill absolut inte beskylla regeringen för att vara odemokratisk. Jag hoppas verkligen att så inte är fallet. Men man har ändå gjort ett aktivt val. Man bestämmer sig denna gång för att frågan inte ska bli sådan att alla partier får sitta ned vid bordet, ge och ta och möta varandra som vi har gjort sedan public service kom till Sverige.
Det vore ett helt annat arbetssätt. Jag kallar det demokratiskt, och det är jag alldeles säker på att kulturministern också gör. Då har man bestämt sig för att man vill ha den atmosfären.
Vi välkomnar, och jag välkomnar, att ni har skrivit i direktiven att utredaren ska föra en dialog med oss. Vi kommer naturligtvis att delta i den efter bästa förmåga. Men jag ställer mig ändå lite frågande inför vari ambitionen ligger eller om det är utredaren själv som ska ha ansvaret för att närmare formulera detta.
Till slut: Någon särskilt stor upphetsning över tekniken känner inte vi, men vi tycker att de tekniska frågorna är väsentliga. Det är alltid bra om man kan utveckla dem på bästa sätt.
Dessutom skulle det vara bra om du också kunde säga något om hur demokratin ska genomsyra de ekonomiska punkterna som också finns med i direktiven.
Anf. 49 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Nu, Margareta Israelsson, börjar vi ändå närma oss varandra. Jag finner att det finns en hel del acceptans och till och med nästan lite beröm från Margareta Israelssons sida. Och vi kan lämna misstanken om en dold agenda bakom oss. Det är alldeles utmärkt. Även att Margareta Israelsson välkomnar valet av Rose-Marie Frebran. Jag tror, precis som Margareta Israelsson, att hon blir en mycket bra utredare. Det är också en förutsättning att hon har detta öppna mandat.
När det handlar om ambitionerna, som Margareta Israelsson frågar efter, tvingas jag nog läsa högt ur direktiven. Inte alltihop, för det kommer att ta mycket tid, utan bara det som står på exempelvis s. 5 om uppdraget. Där står att utredaren ska analysera och lämna förslag till hur radio och tv i allmänhetens tjänst kan utvecklas för att möta de förändringar som sker för att verksamheten ska utvecklas och stärkas i en föränderlig medievärld med ett ökande utbud och nya medieplattformar.
Regeringen kan inte vara tydligare än så. Det handlar om att stärka. Det är synnerligen angeläget i en tid när både SVT och SR tappar tittare och lyssnare, vilket man faktiskt gör. Och det är ett viktigt uppdrag. Medielandskapet förändras, och tittar- och lyssnarvanor förändras. Vi vill ha kvar public service. Vi vill att public service ska vara bra. Därför är det också viktigt att utredaren tittar på hur man kan stärka uppdraget.
Det är möjligt att det kanske skulle bidra med en parlamentarisk utredning. Men jag är inte helt säker på detta eftersom jag har en känsla av att positionerna i detta läge är ganska låsta. Man tycker det man tycker. Och man tycker det man har tyckt också under det tidigare utredningsarbetet. Därför är det nog bra att utredaren får ett friare uppdrag och sedan i dialog med riksdagens partier, och också med andra aktörer, får diskutera detta.
Mycket av det som ingår i uppdraget handlar om teknikutveckling och hur man kan arbeta effektivare. Det är en diskussion som får ske med programföretagen.
Sedan är det självklart att övriga intressenter kommer in, inte minst när det handlar om finansieringen. Det är också något som utredaren ska titta på.
Just för att vi vill värna public service är det bra att utredaren har det fria uppdrag som hon har.
Anf. 50 Margareta Israelsson (S)
Fru talman! Jag har inte tagit upp den dolda agendan. Det finns ingen anledning att diskutera den nu. Vi får återkomma till det när vi ser vad det är för förslag som regeringen kommer med.
Man tycker det man tycker, säger ministern. Det är det som är så bra när man träffas kring ett bord och resonerar, tar och ger. Då kan möta varandra. Det är den ambitionen min fråga syftar till. Har ministern den önskan att vi bara ska svara på frågor och säga att vi tycker si eller så? Eller är det vi som ska jämka oss och säga jaså, är det så, då ändrar vi oss? Eller ska det föras några samtal som är något mer än att vi ska kommentera utredningsarbetet?
Det är en punkt som förvånade mig något när ministern läste ur direktiven. Vi har ju följt förhandlingarna om direktiven, och vi förstår att de har varit väldigt intensiva. Det är bra att det inte har blivit bara som den moderata mediegruppen ville. Det tycker jag är väldigt bra. Jag gratulerar Centerpartiet och Kristdemokraterna till ett idogt arbete med att sudda bort en hel del, kan jag tänka mig, eller åtminstone ha fått in bra punkter.
Om allt är så lika som det vi beslutade, vad är det då som det är så viktigt att utreda? Vi får inte fastna i diskussionen att vi säger att regeringen har beslutat att tillsätta en utredning, men den ska egentligen komma fram till samma saker som man gjorde förut, bara lite mer.
Världen, tekniken och public service har naturligtvis förändrats när det har gått ett år eller två eller tre. Det har vi inga skilda meningar om. Det betyder ju inte att man alltid måste utreda på nytt.
När ministern nu säger att det inte är några skillnader undrar jag vad som egentligen föranleder utredningen.
Anf. 51 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Jag tycker att vi snurrar runt det hela. Det står att utredaren under arbetets gång ska ha en dialog med riksdagens partier. Det kommer att ske. Det finns ingenting som hindrar vare sig Margareta Israelsson eller andra inom oppositionen att ta kontakt med Rose-Marie Frebran.
Jag tycker nog att Margareta Israelsson kan gratulera även mig. Det är inte så att det här har vuxit fram mig eller Kulturdepartementet förutan, tvärtom. Det finns en bred enighet kring den här frågan. Man får alltid ge och ta.
Jag är glad när det gäller de här direktiven. Jag kritiserades väldigt starkt förra gången vi hade debatten. Målen för tillgängligheten var alldeles för lågt satta. Det har vi också med här.
Historien upprepar sig, och Margareta Israelsson återkommer ständigt till varför. Detta är ett öppet mandat. Det sker stora förändringar. Det är långt ifrån säkert att SVT, SR och UR hade klarat av att möta dessa förändringar inom det mandat man tidigare hade.
Jag tror att det här kommer att gynna public service, och det är också vår målsättning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.