Prioritering av brott mot arbetsmiljölagen
Interpellation 2009/10:439 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-05-21
- Anmäld
- 2010-05-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2010-05-27
- Sista svarsdatum
- 2010-06-04
- Besvarad
- 2010-06-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 maj
Interpellation
2009/10:439 Prioritering av brott mot arbetsmiljölagen
av Eva-Lena Jansson (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Vid två tillfällen har jag lyft upp det faktum att ett grovt brott mot arbetsmiljölagen inte fått någon rättslig prövning. Bakgrunden är att i februari 2008 stoppade fackförbundet Byggnads regionala skyddsombud arbetet vid ett hotellbygge i Örebro på grund av att de anställda utsattes för asbestexponering. Dessutom gjordes en polisanmälan av arbetsmiljöbrott med hänvisning till ”framkallande av fara samt grov fara för framtida allvarlig sjukdom”.
I april 2008 hade polisen fortfarande inte öppnat en utredning i frågan. Vid samtal med myndigheten konstaterades att arbetsbördan är stor för de poliser som utreder arbetsmiljöbrott. Arbetsmiljöbrott blir liggande på hög och risken är stor att oseriösa arbetsgivare kommer undan både åtal och straff. Den 18 november 2008 hade det gått nio månader sedan arbetet stoppades och polisanmälan gjordes. Fortfarande hade ingen utredning påbörjats i det aktuella fallet och därför efterfrågade jag vilka åtgärder justitieministern var beredd att vidta i syfte att säkerställa att arbetsmiljöbrott utreds skyndsamt av polisen. Nu, drygt två år senare, har överåklagaren i Malmö lagt ned ärendet då preskriptionstiden gått ut. Inget åtal väcktes eftersom en polisutredning inte hann bli klar i tid. I det aktuella fallet hade Arbetsmiljöverket beslutat om vite på 50 000 kronor för arbetsgivaren.
Mina frågor till justitieminister Beatrice Ask är följande:
Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att polis och åklagare ska få nödvändiga resurser för att klara av att hantera utredningar och ärenden gällande arbetmiljöbrott inom rimliga tidsgränser?
Är justitieministern beredd att ta initiativ till att höja preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:439
Webb-tv: Prioritering av brott mot arbetsmiljölagen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:140 Fredagen den 18 juniProtokoll 2009/10:140 1 § Svar på interpellation 2009/10:439 om prioritering av brott mot arbetsmiljölagen
Protokoll från debatten
Anf. 1 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat om jag avser att vidta åtgärder för att ge polis och åklagare nödvändiga resurser för att utreda misstänkta arbetsmiljöbrott inom rimlig tid. Hon undrar också om jag är beredd att ta initiativ till att förlänga preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott.
Eva-Lena Jansson ställer frågan mot bakgrund av ett enskilt fall där hon menar att "ett grovt brott mot arbetsmiljölagen inte har fått någon rättslig prövning". Jag instämmer inte i beskrivningen av det aktuella rättsfallet, då frågan
har
prövats rättsligt. Oavsett det enskilda ärendet, som det inte är min sak att diskutera, är det dock av största vikt att vi får en bättre brottsutredande verksamhet så att fler brott klaras upp.
Ärendetillströmningen i rättskedjan har de senaste åren varit stor och förväntas fortsätta att öka. För att myndigheterna ska kunna leva upp till kraven på en snabb och effektiv handläggning har regeringen dels tillfört rättsväsendets myndigheter betydande resurstillskott, dels sett över effektiviteten inom hela rättsväsendet.
Riksdag och regering har under mandatperioden tillfört Polisen och Åklagarmyndigheten sammanlagt 2,6 miljarder kronor i varaktig anslagsökning. Därutöver har myndigheterna tillförts över 1 miljard kronor i engångsvisa medel. Ett av syftena med satsningen har varit att öka antalet poliser. Målet om 20 000 poliser under mandatperioden är nu uppnått. Det är regeringens ambition att de ökade anslagen ska leda till en förbättrad verksamhet när det gäller utredning och lagföring av brott, däribland arbetsmiljöbrott.
Regeringen har ställt krav på polisen och Åklagarmyndigheten att handläggningstiderna ska kortas och utredningsresultatet förbättras. För att förbättra hanteringen av arbetsmiljöbrott inrättade Åklagarmyndigheten förra året en särskild riksenhet för miljö- och arbetsmiljömål. Myndigheterna har också höjt kompetensen genom en ny utbildning för de poliser, åklagare och arbetsmiljöinspektörer som arbetar med att utreda misstänkta arbetsmiljöbrott.
Reglerna om preskription motiveras framför allt av rättspolitiska, humanitära och praktiska skäl. Utgångspunkten är att preskriptionstidens längd ska stå i relation till brottets svårhet. Det system för preskriptionstider som i dag gäller för bland annat arbetsmiljöbrott bedömer jag är väl avvägt. Jag har således inte för avsikt att ta några initiativ i syfte att förändra preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott.
Anf. 2 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Tack, Beatrice Ask, för svaret! Jag vill börja med att korrigera justitieministern som citerade en del ur min interpellation. Det är rätt att jag har skrivit att ett grovt brott mot arbetsmiljölagen inte fått någon rättslig prövning. Det hade det inte fått, och det nämner jag, från början. Nu har det brott som jag tar upp fått en rättslig prövning, det vill säga att man har lagt ned utredningen eftersom utredningen inte blev klar innan preskriptionstiden gick ut.
Fallet handlar alltså om ett hotellbygge i Örebro, där det våren 2008 konstaterades att det hade begåtts brott mot arbetsmiljölagen. Byggnadsarbetare hade utsatts för allvarlig asbestexponering. Det ledde till en polisanmälan från Svenska byggnadsarbetareförbundet. Arbetsmiljöverket beslutade om ett vite om 50 000 kronor för arbetsgivaren.
Det gjordes en polisanmälan om "framkallande av fara samt grov fara för framtida allvarlig sjukdom". Det här är ett mycket allvarligt brott. Då blir det märkligt att frågan inte utreds.
Jag tog upp frågan vid två interpellationstillfällen. Den 18 november hade det gått nio månader sedan arbetet stoppades och polisanmälan hade gjorts. Uppenbarligen fanns det inte resurser hos polisen i Örebro för att göra en ordentlig utredning. Det är därför jag ställt frågorna kring detta.
Det pågår tyvärr en försinkning av arbetsmiljöarbetet i Sverige. Vi vet att det begås många allvarliga brott.
I Vallåkra blev en man påkörd av en truck för fyra år sedan. Polisen kom till arbetsplatsen ett år efter det att olyckan hade skett. Hade han blivit påkörd utanför grindarna för företaget hade naturligtvis polisen varit där omedelbart.
Sådant här kan hända när det gäller arbetsmiljöbrott, vilket jag tycker är ytterst allvarligt. Därför har jag ställt frågan om justitieministern är beredd att vidta åtgärder för att polis och åklagare ska få nödvändiga resurser för att klara av att hantera utredningar och ärenden gällande arbetsmiljöbrott inom rimliga tidsgränser. Man har uppenbarligen inte tillräckliga resurser om man inte klarar av att utreda ett brott på två år.
Byggnads bedömde det här som ett av de allvarligare brotten - det var ju fråga om asbest. Det var därför jag frågade om att förlänga preskriptionstiden.
Att döma av det svar jag fått verkar åtminstone justitieministern nöjd med det arbete polis och åklagare gör när det gäller arbetsmiljöbrott. Jag är i alla fall inte nöjd.
Därför är min fråga till Beatrice Ask: Är du utifrån det du har sett nöjd med det som sker när det gäller brott mot arbetsmiljön? Tycker du att arbetsgivarna uppmärksammas när brott begås såsom de borde uppmärksammas från polis och åklagare? Tycker justitieministern att de utredningar som görs är bra ur rättssynpunkt?
Herr talman! Jag hoppas att jag får svar från justitieministern på de här frågorna.
Anf. 3 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Nöjd ska man aldrig vara. Däremot konstaterar jag att en förbättrad utbildning och den nya riksenheten för den här typen av ärenden har inneburit att antalet lagföringar har fördubblats i arbetsmiljömål. Det tycker jag är bra. Mellan 2008 och 2009 fördubblades lagföringen, och det är helt nödvändigt.
När det gäller det ärende som diskuteras beskriver jag lite grann hur det går till. Min beskrivning är korrekt. Det har skett en rättslig prövning. Det var två anmälningar om brott som kom in beträffande samma gärning. Den ena anmälan skrevs av. Arbetsmiljöverket anmälde brott mot arbetsmiljölagen, och fackförbundet Byggnads anmälde brott i form av framkallande av fara för annan.
Polis och åklagare utredde ärendet. I utredningen konstaterades att företaget hade brutit mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest. Därmed förelåg brott mot arbetsmiljölagen. Åklagaren bedömde däremot inte att någon i företaget hade gjort sig skyldig till framkallande av fara för någon annan. Det här är en prövning.
Parallellt med utredningen pågick ett ärende hos dåvarande länsrätt i Örebro om sanktionsavgift mot företaget beträffande ett annat brott mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Länsrätten kom fram till att sanktionsavgift skulle utdömas.
Åklagaren, som hade inväntat länsrättens beslut, gjorde då bedömningen att det skulle innebära dubbelbestraffning att även bötesfälla arbetsgivaren, nu för den senare gärningen. Av det skälet beslutar man om åtalsunderlåtelse enligt bestämmelserna i 20 kap. 7 § punkt 1 i rättegångsbalken.
Åklagarens beslut att inte väcka åtal resulterade i att Byggnads begärde en överprövning av beslutet. Det var överprövningen som inte fullföljdes eftersom preskriptionstiden två år som gäller för brott mot arbetsmiljölagen hade löpt ut.
Den här frågan har alltså prövats.
Jag tycker att det är viktigt att vi får den här typen av ärenden prövade. Det är därför som man har genomfört en ganska omfattande utbildning av personal i rättsväsendet och säkrat en riksenhet för miljö- och arbetsmiljömål hos Riksåklagaren, en nationell operativ enhet med kompetens som är särskilt inriktad på detta. Det har snabbt lett till en fördubbling av antalet lagföringar.
Jag är inte nöjd med det, jag är inte nöjd förrän vi hanterar varje ärende. Men jag konstaterar att mer har blivit gjort på det här området än tidigare, och det är absolut nödvändigt.
Jag kräver att med de stora resursökningar som vi har gjort till polis, åklagare och andra ska vi också få mer resultat i rättsväsendet, och det här är ett sådant resultat.
Jag kommer noga att följa de här ärendena och hur specialistenheten arbetar med frågorna, därför att det är viktigt att man följer reglerna i arbetsmiljölagen. Sedan är de här brotten, precis som en del andra, ofta svårutredda, men det är inte så att man kan säga att det inte finns resurser.
Vad gäller polisen i Örebro har också de under de här åren fått rätt ansenliga resursökningar. Jag vet att det inte räcker till allting överallt. Men vi kan inte, när vi har tillfört polisen mer resurser än någonsin, nöja oss med att säga att resurserna inte räcker. De ska användas effektivt. Därför tror jag att den utbildning som nu genomförs med poliser, åklagare och inspektörer är viktig. Det är viktigt att man faktiskt känner att man kan de här ärendena, så att inte det faktum att man inte kan dem är skälet till att man lägger dem åt sidan.
Anf. 4 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Det känns bra att få ett svar från justitieministern som visar att man prioriterar just arbetsmiljöbrott, för min upplevelse under de senaste två åren är att man inte har prioriterat dem eftersom det tog så lång tid för de här frågorna att utredas. Jag pekade också på att man kan utreda en olycka utanför till exempel en arbetsplats på en gång, medan det kan ta väldigt lång tid att utreda en olycka som sker inne på en arbetsplats.
Just när det gäller det fall som jag nu pekade på försökte jag vara tydlig med att det inte hade prövats rättsligt när jag tog upp det tidigare, men fallet lades ned. Det kändes som en dubbelbestraffning. Har man begått två olika typer av brott är det väl, tycker jag, en solklar anledning att bli dömd för båda brotten. Det brukar ju ske så vid alla andra brott. Har man begått till exempel misshandel och även rån gissar jag att man döms för båda brotten, så det är konstigt att inte skedde i det här fallet.
När det gäller preskriptionstiden skriver justitieministern att hon inte har för avsikt att ta några initiativ för att förändra preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott. Jag tycker i alla fall att hon borde överväga det, därför att effekterna av brott mot arbetsmiljölagar kommer vi att se på dem som har skadats, men kanske inte på en gång om man har utsatts för just asbestexponering.
Många av arbetarna som fanns på arbetsplatsen är inte medborgare i Sverige, utan de kom från Polen, Slovenien och andra länder. Möjligheten för dem att få sin sak prövad blir mycket svårare eftersom de inte fick den tidigt prövad och de redan har lämnat landet. Därav min fråga om att förlänga preskriptionstiden.
Herr talman! Jag skulle vilja höra om justitieministern inser problemet med att arbetsmiljöbrott kan visa sig få effekter lång tid efter att brottet begicks och att det därmed skulle finnas ett behov av att förlänga preskriptionstiden.
Anf. 5 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Först ska jag reda ut det här med väntetiden. Vi ska korta handläggningstiderna.
I det här fallet var det två ärenden som anmäldes och ett ärende som prövades. Det pågick parallella prövningar. Då är det ofta så att man inväntar till exempel dåvarande länsrättens beslut innan man går vidare, och det komplicerar det hela. Men det är rimligt att man gör på det sättet. Frågan har alltså hanterats helt riktigt.
När det gäller preskriptionstiden är det nog inte jag som behöver förstå så mycket mer än riksdagen, som har varit väldigt klok här. För den här typen av brott är det skilda straffskalor för arbetsmiljöbrott, som innebär att preskriptionstiderna varierar. Preskriptionstiden är 2 år när det gäller ringa vållande till annans död och vållande till kroppsskada, 5 år när det gäller vållande till annans död, normalgraden, 10 år för grovt vållande till annans död och för brott som kan vålla kroppsskada eller sjukdom.
Det speglar att riksdagen, när vi beslutade om de här reglerna, ändå hade insikten om exempelvis asbestskador. Det är ju sådant som inte dyker upp dag ett. Det är skillnad på att ramla ned från ett tak och att dra i sig något som inte är nyttigt för kroppen. De här aspekterna ligger till grund för de regler som gäller. Jag tycker att det är klokt, för det kan verkligen ta tid innan man ser effekterna.
Jag har inte för avsikt att ändra preskriptionstiderna nu. Vi gjorde ju alldeles nyligen en genomlysning av dem och bestämde oss för att ta bort preskriptionstiderna för bland annat mord, vilket var rimligt. Men i det här fallet tycker jag att det är en ganska väl avvägd tid.
Det är snarare så att vi måste se till att brotten verkligen utreds och lagförs i rätt tid. Där sätter regeringen väldigt mycket press och har gjort så sedan november förra året, då vi gav bland annat Rikspolisstyrelsen ganska tydliga uppdrag. Polisen ska se till att vi får en bättre utvärdering, och Rikspolisstyrelsen ska användas mer för att styra centralt. Det får inte variera hur aktiv man är här mellan olika delar av polisen. Jag tror att riksenheten inom åklagarväsendet, som är placerad i Malmö, kan vara en riktgivare som kan samla in kompetens och utveckla metodik, så att vi får snabbare och bättre lagföring av den här typen av väldigt allvarliga brott, för att man ska känna trygghet i sitt arbete tycker jag är väldigt viktigt.
Låt mig bara säga att jag har varit väldigt berörd av artiklarna om vuxenmobbning på arbetsplatserna. Det är väldigt sällan som vi lyfter fram det. Men det är ju inte bara fysiska skador man kan råka ut för i arbetslivet utan också andra typer av skador. Jag tror att vi framöver måste jobba mycket med det här, för människor ska må bra på sitt arbete både psykiskt och fysiskt. Vi får inte glömma bort att när människor inte mår bra och det inte fungerar på arbetet leder det också till sjukdomar och problem som många får dras med under lång tid.
Vi arbetar med detta, och vi kommer att följa de här reglerna ordentligt. Vi har inte fått någon fällande dom som avser arbetsmiljöbrott genom mobbning. Men jag har ögonen öppna, för jag tycker att vi behöver följa upp de här ärendena bättre. Som sagt tycker jag att det är bra att åklagarna har tagit tag i de här frågorna. Jag ser att vi ändå är på väg åt rätt håll och hoppas att det ska leda framåt.
Anf. 6 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Justitieministern hänvisar återigen till specialmyndigheten nere i Malmö och säger samtidigt att det är viktigt att brott utreds likadant i hela Sverige. Frågan är hur man då säkerställer att de olika polismyndigheterna runt om i landet får tillgång till specialmyndigheten, för det hjälper ju inte polisen i Örebro, Karlstad, Västerås eller var man nu befinner sig om man inte får tillgång till de här speciella kompetenserna.
När det gäller arbetsmiljöbrott och exempelvis frågan om vuxenmobbning, som justitieministern tar upp, kan jag konstatera att regeringen har valt att minska anslaget till Arbetsmiljöverket, vilket har inneburit att antalet inspektioner har halverats. Nu säger hon att antalet arbetsmiljöbrott minskar. Ja, det är väl självklart eftersom det inte finns en inspektion som kan vara till stöd för skyddsombuden ute på arbetsplatserna. Det är då inte enkelt att försöka komma åt vuxenmobbning, som är en av de svårare frågorna att jobba med som skyddsombud. Min erfarenhet som tidigare skyddsombud på en arbetsplats är att det inte är enkla frågor att hantera. Det finns alltid två olika delar av problemet. Jag blir precis som Beatrice Ask, herr talman, upprörd när jag läser om de här fallen. Det är klart att all typ av mobbning ska stävjas både i arbetslivet och i skolan och även inom politiken, vilket jag har sett några tydliga exempel på.
Herr talman! Jag hoppas att justitieministern och jag åtminstone är överens om vikten av att höja prioriteringen av brott mot arbetsmiljölagen men också att Arbetsmiljöverket får ordentliga anslag.
Anf. 7 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Låt mig först säga att jag är väldigt glad att Eva-Lena Jansson har ställt den här interpellationen, och vi har debatterat de här frågorna tidigare. Jag tycker att interpellanten sätter ljuset på någonting som är viktigt.
Riksenheten i Malmö har ganska tydliga uppgifter. Dels handlar det om att försöka åstadkomma en enhetlig rättstillämpning, så att vi får riktlinjer för till exempel företagsbot och annat, dels handlar det om att följa upp och utveckla. Det är en utvecklingsenhet som ska arbeta visavi hela landet. Jag tror att det är bra.
Man kan naturligtvis säga att vi har sparat på Arbetsmiljöverket som arbetar med många viktiga frågor. Det finns en lång debatt att ta om det. Det är helt korrekt, men mitt ansvar är att se till att vi i den rättsliga verksamheten prövar anmälda ärenden mot de lagar som gäller. Det har varit för dåligt med den saken, om man tittar på det i ett perspektiv. Därför tycker jag ändå att insatserna med en särskild utvecklingsenhet inom åklagarväsendet och den utbildning Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket har tagit fram tillsammans ger bättre förutsättningar att utreda och lagföra arbetsmiljöbrott, och det är väsentligt.
Jag kan se att den här enheten som satte i gång sitt arbete för lite drygt ett år sedan faktiskt har sett till att vi har fått en fördubbling av lagföringarna. Det är bra. Det är absolut inte på en nivå som vi kan vara helt nöjda med, men det är viktigt.
Det finns mycket mer att göra åt arbetsmiljöfrågorna. Att de är komplexa och, som jag nämnde tidigare, svårutredda är vi nog helt överens om. Desto bättre är det att de rättsliga myndigheterna skaffar sig rätt kompetens och använder en del av de stora resurser de fått till att beivra den här typen av allvarliga brott.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.