Postnords nedläggningar i inlandskommuner
Interpellation 2025/26:477 av Sara Gille (SD)
Interpellationen är besvarad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-05-06
- Överlämnad:
- 2026-05-07
- Anmäld:
- 2026-05-08
- Sista svarsdatum:
- 2026-05-29
- Svarsdatum:
- 2026-08-11
- Besvarad:
- 2026-08-11
Interpellationen
till Civilminister Erik Slottner (KD)
Postnord har beslutat att avveckla kontor i bland annat Dorotea, Åsele och Sorsele. Beslutet har väckt stark oro i de berörda kommunerna då det innebär försämrad tillgång till samhällsservice, längre avstånd för invånarna och risk för förlust av arbetstillfällen i kommuner som redan präglas av stora geografiska avstånd och vikande befolkningsutveckling.
För många människor i inlandet handlar fysisk postservice om betydligt mer än brev och paket. Det handlar om tillgänglighet, trygghet och möjligheten att få vardagen att fungera. Äldre människor, företagare och personer med begränsad digital vana riskerar att drabbas särskilt hårt när service successivt försvinner från mindre orter.
Frågan rör också Sveriges beredskap och totalförsvar. Vid kriser och samhällsstörningar blir det tydligt hur viktig fungerande service och logistik är, även utanför större tätorter.
Postnord är ett statligt ägt bolag där svenska staten är huvudägare. Därmed väcks frågor om vilket ansvar staten tar för att upprätthålla en grundläggande samhällsservice i hela landet.
Med anledning av detta vill jag fråga civilminister Erik Slottner:
1. Hur avser ministern och regeringen att säkerställa tillgången till grundläggande postservice i Sveriges glesbygds- och inlandskommuner?
2. Har ministern fört dialog med Postnord om konsekvenserna av nedläggningarna i Dorotea, Åsele och Sorsele?
3. Anser ministern att Postnords nuvarande samhällsuppdrag är tillräckligt för att säkerställa statlig service i hela landet, även i glesbygd?
4. Har ministern analyserat vilka konsekvenser minskad fysisk postservice får för beredskap, totalförsvar och regional utveckling i inlandskommuner?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:477
Webb-tv: Postnords nedläggningar i inlandskommuner
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 143 Civilminister Erik Slottner (KD)
Fru talman! Sara Gille har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa tillgången till grundläggande postservice i Sveriges glesbygds- och inlandskommuner och om jag fört dialog med Postnord om konsekvenserna av nedläggningarna i Dorotea, Åsele och Sorsele. Vidare har Sara Gille frågat mig om jag anser att Postnords samhällsuppdrag är tillräckligt för att säkerställa statlig service i hela landet och då även i glesbygd samt om jag har analyserat vilka konsekvenser minskad fysisk postservice får för beredskap, totalförsvar och regional utveckling i inlandskommuner.
Enligt postlagen (2010:1045) ska det finnas en samhällsomfattande posttjänst, det vill säga en posttjänst som finns i hela landet, som är av god kvalitet och som innebär att alla användare kan ta emot postförsändelser och till rimliga priser kan avlämna sådana försändelser för befordran. Med postförsändelser avses adresserade försändelser som väger högst 20 kilo och som överlämnas i den slutliga form i vilken de ska transporteras av en tillhandahållare av posttjänster. Detta innebär att den samhällsomfattande posttjänsten avser både brev och paket.
Post- och telestyrelsen, PTS, är tillsynsmyndighet på postområdet och utfärdar tillstånd för att bedriva postverksamhet med stöd av postlagen. Tillstånden får förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavare att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. PTS har utsett Postnord att tillhandahålla delar av den samhällsomfattande posttjänsten, såsom posttjänster för skriftliga meddelanden som väger högst 2 kilo. Postnord ska även tillhandahålla vissa posttjänster för paket som väger högst 20 kilo till vissa utsatta grupper som till exempel befinner sig i digitalt utanförskap eller bor långt från ett utlämningsställe. PTS ska utöva tillsyn av Postnords efterlevnad av tillståndsvillkoren. Av postlagen framgår att tillståndsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att lagen och de tillståndsvillkor som har meddelats med stöd av lagen ska följas.
Hur Postnord bedriver sin verksamhet inom ramen för verksamhetsföremålet, som har sin grund i riksdagens beslut kring bolagets uppdrag samt hur bolaget organiserar verksamheten för att uppfylla kraven i tillståndsvillkoren, är en fråga för bolagets styrelse och ledning. Detta regleras i aktiebolagslagen (2005:551), som gäller för både statligt och privat ägda bolag. Lokaliseringen av brevbärarkontor utgör en del av bolagets förvaltning, organisation och löpande verksamhet och hanteras därmed av bolagets styrelse och ledning.
Posten är en grundläggande del av vårt samhälles funktion, inte minst i kris och krig. Det framgår av Postnords nuvarande tillståndsvillkor att bolaget ska ta fram riskanalyser för att beakta totalförsvarets behov av posttjänster under höjd beredskap. För att ytterligare stärka förutsättningarna för postoperatörer att distribuera postförsändelser i tider av höjd beredskap eller krig har regeringen beslutat om en ändring i förordningen (2018:1300) om statligt stöd för driftsäkra och robusta posttjänster och elektroniska kommunikationer. Ändringen gör det möjligt att finansiera åtgärder som syftar till att öka driftssäkerheten och robustheten för posttjänster.
Det är viktigt att människor har möjlighet att bo och verka i hela landet. Samtidigt behöver den samhällsomfattande posttjänsten vara anpassad efter de förutsättningar som finns i ett alltmer digitaliserat samhälle. PTS har regeringens uppdrag att bevaka, analysera och beskriva postmarknadens utveckling. Regeringen har beredskap att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en posttjänst av god kvalitet i hela landet.
Anf. 144 Sara Gille (SD)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, men jag kan konstatera att jag inte har fått svar på alla de frågor som jag ställde.
Jag frågade om regeringen har haft en dialog med Postnord om nedläggningarna i Dorotea, Åsele och Sorsele och om regeringen har analyserat vad just de här förändringarna innebär för beredskapen och för våra inlandskommuner.
Jag skrev den här interpellationen i våras med tanke på att Postnord hade deklarerat att de skulle lägga ned postkontoren i de här kommunerna. I Dorotea är det redan genomfört, och postutdelningen sker från Vilhelmina. Kommer det här att påverka postutdelningen? Kommer det att bli utdelning varje dag, eller kommer det att bli var fjärde eller var femte dag? Det vet vi inte.
Jag vill ändå att vi ska tänka på det här med inlandsperspektivet. Det här är små kommuner i Norrlands inland. Detta kommer att slå väldigt hårt mot de kommunerna.
Jag bor själv i Dorotea. Det är Sveriges minsta kommun. Det är en kommun med strax över 2 200 invånare i hela kommunen. Det här är arbetstillfällen som försvinner från små kommuner, och det ger en väldigt negativ effekt för dem. Konsekvenserna när service flyttar blir olika beroende på var i landet du bor. Bor du i närheten kan det finnas ny postutdelning bakom knuten. Men är den flera, flera mil bort, ja, då slår det väldigt hårt mot de människorna.
Det här är en kommun som har strax över 2 200 invånare. Det är klart att det slår hårt när ytterligare arbetstillfällen försvinner. När jobb försvinner påverkas kommunen. Vi i inlandskommunerna kämpar med att få folk att flytta till de här kommunerna och att få medborgare att vilja bo där. Det ska bli en attraktiv ort, och man ska vilja bo och verka och leva i de här kommunerna. Då behövs de här arbetena.
Jag begärde en utredning från RUT, riksdagens utredningstjänst, om det här med Postnord i våras. Jag fick veta att PTS hade konstaterat det vi redan vet, att vissa av de här kommunerna redan har så pass långt till postservice att det försvårar vardagen och arbetslivet för människorna där, och att PTS delade deras oro. Det är alltså inte bara min oro eller de andra inlandsbornas oro, utan även myndigheten själv ser problemet.
Min poäng är att vi redan vet att det är väldigt långa avstånd till postservice och att det är ett problem på vissa håll. Då tycker jag att man ska vara extra försiktig, väldigt försiktig, med förändringar som riskerar att förstärka det problemet.
Ja, vi har postlagen att förhålla oss till och ska ha posttjänst av god kvalitet i hela landet, som ministern själv säger. Men då måste det också fungera i verkligheten, inte bara på papper.
Jag förstår att färre brev kräver en förändring, och jag vet att det är Postnords styrelse och ledning som ansvarar för organisationen. Allt det där vet jag. Men regeringen har samtidigt ett ansvar för att postservicen fungerar, så hur långt ska den här utvecklingen gå innan regeringen anser att postservicen i glesbygden faktiskt riskerar att försämras? Människor ska som sagt kunna bo och verka i hela landet – och ha en bra postutdelning.
Anf. 145 Civilminister Erik Slottner (KD)
Fru talman! Precis som Gille säger här har vi en postlag i dag, och PTS är tillsynsmyndighet. Postnord har uppdraget att genomföra det som lagen föreskriver, och sedan har PTS tillsynsverksamhet över detta arbete och uppdrag. Är det så att Postnord inte följer det som lagen föreskriver och det som finns reglerat, ja, då finns det möjligheter att utfärda exempelvis viten mot detta. Det är så vi har lagt upp det, så många av de frågor som Sara Gille ställer i den här debatten till mig som minister med ansvar för postlagen bör ställas till Postnords ledning. De får svara på hur de med dessa förändringar kan upprätthålla den lagstiftning och de föreskrifter som finns.
Det är väldigt svårt för mig att svara på en del av de frågor som ställs. Men med de förändringar vi nu gjort i distributionstiderna är ju tanken att posten ska kunna delas ut två fasta dagar i veckan. Gille frågade här om det kan bli postutdelning varje dag. Det var ju länge sedan vi hade det, ärligt talat. Men med de förändringar vi nu har gjort har vi skapat förutsättningar för att Postnord ska kunna dela ut brev och försändelser två fasta dagar i veckan, vilket skapar stor förutsägbarhet för invånare runt om i landet.
Huruvida det här har varit uppe i ägardialogen med företaget vet inte jag, för det är inte jag som för den. Det är finansministern som för ägardialogen med samtliga bolag och därmed med Postnord. Jag ansvarar för själva postlagen och tillsynen, och PTS ligger under mitt ansvarsområde, men ägardialogen med Postnord förs av finansministern. Jag kan inte berätta exakt vad som har sagts där, men jag förutsätter att Postnord som bolag uppfyller de krav som finns i lagstiftning och föreskrifter och har den verksamhet som är nödvändig för att uppfylla de kraven och föreskrifterna.
Mig veterligen har inte heller Sverigedemokraterna i budgetförhandlingar med regeringen drivit på för några förändringar i ägardirektiv eller några mer pengar för att de här kontoren ska kunna vara öppna. Men det är ju fritt fram att driva sådana frågor i kommande, hoppas jag, budgetförhandlingar under nästa mandatperiod. Vi får se då, men mig veterligen har Sverigedemokraterna inte drivit några sådana frågor eller några sådana krav i de förhandlingar som vi har haft i samband med budgetprocesserna.
Anf. 146 Sara Gille (SD)
Fru talman! Jag har fortfarande inte fått svar på min fråga om ministern haft dialog med Postnord. Det känner jag att jag ändå vill veta.
Ministern säger själv att posten är en grundläggande del i samhället. Det håller jag helt med om att den är, särskilt i krig och kris och så vidare, så där är vi helt överens. Men just därför tycker jag att den här utvecklingen väcker väldigt många frågor.
Vi i Sverige bygger ju upp totalförsvaret, och vi ska bli mindre sårbara. Men samtidigt samlas postverksamheten på färre platser. Det blir längre sträckor och större avstånd. Enligt RUT-utredningen som jag begärde blir det tyngre, och PTS delar den här oron.
Fysisk post behövs fortfarande inom sjukvård och omsorg, offentlig förvaltning, brottsbekämpning, försvar och så vidare. Digitalisering löser inte allt. Så är det. När samhället befinner sig i kris måste posten kunna nå ut.
Vad händer egentligen när systemen utsätts för störningar, när det blir olika störningar på vägar och järnvägar och så vidare? Det skulle jag vilja veta. Regeringen har själv pekat på dessa risker. Och när vi pratar om beredskap handlar det ju om att samhället ska fungera när allt inte funkar som vanligt, så det måste vara robusta system som faktiskt är hållbara.
Som sagt: Doroteas postutdelning utgår nu från Vilhelmina. Det är en bra bit från Dorotea. Jag flyttade till Dorotea 2018. Då hade vi ett bankkontor i Dorotea. Det flyttades till Vilhelmina. Nu flyttas postkontoret till Vilhelmina. En liten kommun som Dorotea, som redan kämpar för att behålla varenda invånare, får fortsätta kämpa och kämpa i motvind. Det är fruktansvärt frustrerande och väldigt svårt för en sådan kommun.
Politiken måste helt enkelt följa upp vad som händer. Postnord säger att det här inte ska påverka postutdelningen. Det har de själva gått ut med och sagt i medierna. Jag har väldigt svårt att förstå det. När det blir långa sträckor, om det sker någonting på vägen och så vidare – det är klart att det påverkar postutdelningen.
Jag skulle gärna vilja veta vad som krävs för att ministern ska gå in och säkerställa att det blir god kvalitet. Ministern säger att regeringen har beredskap, så vad är det som krävs för att regeringen faktiskt ska agera? När är gränsen nådd, helt enkelt?
Väger regeringen in det här med beredskap i sina tankar när man följer den här utvecklingen, om man nu följer utvecklingen i glesbygden? Jag frågar helt enkelt vilket ansvar regeringen tar för helheten när lokal närvaro minskar.
Anf. 147 Civilminister Erik Slottner (KD)
Fru talman! Sara Gille frågade mig när regeringen agerar, och det gör regeringen om lagstiftningen inte upprätthålls. Om inte Postnord kan bedriva en verksamhet som gör att lagens och andra föreskrifters krav upprätthålls eller uppfylls måste regeringen på något sätt agera.
Vi kunde se en sådan här risk, och det är därför vi nu ändrar befordringstiderna. Vi kunde nämligen se att Postnord skulle ha mycket svårt att upprätthålla sin verksamhet om dagens befordringstider skulle löpa framgent. Det är därför vi nu har ändrat befordringstiderna.
Fram till 2030 beräknas brevvolymerna ha minskat med – lyssna nu – 90 procent jämfört med 2000 – 90 procent! Det säger sig självt att det med en sådan här utveckling inte går att upprätthålla exakt samma verksamhet och bara tuffa på som om ingenting har hänt. Vi behöver ju anpassa kostymen och anpassa verksamheten efter en ny realitet, och det är detta vi nu har gjort.
Med dessa förändrade befordringstider ger vi nu också större förutsägbarhet för postmottagare. Vi ger Postnord möjlighet att bedriva sin verksamhet, och vi har kunnat ta hänsyn till de beredskapssektorer som Sara Gille nämnde i sitt anförande vad gäller läkemedel och totalförsvarets behov. Allt detta har varit en process som har tagit lång tid, för det har varit väldigt många intressen och aktörer att ta hänsyn till. Det har vi dock gjort, och vi har nu fått en slutprodukt som alla är tillräckligt nöjda med för att kunna gå fram med i alla fall.
Vi har också gett ett särskilt uppdrag till PTS att beakta totalförsvarets behov och framöver analysera hur vi kan upprätthålla en robust och säker postleverans även i tider av kris, förhöjt hot eller rent av krig. Jag tycker alltså att vi har hanterat den här frågan på ett väldigt ansvarsfullt sätt.
När det gäller frågan som Sara Gille känner att hon inte får svar på, alltså om jag har haft en ägardialog, är svaret nej. Det var det jag svarade på. Ägardialogen förs av finansministern, för det är hon som har bolagen. Jag för alltså inga ägardialoger med något statligt bolag.
Jag har besökt Dorotea vid ett av mina många kommunbesök i landet och känner till de utmaningar som denna fina kommun i Västerbottens inland har. Kommunen lider naturligtvis av en befolkningsavveckling och tyvärr också till viss del av en verksamhetsavveckling över tid.
Mig veterligen vill dock inte heller Sverigedemokraterna att politiken ska bestämma exakt var Postnord ska ha sina kontor och sin verksamhet. Detta är någonting som är upp till bolagen och deras styrelser att själva fatta beslut om. Jag tror också att den bästa ordningen att ha vad gäller bolagens verksamhet är att de fattar den här typen av beslut. Jag tycker att det vore olyckligt om politiken detaljreglerade bolagens verksamhet på det sättet. Jag tror inte heller, och har aldrig hört, att Sverigedemokraterna vill ändra den ordningen.
Sara Gille blir därför lite skyldig, tycker jag. Vad vill Sverigedemokraterna i den här frågan? Detta gäller mellan raderna på något sätt en indirekt attack mot regeringen trots att man har suttit med vid förhandlingsborden och i budgetförhandlingarna och då inte drivit den här frågan. Jag måste faktiskt säga att det blir lite dubbla tungor från Sara Gille här.
Anf. 148 Sara Gille (SD)
Fru talman! Allt som görs är absolut gott, det säger jag inte emot – och nej, vi vill inte bestämma var kontoren ska vara. Det är inte det jag pratar om, utan det handlar mer om en oro.
Detta handlar inte enkom om Postnord, utan det är mer en oro över att det blir långa avstånd och att små glesbygdskommuner som redan kämpar med befolkningsminskning får motvind hela tiden. Det är detta det hela handlar om, så nej, vi vill inte bestämma var de här postkontoren ska vara. Det är inte det vi ska gå in och göra. Frågan är mer hur det här ska funka så att det inte drabbar inlandsborna, helt enkelt.
Det behövs bra service överallt, men det kan inte vara identisk service i till exempel Stockholm och inlandskommunerna. Det förstår jag; det skulle vara orimligt. Jag har full förståelse för detta, men när det blir långa avstånd måste man ändå räkna med att det blir svårare.
Varje jobb betyder väldigt mycket för en liten kommun. Vi kämpar som sagt i motvind med att försöka få folk att stanna kvar. Jag tror att det var ytterligare 200–300 personer som bodde i kommunen när jag flyttade dit. Det har alltså minskat väldigt fort de senaste åren, och regeringen måste se de här konsekvenserna. Det räcker helt enkelt inte att säga att krav och så vidare är uppfyllda när det bara är på papper. Vi måste se att det faktiskt är så i vardagen.
Jag vill att regeringen faktiskt ska följa upp Postnords förändringar och vad dessa innebär för inlandskommunerna. Hur slår det mot de här små, små kommunerna? Jag önskar att ministern kunde ta med sig detta.
Anf. 149 Civilminister Erik Slottner (KD)
Fru talman! Jag tackar Sara Gille för den här debatten. Jag ska absolut ta med mig detta.
Vi följer överlag landsbygd och Sverige när det gäller lokalisering, arbetsplatser och arbetsmarknad över hela Sverige. Precis som sagts här är det en utmaning att det i mycket av Norrbottens och Västerbottens inland över tid har varit en avfolkning som har varit dramatisk. Detta har naturligtvis påverkat både arbetslivet och arbetstillfällena i dessa kommuner.
När det gäller just Dorotea kan jag säga att Statens servicecenter aviserat att de ska öppna en verksamhet, så det går lite upp och ned när det gäller både avetableringar och nyetableringar.
Jag vill ändå hålla fast vid att det för mig med ansvar för postlagen gällande ansvar för Post- och telestyrelsen är så att Postnord är det bolag som ska leverera post till svenska hushåll. De har krav på sig som regleras både i lagstiftning och i andra typer av regleringar. Det är detta de ska uppfylla, och det är detta jag framför allt tittar på: Uppfyller Postnord en verksamhet som i sin tur uppfyller lagens krav på postutdelning? Det är min viktiga fråga som civilminister, och vi kan se att detta sker hyfsat bra i dag men att det blir en allt större utmaning i takt med att brevvolymerna minskar och fortsätter att minska framöver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
