Posten i glesbygd
Interpellation 2007/08:486 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-10
- Anmäld
- 2008-03-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-03-26
- Sista svarsdatum
- 2008-04-01
- Besvarad
- 2008-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 mars
Interpellation
2007/08:486 Posten i glesbygd
av Börje Vestlund (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Under den senaste mandatperioden har det funnits anledning att fråga statsrådet Torstensson vad hon har för avsikt att göra för att lösa problemen med avståndet mellan postlådan och bostaden. Exempel har tagits från byn Årböle i norra Uppland. Post- och telestyrelsen lät göra en utredning om hur långt en postkund skulle ha mellan brevlådan och bostaden. PTS lämnade sitt förslag under år 2006. Enligt PTS skulle det maximala avståndet mellan brevlådan och bostaden vara 1 kilometer. Vid fråga till statsrådet om hon var beredd att genomföra den förändring i postlagen som PTS föreslog hänvisade statsrådet till att det är viktigt att det finns flexibilitet på landsbygden och att regler och lagstiftning inte gav den flexibiliteten som är viktig för landsbygden. Denna flexibilitet har inte efterfrågats av de medborgare som bor i Årböle eller på andra orter som har långt, ibland flera kilometer, till sin postlåda.
Statsrådet har också sagt att hon vid kontakt med Posten AB fått löfte om att bolaget ska vidta åtgärder för att lösa problemet. Så långt vi kan se har inget hänt än så länge.
Mot bakgrund av tidigare debatter och att det inte har blivit någon förändring i bland annat Årböle vill jag därför fråga statsrådet:
Vilka åtgärder vill statsrådet vidta för att lösa problemet med posthämtningen i Årböle och på andra orter där man har mycket långt till brevlådan?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:486
Webb-tv: Posten i glesbygd
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:94 Fredagen den 11 aprilProtokoll 2007/08:94 8 § Svar på interpellation 2007/08:486 om posten i glesbygd
Protokoll från debatten
Anf. 35 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka åtgärder jag vill vidta för att lösa problemet med posthämtningen i Årböle och på andra orter där man har mycket långt till brevlådan.
Inledningsvis vill jag glädja Börje Vestlund med att frågan om postutdelningen i Årböle är för tillfället löst och några nya klagomål har, såvitt jag känner till, inte framförts.
Regeringen anser det vara självklart att vi ska ha en god postservice i hela landet och att den ska vara tillgänglig för alla. Utanför tätort sker utdelning till ca 750 000 postmottagare via lantbrevbärare, och så mycket som 97 procent av dessa har mindre än 500 meter till postlådan. Med hänsyn till befolkningstäthet med mera i de aktuella områdena får tillgängligheten anses vara god.
Jag kan även nämna att Post- och telestyrelsen under 2007 tog initiativ som ledde till att Posten förbättrade sina rutiner vid beslut om förändringar i postutdelningen. Ett centralt placerat, internt råd inrättades som numera bistår bolagets lokala organisation vid beslut som rör postutdelning. Jag välkomnar det här initiativet som säkert kommer att bidra till att "mjuka värden" och den sociala dimensionen beaktas när Posten fortsättningsvis fattar beslut som rör postutdelning.
Vidare finns numera möjlighet för postmottagare som är missnöjda med Postens ställningstagande på lokal nivå att vända sig till det interna rådet och få sin sak prövad på central nivå. Det ser jag som en betydelsefull förbättring.
Jag har i dagsläget inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder när det gäller postlådornas placering.
Anf. 36 Börje Vestlund (S)
Fru talman! När jag hade skrivit interpellationen fick jag ett meddelande från Posten AB som talade om att man hade löst frågan. Jag blev glad över det. Jag tänkte att äntligen kan vi hitta något som gör att vi kan gå in mer på regelfrågan än att diskutera de här stackars människorna i byn Årböle, som har haft problem med posten under ganska lång tid vid det här laget.
Dessvärre visade det sig att det här egentligen inte var riktigt hela sanningen. Så sent som i går fick jag ett mejl från byalaget i Årböle som berättade att detta bara var tillfälligt löst. Dessutom hade ett par familjer fortfarande långt till postlådan, nämligen mer än en och en halv kilometer. Det är väldigt långt för de flesta av oss i alla fall.
Jag tycker att detta återigen visar statsrådets ovilja att lösa ett sådant här problem, som gäller så få människor. Jag tror att vi diskuterade detta i den förra debatten. Det handlar om 600 personer. Det borde faktiskt regeringen ha klarat av vid det här laget. Utredningen fanns här. Den var på plats. Det gällde bara att skriva ett bra regelverk för de olika aktörerna. I allra högsta grad borde detta vara aktuellt nu, när vi måste ha ett regelverk då vi förändrar Postens verksamhet genom att Posten säljs. Jag förstår inte riktigt varför statsrådet är så envis med detta.
När jag har hållit på med de här frågorna har jag fått ett antal indikationer från andra håll i landet. Till exempel från Älvsbyn har människor hört av sig och sagt: Men vi har det precis likadant! I det fallet, fru talman, handlar det om en by där man visserligen fick hämta alla sin post på samma ställe, men posten kom i alla fall till byn. Vad som sedan hände var att barnen tog slut i byn. Jag vet inte om de slutade skolan eller flyttade därifrån, men det gick ingen skolskjuts till byn längre. Då upphörde leveransen av post.
Detta kan inte vara vad vi menar med att hela Sverige ska leva och att alla människor ska ha lika värde oaktat var man bor i landet. Det förvånar mig verkligen att det är ett centerpartistiskt statsråd som har suttit med armarna i kors och bara hänvisat till att jag vill införa fler regler för landsbygdens invånare.
Jag vill inte införa fler regler. Men jag vill att landsbygdens invånare ska kunna hanteras på samma sätt som jag som bor i Kista och får min post till dörren varje dag, fem dagar i veckan, enligt de intentioner som finns i våra postlagar. Det tycker jag ska gälla alla människor i hela landet oaktat att jag bor i Stockholm och de här människorna i Årböle eller i Älvsbyn eller var det nu kan vara.
Jag tycker att det ska finnas en rättvisa. Människor ska behandlas på samma sätt. Det här har blivit uppenbart genom de debatter som Åsa Torstensson och jag har fört och även i dem jag förde med förra infrastrukturministern. Men till hennes försvar kan sägas att hon hade lika dålig kunskap om detta som jag när problemet började. Ingen hade observerat eller hört talas om det. Det var knappt så att PTS hade gjort det.
Jag är fortfarande förvånad över att statsrådet inte vill göra ett enda dugg för det här, utan bara hänvisar till det råd som nu finns och som man kan höra av sig till när det gäller att ta hänsyn till de sociala värdena.
Anf. 37 Solveig Zander (C)
Fru talman! Jag tyckte att det var bra att Börje Vestlund ställde interpellationen. Men det förvånar mig att Börje Vestlund inte hade fått information om att det delvis hade löst sig i Årböle när interpellationen skrevs.
Jag var i Årböle i höstas och pratade med de familjer detta berör. Dagen efter kontaktades familjerna av Posten som delvis åtgärdade deras önskemål, det vill säga man flyttade brevlådan dit där den var från början. Det betyder alltså att en av familjerna har en kilometer till sin post, och den andra har två kilometer. Det är självklart att man ska göra något åt detta, för det är oerhört viktigt att servicen fungerar på landsbygden.
Men jag måste hålla med statsrådet om att vi inte alltid når ända fram med lagstiftning. Det är ett ganska trubbigt instrument. Ska vi ge makten till folket, vilket vi i Centerpartiet vill, måste vi hitta andra lösningar för att komma dit vi vill.
För byalaget uppe i Årböle handlar det inte bara om posten, utan det handlar om servicen över huvud taget på landsbygden. Den är väldigt viktig. Därför tog också näringsminister Maud Olofsson initiativet i höstas eller vintras och bad alla departement komma med förslag på hur man skulle kunna stärka utvecklingskraften på landsbygden. Uppdraget skulle redovisas till Näringsdepartementet den 15 december. Statsrådet Torstensson tillhör också Näringsdepartementet, och man jobbar nu för fullt med att titta på hela landsbygdens möjligheter att utvecklas och att få en god service.
Det är väldigt viktigt det Börje Vestlund nu framför: Det handlar om att man ska få en bra infrastruktur, en bra service och ett bra företagande. Man ska också få sin post.
Från Centerns sida anser vi detta vara en oerhört viktig punkt. Dessutom handlar det om att hela Sverige ska leva, och den organisationen kommer till Årböle den 29 maj för att diskutera med byalaget om hur man ska fortsätta jobba med att få tillgänglighet och att få posten dit där man vill och en bättre service.
Diskussionen har alltså påbörjats. Den är inte klar, och jag förväntar mig också att statsrådet Torstensson fortsätter att hålla frågan om utvecklingen på landsbygden levande. Vad jag förstod vid samtalet med Årböleborna handlar deras oro nu bland annat om att danska och svenska posten har gått samman. Man oroar sig för att det ska innebära ytterligare en försämring för dem.
Jag skulle därför vilja att statsrådet i det här sammanhanget kunde förmedla att det förmodligen är tvärtom - att samgåendet innebär att postservicen tryggas på ett helt annat sätt än tidigare. Jag hoppas att statsrådet Torstensson vill besvara den frågan.
Anf. 38 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Börje Vestlund och jag har som sagt var debatterat Årböle specifikt vid ett flertal tillfällen tidigare. Inte desto mindre vill jag påstå att man blivit nöjd med det arbete som nu har inletts och resultatet så här långt, det vill säga återställandet av brevlådorna så tidigt som i oktober. Detta bygger precis på de principer som jag tror är de bästa för att skapa en utveckling och en gemensam syn på vilken service som man i olika byar i olika delar av landet har behov av. Det handlar om den lokala dialogen.
Jag vet att Börje Vestlund och jag av ideologiska skäl har helt skilda synsätt, men jag har en mycket stark tilltro till att lokal utveckling sker med hjälp av en mycket, mycket tydlig dialog och en gemensam syn på var problemen ligger. Statligt reglerade system med x meter eller x kilometer skapar inte de flexibla regelsystem som man just från ett lokalt perspektiv i andra sammanhang efterfrågar. Jag vet ju det, eftersom jag har jobbat med den här typen av landsbygdsutveckling. Jag vet att statliga regelsystem är alltför trubbiga för att man ska kunna hitta de flexibla system som behövs när vi pratar om lokal service, samverkan mellan olika myndigheter och privat och offentlig verksamhet. Jag har alltså en mycket stark tilltro till detta.
Sedan kan man säga att det "bara" är ett internt råd. Det är inte så bara om man hittar ett system som tidigare inte fanns vad gäller överklagande internt, där man just skapar en kontakt för den enskilde som är missnöjd. Det är klart att det är en förstärkning och en förbättring.
Inte desto mindre tror jag att det är oerhört viktigt att som Solveig Zander vara på plats och vara aktiv i dialogen och därmed i den lokala utvecklingen. Det är oerhört viktigt.
När det gäller den svenska och den danska posten ska vi ha med oss bakgrunden att en grund för de positiva reaktionerna från Posten som sådan är att man själv har upplevt en pressad konkurrenssituation och har efterfrågat bättre muskler. Statens roll som reglerare är mycket tydligt skild från ägarrollen.
Det gör att en lagstiftning som ligger till grund för att alla har rätt till postutdelning fem dagar i veckan med övernattbefordran är den lagstiftning som Post- och telestyrelsen följer. Det är som sagt var ett regelsystem som är skilt från ägarrollen. Den lagstiftningen är det som styr.
Anf. 39 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag bara konstaterar att jag faktiskt var med här den förra mandatperioden, när Solveig Zanders företrädare hade en argumentation som byggde på att vi måste få en bättre lagstiftning för landsbygden för att lösa denna fråga. Jag vill bara konstatera att hon i det sammanhanget var väldigt tydlig.
Jag delar i princip statsrådets uppfattning att man ibland inte når fram med lagstiftning. En dialog är väldigt viktig. Men någonstans finns det ändå en gräns där man inte via dialog löser problemen. Jag som har pratat med människorna i Årböle i många år vid det här laget vet att de har fört dialog, dialog och dialog. Till slut har man tröttnat på den här dialogen eftersom den inte har lett till någonting.
Som jag sade precis när jag inledde: Jag trodde att jag skulle få gratulera statsrådet till att ha löst det här fallet, fast man måste gå vidare med de andra fallen. Men det fick jag inte göra nu eftersom man trots allt inte har löst detta med postlådorna i Årböle på ett tillfredsställande sätt.
Jag kan också instämma i att det finns andra problem i glesbygden. Dem skulle jag gärna ta upp och diskutera här, men den här gången gällde det just postlådorna. Jag har också haft kontakt med Årböle med anledning av bredbandet, men det kanske jag kan återkomma till i en annan debatt. Vi kanske inte ska blanda in fler frågor i den här debatten. Men jag delar uppfattningen att det är fler frågor som är intressanta för glesbygden.
I det här sammanhanget brukar det vara så, och jag tycker att vi har en ganska gemensam uppfattning kring detta i den här kammaren och i andra lagstiftande församlingar, att vi skapar lagstiftning för den svagare parten. Vi brukar säga att en viss lagstiftning behövs för den svagare parten gentemot en starkare. Vem kan i det här sammanhanget påstå att en grupp bybor ute i Årböle eller för all del någon annanstans kan vara stark i förhållande till staten?
Där spricker hela den romantiska idé Åsa Torstensson för fram om att klara ut de svåra problemen med hjälp av en dialog. Någonstans i botten måste det finnas en lagstiftning med en tydlig reglering när dialogen inte fungerar. Men det vill Åsa Torstensson inte höra talas om. Hon säger bara att det ska ske en uppgörelse med PTS och detta råd. Men var finns rättigheterna om man inte klarar av att lösa problemet med hjälp av rådet? Ska svenskarna vara tacksamma för vad PTS och Posten AB säger och sedan hålla truten? I de här sammanhangen får man minsann ingen hjälp från den sittande regeringen. Det är att dra tillbaka sitt ansvar från hela postpolitiken. Detta är representativt för hur man hanterar postfrågorna just nu i regeringen.
Jag är fortfarande, Åsa Torstensson, ingen regelkramare - absolut inte. Jag tycker att man ska luckra upp så många regler som möjligt för att göra det enklare för människor. Men där det verkligen behövs regler för att skydda den svagare parten måste det till regelverk - för att se till att människors liv i glesbygden inte äventyras. Om inte myndigheter och Posten AB begriper detta måste den svenska regeringen och riksdagen förstå det - men uppenbarligen gör inte den nuvarande majoriteten det.
Anf. 40 Solveig Zander (C)
Herr talman! Börje Vestlund påtalade att min företrädare krävde lagstiftning på området. Det stämmer. Det var den lösning som fanns på problemet då. Jag håller med statsrådet Torstensson om att det i dagsläget inte är den bästa lösningen. Det tar lång tid innan dialogen blir ett instrument man har nytta av. Helt klart är att problemet med Posten i Årböle beror på att dialogen har gått snett. Det är det som har gjort att man har hamnat där man har hamnat.
Nu får vi fundera över hur vi möjliggör för människorna att få makten att prata med myndigheter. Statsrådet Torstensson har bidragit till det interna rådet. Det möjliggör för människor att prata med en myndighet och gå förbi en regionchef eller annat underordnat organ. Det är det viktiga.
Byalaget i Årböle har gjort oerhört mycket i frågan. Jag beundrar dem för att de har stått ut och att de har fortsatt. Utan deras arbete hade man definitivt inte kommit så långt. Det beror på att dialogen inte har fungerat.
Jag tror på dialogen, och jag är övertygad om att framtiden kommer att visa att byalaget i Årböle har framgång i sitt sätt att göra det möjligt för människor att få en posthantering som de vill ha den. Det är precis det jag önskar att jag kan hjälpa dem med, vilket jag förstår att också Börje Vestlund vill.
Anf. 41 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! I tisdags hade jag en debatt med Maud Olofsson angående ägandet av de statliga bolagen. Maud Olofsson uttalade sin glädje över att man kan börsintroducera Posten. I dag, herr talman, har Posten ett samhällsuppdrag som den största konkurrenten City Mail inte har. Visserligen har ägaren till City Mail det uppdraget i Norge men däremot inte i Sverige. Därmed är det inte konkurrens på lika villkor. Det här ger Posten ett tydligare samhällsuppdrag och också vissa nackdelar gentemot sin konkurrent.
Med en sammanslagning, en fusion, med den danska posten kommer man att bli en slagkraftigare post och därmed kommer infrastrukturen att räddas. Jag undrar då, statsrådet Torstensson, vad som kommer att hända vid en privatisering av Posten, som de facto en börsintroduktion innebär. Vad händer med själva samhällsuppdraget? Vad gäller till exempel Telia Soneras samhällsuppdrag ställer man i dag tydliga krav på dem att de ska finnas även i glesbygd. De kraven kan inte ställas på de andra operatörerna. Vi ser att det får effekter framför allt ute i glesbygden. Jag hoppas att statsrådet kan svara på frågan om vad som händer med samhällsuppdraget när Posten börsintroduceras.
Enligt Solveig Zander är myndigheten Post- och telestyrelsen sidsteppad av rådet. Det låter konstigt. Jag skulle vilja höra ett förtydligande av statsrådet i den frågan. Posten är en del av - som jag uppfattar det - vad många betecknar som det svenska folkhemmet. Posten engagerar och berör. Vad än Posten gör kommer det att engagera oss och vi kommer att ställa frågor. Därför är det viktigt att den ansvariga ministern i fråga om samhällsuppdraget är tydlig med vilka krav den här regeringen kommer att ställa. Med tanke på näringsminister Maud Olofssons uttalande om börsintroduktionen och en privatisering av företaget kommer detta med största sannolikhet att påverka samhällsuppdraget. Det kommer därmed också att påverka glesbygden. Vi har till exempel sett vad som har hänt med bensinmackar. Där är det bara marknadens villkor som gäller. Då blir det inget samhällsuppdrag. Vi har sett effekterna av en börsintroduktion av Telia Sonera.
Herr talman! Jag hoppas att statsrådet Torstensson kommer att svara på vad som händer med Postens samhällsuppdrag vid en privatisering.
Anf. 42 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Börje Vestlund är den första som kallar mig romantiker. Det är inte så många som tidigare har lagt det epitetet på mig.
Jag påstår att den inriktning Börje Vestlund här beskriver rent teoretiskt om landsbygdens behov av bra service lever jag själv mitt uppe i. Vi må ha skilda verkligheter i vårt vardagliga liv. Landsbygden befinner sig i en situation där man måste hitta smarta lösningar för att få fortsatt bra service. Olika delar av landsbygden befinner sig i olika situationer. Eva-Lena Jansson nämnde till exempel om det finns en bensinmack och det därmed finns en samlad service på ett ställe. Det är därför jag hänvisar till att detaljreglering av exakt placering av en postlåda inte innebär den flexibilitet som förenklar livet för någon på landsbygden. Det går väl att inledningsvis känna trygghet i att min postlåda får vara högst 1 000 meter bort. Med den typen av detaljreglering måste Posten också tänka smart. Nya sträckdragningar gjorda med hänvisning till lagstiftningen kan innebära att andra människor får det sämre. Det går inte att säga att det handlar om 600 personer utan det handlar om hela systemet att leverera bra postservice på landsbygden. Det är därför jag är emot en detaljreglering.
Det interna rådet har fått sig ålagt olika uppgifter. Rådets uppgift är att tolka in andra mjuka värden vid bedömningen av postlådornas placering. Det gäller även vad Solveig Zander beskrev, nämligen tvistefrågor för postlådeplacering inom tätort. När den lokala organisationen känner osäkerhet kan frågorna remitteras till rådet för prövning och beslut. Detta är viktigt när vi pratar om dialog.
Jag vill påstå att det innan det här fick ett omtag snarare var brist på dialog i just Årbölesituationen. En dialog och det arbetssättet bygger man inte upp så snabbt som över en natt om det inte har pågått tidigare, utan det är ett arbetssätt som myndigheterna måste genomsyras av. Jag är i allra högsta grad mycket tydlig i det.
Myndigheter har ett ansvar att ständigt se över sin verksamhet och ständigt ha fokus på att vara just de som levererar bra service till sina invånare. Då är dialog och det arbetssättet prioriterat. Jag tror att vi måste hitta nya metoder för att skapa förutsättningar för landsbygdsutveckling.
Anf. 43 Börje Vestlund (S)
Herr talman! I ett avseende tror jag att statsrådet och jag är väldigt överens, och det är att jag också tror att dialog och lokala lösningar är det som kan lösa mycket av landsbygdens problem.
Det som uppenbarligen skiljer statsrådet och mig åt - jag noterar att även andra centerpartister har krävt det, i varje fall när man inte har regeringsmakten - är uppfattningen att det någonstans måste finnas ett regelverk som slår till när dialogen inte ger ett resultat.
Jag bor i ytterstaden i en storstad, och där har vi delvis samma problematik som stora delar av glesbygden har, att den kommersiella och den offentliga servicen minskar. Jag vet vad det innebär att sitta och se sin bygd dö ut på det sättet. Den erfarenheten har jag ganska långt inne i min ryggrad.
Därför menar jag att det här är en viktig fråga. Men det som är allvarligt är att jag inte kunde få gå till kammaren i dag och vara glad över att frågan hade lösts för Årböleborna. Tvärtom är det en tillfällig lösning, och man har inte hittat en lösning på lång sikt. Det är i alla fall vad Årböleborna har upplyst mig om. Jag tycker att det är tråkigt.
Man menar att det här ska ske genom en dialog. Var kan vi se det i de förslag som har kommit från regeringen? Vad säger det om alla andra problem, som exemplet från mitt utskott med pumpstationer? Jag ser inte var det finns i regeringens politik för närvarande och framför allt inte när det gäller dessa postlådor, för då vill man ingenting. Det är också tråkigt.
Anf. 44 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag ställde en fråga utifrån detta med Postens samhällsuppdrag och att den ska finnas i glesbygd, men jag fick inte något svar.
Vad händer med Postens samhällsuppdrag när den borgerliga regeringen nu har bestämt sig för att privatisera företaget? Det är de facto vad det innebär när man börsintroducerar ett statligt ägt bolag.
Jag tycker då att det är viktigt att den minister som har ansvaret för detta samhällsuppdrag talar om vad det får för effekter på samhällsuppdraget. Kan vi ålägga ett privatägt företag samhällsuppdrag? Det kan vi naturligtvis inte. Det kommer att handla om att man får betala för en service.
I dag går Posten med vinst och gör ett bra jobb runt omkring i Sverige. Sedan finns det olika service beroende på var man bor. Det där kan vi diskutera hur mycket som helst, men vad jag tycker är viktigt är att Posten i dag har ett samhällsuppdrag. Jag är rädd för att det samhällsuppdraget kommer att tunnas ut vid en börsintroduktion och en privatisering.
Det är synd att statsrådet inte vill svara på min fråga. Det gör mig väldigt bekymrad. Hon vet de facto vad som kommer att hända vid en privatisering, att det kommer att bli sämre service i glesbygd.
Jag uppfattade, herr talman, att statsrådet dessutom höll med Solveig Zander om att Post- och telestyrelsen är en myndighet som nu har blivit sidsteppad av ett råd. Då måste jag också få reda på: Är detta råd att beteckna som en myndighet? Vad jag har förstått är i alla fall att det är Post- och telestyrelsen som ska granska Posten och utfärda regler för vad som gäller förutom de direktiv man har fått från regeringen.
De här två frågorna skulle jag gärna vilja ha ett svar på. Jag hoppas, herr talman, att jag får svar i dag.
Anf. 45 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag tycker att Börje Vestlund ska vara glad i dag, även om jag inledningsvis sade att det för tillfället är en lösning. I debattartiklar och artiklar som lokala företrädare i Årböle har varit med i har man uttryckt att man så här långt är nöjd även om Årbölefrågan i sig inte är löst, eftersom det finns en anmälan till Europeiska kommissionen från Årböleborna vad gäller Sveriges tillämpning av postdirektivet. Diskussionen om frågan kommer alltså att fortsätta. Europeiska kommissionen har inte tagit ställning till ärendet.
Vad gäller frågan om lagstiftningen och samhällsomfattande uppdrag har jag redan svarat på den. Det var ju precis en av de frågor som Solveig Zander svarade på. Vi har en lagstiftning där samhällsuppdraget är särskilt från ägarrollen. Om Eva-Lena Jansson inte var uppmärksam kan jag säga att jag redan har svarat på den frågan.
Det finns inget samhällsuppdrag vad gäller bensinstationer, så det kanske vi inte behöver blanda in här.
Inte desto mindre är situationen och förändringen av den allmänna servicen på landsbygden en av anledningarna till att Maud Olofsson har tagit initiativ för att se hur vi kan skapa bra samverkansformer för att ha en bra service i alla delar av landet.
Det interna rådet är precis det jag säger. Det är ett internt råd som Posten har inrättat för att skapa en bättre dialog, bättre service och bättre närhet till de olika intressenterna runt omkring i landet. De har just till uppgift att stärka dialogen, stärka servicen och hitta lokala flexibla lösningar på ett mycket bra sätt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.