Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Polissituationen i Skaraborg

Interpellation 2008/09:377 av Green, Monica (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-03-03
Anmäld
2009-03-09
Besvarad
2009-03-23
Sista svarsdatum
2009-03-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 3 mars

Interpellation

2008/09:377 Polissituationen i Skaraborg

av Monica Green (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Det blir färre poliser på gatorna i stället för fler. Det är resultatet av regeringens politik. Vid valet 2006 var rättsväsendet en av kärnfrågorna inom moderat politik. Man lovade vitt och brett, rättsväsendet skulle få 3 miljarder kronor mer år 2007 och 2008 än vad Socialdemokraterna satsade. I verkligheten har det blivit tvärtom, och nu har polisen i det närmaste en konkursmässig ekonomi. Polismyndigheter ute i landet tvingas spara och antalet civilanställda minskar.

Omedelbart stopp för externrekrytering, omedelbart stopp för intern rörlighet, omedelbart stopp för utbildningar och övertidsstopp är några av de åtgärder som polisen i Västra Götaland tvingas till. Friskvårdsbidraget är helt borttaget från och med den 1 januari 2009 och man har satt stopp för inhyrd bevakningspersonal.

Den inhyrda bevakningspersonalen har tidigare skött tillsynen av dem som sitter frihetsberövade på Skaraborgs polisstationer. Detta kommer nu att ske i allt mindre omfattning och den mesta av tiden kommer polisen själv sköta arrestbevakningen. Konkret innebär detta att man kan skicka ut en polispatrull mindre än vad man annars skulle ha gjort, vilket i sin tur kommer att medföra en betydligt mindre tillgänglighet ute på fältet.

Vi känner Skaraborg och vi vet att det inte tillkommit några fler poliser där. De moderata riksdagsledamöterna från Skaraborg lovade 100 fler poliser till området före valet. Var är de? I en tidigare interpellationsdebatt hävdade ministern att de är på väg och under utbildning.

För oss blir den ekvationen svår att få ihop. Färre utbildade poliser än tidigare, indragningar på yttre tjänst samt stora ekonomiska underskott inom myndigheten kan omöjligen generera fler poliser och ökad trygghet på våra gator.

Den moderatledda regeringen påstår att satsningarna på rättsväsendet är de största någonsin vilket även sades i statsministerns regeringsförklaring. De påståendena har visat sig vara ren lögn. Anslagen till rättsväsendet höjdes med 5 miljarder kronor under den socialdemokratiska regeringen. Vi vill fortsätta att satsa på mer resurser än vad regeringen Reinfeldt vill med 100 miljoner mer till polisen.

Vi vill investera så att det syns ute i verksamheterna och hos människor i vardagen. Det ska vara en rättighet att kunna vända sig till en polis, och det är ute på gatorna som de ska finnas – inte bakom ett skrivbord – vilket blir konsekvensen när antalet civilanställda minskar och poliser måste ta över deras arbete.

Jag vill därför ställa följande frågor:

Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att polisen ska få mer nödvändiga resurser och undgå att bedriva sin verksamhet med lånade medel?

Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att Skaraborg ska få ytterligare poliser?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:377, Polissituationen i Skaraborg

Interpellationsdebatt 2008/09:377

Webb-tv: Polissituationen i Skaraborg

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Beatrice Ask (M)
Anf. 11 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Monica Green har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisen ska få mer resurser och undgå att bedriva sin verksamhet med lånade medel. Hon har också frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att Skaraborg ska få ytterligare poliser. En avgörande förutsättning för att polisen ska kunna bedriva en bra verksamhet är att den har tillräckliga resurser. Under 2007 och 2008 har polisen därför tillförts en sammanlagd varaktig anslagsökning om ca 1,3 miljarder kronor. Den resursförstärkningen möjliggör en kraftig ökning av antalet poliser med målet att det 2010 ska finnas 20 000 poliser. Regeringen ställer tydliga krav på att det ökade antalet poliser ska leda till ett bättre verksamhetsresultat. För att rättsväsendets myndigheter ska kunna svara upp mot regeringens högre krav kommer regeringen att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2010 och närmare redovisa vilka ytterligare resurstillskott och åtgärder som krävs. Regeringen kommer självklart att finansiera polisens verksamhet för 2009. Den utbyggnad av polisens kapacitet och den verksamhetsutveckling som pågår sedan några år ska fortsätta som planerat. Dessutom pågår det ett omfattande effektiviseringsarbete. Vi vill försäkra oss om att de pengar regeringen tillför polisen används effektivt. Genom regeringens satsning har antalet poliser ökat med över 450 under 2008. Samtidigt har antalet civilanställda inom polisen ökat kraftigt under de senaste tre åren. I dag finns det närmare 600 fler civilanställda jämfört med 2006, då Socialdemokraterna satt vid makten. Att antalet civilanställda har minskat under det senaste året har inte inneburit att den polisiära synligheten har minskat. Vid Polismyndigheten i Västra Götaland har antalet poliser ökat med 37 under 2008 och antalet civilanställda med 13. I jämförelse med 2006 har antalet poliser ökat med knappt 100 och antalet civilanställda med 160. Dessutom anställdes i januari 71 polisaspiranter vid polismyndigheten, och ytterligare 123 planeras att anställas under sommaren. Västra Götaland kommer därmed att under 2009 få fler poliser än tidigare. När det gäller fördelningen av såväl personella som ekonomiska resurstillskott har regeringen delegerat det ansvaret till Rikspolisstyrelsen och ytterst till polismyndigheterna, i det här fallet till Polismyndigheten i Västra Götaland. Det är Rikspolisstyrelsen som utvecklar och preciserar de mål för polisverksamheten som regering och riksdag har lagt fast. Polismyndigheterna beslutar i frågor om den lokala verksamheten.
Monica Green (S)
Anf. 12 Monica Green (S)
Herr talman! Tack för svaret, justitieministern! Det låter som om justitieministern är nöjd med verksamheten, nöjd med hur polisen har det och nöjd med hur det ser ut i verkligheten. Jag hade tänkt mig att justitieministern skulle vara bekymrad över den konkursmässighet som nu råder hos polisen. Polisen får nu anställa fler poliser för lånade pengar, och jag trodde att justitieministern skulle vara allvarligt oroad över den situationen. Men justitieministern är nöjd med situationen, och det är inte jag. Jag är mycket bekymrad över hur det ser ut i verkligheten - på landsbygden, i norra Skaraborg, Gullspång, Hova, Götene och Tibro. Där känner man en oro över att det inte blivit fler poliser, och man känner också en oro över att inte vara trygg eftersom brotten ökar. Brotten ökar antagligen på grund av att det är ökade klyftor, sämre tider, minskad trygghet för människor i svåra situationer. Det kan leda till ökad brottslighet. Där har ju regeringen valt väg. Man tror på att ökade klyftor exempelvis ger fler jobb. Det visar sig i praktiken att så inte är fallet. Klyftorna ökar och justitieministern är nöjd. Låt mig ge en eloge till polisen för vad ledningen gör för att göra det bästa av situationen. Jag tror att alla inom polisen vill göra ett bra jobb och verkligen se till att brotten kan lösas och människor kunna känna sig säkra. Därför vill jag rikta en eloge till alla de civilanställda och poliser som varje dag jobbar på fältet för att se till att brotten löses och antalet brott minskar. Jag är inte nöjd med den situation vi har. Jag är orolig över att polisen i Västra Götaland går med ett gigantiskt underskott och nu får anställa poliser på lånade pengar. Människor har kontaktat mig, bland annat civilanställda inom polisen, som säger det rakt motsatta till det som justitieministern säger. De säger att de kommer att bli färre, att det är anställningsstopp, att poliser nu ska vara arrestvakter, ägna sig åt formalia och skjutsa brottslingar mellan olika ställen, till domstolar och så vidare. Det var sådant som civilanställda gjorde tidigare. När civilanställda kontaktar mig och säger att det inte är sant att de blivit fler kan justitieministern naturligtvis påstå att de visst är fler. Men om de civilanställda upplever att de får göra mycket mer, att de blir färre och färre och att polisen får göra mer administrativt arbete undrar jag vem vi i det fallet ska lita på. Det är trots allt de som möter alla människor som känner förtvivlan och otrygghet. Det är de som står inför allt som ska skötas varje dag. Vad ska polisen göra nu när de går med så stort underskott? Ska de fortsätta att låna? Eller behöver ministern hjälp med att dra en lans för att få Anders Borg att anslå mer pengar till polisen?
Beatrice Ask (M)
Anf. 13 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det finns mycket att säga om detta. Först vill jag säga att det inte är särskilt ovanligt att man utnyttjar anslagskrediten. Det har Socialdemokraterna också gjort många gånger på det här området. År 2000, det första året som Thomas Bodström var justitieminister, gick polisen med ett underskott och utnyttjade anslagskrediten med över 300 miljoner kronor. Polisen förbrukade då mer än en halv miljard mer än de hade anvisats. Det var alltså fråga om ganska stora summor. I 2008 års redovisning är det faktiskt ett plus, men sedan har vi prognosen att diskutera. Det där kan man således hålla på att spela med hur mycket man vill. Vi använder nu anslagskrediten eftersom alliansregeringen under de två första åren tillfört polisen mer resurser än någon annan. Det pågår en ordentlig genomlysning av arbetet så att pengarna verkligen ska komma till användning på ett effektivt sätt. Under den tiden lägger vi inte in mer pengar i budgeten, vilket alla är informerade om. Monica Green far med osanning om polisen, även om hon nu försöker smörja. Jag har noterat att hon i lokalpressen påstått en massa saker om polisen. Polisen har till och med fått gå ut och dementera det som sagts. Jag såg en artikel skriven av polismästaren i Skaraborg där han påpekar att det som skrivs om att det inte blivit fler poliser i Skaraborg inte alls är sant. Han känner inte igen den verkligheten. Han har sett en kontinuerlig ökning av antalet poliser i Skaraborg. När han tillträdde var antalet poliser 300, och nu är det 327. Till det ska läggas resurser som finns hos trafikpolisen i Skara, hundförarpolisen i Lidköping och Skövde samt länskriminalens polis i Skövde. Han pekar också på förbättrade resultat och en rad andra positiva effekter. Det är sorgligt att ni socialdemokrater inte kan erkänna att det kommer fler poliser ut i verksamheten och gör ett fantastiskt arbete. Både Monica Green och jag kan naturligtvis träffa en och annan civilanställd som säger att deras jobb inte blir kvar eller att någon har försvunnit på just den arbetsplatsen. Till syvende och sist är det, när vi räknar på det totala antalet civilanställda, fler civilanställda nu än det var under socialdemokratisk ledning. Vi har haft en stor ökning av antalet civilanställda. Sedan sker det förändringar i verksamheten, ibland genom reformering och modernisering, ibland genom att man inte återbesätter tjänster. Var och en som möter detta kan naturligtvis se det som ett problem, men man måste se helheten i politiken. Det är viktigt att man gör det, för annars vet man inte om man är på väg åt rätt håll. Jag menar att vi behöver både fler poliser och en bra blandning av civil personal och polispersonal. I en modern polisverksamhet måste vi ha ekonomer, personaladministratörer, psykologer och allt vad det kan vara, som alltså är civil personal. Man kan inte hela tiden säga att det ska vara en konstant procentandel av respektive, utan man måste se till läget i den enskilda myndigheten, den enskilda verksamheten. Det som en enskild människa säger till mig som politiker kan vara sant, men det betyder inte att statistiken är fel. Jag som minister måste se till helheten. Jag kan bara konstatera att också i Skaraborg har polisen fått förstärkningar under de senaste åren. Man åstadkommer mer och gör väldigt mycket bra av sin verksamhet, och jag hoppas verkligen att också Socialdemokraterna framöver ska kunna ge det erkännandet till verksamheten i stället för att lura i folk att det blir färre poliser och att de inte är ute där de verkligen behövs.
Monica Green (S)
Anf. 14 Monica Green (S)
Herr talman! Jag har också läst det inlägget av polismästaren som justitieministern refererar till. Vi har skickat in ett svar till SLA, men tyvärr har det inte kommit in. Någon gång kanske det svaret tas in. Jag tycker att det är bra att polismästaren förklarar för människor och berättar i tidningarna vad som sker och inte sker. Jag har inget att anmärka på honom. Däremot finns det andra som ringer mig och berättar om en helt annan verklighet. Sedan den artikeln var inne i SLA - vårt svar har tyvärr inte publicerats - har flera hört av sig till mig, bland annat civilanställda inom polisen, och sagt att det är förvånansvärt att polismästaren skriver på det sättet eftersom de har en annan verklighetsbild, och att det också är förvånansvärt att han beskriver att allt är bra. Justitieministern säger att man ska se helheten. Ja, det är precis det man ska göra. Man ska se helheten när det gäller antalet inställda rättegångar, färre domstolar, sämre rättssäkerhet och allmän frustration hos personalen. Det är helheten man ska se, hela rättsväsendet. Jag vet att justitieministern bara ägnar sig åt polisverksamheten, men det finns ju så mycket mer. Det finns kriminalvård, domstolar och allt annat som också måste fungera genom att se till att poliserna blir fler. Det var väl bra att ni i alliansen gick till val på att lova fler poliser, men nu har ni inga pengar. Nu ska poliserna anställas på kredit. Nu ska polisen gå med ett gigantiskt underskott, på samma sätt som ni vill att kommunerna ska gå med stora underskott. Ni tänker inte anslå mer pengar till kommunerna och landstingen heller, eftersom ni antagligen vill ha sämre service i skolor och inom sjukvården - vad vet jag. Det är ju er politik att ha privata lösningar. På samma sätt som kommunerna och landstingen har svårare och svårare att få ekonomin att gå ihop har polisen svårare och svårare att få det hela att gå ihop. Då säger Beatrice Ask att det hänt tidigare. Jaha, är det bra? Är det socialdemokratisk politik ni vill bedriva? Ska ni bedriva den politik som Thomas Bodström bedrev? Det var intressant. Jag vet att ni moderater inte tycker om att höra det, men det var kris förra gången ni styrde också. Sanningen är att vi sedan fick ägna resten av 90-talet åt att sanera i ekonomin. Det tar väldigt lång tid att sanera. Jag hörde i dag bland annat att det kommer att ta enormt lång tid att sanera efter den kris som vi har nu, precis som det gjorde efter 90-talets kris. Även polisen och polisutbildningarna fick spara. Ni gjorde till och med upp med oss under en krisuppgörelse om att även polisutbildningarna skulle spara. Sedan har vi tillfört resurser. Under tiden då Thomas Bodström var justitieminister tillfördes det resurser så att det blev fler poliser sex år i rad. Vi tog beslut om att införa en polishögskola. Att ni sedan har fortsatt det arbetet är bara bra. Jag tycker att det finns bra saker, bland annat de mobila polisstationerna; dem ger jag en eloge till. Men jag tycker att det är mindre bra att man stänger polisstationer, till exempel i Skara, där brotten har ökat. Där ska det vara stängt under sommaren med hänvisning till det ekonomiska läget. Under förra valrörelsen åkte moderater omkring och tryckte på dörrklockor vid olika polisstationer och upptäckte att de var stängda. Nu kommer alltså Skara polisstation också att vara stängd i sommar. Det gör inget bra intryck.
Beatrice Ask (M)
Anf. 15 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det var inte på 90-talet Thomas Bodström var justitieminister. Hans användning av anslagskrediten gäller 2000-talet. Men det är väl möjligt att man fortfarande satt fast i tänkandet om de borgerliga åren; jag vet inte. Det låter mycket märkligt i alla fall. Vad jag försökte säga - men det kanske var svårt - var att det inte är ovanligt i statlig verksamhet där man har en omsättning på många miljarder att man av och till av olika skäl låter myndigheter använda sig av anslagskrediten. Det är vad som sker 2009. Däremot är det väl ändå viktigt att konstatera att det inte var något underskott 2008. Det är också ett faktum att vi har tillfört polisen extraordinärt mycket pengar under två år och att det finns skäl för oss att se till att detta inte bara lägger sig på toppen utan att vi också får en effektiv användning av alla de resurser polisen förfogar över. Nu vill Monica Green prata om hela rättsväsendet. Interpellationen gällde polisen, men det är klart att vi ser resultaten av den framgångsrika politik som vi för. Fler poliser, som dessutom har blivit effektivare, har lett till ett ökat antal ärenden som redovisas till åklagare och domstolar. Det får konsekvenser. Man måste se till hela rättskedjan, och det gör vi också i vårt budgetarbete. Det är väl alldeles självklart. Jag kan beklaga att inte Monica Green har fått in sin replik på polismästarens redovisning. Men man behöver bara ställa sig frågan: Vem vet bäst om det finns fler eller färre poliser i Skaraborg, chefen för verksamheten eller Monica Green? Det är klart att polismästaren vet om de har anställt fler eller inte anställt fler! Det behöver man inte diskutera. Om Monica Green möter människor som inte har märkt detta är det beklagligt. Men det är också därför det pågår ett utvecklingsarbete, även i Skaraborg, med ambitionen att poliser inte som under socialdemokratisk era mer och mer ska sitta inne på kontoren utan ska vara ute och arbeta på fältet där människor blir utsatta för brott och behöver polisens hjälp. Vi lovade fler poliser i förra valrörelsen. Vi utbildar fler poliser. Vi anställer fler poliser, och de får också lön. Vi ser den här mandatperioden som en viktig satsning på polisverksamheten, på att utveckla den och se till att den blir starkare rent volymmässigt. Det är någonting som jag tror är väldigt viktigt. Det är bara att konstatera att antalet poliser i Skaraborg redan har ökat. Det är viktigt att det är på det sättet. Sedan finns det naturligtvis oändligt mycket mer att göra. Men Socialdemokraterna ska inte ljuga för medborgarna i Skaraborg och påstå att vi inte har fått fler poliser där, för det har vi faktiskt, och det tycker jag är väldigt bra.
Monica Green (S)
Anf. 16 Monica Green (S)
Herr talman! Jag undrar vem som ljuger i det här fallet. När ni påstår att ni har satsat så mycket mer har ni fel. Ni har försökt ge en bild av att ni satsar mycket mer. Men i själva verket är det inte så. Polisen tillhör förlorarna. Kommuner och landsting är en annan, och egentligen är det väl de enskilda medborgarna som är de stora förlorarna i den här politiken med de ökade klyftorna. Förutom neddragningar på 120 miljoner kronor i årets budget har ni också sett till att det blir gigantiska underskott. Vi ger polisen lön, säger Beatrice Ask. Det var väldigt bra! Det var i alla fall snällt av den borgerliga regeringen att polisen får lön. Jag trodde inte att det ens skulle ifrågasättas att de skulle få lön. Det tog jag som en självklarhet. Det är oerhört viktigt att alla som jobbar får lön. Jag visste inte ens att det skulle behöva kommenteras. Beatrice Ask nämnde att vi måste se helheten. Jag tycker att det är viktigt att man ser helheten och inser att krisen är så svår hos Rikspolisstyrelsen att den bara kan ge halvårsvisa budgetar; man vet inte hur det kommer att se ut efter nästa halvår. Till helheten hör också till exempel länsrätterna. Halveringen av länsrätterna i landet slår bland annat mot Mariestad och Vänersborg, som finns i min del av landet. Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Ekobrottsmyndigheten får minska sina personalstyrkor. Och så står Beatrice Ask här och säger att hon ska se till helheten. Jag inser att det Beatrice Ask påstår inte stämmer med verkligheten. Jag vill veta: Behöver Beatrice Ask hjälp i arbetet med att få mer resurser till polisen och rättsväsendet? Jag kan hjälpa till och debattera mot Anders Borg om det behövs.
Beatrice Ask (M)
Anf. 17 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag tycker att alla som diskuterar stöd för polisverksamheten har en viktig uppgift. Jag tror att vi behöver kraft till polisen på många olika sätt. Det är dessutom så att polisen ska diskuteras, eftersom polisen på många sätt är en unik organisation som ska stå i medborgarnas tjänst. Monica Green tog upp att det fanns en skillnad i beräkningen i budgetpropositionen 2008 när det gäller polisens anslag för 2009 kontra vad som ligger i anslaget senare. Det handlar om 120 miljoner kronor. Det är enbart en justering med hänvisning till förändringar vad gäller pris- och lönekompensationen. Det är inte någon substantiell förändring i sak, utan mer en teknikalitet. Det är svårt att hävda att en verksamhet som har fått mer än 1 miljard kronor tillhör de stora förlorarna, att en verksamhet som vi fokuserar så mycket kraft på tillhör förlorarna. Det är nog så att polisverksamheten har blivit stärkt genom alliansregeringens insatser. Vi kommer att fortsätta att stärka polisen och det övriga rättsväsendet, inte för sakens skull, utan därför att tryggheten för människor, oavsett vem man är och var man bor, behöver stärkas. Det är många där ute som är rädda för att gå ut på kvällen. Det är många som drabbas av brott och som känner att samhället inte ställer upp tillräckligt mycket. Glädjande nog kunde jag 2008 se att polisen faktiskt lyckas utreda och få lagföring av fler brott. Det är bra, det. Men det är långt kvar innan alla, oavsett om de bor i Sveg, i Skara eller någon annanstans, känner att allt som kan göras för att de ska skyddas mot brott och känna trygghet är fullt ut genomfört. Vi kommer säkert att få arbeta vidare med detta.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.