Polisorganisationen
Interpellation 2007/08:612 av Bodström, Thomas (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-04-23
- Inlämnad
- 2008-04-23
- Besvarad
- 2008-05-09
- Sista svarsdatum
- 2008-05-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 23 april
Interpellation
2007/08:612 Polisorganisationen
av Thomas Bodström (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Med anledning av att samordning och samarbete inom polisen har visat sig vara bristfällig mellan olika polismyndigheter vill jag fråga justitieministern:
Avser justitieministern att ta initiativ till att utreda polisorganisationen?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:612
Webb-tv: Polisorganisationen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:108 Fredagen den 9 majProtokoll 2007/08:108 5 § Svar på interpellation 2007/08:612 om polisorganisationen
Protokoll från debatten
Anf. 22 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Thomas Bodström har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att utreda polisorganisationen. Frågan är ställd mot bakgrund av påståenden om bristande samordning och samarbete mellan olika polismyndigheter.
Regeringens övergripande mål är att öka tryggheten i Sverige. Därför genomförs nu den största satsningen någonsin på polisen. Polisorganisationen har fått kraftiga anslagsökningar. Målet är att det ska finnas 20 000 poliser år 2010. Det innebär en ökning med 2 500 poliser under mandatperioden.
Resurstillskotten kombineras med höga krav på en förbättrad resultatutveckling inom polisen. För att de ska ge önskat resultat måste polisen fokusera på att effektivisera verksamheten och frigöra resurser till kärnverksamheten.
Omorganisationer tar stora resurser i anspråk - tid och kraft som tas från det egentliga polisarbetet. Organisationsförändringar måste därför vara genomtänkta och genomföras med ett tydligt syfte. Mot den bakgrunden arbetar vi för närvarande med följande frågor:
Rikskriminalpolisens roll ses över. Inom ramen för den nationella mobiliseringen mot den organiserade brottsligheten har rikskriminalpolischefen Therese Mattsson i uppdrag att se över Rikskriminalpolisens roll och befogenheter när det gäller att biträda regional polis med specialistkompetens. Jag ser fram emot hennes förslag som presenteras nästa vecka.
Ökad samverkan inom polisen och mellan myndigheter är huvudtemat i flera uppdrag som givits inför mobiliseringen mot den organiserade brottsligheten. Vi avser att ta intryck av den framgångsrika danska modellen där man genom samverkan mellan myndigheterna ökar trycket mot brottsligheten. Det är en självklarhet att polismyndigheterna samverkar med varandra inom alla relevanta verksamhetsområden på ett så effektivt sätt som möjligt.
Ett annat exempel är det stora reformarbete som pågår med att ta fram en ny polisdatalag. En ny polisdatalag har utretts sedan 2001. Vi har tagit fram ett konkret förslag, och nu pågår arbetet med att ta fram en proposition med förslag till ny lagstiftning.
Alliansregeringen lovade inför valet att fokus denna mandatperiod skulle ligga på polisverksamheten, inte på organisationsfrågor. Det löftet står fast.
Anf. 23 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Tack, Beatrice Ask! Jag som är ute mycket i rättsväsendet möter frustrerade poliser, åklagare och människor inom kriminalvården. Jag kan säga att när de hör orden "största satsningen någonsin" blir de otroligt förbannade, Beatrice Ask.
För det första är det inte sant. Det gjordes en betydligt större satsning under förra mandatperioden. Som vi har sagt tidigare är det förstås väldigt illa när en justitieminister slarvar med sanningen. Jag är förvånad över att du fortsätter att upprepa detta när riksdagens utredningstjänst har konstaterat att det du säger är fel.
För det andra, och framför allt, finns det en frustration över detta. Vi kommer in på det i senare interpellationer. Åklagare sägs upp, och civilanställda sägs upp. Kriminalvården brottas med ett gigantiskt underskott. Då är frågan: Ska man sitta med armarna i kors, eller ska man göra någonting ordentligt? Det ska inte bara vara översyn och en ny lag, som påbörjades under vår tid. Det är klart att det är bra; det är ju löpande verksamhet. Men man måste göra någonting ordentligt.
Vi vet att det handlar om väldigt mycket när man ska hantera en budget. Det är en gigantisk budget. Kostnaderna är stora. Det är som ett stort företag. För att kunna hålla budget var vi tvungna att se till att vi fick förändringar för att man skulle kunna spara pengar och utnyttja dem på bästa sätt. Därför genomförde vi under förra mandatperioden en stor förändring när det gäller Åklagarmyndigheten och gick från sex myndigheter till en enda. Inom Kriminalvården gick vi från 37 enheter till en enda. Inom domstolarna genomförde vi också stora reformer. Vi sade att under den här mandatperioden skulle polisorganisationen ses över.
När det då blev en borgerlig regering trodde vi, eftersom Moderaterna faktiskt hade sagt att också de ville se över möjligheterna till
en
myndighet, att ni i alla fall skulle undersöka saken. Man skulle i alla fall kunna se om det skulle bli några förbättringar och om man skulle vinna något på detta. Det kan finnas nackdelar och fördelar med en organisation. Men ni gör inte någonting alls, Beatrice Ask! Det har blivit ditt signum på rättsområdet. Ni sitter bara med armarna i kors och gör lite utredningar, lite översyner och så vidare. Men ni vågar aldrig fatta de svåra besluten. Det gagnar ingen. Då får vi den frustration som jag talar om ute i polisorganisationen och de besparingar som nu sker överallt.
Man ska inte göra organisationsförändringar för sakens skull; det är jag den första att säga. Men om man kan vinna något, till exempel att kunna minska den onödiga administrationen med 37 myndigheter, som vi har i dag inom polisen, till en måste man i alla fall väga för- och nackdelarna. Sedan kan det förstås vara så att nackdelarna ändå överväger, och då ska man inte göra det. Men det är mycket märkligt att Beatrice Ask, som skröt i en artikel häromdagen om att Moderaterna var de som först ville genomföra en myndighet, samtidigt säger att man inte ska göra något under den här mandatperioden.
Vi som har ganska god inblick i hur strategin fungerar vet att ni vill tala om poliserna som är ute på gatan och om högre straff. Ingenting får skymma det. Men den strategin är förödande för polisorganisationen, Beatrice Ask. Den skapar också en stark irritation. Ni sätter strategin före det som är de enkla budskapens politik i stället för att göra det som verkligen behövs och verkligen ta strid och ta en ordentlig diskussion.
Därför vill jag avsluta det här inlägget med en fråga. Ni säger nu, och har sagt i opposition så länge, att ni vill ha en enda myndighet. Hur kommer det sig då att ni gör så här när ni nu får chansen under fyra år? Att ni inte genomför det är en sak, men ni lyfter inte ens ett finger för att se om det finns fördelar att vinna med det förslaget.
Anf. 24 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Låt mig börja med att rätta till några felaktigheter. För det första är det inte som Thomas Bodström säger att antalet civilanställda har minskat eller att man har sagt upp civilanställda. De har ökat i antal. Vi återkommer till det i en senare interpellation. För det andra har vi inte 37 myndigheter inom polisen, vilket Thomas Bodström nyss stod här och sade. Vi har 21 myndigheter plus Rikspolisstyrelsen inom polisen. Lite ordning får det ändå vara.
Det är naturligtvis intressant att höra vilka planer och tankar Socialdemokraterna hade under förra mandatperioden inför framtiden. Men ni förlorade valet. Det vi från alliansen presenterade var ett tydligt program för att kraftsamla när det gäller verksamheten, öka antalet poliser och en rad andra reformer som vi håller på med. Vi fullföljer det. Vi hade inte en ny organisationsöversyn på agendan i valrörelsen. Det är många inom polisen och andra delar av rättsväsendet som har tröttnat på politiker som använder organisationsöversyner för att skyla över att det saknas resurser.
När du lämnade posten som justitieminister hade vi en situation där vi hade städer, hela kommuner och stora områden där det icke fanns polisiär närvaro med de konsekvenser det får. Det håller vi sakta men säkert på att rätta till. Ni började med att öka något, men vi har gjort en kraftsamling som jag tror är helt nödvändig.
I det läget, när man tillför så mycket resurser och ställer krav på en rad olika effektiviseringar i verksamheten, finns det skäl att inte ovanpå det ställa till det när det gäller en organisationsöversyn. Det finns, om vi går tillbaka några år, kritik mot polisens organisation. Jag är mycket väl medveten om de behov och önskemål som man kan ha på lite längre sikt.
Riksrevisionen granskade polisens organisation ganska ingående under Thomas Bodströms tid och kom med allvarlig kritik. Den gällde inte ledningsformen, utan mer innehållet och inte minst hur det fungerade på Rikspolisstyrelsen. Regeringen har därefter i regleringsbrev förenklat målstrukturen och skurit ned på återrapporteringskrav. Man har försökt rätta till en del av de problem som fanns när det gäller regeringens styrning. Rikspolisstyrelsen har genomfört en omorganisation. Man har ett arbete i gång för att utveckla mål- och resultatstyrningen. Det går inte fort - inte tillräckligt fort. Men det går utefter de synpunkter som Riksrevisionen hade, och jag tror att det är bra att så sker.
Men det var för lite som gjordes under den förra perioden. Att då stå och vifta och säga att nu ska vi se över hela organisationen igen tror jag vore helt fel.
Vi ägnar oss åt verksamheten. Vi har också hemläxor att göra. En del av det som ligger bakom den interpellation Thomas Bodström beskriver handlar om samordningen mellan myndigheterna och hur man har ordning på register och annat. Det kan inte vara obekant för en tidigare justitieminister att avgörande för den moderniseringen är att riksdagen kan leverera en ny polisdatalag. Den utreddes redan 2001. Sedan hände ingenting, utan man höll på fram och tillbaka. Vi arbetar nu med en proposition som lägger grunden för ett betydligt mer intensivt reformarbete på det här området. Det är avgörande för att rätta till en del av de ålderdomligheter som man kan se i det avseendet när det gäller polisorganisationen.
Jag är helt övertygad om att det är rätt att ha fokus på verksamheten. Däremot är det inte så att vi sitter med armarna i kors och inte vidtar de förändringar som kan behövas. Det är verkligen inte små saker vi arbetar med när det gäller mobiliseringen mot grov, organiserad brottslighet. Det kommer Thomas Bodström att bli varse inom kort.
Anf. 25 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Jag tycker att det nästan är rörande att höra borgerliga ministrar tala om Socialdemokraterna såsom om man fortfarande var i opposition. Vi är snart halvvägs in i mandatperioden, och det som präglar Beatrice Ask - och det är du absolut inte ensam om, utan det gäller de flesta i regeringen - är att du talar om hur Socialdemokraterna var när de var i regeringsställning.
Det är ni som sitter vid makten nu. Det är du som har möjlighet att påverka nu. Ikläd dig inte oppositionsrollen! Tala om vad du vill göra! Jag kan försäkra dig att det är betydligt mer intressant för många att höra än att höra dig fortsätta oppositionspolitiken retroaktivt snart två år efter valet. Det tror jag att du skulle vinna väldigt mycket respekt på.
Jag säger inte att vi var felfria - långt ifrån. Vi gjorde också många misstag, men det vi gjorde var just de omorganisationer som behövdes. Vi vidtog också åtgärder.
Du säger att det inte hände något med polisdatalagen. Det är ganska häpnadsväckande att en justitieminister inte känner till att det som gjordes efter den utredningen var införandet av dna-lagen. Den talas det om nästan varje dag i tidningarna, och det fanns med i den här utredningen. Det var det första steget. Det är bra att ni kompletterar nu, men säg inte sådana felaktigheter som att ingenting hände när var och varannan människa känner till de förändringar som gjordes i dna-lagen.
Polisen är i kris. Det kan vi se i tidningen i dag, på andra ställen och framför allt när man träffar poliser. Antalet civilanställda minskar. Det ska vi återkomma till. Andra delar är i kris.
Om man nu tror att det bara handlar om att fortsätta att utbilda poliser vore det väl bra, men det är inte sant det heller. Man har ju avbrutit den här satsningen. Antalet utbildade poliser ska halveras framöver. Redan nu, när man har kommit ungefär halvvägs, slår man till bromsen. Mer än så var det inte med den satsning som skulle bli stor. Antalet civilanställda minskar, och man halverar antalet utbildade.
Det är faktiskt så, Beatrice Ask, att jag hela hösten varnade för att det kommer att bli kris med rikspolischefen Stefan Strömberg. Jag visste om det eftersom jag också då hade kontakter med polisen. Vi visste om konflikterna mellan länspolismästare och Stefan Strömberg. Det handlade också om på vilket sätt de här olika delarna av polisen skulle samverka. Du sade: Nej, det är inga problem. Nej, det är ingenting. Det är överdrivet. Var får Thomas Bodström det här ifrån?
Till och med några dagar innan Stefan Strömberg avgick stod du här i talarstolen och förnekade problemen. Jag kunde till och med dagen före det hände säga att i morgon avgår Stefan Strömberg. In i det sista förnekade du de här problemen. Det som är så bekymmersamt är att alla i rättsväsendets värld pratar om det utom du. Hur tror du att de ser på dig när de vet hur det ligger till? Är det inte pinsamt att jag, som plötsligt är i opposition, ska tala om hur det ligger till, precis som jag gjorde under hela hösten när det gäller Stefan Strömberg? Det slutade i en katastrof där en rikspolischef fick avgå. Det slutade i ett haveri mellan olika delar av polisen därför att du inte tog tag i problemen. Du skrattar. Det var inte så många som tyckte att det var roligt att en rikspolischef avgick, men det var ett faktum, Beatrice Ask, och du förnekade det in i det längsta.
Nu säger jag igen: Om du inte gör någonting åt den här organisationen står vi inför samma faktum som förra gången. Det kommer att sluta i ytterligare en katastrof. Det går inte, Beatrice Ask, att stoppa huvudet i sanden och inte låtsas om de problem som finns. Det går inte att bara kritisera retroaktivt. Vi förväntar oss att du ska göra det. Vi ställer gärna upp och hjälper till. Vi har många saker gemensamt. Men förneka inte problemen. Då kommer vi aldrig att kunna lösa dem.
Anf. 26 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Det är också viktigt att man som opposition kommer ihåg att man inte sitter i regeringen längre. Den här debatten blir så svår att följa. När man sitter i opposition är det också viktigt att man varudeklarerar sin politik, talar om var man står och inte byter - nu lämnar Thomas Bodström kammaren - åsikt från dag till annan, vilket har skett vid ett flertal tillfällen, inte minst från Thomas Bodströms sida.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Thomas Bodström kritiserar Beatrice Ask för att hon inte har hållit den rikspolischef som var tvungen att avgå tillräckligt mycket i handen så att han skulle kunna sköta sitt jobb. Anledningen är nog att Thomas Bodström är mycket väl medveten om att det var han som tillsatte just den rikspolischef som han själv nämner.
Jag tycker att det är oärligt när man i första skedet inte delar majoritetens uppfattning om att vi ska ha 20 000 poliser därför att man vill skära kraftigt i polisens resurser för att året efter snabbt svänga och säga att man vill lägga på ytterligare en ½ promille på polisen och sedan delar målsättningen.
När den här regeringen utökar polisutbildningen kraftigt för att nå målet 20 000 poliser men sedan drar ned på utbildningen för att den ska nå exakt den nivå som krävs för att vi ska nå målet kritiserar man också regeringen. Då kommer frågan: Hur stor ska polisutbildningen vara, Thomas Bodström? Hur många poliser ska vi ha i landet totalt sett?
Det är märkligt när man kritiserar regeringen för att inte vilja dra ned antalet myndigheter men själv samtidigt föreslår en ny myndighet vars enda syfte är att granska polisen. Nu nämnde Thomas Bodström 37 myndigheter. Den siffran är felaktig, men i hans värld är det kanske fråga om att vi ska ha 38 myndigheter.
Anf. 27 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Först vill jag säga att jag väldigt sällan talar om Socialdemokraterna av det enkla skälet att ni är rätt ointressanta. Det är väldigt sällan det kommer några förslag. Men i det första inlägget valde Thomas Bodström att beskriva vad Socialdemokraterna hade gjort när det gällde organisationsförändringar och vad man skulle ha gjort om man hade vunnit valet 2006. Då finns det anledning för mig att kommentera och rätta till en del av de påståendena.
Sedan blir jag väldigt bekymrad över att justitieutskottets ordförande förtalar polisen och pratar om kris och katastrof när vi bygger upp en starkare polis. Det finns uppenbara problem som dessvärre är sådana som vi har ärvt. Eftersom ni inte levererade en ny polisdatalag och inte såg till att vi hade tillräckligt mycket resurser för att skaffa fler poliser är naturligtvis problemen stora på en del håll. Vi tar tag i dem.
Vi försöker också fullfölja genom att vidta åtgärder med anledning av de synpunkter som Riksrevisionen hade på styrningen från Regeringskansliet. Den var uppenbarligen undermålig. Det framgick av den rapporten. Jag kommer mycket väl ihåg den från min oppositionstid. Det var mycket kritik av hur regeringen hanterade det. Vi har försökt att bli tydligare och göra mer av det som Riksrevisionen hade synpunkter på för att det ska bli enklare för polisen att veta vad som är regeringens avsikt och också för att ge ett större utrymme för de professionella bedömningar som jag tycker åligger varje myndighet. Det är väldigt viktigt att man gör det.
Antalet utbildningsplatser togs upp i det förra inlägget. Krister Hammarbergh nämnde då att bygga upp antalet poliser. För att göra det i den volym som regeringen avser måste man kraftigt öka antalet utbildningsplatser. När man ser att man börjar nå den nivå man tänkt sig är det naturligt att man drar ned antalet utbildningsplatser till normalnivån, så att säga.
Annars kan det få till konsekvens att man måste anslå våldsamt mycket mer pengar därför att man vill utvidga antalet poliser väldigt mycket mer, och det har jag inte hört att Socialdemokraterna har för avsikt att göra. Den alternativa konsekvensen av detta är att vi utbildar många till poliser och att det sedan inte finns några jobb för dem. Och det vore väl ett lurendrejeri. Men det är det som blir konsekvensen om man drar ut det resonemang som Thomas Bodström för i realiteten, och det kan vi naturligtvis inte tänka oss. Det finns inga konstigheter i detta.
Däremot har vi - det kommer vi också tillbaka till i en interpellationsdebatt - sett till att vi har fått ett ordentligt underlag för att diskutera den framtida polisutbildningen. Där slarvade den förra regeringen genom att liksom vifta till någonting. Vi har tagit tillbaka och kompletterat det arbetet med ett ordentligt underlag om vad kompetensen inom polisen är, vad som behöver förbättras och utvecklas, hur rekryteringen ska kunna breddas och så vidare. Det tror jag kommer att ge oss ett underlag för att också på lång sikt få bättre kvalitet och bättre ordning i polisverksamheten.
Sedan är det så - det är det som den här interpellationen handlar om - att vi gör en del organisatoriska förändringar, men inte den stora, genomgripande reform som Thomas Bodström viftar om i olika intervjuer. Ena dagen ska det vara en myndighet, andra dagen ska det vara sex myndigheter, och helt plötsligt hade vi över 30 i polisorganisationen i dag.
Jag tror att organisationsöversyner ska utgå från verkligheten och vara mer genomtänkta än att bara vara ett sätt att dölja att man inte har något att komma med när det gäller innehållet.
Anf. 28 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Först vill jag säga till Krister Hammarbergh att en interpellation är en kontroll av regeringen. Tyvärr kan vi inte ha en debatt om det. Jag vet att många andra går upp. Jag tycker att det är konstigt att man sitter i justitieutskottet och inte känner till detta. Jag lägger ett papper om detta här, så kan du läsa vad en interpellationsdebatt är. Det är alltså en kontroll av ett statsråds tjänsteutövning. Men vi kan ha debatter i andra sammanhang.
Nu vänder jag mig till Beatrice Ask. I dag, i Svenska Dagbladet, står det att utredarna tvingas välja mellan mord i landet. Utredarna tvingas välja mellan mord i landet. Hör på de orden, och tänk på vad du sade här för ett par minuter sedan! Det finns ingen kris. Det finns inga problem.
Jag sade samma sak i höstas. Du förnekade det. Rikspolischefen avgick på det sätt som vi förvarnade om under hela hösten. Du fortsätter att förneka. När den här tidningsartikeln skrevs blev det den vanliga kommentaren. Längst ned i artikeln står det: "Justitieminister Beatrice Ask har inte gått att nå för en kommentar." Det var alltså i går.
Det här är bara en del av polisen som talar om problem. Hur kan man inte tycka att det är en kris när Riksmordkommissionen måste välja mellan mord som ska utredas och som det också står här, nämligen att man får avbryta en mordutredning därför att man inte har tillräckligt mycket folk? Och Beatrice Ask står och säger att det inte är någon kris och inga problem.
Då undrar jag hur du tänker att de personer känner som är anhöriga till det offer som finns med i de utredningar som man nu inte kan fortsätta med på grund av bristande resurser. Det ville du inte ens kommentera. Men du får gärna kommentera det här i dag. Hur tror du att de känner som har varit med här när de läser detta i tidningen, att man inte kan utreda de här brotten, och justitieministern står och säger: Det finns inga problem. Det är ingen kris.
Anf. 29 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Thomas Bodström har lärt sig vad en interpellation är, och jag är fullt medveten om det. Detta sätt att uttrycka sig är ett sätt att debattera så att man slipper föra en debatt i sak.
Självklart ska interpellationsinstitutet användas, och självklart är dessutom justitieutskottets andra ledamöter välkomna att delta i debatten. Den rättigheten tar jag mig, Thomas Bodström. Jag tar mig till och med rättigheten att kritisera vad du säger - utan nedlåtande kommentarer.
Jag är tacksam att det finns en möjlighet att debattera med Thomas Bodström i dag, därför att han är fullständigt osynlig under justitieutskottets arbetsplenum. Där deltar han aldrig, där debatten kan föras i sak utifrån vad justitieutskottet levererar för betänkanden och där det finns en möjlighet att debattera Socialdemokraternas reservationer.
Jag kan återigen konstatera att politiken svänger kraftigt, och det är svårt att veta vad Socialdemokraterna står för. Ena året ska vi ha kraftiga nedskärningar inom polisen. Nästa år ska anslaget upp med någon promille. Då sägs det att man delar linjen.
På måndag den 19 maj ska justitieutskottet diskutera rådsbeslutet om Prüm, det vill säga att ge polisen möjligheter till samarbete över gränserna. Där har det svängt kraftigt genom åren, och jag hoppas att det finns en möjlighet att få se även justitieutskottets ordförande närvarande under den debatten, så kan vi diskutera sakinnehållet.
Anf. 30 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Thomas Bodström läser ur Svenska Dagbladet att utredarna tvingas välja mellan mord i dag. Det handlar om Riksmordkommissionen och Rikskriminalpolisen, där verksamheten ligger på den nivå i volym som vi har haft under många år och under socialdemokratisk regering. Det har inte kommit några förslag från Socialdemokraterna om förändringar i denna del. Faktum är att Socialdemokraterna i budgeten 2007 och 2008 tillsammans har legat 200 miljoner kronor under vad alliansregeringen har velat anslå. Det hade knappast gett mer pengar till just Riksmordkommissionen.
Problemet är att Riksmordkommissionen, som är en nationell resurs och som kan ge stöd till de regionala polismyndigheterna i komplicerade fall, har en begränsning i hur många komplicerade ärenden som man kan arbeta med. Det är den diskussionen som Svenska Dagbladet har tagit upp, och den är relevant. Det handlar om på sin höjd två tre mordutredningar åt gången, och det kan vara för lite.
Det var därför jag faktiskt redan i mitt svar tog upp att vi har gett Rikskriminalpolisens chef Therese Mattsson i uppdrag att se över Rikskriminalens roll och ansvar när det gäller att ge stöd åt de olika polismyndigheterna. Hon kommer att presentera förslag inom kort. Jag vet inte - jag tänker i vart fall inte redovisa vad jag vet om det - vad hon kan tänkas föreslå. Men det är så man måste göra.
Regeringen har alltså sett den här typen av bekymmer. Vi har gett relevanta uppdrag till dem som har ansvar för verksamheten. Låt oss då se vilka förslag som kommer.
Det är möjligt att den förra socialdemokratiska regeringen gjorde på tok för lite och att vi borde ha gjort ännu mer när det gäller Riksmordkommissionen och annat. Nu får vi ett underlag. Det ska bli intressant att se hur Socialdemokraterna kommer att agera med anledning av det.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.