Polismyndighetens ekonomi

Interpellation 2016/17:347 av Krister Hammarbergh (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-03-02
Överlämnad
2017-03-03
Anmäld
2017-03-14
Svarsdatum
2017-03-17
Besvarad
2017-03-17
Sista svarsdatum
2017-03-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Polismyndigheten har lämnat sitt budgetäskande till regeringen inför budgetberedningen. Totalt bedöms resursbehoven uppgå till ytterligare 3,9 miljarder kronor för åren 2018–2020. 

Rikspolischefen skriver: Om ytterligare anslag inte tillförs behöver Polismyndigheten redan under 2017 fatta beslut om att antalet anställda måste återgå till tidigare nivåer, vilket innebär en minskning med i storleksordningen 1 000 anställda utöver beräknade effektiviseringar. I sin inledning fortsätter han: Polisen kommer då inte att kunna leva upp till alla de krav och förväntningar som finns för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, bland annat de prioriterade områdena, och mängdbrottsutredningar behöver prioriteras ned till förmån för grova brott. Dessutom kommer de planerade ambitionshöjningarna i arbetet mot terrorism inte att kunna genomföras. 

Rikspolischefen beskriver ett allvarligt scenario för det fall att polisen inte tilldelas ytterligare ekonomiska anslag. Mot bakgrund av den kris polisen befinner sig i, med kraftigt fallande utredningsresultat, oro i organisationen, bristande närvaro i delar av landet samt den ökning av den grova gängkriminaliteten som har skett med fler skjutningar som följd, är inte uppsägningar av personal en bra lösning. 

Redan under år 2017 måste Polismyndighetens ekonomi stärkas. Med Moderaternas budgetförslag hade polisen haft ytterligare 1 miljard till sitt förfogande. Under budgetdebatten hösten 2016 påpekade vi från moderat sida den uppenbara underfinansieringen av polisen under denna mandatperiod. Statsråden valde att svara på frågorna med undanglidande formuleringar som polisen tillförs mer resurser under perioden. Sanningen är att regeringen inte tillför polisen några betydande ökade resurser i närtid, utan huvuddelen av de aviserade satsningarna ligger efter valet 2018. 

År 2016 gick polisens verksamhet med ett underskott på ca 200 miljoner kronor. Det ramanslag som tilldelats Polismyndigheten på initiativ av regeringspartierna innebär en kraftig underfinansiering av verksamheten. Konsekvensen blir att myndigheten i värsta fall tvingas säga upp personal och börja finansiera verksamheten med anslagskrediten. 

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet:

 

1. Hur ser statsrådet och regeringen på behovet av en kraftig förstärkning av polisens resurser? 

2. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att säkerställa Polismyndighetens ekonomi för innevarande år? 

3. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att undvika uppsägningar av personal? 

4. Anser statsrådet att det finns delar av landet som har en sådan hög polistäthet och närvaro att man kan säga upp anställd personal?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:347, Polismyndighetens ekonomi

Interpellationsdebatt 2016/17:347

Webb-tv: Polismyndighetens ekonomi

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 22 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Krister Hammarbergh har frågat mig hur jag och regeringen ser på behovet av en kraftig förstärkning av polisens resurser och vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa Polismyndighetens ekonomi för innevarande år. Vidare har Krister Hammarbergh frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att undvika uppsägningar av personal och om jag anser att det finns delar av landet som har en sådan hög polistäthet och närvaro att man kan säga upp anställd personal.

Polismyndigheten gjorde redan förra året bedömningen att myndigheten har behov av fler poliser fram till år 2020. Myndigheten angav också att det behövdes mer personal med annan kompetens än den polisiära. Det är bedömningar som jag delar. Regeringen tillförde därför Polismyndigheten resurser såväl i vårändringsbudgeten 2016 som i budgetpropositionen för 2017. Regeringen angav också i samma budgetproposition att vi är beredda att vid behov återkomma till resursfrågan. Därför följer jag myndighetens verksamhet väldigt noga och har en löpande och tät kontakt med Polismyndigheten i dessa frågor.

Polismyndighetens prognoser visade förra året på ett stort överskott för 2016. Överskottet skulle bidra till finansieringen av verksamheten 2017, och ett mindre tillskott till anslaget för 2017 räckte därför. Under 2016 rekryterade Polismyndigheten fler civilanställda än planerat, varför kostnaderna blev högre och överskottet lägre än beräknat. Under innevarande år behöver Polismyndigheten därför använda sin anslagskredit.

Polismyndigheten har nu kommit in med sitt budgetunderlag för 2018-2020. Myndighetens äskande ska analyseras och beredas inom ramen för arbetet med 2018 års budgetproposition. Regeringens ställningstagande i fråga om Polismyndighetens framtida resursbehov kommer därmed att behandlas i sedvanlig ordning.


Anf. 23 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Jag ser fram emot även den här interpellationsdebatten.

Jag är orolig även när det gäller polisens ekonomi. I den tidigare interpellationsdebatten gjorde statsrådet allt han kunde för att slippa undan sitt eget ansvar och lägga ansvaret för det som händer nu på tidigare regeringar. Det kommer att bli svårare för honom att göra det den här gången.

Polisens utredningsresultat har aldrig varit så låga som under Anders Ygemans tid. De facto är det länge sedan polisen var i en sådan ansträngd ekonomisk situation som den är i nu. Vi får gå tillbaka till 90-talets början för att se liknande händelser.

Polisens budgetunderlag kom alldeles nyligen, herr talman. Rikspolischefen skriver att om inte ytterligare anslag tillförs kommer man redan under detta år att fatta beslut om att antalet anställda måste minska med i storleksordningen tusen anställda - detta utöver de beräknade effektiviseringarna.

Rikspolischefen säger att man inte kommer att kunna leva upp till alla krav och förväntningar som finns när det gäller det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, bland annat i de prioriterade områdena, och att man kommer att prioritera ned mängdbrottsutredningarna. Dessutom kommer man inte att klara av ambitionshöjningen när det gäller arbetet mot terrorism.

Detta gäller de kommande åren. Men faktum är att polisen redan under innevarande år befinner sig i ekonomisk kris. Polisen kommer om ingenting sker efter vårpropositionen att de facto leva på kredit.

Det finns sparade medel sedan tidigare år. Det är från de där tidigare regeringarna, när det fanns anslag i stället för sparade medel som regeringen i sitt budgetunderlag räknade med att polisen skulle leva på.

Problemet är att det överskott man talade om 2016 blev ett underskott och att vi därmed har en underfinansierad verksamhet under detta år. Situationen är akut. Faktum är att verksamheten måste stärkas redan i år.

Hade man antagit vårt förslag till budget hade polisen haft ytterligare 1 miljard till sitt förfogande. Vi hade en ganska tydlig debatt i budgetdebatten, inte minst jag och inrikesministern, om den uppenbara underfinansieringen av polisen. Statsrådet ville då inte svara mer än att man tillför mer resurser under perioden, och då menar man faktiskt nästa mandatperiod.

Sanningen är att ramanslaget ökade med mindre än 100 miljoner kronor. Med öppna ögon gick alltså regeringen in i ett budgetår med en underfinansiering av polisen.

Därför har jag ställt fyra frågor.

Den första är hur statsrådet ser på behovet av en kraftig förstärkning av polisens resurser. I interpellationssvaret framkommer nästan ingenting, men om jag förstod den tidigare debatten rätt vill statsrådet gärna tillföra både fler civilanställda och fler poliser. Då kommer automatiskt frågan hur dessa ska betalas eftersom pengarna inte ens i år räcker för att betala dessa löner.

Den andra är vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att säkerställa ekonomin för innevarande år. Ingenting, att döma av svaret, för svaret är att man måste leva på krediten. Nu vet jag inte riktigt vad regeringen menar. Statsministern flaggade ju för att man kanske måste göra justeringar, men Anders Ygeman verkar ha en annan uppfattning.

Den tredje är vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att undvika de uppsägningar av personal som rikspolischefen har flaggat för. Det kom inget svar.

Den fjärde är ganska logisk: Om man ska säga upp personal, var ska man då göra det?


Anf. 24 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Krister Hammarbergh är en erfaren politiker. Det råder inget tvivel om det. Han vet alltså att budgeten läggs fram vid två tillfällen: en vårbudget och vårändringsbudget till våren och en höstbudget och höständringsbudget till hösten. Budgetar läggs inte fram i interpellationsdebatter eller vid andra tillfällen.

Därför kommer Krister Hammarbergh att få ge sig till tåls till dess att budgetpropositionen för våren presenteras.


Anf. 25 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Uppenbarligen blev det lite känsligt eftersom det framgår av svaret att polisen ska leva på kredit. Detta kan man, om man är välvillig, tolka som att det möjligen kommer att tillskjutas lite pengar, men inte tillräckligt mycket. Det återstår väl att se.

Jag hoppas och förväntar mig ett rejält tillskott i vårpropositionen. I grund och botten handlar detta om att ta ansvar. Återigen: Det handlar om att skicka viktiga signaler. När vi har upplopp i våra stadsdelar måste polisen ha tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna betala sin personal och även anställa personal, vilket både jag och statsrådet tydligen anser att man ska göra.

Jag känner mig ändå ganska beklämd eftersom vi relativt nyligen hade en budgetdebatt där vi hade en diskussion om att vi gick in i ett år med en tydlig underfinansiering. Jag pekade på detta i debatten, men statsråden passade. Det pratades om överskott.

Det märkliga, herr talman, är att man fortfarande säger att polisen hade ett överskott 2016. I de flesta normala verksamheter är ett underskott ett underskott. När kostnaderna överstiger intäkterna går man minus, och det är precis vad polisen gjorde 2016. Man gick inte med överskott, utan man gick med ett underskott på 210 319 000 kronor. Det är taget ur deras årsredovisning. Däremot har man sparade medel från de tidigare alliansåren, och det är dem man lever på nu. Men det är inte tillräckligt, utan man måste dessutom ta kredit.

I budgetdebatten ställdes frågan. Då var svaret från statsrådet att man måste få igång polisens effektivitet. Det var där pengarna skulle tas. Är det fortfarande statsrådets uppfattning att det räcker med att öka polisens effektivitet, det vill säga att polisen själv ska spara ihop de medel som nu saknas för att betala löner? Eller är statsrådet rädd för att se till att polisen får ett resurstillskott även under detta år?

Det är många som väntar på svar. Det är många som förväntar sig något, för det är en akut situation. Jag är orolig.


Anf. 26 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jag vet inte om oron svarar mot det faktiska läget.

Låt mig kort påminna om några grundläggande fakta. Polisen har mer pengar än man någonsin haft tidigare. Polisen har fler anställda än man någonsin haft tidigare. Antalet poliser växer där de behövs som mest: i de socialt utsatta områdena.

Polisens finansiering framöver måste vara en kombination av att vi ökar effektiviteten, att vi frigör polisen från arbetsuppgifter som andra kan göra bättre eller som inte ska göras över huvud taget och att vi tillför ytterligare medel.

Dock är en interpellationsdebatt inte det tillfälle där regeringen lägger fram sin budget. Vi lägger fram budgetar två gånger per år: på våren och på hösten, precis som man gjorde under den moderata regeringens tid och precis som man alltid har gjort. Så kommer ordningen att vara även framgent.


Anf. 27 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! I en situation där vi har en polis som uppenbarligen har svårigheter och i stora delar befinner sig i kris, där vi har upplopp och där vi har större ekonomiska underskott i polisens verksamhet än vad vi har haft på många år verkar inrikesministern nöjd. Det gör mig orolig.

När vi har upplopp, utredningsresultaten sjunker och polisen går på kredit förefaller statsrådet, åtminstone i denna interpellationsdebatt, att stå tomhänt.

Jag tycker att det är bra att man nu äntligen har backat och tagit initiativ till att frigöra polisen från en del arbetsuppgifter. Detta vägrade man i början av mandatperioden - man lade ned den utredning som skulle se över detta. Nu har man kommit på bättre tankar, och det tycker jag är bra.

Likafullt är det enligt regeringsformen regeringen som styr landet och som måste ta ett ansvar. Min uppmaning till statsrådet, både när det gäller ekonomin och det faktum att vi måste ta tillbaka tappade stadsdelar, är: Följ regeringsformen, och gör något!


Anf. 28 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Vi gör ganska mycket. Vi gör betydligt mer än vad tidigare regeringar har gjort på motsvarande tid. Vi tillskjuter resurser så att vi har mer pengar och fler polisanställda än någonsin tidigare.

När det gäller pratet om förenkling: Skälet till att vi inte längre utreder är att vi handlar. Det hade man kunnat göra även under den föregående regeringens tid.

Vi för över ett antal arbetsuppgifter från polisen till andra myndigheter. Det handlar om transporthandräckning, som förs från polisen till Kriminalvårdens transporttjänst. Detta gör det möjligt för myndigheter att avropa transporter direkt från transporttjänsten i stället för att behöva gå omvägen via polisen. Det är ganska mycket resurser som frigörs från polisen i termer av att detta tidigare slet sönder arbetspass.

Nu flyttas djurhållning och tamdjur bort från polisen till länsstyrelserna. Det är också viktigt, kanske framför allt i glesbygden.

När det gäller den totala storleken och omfånget på polisens budget återkommer regeringen om detta i samband med vårpropositionen och höstpropositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.