Polisingripanden vid misstänkt terrorism
Interpellation 2010/11:43 av Olsson, Lena (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-11-09
- Inlämnad
- 2010-11-09
- Besvarad
- 2010-11-16
- Sista svarsdatum
- 2010-11-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 november
Interpellation
2010/11:43 Polisingripanden vid misstänkt terrorism
av Lena Olsson (V)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
För någon vecka sedan gjorde polisen ett tillslag riktat mot fyra män i Göteborg. Man hade uppgifter som ledde till misstankar om förberedelse till terroristbrott. Sedan dess har uppgifter om misstag i insatsen varit mycket uppmärksammade i medierna.
Bland det första som framkom dagarna efter tillslaget var att en av männen endast skulle tas in som vittne, men trots detta behandlats som misstänkt av polisen. Vidare rapporteras det om anklagelser om övervåld och förnedring i insatserna. Bland det mest upprörande som rapporteras är att barn som funnits på plats vid tillslagen bemötts med skarpladdade vapen av maskerad polis och förhörts utan sina föräldrar i direkt anslutning till tillslagen.
Min inställning till vad som hänt är självklart att polisen måste agera om konkreta misstankar om terroristbrott finns. Men lika självklart är det att insatser måste ske på ett rättssäkert sätt, att polisen inte ska använda sig av onödigt våldsamma metoder och måste bemöta varje människa med respekt, i synnerhet barn.
Vad som i verkligheten skett ska nu klargöras i utredningar, som enligt uttalanden kan ta månader. Att samma organisationer som gjort sig skyldiga till misstag eller övergrepp nu ska utreda sig själva leder dock självklart till misstankar om att utredningarna inte görs lika grundligt eller att slutsatserna i utredningarna inte stämmer överens med verkligheten. Att klargöranden kring insatsen skjuts på framtiden och inte görs omedelbart är även det allvarligt.
Vad som hänt i Göteborg är bara ett i en lång rad av exempel som visar på behovet av en oberoende myndighet för utredningar mot poliser och åklagare.
Mina frågor till justitieministern är:
1. Avser justitieministern att vidta åtgärder för att säkerställa att polisens ingripanden i terrorismärenden ska hålla samma standard som i övriga ärenden när det gäller krav på rättssäkerhet och bemötande av människor?
2. Avser justitieministern att vidta åtgärder för att stärka barnkompetensen inom polisen?
3. Avser justitieministern att vidta åtgärder för att skapa en oberoende myndighet för utredningar av misstänkta övergrepp från poliser och åklagare?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:43
Webb-tv: Polisingripanden vid misstänkt terrorism
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:15 Tisdagen den 16 novemberProtokoll 2010/11:15 9 § Svar på interpellation 2010/11:43 om polisingripanden vid misstänkt terrorism
Protokoll från debatten
Anf. 9 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Lena Olsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att polisens ingripanden i terroristärenden ska hålla samma standard som i övriga ärenden när det gäller krav på rättssäkerhet och bemötande av människor. Vidare har hon frågat om jag avser att vidta åtgärder för att stärka barnkompetensen inom polisen och slutligen om jag avser att vidta åtgärder för att skapa en oberoende myndighet för utredningar av misstänkta övergrepp från poliser och åklagare.
Frågorna är ställda mot bakgrund av att polisen nyligen gjort ett ingripande i Göteborg mot ett antal personer som misstänktes för förberedelse till terroristbrott. Polisens agerande utreds nu av åklagare, och jag vill därför inte uttala mig om det specifika fallet.
Rent allmänt ska självklart alla polisingripanden genomföras på ett rättssäkert sätt och med hänsyn till alla inblandande, oavsett vilket brott det rör sig om. Den kanske viktigaste regel som finns handlar om proportionalitet, det vill säga att polisen inte får använda mer våld än nödvändigt för att genomföra sitt uppdrag. Våld ska inte heller användas alls om det finns andra sätt som man kan lösa uppgiften på.
Om polisen misstänker att det kan finnas barn närvarande vid ett ingripande vet jag att man ibland avvaktar, antingen tills barnet har lämnat bostaden eller tills den som ska gripas själv lämnar bostaden. Men jag inser samtidigt att det inte alltid är möjligt. Då är det viktigt att rätt metoder används så att inte barn riskerar att skadas fysiskt eller psykiskt. Jag utgår från att polisen har ett bra förhållningssätt när sådana svåra situationer uppstår.
När det gäller åtgärder för att stärka rättssäkerheten och inte minst legitimiteten i polisens internutredningar har regeringen i somras beslutat om nya regler för hanteringen av de här ärendena. Efter årsskiftet, när de träder i kraft, kommer utredningar där poliser misstänks för brott att flyttas från polismyndigheterna till en fristående del inom Rikspolisstyrelsen. Internutredningarna separeras alltså helt från den myndighet där poliserna i fråga är anställda. Utredningarna kommer även fortsättningsvis att ledas av särskilda åklagare vid Åklagarmyndighetens riksenhet för polismål. Vi stärker dessutom insynen i den här verksamheten genom att Rikspolisstyrelsens styrelse ges en särskild insynsroll.
Genom den här ordningen får vi en bra utredningsorganisation med en tydligt fristående ställning och med rätt kompetens att bedriva polisutredningar effektivt och rättssäkert.
Anf. 10 Lena Olsson (V)
Herr talman! Jag ställde den här interpellationen eftersom det här ingripandet, enligt den information som jag och Vänsterpartiet har tagit del av, dels genom medierna, dels genom annat, var väldigt allvarligt.
Polisen gick också själv ut i ett ganska tidigt skede och bad om ursäkt, eftersom man tyckte att man hade använt övervåld. Sedan har det framkommit nya saker, och det är att man har förhört de här barnen. Det är väldigt sannolikt att det har förekommit, fast det förnekas. Det är nog ganska svårt för småungar på tre år att spela upp något slags pjäs om hur man har betett sig.
Jag tycker att det är beklagligt. Många gånger tycker jag att svensk polis ska ha all heder för att de jobbar på ett bra sätt. Men det verkar som att man totalt tappar huvudet just när det är anklagelser om terrorbrott och terrorhot.
Här har vi fått information om att man har ryckt upp barn ur sängar. Man har också via tv kunnat se hur man har slagit sönder en hel lägenhet.
Det är väldigt anmärkningsvärt. Jag förstår att ministern har svårt att kommentera det här nu, eftersom det utreds. Men det här med rättssäkerhet måste också gälla när det är anklagelser om terrorbrott. Enligt den information som vi har var det på väldigt vaga grunder, eftersom den här förundersökningen nu är nedlagd.
När det gäller informationen om att de skulle vara vittne ställer man nog också lite frågor om vad det finns för möjligheter att få skadestånd och så vidare. Det gäller inte bara det här, utan det gäller också ingreppet i moskén. Här måste det skärpas till ganska rejält.
Ministern tar också upp det här som gäller barn. Det finns alltså regler för hur man ska förhålla sig när man ska ha förhör med barn. De skulle ha haft någon med sig, någon psykolog eller någon från någon social myndighet. Det är klart att det här river upp sår. Det är heller inte bra för polisen att man gör sådana här stora ingrepp som inte står i proportion till det som ministern hänvisar till. Man får inte ta till mer våld än vad som krävs, och man måste ju ha haft vetskap om att det låg tre små barn och sov.
När det gäller att de ska utreda sig själva är vi från De rödgröna ganska kritiska. Vi vill ha en fristående myndighet. Nu har man gjort små steg i rätt riktning. Man hade besök från Europarådets kommitté mot tortyr förra sommaren, 2009. De har tagit del av förslaget, och de tycker att regeringen tar steg i rätt riktning, men man kräver också från deras sida en helt oberoende myndighet.
Anf. 11 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Först vill jag säga att det inte är det att jag inte vill kommentera ett ärende. Jag får inte. Det finns lag på det. Jag ska inte lägga mig i enskilda ärenden, och det är väl viktigt.
Det påstås att det var vaga misstankar. Jag vet inte vilka uppgifter Lena Olsson har. Förundersökningen mot de personer som var misstänkta är nedlagd, men ursprungligen var det uppgifter om ett akut bombhot som polisen hade fått. Hur allvarligt man ska bedöma den typen av misstankar får väl då prövas. Men det är klart att terroristbrott är synnerligen allvarliga och många gånger akuta.
Det gäller naturligtvis att man nu prövar om det var relevant. Men varje misstanke kan vara fel, och varje gång polisen ingriper eller man misstänker någon för ett brott får det tyvärr konsekvenser för nära och kära, vare sig man har rätt eller fel i slutändan.
Det händer att folk är misstänkta under väldigt lång tid, till och med. Det kan beröra familjer väldigt illa, men likväl blir det ofta så.
Däremot håller jag med Lena Olsson om att det är viktigt att polisen använder proportionella metoder i förhållande till vad som avses och att man också tar hänsyn till den specifika situationen. Det är väl alldeles självklart att man beter sig mer hänsynsfullt när det finns barn och andra i närheten. Framför allt är det viktigt att man följer upp ingripanden, så att man ibland kan förklara varför det blev som det blev för de människor som det berör.
Det finns en del att reda ut, och det pågår en utredning, och det är väldigt viktigt.
När det gäller hur vi utreder poliser som misstänks för brott vill jag gärna påminna kammaren om att vi har diskuterat det ganska många gånger. Vi har olika uppfattningar. Huruvida det just i den här frågan fortfarande finns en rödgrön uppfattning återstår väl att se.
Men frågan har utretts gediget två gånger. Man har kommit fram till att det för den här typen av utredningar krävs utredningskompetens som framför allt finns hos poliser. På ett eller annat sätt måste det användas så. Man har också bedömt och kommit fram till att kvaliteten i de utredningar som hittills har gjorts har varit väldigt bra, och de har gjorts med oväld.
Det vi nu har gjort - och det tyckte vi var viktigt - är att vi ytterligare har tydliggjort den integritet som den särskilda organisationen för polisutredningar behöver ha, så att man inte ens rent fysiskt är kopplad till polismyndigheterna utan blir en självständig enhet under Rikspolisstyrelsen, med Rikspolisstyrelsen som får den här särskilda insynen.
Jag tror att det här kommer att ytterligare förstärka den integritet och den kvalitet som verksamheten ska ha. Vi har ju inte olika uppfattningar om vad som ska åstadkommas.
Jag tror visst att detta är till fyllest för vad man kan önska i den frågan. Men som sagt: När det gäller just detta i Göteborgsärendet, om jag får kalla det för det, så vill jag nog avvakta tills vi har utredningen klarlagd och man ser vilka misstag, fel och brister som kan finnas i ärendet.
Jag är övertygad om att också polismyndigheten är angelägen om att få detta utrett, för det är klart att det kan begås misstag. Ibland kan man rätta till dem, ibland är det svårare, men man kan alltid lära för framtiden. Det är nog så viktigt.
Anf. 12 Lena Olsson (V)
Herr talman! Jag får tacka för svaret. Jag vet inte om jag gjorde det inledningsvis, men då gör jag det nu.
Visst utreds det. Man avvaktar utredningen, men jag tycker att så pass mycket har kommit fram informellt att man kan se att här har polisen tagit till ganska mycket övervåld. För polisens egen skull är det klart att det måste hända någonting, för rättssäkerheten måste ju värnas, oavsett vilket brott det är.
Jag skriver också i min interpellation att jag visst förstår att man måste ingripa från polisens sida och att terrorbrott är ett allvarligt brott.
När det gäller det här med att polisen ska utreda sig själv kommenterar ministern inte alls den anmärkning som Europarådets kommission mot tortyr hade när de var här förra sommaren. De tycker att detta är ett steg i rätt riktning men ser helst att man har en helt fristående myndighet. Det skulle kunna vara som utredningen
Summa summarum
som kom 2007 föreslår, att man lägger den som en förvaltningsmyndighet direkt under regeringen.
Det är ju också väldigt viktigt för polis och åklagares trovärdighet att allmänheten absolut aldrig ska behöva tvivla på någonting och tro att man försöker hålla undan någonting. Allting måste komma fram.
När man ser vad som nu har hänt är det extra viktigt att vi har den här fristående myndigheten så att våra medborgare i Sverige alltid kan lita på att det här kommer att utredas sjyst och på rätt sätt och att inte polis eller åklagare har sina fingrar emellan.
Om ministern sedan betvivlar vad vi rödgröna har sagt så vet jag vad vi har skrivit i motioner. Vi vill ha en fristående myndighet. Om Ask väljer att tro på det eller inte är inte min sak.
Anf. 13 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Lena Olsson säger att så pass mycket har kommit fram att man kan ha synpunkter på polisens agerande. Det är klart att man kan, om man utgår från att allt som står i tidningarna är rätt.
Jag vill i vart fall ha den utredning som görs klar för mig innan jag har synpunkter eftersom jag inte var på platsen. Jag har nämligen, och det kanske jag är ensam om i den här kammaren, varit med om att inte all medierapportering har varit helt korrekt.
Sedan tror jag att det finns skäl för att man faktiskt gör en ordentlig utredning. Den kommer att visa i vilken mån man har brustit i olika avseenden från polisens sida. Då får man dra konsekvenser av det, och det är viktigt att så görs.
Europarådets tortyrkommitté har synpunkter. Det är inte ovanligt. Det är många kommittéer som brukar ha synpunkter på mycket, och dem har vi tagit till oss. Jag kan konstatera att nästan alla jämförbara länder har ungefär samma organisation som vi kommer att få i Sverige. Man brukar också alltid tycka att den lösning som vi föreslår är den bästa.
Jag har inte varit med om att vare sig tortyrkommittén eller någon annan någonsin har gjort en besiktning utan att de har några synpunkter på någonting. Vi tar till oss det, men jag kan inte se att man kritiserar den svenska ordningen på det här området på något allvarligt sätt.
Man kan fundera över om Lena Olsson har sådana erfarenheter att hon kan säga att vi inte utreder hur polisen har agerat eller att vi har misslyckats tidigare och att det skulle vara en chimär att vi tar brott som begås av poliser på allvar. Jag tror inte att det är på det sättet - tvärtom - men det är alltid besvärligt att utreda den typen av ärenden. Det vet vi av erfarenhet, och därför är jag övertygad om att vi behöver ha duktiga utredare som klarar av att göra riktiga utredningar. Även om man skulle göra en särskild organisation skulle man alltså få anställda poliser för en del av arbetet.
Anf. 14 Lena Olsson (V)
Herr talman! Jo, jag är väldigt medveten om att om man gör en sådan här fristående myndighet så är det ändå poliser. Men man plockar dem så att säga bort från polisen, och det är det som är viktigt.
Jag misstänker absolut inte på något sätt att inte det här skulle skötas korrekt, men i och med att man utreder sig själv är det naturligtvis upplagt för en massa teorier. Det ska vi bespara både polisen och våra medborgare.
Jag ville bara tillägga detta.
Anf. 15 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Man ska ha klart för sig att om man skulle göra en särskild myndighet så är det bara en fråga om plakatpolitik, för det skulle i alla fall vara poliser som utreder ärendena. Nu gör vi en självständig organisation med allt vad det innebär och använder den kompetens som behövs för att utreda detta i botten.
Lena Olsson säger att det nu finns utrymme för teorier hit och dit. Det är samma Lena Olsson som har stått här och haft teorier utifrån massmediernas rapportering om olika händelser. Det är alltså väldigt lätt att ha uppfattningar utan att veta hur det egentligen har varit, och det är därför jag är så noggrann - och lite småtråkig - med att säga att jag vill att utredningen ska göras innan jag drar slutsatser om polisens agerande i det här ärendet. Jag tror att det är viktigt.
Men vi får se. Det kommer en ny organisation nu, och jag hoppas att hela riksdagen ska bli nöjd med dess arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.