Polisiär närvaro i hela landet
Interpellation 2024/25:268 av Lars Isacsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-07
- Överlämnad
- 2024-12-09
- Anmäld
- 2024-12-10
- Svarsdatum
- 2025-01-17
- Besvarad
- 2025-01-17
- Sista svarsdatum
- 2025-01-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Sverige står inför stora utmaningar när det gäller trygghet och säkerhet. Människor upplever otrygghet, också på landsbygden. I slutet på november gick en person med psykisk sjukdom bärsärk i centrala Malung. Människor ringde 112 och butiker aktiverade överfallslarm. Situationen var mycket farlig med risk för människors liv, men det tog två timmar innan polisen var på plats.
Nyligen publicerade Riksrevisionen en granskning som visar att det råder brist på områdespoliser. Det påverkar polisens närvaro och möjlighet att arbeta förebyggande. Samtidigt rapporterar Falu-Kuriren att lokala poliskontor ska läggas ned i Dalarna, vilket skulle ytterligare försvåra tillgången till polisiär service och trygghet i glesbygd.
Polisen har ett uppdrag att vara närvarande i hela landet, men verkligheten visar att resurser ofta koncentreras till storstäder och akuta insatser. När landsbygden drabbas av nedskärningar eller brist på personal riskerar invånarna att tappa förtroendet för rättsstaten och samhället. Dessutom riskerar kriminaliteten att sprida sig och etablera sig där man vet att polisen inte är närvarande. Lokala poliskontor och områdespoliser är avgörande för att skapa trygghet och för att förebygga brott i både tätorter och glesbygd.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till justitieminister Gunnar Strömmer:
- Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa en jämlik polisiär närvaro i hela landet, även på landsbygden?
- Vad gör ministern och regeringen för att säkerställa att lokala poliskontor inte avvecklas, särskilt i glesbygd där de är avgörande för tryggheten?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:268
Webb-tv: Polisiär närvaro i hela landet
Dokument från debatten
- Fredag den 17 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:58
- Protokoll 2024/25:58 Fredagen den 17 januariProtokoll 2024/25:58 Svar på interpellation 2024/25:268 om polisiär närvaro i hela landet
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa en jämlik polisiär närvaro i hela landet, även på landsbygden. Lars Isacsson har även frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa att lokala poliskontor inte avvecklas, särskilt i glesbygd där de är avgörande för tryggheten.
Att återupprätta tryggheten i Sverige är en av regeringens allra viktigaste frågor, och en ökad lokal polisiär närvaro är en central del i det arbetet. När rikspolischef Petra Lundh tillträdde i december 2023 gav regeringen henne ett mycket tydligt förändringsuppdrag, varav en viktig del handlade om att förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna. I regleringsbrevet för 2024 styrde regeringen Polismyndigheten mot målet att öka den lokala närvaron i hela landet.
Inriktningen mot en ökad lokal närvaro ligger fast. Enligt årets regleringsbrev, som beslutades före årsskiftet, ska myndigheten bland annat redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet och vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet uniformerade poliser i yttre tjänst. Det handlar alltså om att myndigheten ska öka antalet poliser som patrullerar på våra gator och torg och i våra lokalsamhällen och som möter medborgarna där de finns. Det handlar även om att förstärka styrningen av poliser mot den lokala nivån, så att vi kan säkerställa att Polismyndigheten växer lokalt.
Polismyndigheten ska även redovisa hur den lokala polisnärvaron ser ut över landet i form av antal anställda inom lokalpolisområdena och antal kommunpoliser och områdespoliser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2025 att den lokala polisnärvaron har ökat över tid, inte minst antalet områdespoliser, och att den fortsatt ökar. Regeringen gör emellertid bedömningen att det finns ett fortsatt behov av att Polismyndigheten ökar den lokala polisiära närvaron i hela landet. En förutsättning för att nå dit är att polistillväxten fortsätter och att fler söker till och genomför polisutbildningen. För att säkra den fortsatta tillväxten tillförs Polismyndigheten 400 miljoner kronor i höständringsbudgeten för 2024 och drygt 1 miljard kronor i budgetpropositionen för 2025. Från och med i år har myndigheten även tillförts medel för att stärka polisaspiranternas villkor. Av budgetpropositionen framgår också att regeringen avser att lämna förslag om att de som studerar vid polisutbildningen hösten 2024 eller senare ska kunna få sina studielån avskrivna eller återbetalda under vissa förutsättningar och villkor.
Polisiär närvaro i hela landet handlar för regeringen och för mig som ansvarig minister inte bara om att det ska finnas fysiska polisstationer utan även om att polisen ska tillhandahålla god service till medborgarna och vara tillgänglig via telefon och digitalt. Polismyndigheten arbetar löpande med att förbättra sina svarstider vid polisens kontaktcenter, som tar emot anmälningar om brott och tips via telefon. Myndigheten förbättrar även löpande sin webbplats, polisen.se, där anmälan om brott eller lämnande av tips kan göras digitalt. Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra service och tillgänglighet för medborgarna.
Regeringens satsningar på en fortsatt polistillväxt förväntas ge fler uniformerade poliser i yttre tjänst. Tillsammans med en tydlig styrning mot den lokala nivån väntas Polismyndigheten fortsätta öka sin närvaro i hela landet, även på landsbygden. Regeringen fortsätter med den styrningen av myndigheten.
Anf. 2 Lars Isacsson (S)
Herr talman! Jag tackar justitieminister Gunnar Strömmer för svaret. Jag tycker att det i mångt och mycket är ett bra svar.
Kriminaliteten är ett gift som förpestar samhället. Det är inte rimligt att det i 60 procent av Sveriges kommuner finns fler anställda på Systembolaget än det finns poliser. Skjutningar och sprängningar, som vi alltför ofta kan läsa om, är inte längre bara ett storstadsfenomen. Kriminalitet som inbrott, stölder, droger, bedrägerier och våld i hemmet, andra exempel på sådant som gör att människor känner sig otrygga, finns i varje kommun.
Det är dags att återupprätta tryggheten och brottsbekämpningen i hela landet. Sverige står inför stora utmaningar vad gäller trygghet och säkerhet, inte minst på landsbygden. Det här är en verklighet som blir smärtsamt tydlig när man lyssnar på invånarna i till exempel Dalarna.
Jag ska ta ett konkret exempel. I Malung tog det två timmar innan polis kunde ingripa efter ett akut larm om en person som orsakade kaos och fara för liv i centrala Malung. Lokalpolisområdeschefen fick frågan i Falu-Kuriren hur det kunde ta två timmar vid ett akut larm. Han svarade med ett klarspråk som är skönt att höra: Det är gigantiska avstånd.
Det här är en oacceptabel situation som understryker de strukturella problem vi möter när det gäller polisiär närvaro i hela landet. En bemannad polisstation är inte bara en fysisk plats utan också en symbol för trygghet och för staten. En ständig närvaro av polisen i en kommun ökar den allmänna tryggheten och kan förbättra invånarnas livskvalitet. Det finns också ett tydligt jämställdhetsperspektiv vad gäller kvinnors trygghet utifrån de reella hot som finns mot kvinnors liv och hälsa i nära relationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Justitieministern beskriver i sitt svar åtgärder som regeringen har vidtagit och riktningen framåt. Jag uppskattar ambitionen att öka den lokala närvaron och förbättra styrningen mot lokalpolisområden. Men verkligheten som invånarna i Dalarna och stora delar av övriga Sverige beskriver är en annan. De senaste månaderna har tre poliskontor stängts ned för allmänheten i Dalarna: i Leksand, Orsa och Rättvik. Det visar att vi fortfarande har stora problem med statens närvaro på landsbygden.
Människor känner sig svikna. Som Gunnar i Rättvik sa till Dala-Demokraten: De flyttar ju bort allting här nu - det känns som att staten har glömt oss.
Vi vet att brottsligheten tenderar att flytta till platser där polisen är frånvarande. Det är allvarligt för både tryggheten och förtroendet för rättsstatens institutioner.
Herr talman! Jag vill fråga justitieministern hur han konkret kan säkerställa att invånarna i hela landet, även på landsbygden, kan se och känna av de satsningar han beskriver. Vad tänker han om beslutet att stänga poliskontoren i Dalarna?
Anf. 3 Mattias Vepsä (S)
Herr talman! Tack, ministern, för att du kommer till kammaren och tar den här viktiga debatten om hur hela landet ska kunna få en polisiär närvaro!
Jag tänkte först anlägga ett lite mer snävt Stockholmsperspektiv. Men jag vill också i kammaren och för dem som tittar visa på att en politik för Stockholm i det här fallet också kan vara en politik för hela landet.
I den politiska verklighet som vi lever och verkar i har vi sedan maktskiftet för två år sedan sett en oerhört Stockholmsfientlig regering. Det är en regering som har gjort det till en sak att låta kommuner och regioner stå för den största smällen när det kommer till att bekämpa inflationen och reda ut den ekonomiska situation vi befinner oss i. Samtidigt som kommuner får spara på socialtjänst och skola skjuts insatser för arbetslöshet över på kommunerna utan att staten tar kostnaderna. Vi ser hur bostadssektorn har kraschat.
Regeringen och Sverigedemokraterna har ägnat all kraft åt att särskilt skydda höginkomsttagarna i vårt land. De har gått igenom inflationstiden med ganska intakta plånböcker och har fått stora skattelättnader och andra insatser som har hjälpt just den gruppen. Man kan ställa sig frågan huruvida den prioriteringen har varit korrekt.
Det påverkar också arbetet med vår tids kanske största fråga som vi hanterar i justitieutskottet. Det handlar om att knäcka den grova organiserade brottsligheten, att skapa trygghet på gator och torg och att knäcka gängbrottsligheten. Detta hör ihop. Det hör samman med att skapa ett starkt, tryggt samhälle, och då måste hela städerna fungera.
Det går inte att föra en politik som gynnar vissa grupper. Vi måste se till att skolan fungerar, att vi skyddar socialtjänsten från varsel och uppsägningar och att vi för en bostadspolitik som lagar våra bostadsområden där människor kan hitta en billig och bra bostad och känna en stolthet för sitt bostadsområde. Då klarar man tillsammans med en utbyggd polis och en utbyggd repressiv rättskedja med hårdare tag att bekämpa gäng.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag återvänder till frågan om Stockholm. Jag har fört en diskussion med justitieministern i kammaren under de här två åren. Nu har vi kommit halvvägs. Jag kan acceptera argumentationen för snart två år sedan när jag ställde frågan första gången. Vad avser regeringen att göra för att lösa polissituationen i Stockholm? Sedan polisutbyggnaden och tillväxten har vi sett att vi fortfarande saknar i snitt tusen poliser om man jämför med övriga polisregioner.
Svaret har varit mixat mellan att det minsann inte är regeringens ansvar utan tidigare regeringars ansvar och att Socialdemokraterna i Stockholms stadshus borde sköta det hela bättre genom att anställa ordningsvakter. Man kan ställa sig frågan varför regeringen konsekvent gör arbetet för kommunerna så svårt när det kommer till att sköta en god ekonomisk politik.
Lägg då till att vi står inför och har stora utmaningar i Stockholm med särskilt eftersatta bostadsområden, med hög kriminalitet och särskilda händelser som också dränerar. Här kommer perspektivet in att det gör att många poliser tvingas till korta jobb och insatser i Stockholmsregionen och får lämna de tjänster de har runt om i landet.
Frågan kvarstår: När kommer regeringen att föra en Stockholmspositiv politik och lösa polissituationen? Jag håller med ministern om att det är fokus på lokal närvaro. Men när kommer regeringen i regleringsbreven att peka ut att vi behöver de tusen poliser som Stockholm ligger back?
Anf. 4 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Först vill jag rikta ett tack till Lars Isacsson för möjligheten att få diskutera de här viktiga frågorna i dag, som kanske delvis kapas av en skattepolitisk Stockholmsdebatt. Vi ska se om jag kan sortera ut frågorna.
Jag tänker börja med att fokusera på det jag tycker är viktigt i Lars Isacssons fråga. Hur säkerställer vi en substantiell polisiär närvaro i hela landet? Den är helt fundamental.
Nu investerar vi otroligt mycket i svensk polis. Vi gör rekordstora satsningar över lång tid, och en del satsningar innebär en rekordstor tillväxt. Hela legitimiteten i den investeringen är att medborgarna i sin vardag verkligen upplever att tryggheten ökar. Det gäller alldeles oavsett om de bor på Södermalm, i Farsta, i Malung eller i Örnsköldsvik.
Därför är det väldigt viktigt för oss när vi gör investeringen att på en rad olika sätt säkerställa en fortsatt tillväxt. Det gör vi genom att investera både i polisen och i polisernas villkor inklusive villkoren för aspiranter. Där möjliggjorde vi den första löneökningen för aspiranter sedan 2002. Det är egentligen en ganska hisnande tanke att deras villkor inte har förbättrats på en så oerhört lång tid.
Vi kombinerar det också med en mycket tydlig styrning till polisen på alla sätt och vis i budget, i regleringsbrev och i myndighetsdialog. Vi följer väldigt löpande upp att den tillväxten ska ske lokalt. Polisen har under det gångna året med olika interna styrmedel redan säkerställt att en stor del av nettotillväxten hamnar ute lokalt. Då menar vi synlig informerad polis.
Det andra jag vill tydliggöra är den stora resa som polisen gjort när det gäller gängbrottsligheten. Skjutningarna har gått ned med 30 procent sedan 2022, och brottsuppklaringen har när det gäller dödskjutningar gått upp till över 70 procent. Det är en magnifik utveckling på ett par år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samma resa måste göras med den brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen. Där har vi dessvärre ärvt ett läge där brottsuppklaringen är förfärligt låg i väldigt många fall. Självklart måste polisen komma på akuta larm. Men polisen måste också trovärdiggöra att den kan reda ut brottslighet som stölder, snatterier, misshandel och rån.
Det är sådant som drabbar medborgarna i vardagen. Det gäller för den delen också annan brottslighet, som mäns våld mot kvinnor och annat. Allt detta måste ske genom den synliga lokala närvaron men också den lokala närvaron på insidan så att kvalificerade utredningsresurser finns lokalt.
Jag tänker inte lägga mig i hur polisregioner bestämmer sig för att organisera sin verksamhet lokalt. Jag har inget som helst problem att instämma i upplevelsen som Lars Isacsson förmedlar. För medborgarna är ett lokalt öppet poliskontor en stark symbol för ett närvarande rättsväsen och en närvarande stat. Det är en fråga som jag gärna följer upp utan att för den skull lägga mig i exakt hur polisen väljer att organisera sin verksamhet.
Jag ska avslutningsvis säga någonting om Stockholm, eftersom det också kom upp. Väldigt många stockholmare får sänkt skatt med regeringens politik. Det tror jag att de uppskattar väldigt mycket. Möjligtvis känner de sig lite snuvade på konfekten eftersom de skattesänkningarna raderas ut av de skattehöjningar som Socialdemokraterna i god ordning levererar i Stockholm.
Självklart kan inte ordningsvakter ersätta polis. Jag har aldrig krävt att Stockholm ska anställa många nya ordningsvakter. Möjligtvis hade situationen varit lite bättre om man inte hade avskedat allihop. Jag ska verkligen säkerställa att tillväxten av den lokala polisiära närvaron också ska ske i Stockholm. Det har stockholmare rätt att förvänta sig av staten.
Anf. 5 Lars Isacsson (S)
Herr talman! Tack till justitieministern för svaret.
Jag håller med justitieministern när han säger att legitimiteten i polissatsningen, som vi är överens om, hänger på att medborgarna märker av den runt om i landet. Jag kan förstå att justitieministern säger att han inte vill lägga sig i. Jag kan också tycka att det är en viss frustration i det. Jag tror att vi behöver mer av statlig styrning, mer av att regeringen pekar på vad man vill och mer av styrning av organisationen.
Jag var med under polisomorganisationen 2014-2015. Intentionerna var bra. Det skulle också komma ut mer till lokalpolisområdena. Kommunalrådsordföranden hade en viss skepsis när man slog ihop kommunerna till ett större polisområde. Inte blev det fler poliser ute. Riksrevisionen och Brå har sett att man har missat att få ut poliser längst ut och att man växer mer på centrala poster.
Det är tydligt att de goda intentionerna inte räcker om resultaten inte blir synliga för medborgarna. Jag vill lyfta fram ett till lokalt exempel. I västra och norra Dalarna ser vi ofta en ensam polispatrull på en yta som motsvarar Skåne.
Det är inte bara en fråga om trygghet utan också om arbetsmiljö för polisen. Hur ska man kunna hantera de akuta insatserna och samtidigt arbeta brottsförebyggande? Tänk er exempelvis en polispatrull i Mora en lördag som blir beordrad att bistå Mora lasarett med skjuts av en akut sjuk patient till akutpsykiatrin i Säter. Det är 13 mil enkel resa. Väl framme i Säter kommer ett prio 1-larm. Det finns inga andra bilar, så patrullen måste åka med blåljus de 13 milen tillbaka till Mora från Säter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hur blir ett samhälle tryggt på det viset? Hur ska man få någon att vilja jobba som polis med den arbetsmiljön? Och hur får man en vård som fungerar? Ett samhälle är aldrig starkare än dess svagaste länk, och statens närvaro i de här områdena är redan svag.
När lokala poliskontor stängs blir budskapet tydligt: Staten backar undan. För invånarna innebär det längre resor för att få hjälp och en ökad känsla av att vara bortglömd. Den här känslan av att vara lämnad utanför finns både i städer och på landsbygd, i förort och i bruksort.
Herr talman! Justitieministern pekar på de ökade resurserna till polisutbildningen och till Polismyndigheten. Det är välkommet, men vi kan inte vänta i flera år på att resurserna ska ge effekt. Vad tänker regeringen göra här och nu för att säkerställa att lokalpolisområdena inte försvagas ytterligare? Vad gör man för att fler poliser i yttre tjänst också ska betyda fler poliser i landsbygdskommuner som Leksand, Rättvik och Orsa?
Anf. 6 Mattias Vepsä (S)
Herr talman! Tack, justitieministern, för svaret! Jag tycker att det understryker min tes att vi har en regering som inte ser behovet av att lösa stockholmarnas problem. Det skulle ju i sin tur också kunna vara en del av lösningen på det som Lars Isacsson har lyft i sin interpellation: en polisnärvaro och en trygghet i hela landet. Det här hör ihop.
Jag ställer en enkel fråga: När kan vi få se insatser för att de tusen poliser som saknas i Stockholmsregionen ska komma på plats?
Det är också intressant att se hur regeringen försöker svartmåla huvudstaden. Om Moderaterna hade fått möjlighet att styra både i Stockholms stadshus och på regeringsnivå hade vi sett drakoniska nedskärningar i skolan, i socialtjänsten och i fritidsverksamheterna. Frågan är hur det hade ökat tryggheten runt om i den stad där jag och mina vänner bor och där våra väljare bor.
Det påstås att vi har avskedat varenda ordningsvakt och trygghetsvakt. Det stämmer inte heller. Däremot har det förts ned pengar till Stockholms stadsdelar för att de ska kunna jobba på det sätt som man själv finner bäst på lokal nivå. Det kan vara trygghetsvärdar, säkerhetsvakter, trygghetskameror, fler socialsekreterare eller fältarbetare och insatser för att bryta nyrekrytering tidigare ned i åldrarna. Det är sådant som gör att vi kan öka tryggheten.
Det senaste är att vi efter kort tid i Stockholm ser hur tryggheten går upp och hur utsattheten för våld går ned. Vi ser hur drogscenerna stängs. Det som skulle vara bra vore att vi krokade arm och att regeringen gav alla kommuner i Sverige - även den stora kommunen - en chans att minska rekryteringen till gängen och våldet och få bort drogerna från gatorna genom att inse att det behövs fler poliser i Stockholm. Med det önskar jag mer aktion och mer snabbhet än vi har sett så här långt under mandatperioden.
Anf. 7 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Låt oss börja med Stockholm och sedan röra oss ut i landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag håller med om att det sker väldigt stora framsteg när det gäller tryggheten i Stockholm. Stockholm och andra storstäder har varit hårt drabbade, inte minst av gängkriminalitetens våld. Glädjande nog ser vi sedan 2022 att dödsskjutningarna minskar, vilket har en otroligt stor betydelse sett till våldsutsattheten för medborgarna i Stockholm. Vi ser också hur brottsuppklaringen ökar.
De vistelseförbud som regeringen drev igenom i februari förra året har mycket riktigt inneburit en otroligt stor förändring också för stockholmarna. Jag har själv varit på många platser runt om i landet, inklusive Rågsved, som inte ligger så långt ifrån där jag själv bor. Rågsved har varit en öppen drogscen, dominerad av kriminella, under oerhört många år. Genom de nya verktyg som regeringen har drivit igenom i form av preventiva vistelseförbud har drogscenen stängts ned. De farliga elementen är borta, och medborgarna kommer fram. Föräldrar kan skicka sina barn till skolan utan att behöva vara rädda för drogförsäljning. Företagare vågar till och med ha öppet under kvällstid.
Så ja, det är en fantastisk förändring - och den beror i väldigt hög grad på reformer som den här regeringen har satt på plats och ett fantastiskt arbete av duktiga poliser i Stockholm. Och de ska få fler kollegor. När vi nu genom regeringens styrning säkerställer att nettotillväxten i polisen ska ske lokalt omfattar det i högsta grad Stockholm.
Jag tar fullt ansvar för de två år som jag har varit justitieminister. Jag konstaterar bara att det från polisreformen 2015 fram till 2022, när vi tog över, inte skedde någon tillväxt av poliser i Stockholm. Det kan inte gärna den här regeringen lastas för. Nu håller vi på att styra om allt detta, och stockholmarna ska verkligen kunna påräkna att tillväxten äntligen kommer till dem. Vi ser goda möjligheter att det också blir på det sättet.
Jag ägnar mig inte åt någon svartmålning över huvud taget; jag bara återger fakta. Det var Mattias Vepsä som påstod att jag sa att låg polisnärvaro skulle kompenseras med att man anställer fler ordningsvakter. Jag bara svarade att det är en realitet att man i Stockholm efter maktskiftet har avvecklat två av tre ordningsvakter. Det är inte svartmålning, utan det är bara ett återgivande av fakta.
Jag tror att detta totalt sett är dåligt för trygghetsarbetet. Det gäller också det viktiga trygghetsarbete som ska utföras på fältet av socialsekreterare, fältarbetare och andra som får en större trygghet i vardagen. Medarbetare i Stockholm har också vittnat om att frånvaron av ordningsvakter minskar möjligheten för annat viktigt arbete på fältet, till exempel socialt och brottspreventivt arbete.
Nåväl, detta är på inget vis ett sätt att säga att polisen ska lämpa över sina uppgifter på andra, utan tvärtom. Polistillväxten måste nu äntligen komma även stockholmarna till del. Detta håller vi nu på att säkerställa både från regeringens sida och i Polismyndigheten.
Sedan kommer vi till landet i övrigt. Jag vill bara understryka att jag instämmer helt i den beskrivning som Lars Isacsson gör. Jag tror att legitimiteten i den här satsningen och skattebetalarnas villighet att långsiktigt investera på det här sättet i polisen bygger på att man ser en lokalt närvarande polis oavsett var man bor.
Var och en förstår dock att avstånden kommer att vara längre i Västerbottens inland och i västra Dalarna än de är inne i en tätort. De geografiska skillnaderna kan vi aldrig kompensera för fullt ut. Men det är naturligtvis aldrig acceptabelt att det ska ta flera timmar att få fram en polisresurs på ett akutlarm.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill därför bara säga att det regeringen nu gör på kort sikt - den sista frågan Lars Isacsson hade - är att med vår styrning mot polisen säkerställa att den nettotillväxt som nu kommer ut kommer till våra lokalpolisområden fullt ut och inte fastnar på midjan eller toppen i organisationen.
Anf. 8 Lars Isacsson (S)
Herr talman! Tack till statsrådet för svaret och debatten!
Polisnärvaro i hela landet är inte en fråga om stad mot land utan om stad och land. När det gäller fler lokalpoliser överallt är det klart att hela Sverige mår bra av att öppna drogscener slås ut och att det finns nätpoliser närvarande.
Justitieministern talade om Västerbottens inland. Jag har varit på studiebesök i Lycksele och polisområde Södra Lappland. Man tycker att det är stora avstånd i Dalarna, men där är det mycket längre avstånd - 43 mil till norska gränsen! Det är klart det påverkar dem om 11 procent av personalen ständigt är i Stockholm på särskilda händelser. Vi behöver mer poliser ut.
Vi har nu haft en viktig diskussion om polisiär närvaro och statens ansvar för tryggheten i hela landet. Jag vill tacka ministern för att han tydliggör regeringens ambitioner och satsningar. Men som jag tidigare har sagt är ambitioner inte tillräckliga om de inte översätts till konkreta och synliga resultat för medborgarna.
Det är som sagt inte rimligt att det i 60 procent av Sveriges kommuner finns fler anställda på Systembolaget än det finns poliser. En ökad polisnärvaro är nödvändig för att polisen ska vara en del av samhället, identifiera problemområden och arbeta proaktivt för att förhindra brott. Genom att polisen finns närvarande är det möjligt att förebygga, förhindra och klara upp brott i högre grad än i dag. En dygnetrunttillgänglig närvarande polis i alla Sveriges 290 kommuner ökar dessutom förtroendet för rättssystemet.
Herr talman! Jag vill tacka justitieministern för debatten, och jag hoppas att statsrådet tar med sig denna diskussion och ser till att de åtgärder han har beskrivit faktiskt når ut i hela landet. Sverige behöver en polisiär närvaro som gör skillnad i varje kommun och för varje medborgare, oavsett var de bor.
Anf. 9 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag tackar Lars Isacsson för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor. Tack också till Mattias Vepsä för möjligheten att diskutera dem ur ett Stockholmsperspektiv!
Låt mig först vara väldigt konkret och bara nämna just de särskilda händelserna i framför allt, men inte bara, större städer. Det är helt riktigt att de har inneburit en förflyttning av polisiära resurser från landsort till storstad, lite förenklat. Det är inte alltid flödena går på det sättet, men man kan ändå säga att det över tid har haft en påverkan på den lokala polisiära närvaron ute i landet.
Nu har polisens ledning gett besked om att man har för avsikt att föra tillbaka den delen av verksamheten till den ordinarie verksamheten. Det kommer också att påverka de poliser som lånas ut under långa perioder. Det är väl det som är problemet: I en akut särskild händelse kan man behöva flytta om resurser. Den flexibiliteten är en stor styrka, men om det blir en permanent ordning blir det inte riktigt som det var tänkt. Tanken är att man nu under året ska avveckla detta och återgå till en normal ordning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det betyder också att den polisiära närvaron i exempelvis Stockholm måste lösas på andra sätt. Det understryker vikten av de frågor som var uppe i utbytet med Mattias Vepsä: Det måste också säkerställas att detta inte får orimliga konsekvenser utan att den lokala polisiära närvaron tvärtom kan öka på andra sätt också i storstad.
För egen del kommer jag ursprungligen från Örnsköldsvik och följer denna fråga mycket noggrant i min kontakt med polisen i Örnsköldsvik och också genom Örnsköldsviks Allehandas löpande bevakning av hur polistillväxten utvecklas i Örnsköldsvik. Där ser glädjande nog prognoserna mycket positiva ut. Det kommer nya poliser hela tiden. Men jag ska också säkerställa att mitt lokala perspektiv inte begränsar sig till min egen hemstad utan att vi också ska ha en utblick över västra Dalarna, Västerbottens inland och alla andra delar av landet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.