Polishögskola i Rosengård
Interpellation 2005/06:445 av Billström, Tobias (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-22
- Anmäld
- 2006-05-24
- Besvarad
- 2006-06-07
- Sista svarsdatum
- 2006-06-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 22 maj
Interpellation 2005/06:445 av Tobias Billström (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Polishögskola i Rosengård
Rosengård i Malmö är ett utmärkt exempel på ett område som skulle kunna gynna rekryteringen av invandrarungdomar till den svenska polisutbildningen.
Det finns andra goda skäl till att en fjärde polishögskola bör förläggas till Rosengård. Ungdomar i segregerade områden behöver goda förebilder. I området Herrgården i Rosengård lever 95 % vuxna på socialbidrag i stället för på eget arbete. Många unga saknar hopp om framtiden och deras bild av en stark samhörighet som klarar av att försvara sig är oftare gäng än polis eller rättsstat. Att ha en polishögskola i Rosengård skulle tydligt markera rättsstatens närvaro och förhoppningsvis inge hopp och inspiration.
Ingen torde kunna neka till att en större närvaro av poliser och polisaspiranter skulle vara till gagn för området och dess ungdomar.
Debatten om fler poliser landar ofta i att ett högre antal poliser är lösningen. Jag menar att det är minst lika viktigt att det förs en diskussion om hur nya poliser rekryteras och vilka principer som ligger till grund för anställningen.
Sveriges poliskår bör framöver bättre spegla befolkningens sammansättning för att öka legitimiteten i alla befolkningsgrupper. Det skulle också ge stadga åt kåren och det ger förbättrade kontaktytor mot nytillkomna delar av befolkningen.
Malmö är den enda staden i landet där polisen regelbundet blir utsatt för stenar vid ingripanden. Om närheten till polisen ökar, vilket den kommer att göra med en högskola, då minskar också troligen problemen.
Framtidens polisyrke kommer inte att handla om vapen och utrustning utan om utbildning. Ytterst handlar det om vilken kompetens som svenska folket vill se hos dem som vi anförtror upprätthållandet av lag och ordning och vilken tilltro svenska folket har till dem. Och då handlar det om att hela svenska folket, från dem som bott här i generationer till den som just erhållit sitt medborgarskap, känner tilltro och respekt för poliskåren.
1. Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att förbättra den etniska sammansättningen hos Sveriges poliskår?
2. Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att säkerställa att en kommande fjärde polishögskola bör placeras i Malmö och mer specifikt i Rosengård?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:445
Webb-tv: Polishögskola i Rosengård
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:136 Onsdagen den 7 juniProtokoll 2005/06:136 22 § Svar på interpellation 2005/06:445 om polishögskola i Rosengård
Protokoll från debatten
Anf. 113 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Tobias Billström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra den etniska sammansättningen inom svensk polis. Han har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att en kommande fjärde polishögskola bör placeras i Malmö och mer specifikt i Rosengård.
Jag delar helt Tobias Billströms uppfattning att polisen som organisation bör spegla befolkningens sammansättning. Det bedrivs därför inom polisen ett aktivt arbete med att öka andelen anställda med annan etnisk eller kulturell bakgrund än svensk. Många polismyndigheter har kontakter med invandrarföreningar, anordnar öppet hus och driver projekt i syfte att öka intresset för polisen bland personer med invandrarbakgrund. Jag kan också nämna att det inom Rikspolisstyrelsen nyligen har beslutats om en ny handlingsplan för etnisk mångfald och för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
I regeringens senaste budgetproposition betonades särskilt att påbörjade insatser inom polisen för att öka mångfalden ska fortsätta och intensifieras. Mångfaldsfrågor har även tagits upp i polisens regleringsbrev för 2006. Det pågår således ett fortlöpande arbete inom området.
Så till frågan om en fjärde polishögskola. Det är viktigt att polisutbildningen utvecklas i takt med förändringarna i samhället. Därför beslutade regeringen den 26 januari 2006 om kommittédirektiv till en utredning om en ny polisutbildning. Utredaren ska bland annat utarbeta de förslag till förändringar när det gäller rekrytering och grundutbildning inom polisen som behövs för att främja den ständigt pågående polisära utvecklingen. Utredaren ska även överväga hur en övergång till en högskoleutbildning påverkar förutsättningarna att bestämma var polisutbildningen ska vara lokaliserad och på vilka orter polisutbildningen bör finnas i framtiden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2007.
Det är viktigt att utredningen får arbeta förutsättningslöst, och jag inväntar därför de överväganden och förslag som läggs fram innan jag tar ställning i frågor kring den framtida polisutbildningen.
Anf. 114 Tobias Billström (M)
Herr talman! Tack så mycket för svaret, justitieministern! I dag debatterar vi, här i andrakammarsalen, frågan om en ny polishögskola i Rosengård. Det är kanske mer symboliskt än vad man först skulle kunna tro. När denna sal togs ur bruk år 1970 såg vårt land väsentligt annorlunda ut än vad det gör i dag. Det finns nog få som skulle invända mot detta påstående.
Sedan 1970 har antalet människor i Sverige som är utlandsfödda ökat dramatiskt, och det ganska homogena land som styrdes från detta rum är i dag en påtagligt förändrad nation. Detta gäller inte minst på rättsväsendets område. I dag har vi brott som 60-talets riksdagsledamöter kanske rentav skulle ha haft svårt att namnge eller definiera. Brottsbekämpningen ställs ständigt inför kravet att tillämpa nya metoder för att nå framgång.
Polistjänstemännen förblir dock människor med allt vad det innebär, inte minst i förhållande till medborgarna, som de ska hjälpa och skydda. Det innebär att man i dag måste ställa frågor kring sammansättningen av landets poliskår, frågor som inte var aktuella i 1970-talets samhälle och som inte heller ställdes. Och med dessa frågor kring sammansättningen kommer rimligen också frågor kring rekrytering och fortbildning in i bilden.
Jag, som här i riksdagen representerar Malmö, en stad där hälften av befolkningen är utlandsfödd, har valt att engagera mig mycket i den här frågan om en polishögskola i Rosengård. Under denna mandatperiod har jag ställt tre interpellationer till justitieministern kring detta. De slutsatser som jag drar av dessa debatter och av dagens svar från justitieministern är flera.
Ministern hänvisar först och främst till ambitioner och till Rikspolisstyrelsens antagna handlingsplan. Det är ett mycket bra dokument. Jag har inga invändningar mot de formuleringar som används i direktiven, som jag har läst med stort intresse. Problemet är bara att företrädare för Rikspolisstyrelsen har varit tydliga med att det inte finns några medel avsatta i budgeten för någonting annat utöver vad som redan är fastlagt fram till och med utgången av år 2009. Detta utesluter således effektivt en ny polishögskola eller andra tunga investeringar från att planläggas. Jag är förvånad över att justitieministern inte nämner detta faktum, vilket ju i praktiken gör att alla eventuella beslut om lokalisering och projektering med nuvarande ramar inte kan ske förrän tidigast år 2010. Och detta är en alldeles för lång förskjutning i tid när det gäller ett problem som vi uppenbarligen är överens om är viktigt.
Dessutom tycker jag att det finns skäl att fundera över den särskilda utredare som då ska utreda den nya polisutbildningen. Kommittédirektiven fastställdes den 26 januari av regeringen, men uppenbarligen är utredaren inte tillkallad ännu. Varför har inte detta skett - vi har nu tappat nästan ett halvår? Det är någonting som justitieministern faktiskt bör svara på.
Vidare har den kartläggning av mångfaldsarbetet inom polisen som genomfördes år 2004 av förre länspolismästaren i Stockholm Gunno Gunnmo varit känd i två års tid. Det är en ansenlig fördröjning i tid, justitieministern, som vi pratar om. Jag tycker att departementets prioritering av den här frågan lämnar rätt mycket övrigt att önska. Både denna försening och den försening på grund av ekonomin som Rikspolisstyrelsen varslar om är mycket olycksbådande för projektet med att få en polishögskola till Rosengård, någonting som vi tycks vara överens om är viktigt och angeläget.
Anf. 115 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Tobias Billström! Här har vi en fråga som vi är överens om, du och jag. Jag vill också säga att Tobias Billström har engagerat sig ordentligt i den här frågan. Jag vet det. Jag har följt den debatten också, från Skåne. Men jag tycker att det är lite orättvist - men det kanske behövs för debatten - att säga att vi inte gör något. För vi försöker lika mycket vi.
Det är ingen lätt fråga. Det visade bland annat det initiativ som vi tog när Gunno Gunnmo kom med sin rapport. Han sade ju också bland annat att det kanske inte bara handlar om en ovilja när det gäller personer med en annan etnisk tillhörighet. Han talade ju bland annat om det stora intresse som nu finns, vilket gör att många personer kanske har svårt att komma in om de inte har de allra bästa förutsättningarna.
Det var många intressanta saker som kom fram där, men vi har oförtrutet försökt arbeta med den här frågan. Och ett visst resultat har trots allt uppnåtts. Det är faktiskt 20 %, inte 20 procentenheter, fler nu än det var år 2000 med invandrarbakgrund. Så nog går det åt rätt håll.
Jag kan bara säga att vi fortsätter med det här. I budgetprocessen nu senast skrev regeringen att det bedrivs ett aktivt arbete inom polisen och att regeringen vill understryka att det är angeläget att de här insatserna fortsätter och intensifieras och att vi ska fortsätta att se till att polisen vidtar ytterligare åtgärder för att uppmuntra och inspirera personer med utländsk bakgrund att söka sig till polisyrket.
Dessutom har vi då den här utredningen. Och RPS och polismyndigheten har tagit fram mångfaldspolicyn. Sedan har ett antal utländska medborgare med polisbakgrund från ett annat land anställts i polismyndigheten med syfte att de senare ska kunna anställas. Det ordnas informationskvällar. Man har ett samarbete mellan polismyndigheten och invandrarföreningar. Centrala rekryteringskampanjer har bland annat drivits i samarbete med fotbollsföreningar som Assyriska. Landsomfattande radioreklam har gjorts, och det finns ytterligare exempel på sådant som har gjorts nere i Skåne.
Nog försöker man alltid från polisen, och nog driver vi på det här arbetet. Vi är inte nöjda med resultatet, men vi kan se en parallell, vilket ändå gör oss optimistiska. Det ansågs nästan lika hopplöst när det gällde att få in fler kvinnor inom polisen. Där har vi numera 40 % som söker, så nog har vi anledning att vara optimistiska. Men det är fortfarande ett hårt arbete som kvarstår. På samma sätt som jag vill säga att Tobias Billström engagerar sig vill jag försäkra att vi från regeringen gör detsamma, och det gör man även inom polisen. Men det här arbetet måste intensifieras ytterligare, och vi kan göra ännu mer saker, och det kommer vi också att göra.
Anf. 116 Tobias Billström (M)
Herr talman! Tack så mycket för det! Jag tror ändå att det finns anledning att fundera lite över trovärdigheten i svaret, precis som det finns anledning att fundera över orden "trovärdighet" och "identifikation". De är ju nyckelord när det gäller att förstå vad som skapar tilltro bland medborgarna inför landets poliskår.
Under denna mandatperiod har vi alla blivit ganska smärtsamt medvetna om vad som kan ske om det inte finns goda relationer mellan medborgare och polis. Ronna i Södertälje, med skottlossning mot polisstationen, och Rosengård, med regelbunden stenkastning mot poliser som gör ingripanden, är bara ett par exempel.
Samtidigt finns det - det ska jag också säga - mycket goda exempel på vilka positiva resultat som en ökad mångfald faktiskt kan få på olika områden. För bara några veckor sedan skrev Sydsvenska Dagbladet om hur brandmannapraktikanten Mazen Osman, 25 år, från Rosengård på arabiska lyckades övertala en irakisk man att klättra ned till marken från den 40 meter höga byggkran varifrån han hade tänkt hoppa ned och begå självmord. Osman var rätt person vid rätt tillfälle och på rätt plats. Utan honom är det mycket tveksamt om den här händelsen hade fått en så pass lycklig utgång som den faktiskt fick. Brandchefen Kaj Nilsson uttrycker kanske själva essensen i behovet av mångfald:
"Mazens makalösa insats visar hur viktigt det är att vi får in nya medarbetare med annan bakgrund än den svenska. Det ska bli en glädje att se honom som brandman i sommar."
Tänk om man hade kunnat säga så om fler människor med utländsk bakgrund när det gäller vår poliskår i det här landet!
Nu råder det, som ministern påpekade i både sitt skriftliga och sitt muntliga svar till mig här i kammaren, en kraftfull samsyn i fråga om behovet av mångfald - jag lade märke till att det senaste inlägget i stort sett var en repetition av vad som stod i svaret. Problemet handlar om huruvida de åtgärder som regeringen kommer att föreslå ger resultat eller ej.
Justitieministern! Det har nu gått två år mellan det att behovet av en ökad mångfald slutgiltigt slogs fast, vilket, precis som ministern var inne på, skedde i Gunno Gunnmos utredning, och regeringens beslut i år om kommittédirektiv. Men ännu har ingen utredning tillkallats. När sker det? Det är viktigt. Om Rikspolisstyrelsens bedömningar stämmer kommer ju inte någonting att kunna göras förrän efter år 2009, om inte mer resurser tillställs polisutbildningen. Det är denna förskjutning som vi kan konstatera inte alls är bra.
Jag skulle vara tacksam för ett besked vad gäller utredaren, om du har ett namn och om du har en tid när ni kommer att slutföra arbetet med detta. Sedan tycker jag att regeringens hantering visar på en utveckling som jag tycker att det finns anledning att vara kritisk till. Jag vill fråga ministern hur han ser på regeringens utbildningsmål. Jag har hört uttalanden från bedömare som låter antyda att det, om målet med antalet utbildade poliser enligt regeringens nuvarande plan uppfylls, finns en risk för att befintliga polishögskolor kommer att stängas successivt. Jag skulle vilja fråga om detta stämmer.
Anf. 117 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Jag har två konkreta svar. Det arbete som pågår, utöver allt det som jag har räknat upp, är den utredning som nu görs av Agneta Stark och som ska presenteras inom drygt ett halvår. Det är inte 2009, utan det är om ett halvår. Utöver det pågår allt det här arbetet parallellt. Det är ingenting som behöver vänta, definitivt inte till 2009, utan det arbetet pågår. Förslag om förändring av polisutbildningen, där den här frågan är central, kommer alltså om ett halvår.
Sedan finns det inga som helst planer på att minska satsningen på polisen, utan den fortsätter. Redan nästa år kommer 700 miljoner att tillföras polisen. Jag tror också att vi i framtiden kommer att ha en helt annan utbildning. Nu talar Tobias Billström om en fjärde polisutbildning. Varför inte en femte eller en sjätte? Eller polisutbildningen kanske ska finnas på tio olika platser i Sverige.
Anf. 118 Tobias Billström (M)
Herr talman! Det är lite lustigt att höra justitieministern. Vi har haft den här debatten en gång per år under hela mandatperioden. Du ändrar din argumentation hela tiden.
När vi diskuterade för tre år sedan hette det: Vi kan inte starta någon ny polisutbildning innan vi har utrett de andra två. Nu helt plötsligt börjar du tala om att vi kan ha ett antal polisutbildningar runtom i riket. Det är i så fall en välkommen insikt som det finns anledning att berömma.
Min fråga om år 2009 handlade om ekonomin och de ekonomiska ramarna, inte om Agneta Starks utredning, som jag är väl insatt i.
Interpellationsdebatten om etablerandet av en ny polishögskola i Rosengård är den tredje och sista som vi har under den här mandatperioden. Vi har, såvitt jag har kunnat bedöma från kammarens protokoll, kunnat se en glidning från år 2004, då ministern var avvisande till tanken på det, till år 2005, då han öppnade för en diskussion om lokaliseringen, fram till dagens debatt. Steg för steg ändras möjligen regeringens tidigare positioner. Det är bra.
Det finns få områden i Sverige som har en befolkning som känner ett så stort utanförskap som människor i Rosengård. Det gäller inte minst gentemot polisen. Det handlar om ett utanförskap som beror på arbetslösheten och en stor andel människor som inte kommer in på arbetsmarknaden.
Det är frågor som inte är direkt relaterade till polisen men som får effekter för hur polisen klarar av att hantera problemen. Ska man kunna återvinna respekten för rättsväsendet måste man aktivt försöka ändra förutsättningarna för rekryteringen.
Det är min och Moderaternas bestämda uppfattning att legitimiteten och trovärdigheten för landets poliskår framspringer ur igenkännandet. En polishögskola i Rosengård kan verksamt bidra till att stärka detta. Men det är möjligt att vi kommer att behöva invänta ett regeringsskifte efter höstens val för att få se detta förverkligas.
Anf. 119 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Utbildningarna startades år 2001, och de blev klara år 2003. Därefter har vi haft diskussioner om dem. Jag har från början, Tobias Billström, varit positiv till detta, och en polisutbildning får gärna ligga i Rosengård.
Däremot har jag sagt att det inte är min sak - om det nu är Rikspolisstyrelsens sak, eller om utredningen kommer fram till det. Där är Tobias Billström lite friare att ha en bestämd åsikt. Jag har full respekt för det. Jag är övertygad om att Tobias Billström också har full förståelse för och kunskap om att jag inte här och nu kan ge definitivt besked.
Det finns klara fördelar med att den skulle kunna ligga i Rosengård, men lika mycket finns också andra platser som kan vara aktuella. Det är inte jag som ska avgöra det här och nu. Låt oss återkomma till frågan när den blir aktuell att besluta om. Då kommer jag också att se till att det kommer att finnas utbildning på betydligt fler platser i Sverige. För den framtida polisutbildningen kommer det att handla om både det geografiska läget och också den naturliga kopplingen till högskolan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.