Polisens roll i totalförsvaret
Interpellation 2024/25:371 av Katja Nyberg (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-27
- Överlämnad
- 2025-01-29
- Anmäld
- 2025-01-30
- Svarsdatum
- 2025-02-21
- Besvarad
- 2025-02-21
- Sista svarsdatum
- 2025-02-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Efter andra världskrigets slut stod det klart att polisens roll under krig behövde förtydligas. Lärdomar från bland annat Norge och Danmark visade på en tydlig komplexitet både i krigets inledande skede och under ockupationen.
Detta har återigen blivit aktuellt med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Under de inledande timmarna beväpnades Ukrainas poliskår och deltog i vad som i svensk kontext kan beskrivas som kuppförsvar, där viktiga byggnader säkrades och sabotörer, infiltratörer och överlöpare arresterades. På andra håll rapporterades det att den ukrainska poliskårens taktiska enheter deltog i stridsuppgifter och bekämpade stridsvagnar och löste andra kritiska stridsuppgifter. Detta har varit en viktig del i försvaret av Kiev och avvärjningen av det ryska anfallet mot huvudstaden.
I dag arbetar den ukrainska polismyndigheten i huvudsak med att upprätthålla lag och ordning, men bedriver också verksamhet för att verka mot sabotörer och infiltratörer. Detta är en tudelad uppgift, men den är också realistisk mot bakgrund av den kaotiska verklighet som faktiskt råder under krig.
När det gäller utvecklingen i Sverige fanns det efter andra världskrigets slut en tydlig bild av polisens roll och uppgifter i händelse av krig och kris. En av dessa var operativa uppgifter inom det så kallade kuppförsvaret, vilket skulle ske tillsammans med hemvärnet. Detta utvecklades sedermera till beredskapspolisen och den särskilda beredskapspolisen, vilken syftade till att verka i gråzon.
Kopplat till detta följer en lång politisk diskussion kring polisens folkrättsliga status, så kallad kombattantstatus, vilken utgår ifrån folkrätten. Frågan har utretts ett flertal gånger sedan 1958 och fram till 2001. Avsikten är inte att gå in i någon djupare juridisk diskussion, utan det blir tydligt att det går att tolka lagstiftningen beroende på hur omvärldssituationen ser ut.
I takt med att omvärldsläget förändrades med Sovjetunionens fall och omriktandet av invasionsförsvaret till insatsförsvaret minskade också polisens roll inom totalförsvaret. Under 2010-talet avvecklades beredskapspolisen, och polisens centrala roll i kuppförsvaret har minskat. I dag sker krigsförberedande utbildningar i mycket begränsad utsträckning, och givet krigets krav går det att resonera kring hur pass förberedd svensk polis är på en krigssituation.
Poliskåren kommer att förväntas upprätthålla allmän ordning, bevakning och transport och med stor sannolikhet vara först på plats för att verka mot fientliga sabotageförband. Vilken press detta kommer innebära för polisledningen och den enskilda polismannen kan vi bara föreställa oss. Det är därför av stor vikt att polisen, givet det ytterst osäkra omvärldsläget, har rätt förutsättningar för att kunna vara samhällets ryggrad i en krigs- och krissituation, vilken kommer innebära oerhörda ansträngningar på vårt samhälle.
Det vi kan lära oss av Ukrainakonflikten är att kriget kan ske i avstyckade delar av vårt land. Det är därför av stor vikt att polisen i händelse av ockupation har det folkrättsmässiga skydd som krävs, men också folkrättsligt stöd för att kunna ingripa mot fientlig militär personal.
Med anledning av det som framförts vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
- Kan ministern redogöra för sin syn på betydelsen av den folkrättsliga statusen för polisen?
- Hur ser ministern på vikten av att svensk polis ges goda förutsättningar att stödja samhället i krig och avser ministern att ta några initiativ utifrån sin ståndpunkt ?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:371
Webb-tv: Polisens roll i totalförsvaret
Dokument från debatten
- Fredag den 21 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:75
- Protokoll 2024/25:75 Fredagen den 21 februariProtokoll 2024/25:75 Svar på interpellation 2024/25:371 om polisens roll i totalförsvaret
Protokoll från debatten
Anf. 54 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Katja Nyberg har frågat mig om jag kan redogöra för min syn på betydelsen av den folkrättsliga statusen för polisen samt hur jag ser på vikten av att svensk polis ges goda förutsättningar att stödja samhället i krig och om jag avser att ta några initiativ utifrån min ståndpunkt.
Först och främst vill jag förstås understryka att polisen har en mycket viktig roll i samhället och i totalförsvaret. I egenskap av beredskapsmyndighet ska polisen ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap. Att polisen har viktiga uppgifter inom totalförsvaret följer också av Sveriges medlemskap i Nato och alliansens sju rekommendationer eller baskrav för motståndskraft.
Under senare år har det säkerhetspolitiska läget allvarligt försämrats. Det finns en breddad och förhöjd hotbild mot Sverige och svenska intressen. Även den inre säkerheten i Sverige är hotad. Situationen är allvarlig och kräver att polisens beredskap är god. Det var mot denna bakgrund som regeringen i oktober 2023 tillsatte en utredning som ska föreslå åtgärder som stärker polisens förmåga att genomföra sina uppgifter i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig.
En av de frågor utredningen ska ta ställning till är vilka uppgifter och vilken folkrättslig ställning polisen ska ha i krig. En grundläggande princip i krig är att civilbefolkningen ska skyddas. Därför görs det i krig skillnad på väpnade styrkor och civila. De väpnade styrkorna består i sin tur av stridande, eller kombattanter, och icke-stridande, eller icke-kombattanter. Det är i princip endast kombattanter som har folkrättslig befogenhet att direkt delta i fientligheterna i en väpnad konflikt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För polisen gäller enligt den nuvarande ordningen att de vid krig förväntas både fortsätta utföra sitt civila uppdrag och delta i det väpnade försvaret. Polisen växlar alltså folkrättslig status mellan kombattant och civil, beroende på uppgifternas karaktär. Den utredning jag nämnde ser nu över om denna ordning bör förändras och i så fall vilken folkrättslig status polisen bör ha. Det är en komplicerad fråga, och jag vill i dag inte föregripa utredningens överväganden.
En annan fråga som utredningen ska ta ställning till är om en polisiär förstärkningsresurs ska införas. Uppdraget ligger i linje med det som Försvarsberedningen uttalade redan 2017 om att det bör övervägas att inrätta en sådan i syfte att förstärka och frigöra polisens resurser vid höjd beredskap och ytterst krig.
Syftet med utredningen är att stärka polisens beredskap och förmåga att utföra sitt uppdrag i fredstid och i krig. Jag ser fram emot utredningens förslag, som enligt plan ska redovisas senast den 15 april i år.
Anf. 55 Katja Nyberg (SD)
Fru talman! Tack för ditt svar, justitieministern!
Jag uppskattar att justitieministern delar min oro och ser behovet av en starkare polis i totalförsvaret. Vi lever i en tid där hotbilden mot Sverige har förändrats drastiskt. Säkerhetsläget i vår omvärld har försämrats, och vi ser nu en ökad risk för såväl militära som hybridartade hot mot vårt samhälle. I detta sammanhang är det av största vikt att vi säkerställer att svensk polis har en tydlig och effektiv roll inom totalförsvaret.
Justitieministern lyfter i sitt svar fram att en utredning nu ser över polisens uppgifter i krig och den folkrättsliga status som polisen bör ha. Det är ett arbete som är nödvändigt, men frågan är om vi verkligen har råd att vänta. Det räcker inte att invänta den kommande utredningen eller att se över frågan. Vi behöver konkreta besked om hur regeringen tänker stärka polisens beredskap och hur man ser på polisens roll utifrån de lärdomar vi kan dra från Ukraina. Försvarsministern, utrikesministern och statsministern har varit tydliga med att vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetsläget på mycket länge.
Polisen är en central del av samhällets motståndskraft. Deras uppdrag i kris och krig handlar inte bara om att upprätthålla lag och ordning utan också om att skydda befolkningen, säkerställa samhällsviktiga funktioner och hantera hot från såväl inhemska som yttre aktörer. Utöver detta är Polismyndighetens uppgift också att bevaka skyddsobjekt och, kanske viktigast i detta sammanhang, Försvarsmaktens mobilisering, vilket är avgörande för krigsinsatsen. Det är inte realistiskt att tro att någon annan resurs än polisen skulle kunna fylla den rollen vid krig.
Polisen behöver tydligare mandat och bättre resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter vid höjd beredskap och i krig. Regeringens utredning är ett steg i rätt riktning, men vi behöver se konkreta åtgärder.
Polismyndigheten behöver kompletterande och krigsförberedande utbildning och utrustning. I utredningen från 1998 konstaterades det att Polismyndighetens förutsättningar att hantera en krigstida verklighet var mycket ansträngda. Hur det är i dag, närmare 30 år senare, med neddragningar och i princip obefintlig värnpliktsbakgrund kan vi bara föreställa oss.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För det första behöver vi klargöra huruvida polisen ska vara en del av det väpnade försvaret av Sverige, något som flera utredningar har tittat på. Med färska erfarenheter från Ukraina kan vi fastställa att polisens insats minst sagt är avgörande. Därefter bör vi titta på den folkrättsliga statusen för att se hur vi på bästa sätt kan stärka polisens förutsättningar. De tidigare utredningarna har fastslagit att polisens roll varit av sådan central karaktär att man behållit tillfällig kombattantstatus.
För det andra måste polisen få de resurser och den utbildning de behöver för att hantera sin roll i totalförsvaret. Det handlar inte bara om mer personal utan också om ökad tillgång till utrustning, vapen och skyddsutrustning som gör att de kan verka under extrema förhållanden.
För det tredje är det avgörande att vi stärker samarbetet mellan polisen och Försvarsmakten. I dag är denna samverkan inte tillräckligt utvecklad. Vi behöver en konkret plan för hur dessa två myndigheter ska arbeta tillsammans vid en kris eller en väpnad konflikt.
Min fråga blir därför: Anser justitieministern att polisen är en avgörande del av totalförsvaret mot bakgrund av Ukrainakriget? Om inte, varför?
Anf. 56 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack, Katja Nyberg, för möjligheten att få diskutera dessa väldigt viktiga frågor i dag!
Låt mig börja med att svara väldigt rakt på den avslutande frågan: Ja, polisen har en utomordentligt viktig roll både i samhället och i totalförsvaret. Det kommer förstås till uttryck redan i fredstid genom att polisen har just den särskilda rollen som beredskapsmyndighet i rättsväsendet och bredare än så.
Den utredning vi initierade 2023 sker också mot den bakgrunden, både insikten om polisens betydelse i totalförsvaret och insikten om att omvärldsutvecklingen gör det motiverat för oss att genomlysa alla relevanta frågeställningar på området på ett ordentligt sätt för att kunna fatta nödvändiga beslut när vi blickar framåt.
Säkerhetsläget har varit allvarligt under en längre tid och får också sägas ha eskalerat över tid. Det är också bakgrunden till den utredning jag nämner, som tillsattes i just detta syfte och som omfattar alla de utomordentligt relevanta frågor som Katja Nyberg lyfter upp i sin interpellation och i sitt inlägg här.
Frågan om samspelet mellan polisen och Försvarsmakten är ett centralt tema för utredningen. Vi har adresserat den även på andra sätt under mandatperioden, till exempel genom att ge ett särskilt regeringsuppdrag till Polismyndigheten och Försvarsmakten att inom ramen för dagens reglering utveckla och stärka sitt samspel. Det är dock uppenbart att det krävs mer, vilket är skälet till att exempelvis också frågan om polisiär beredskapsresurs finns med som en viktig del i utredningen.
Jag uppskattar också den otålighet när det gäller att komma framåt som Katja Nyberg ger uttryck för. Glädjande nog behöver vi inte vänta så länge på underlag för att föra frågorna framåt eftersom utredningen ska redovisa sitt uppdrag inom loppet av två månader. I ljuset av det underlaget ska regeringen både på ett tydligt sätt artikulera sina egna positioner och föra reformer och åtgärder framåt i ett skyndsamt tempo.
Anf. 57 Katja Nyberg (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Sverige har under många år haft en ganska naiv syn på säkerhetsfrågor, där vi har tagit stabilitet och trygghet för givna. Men verkligheten har förändrats snabbt. Våra myndigheter, inklusive polisen, måste rustas för den nya tidens hot.
Justitieministern nämner att frågan om en polisiär förstärkningsresurs nu utreds. Det är något som Sverigedemokraterna efterlyst sedan länge. Vi menar att en sådan resurs borde byggas upp skyndsamt med särskild utbildad personal som kan avlasta och förstärka den ordinarie polisen vid kris eller krig, alternativt att regeringen går på den linje som tidigare föreslog att den särskilda beredskapspolisen skulle inriktas på antisabotageverksamhet och därmed tilldelas kombattantstatus.
Beredskapspolisen avvecklades 2012 utan att någon ersättande struktur kom på plats. Sedan dess har vi en skärpt säkerhetssituation och en historik där polisen tidigare haft en tydlig roll i krigsplaneringen, inte minst i kuppförsvaret. Det rådande säkerhetsläget, i kombination med att en allt mindre andel poliser genomför värnplikten, visar dock på behovet av en särskild enhet som kan avlasta polisen med krigsrelaterade uppgifter så som stöd vid exempelvis mobilisering.
Riksdagen riktade 2022 på initiativ av Moderaterna ett tillkännagivande till den förra regeringen gällande ett återinförande av beredskapspolisen. Kan justitieministern redogöra för sin syn på beredskapspolisen? Om Moderaterna inte anser att det är beredskapspolisen som ska avlasta polisen, vilken annan resurs skulle kunna göra det?
Anf. 58 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Det är en mycket välkänd moderat position som har kommit till uttryck här i riksdagen under många år att vi ska återinföra en polisiär förstärkningsresurs – det som tidigare var beredskapspolisen. I det utredningsuppdrag som ligger på bordet och vars resultat ska redovisas i mitten av april är detta en av huvudfrågorna. Det ligger också i linje med sådant som uttalats av exempelvis Försvarsberedningen tidigare.
Det har naturligtvis hänt en hel del sedan 2012, både i vår omvärld och vad gäller våra egna politiska prioriteringar när det kommer till att möta hoten mot vår inre och yttre säkerhet. Det ska vi förstås också väga in när vi nu ska utforma en förstärkningsresurs. Man skulle kunna kalla det en beredskapspolis för vår tid, vår nya tid eller vår framtid.
Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag i de här delarna. Vad gäller betydelsen av en sådan resurs är det helt korrekt som Katja Nyberg lyfte fram att det är något som Moderaterna har pekat på under lång tid. Det är också min uppfattning. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag om hur en sådan resurs ska utformas för vår säkerhetspolitiska tid.
Anf. 59 Katja Nyberg (SD)
Fru talman! Det behövs också insikt i vilken typ av antagonist man har att göra med. Det är en motståndare som attackerar civila mål och totalt åsidosätter internationella regelverk, konventioner och rätt. I samtliga utredningar som vi tittat på utgår utredarna från att fienden håller sig till spelreglerna. Det kan tänkas komma som en chock för juristerna, men fienden bryr sig inte om dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är inte min avsikt att spela ned vikten av att land med lag ska byggas, men vi vet också att juridiken är anpassbar. Det är en klar skillnad på säkerhetsläget mellan de utredningar som är från kalla kriget och de från 1998 och 2001, vilka senare föreslog civil status. Utredningarna från kalla kriget tar det säkra för det osäkra, det vill säga att polisens avgörande roll i kuppförsvaret i kombination med säkerhetsläget väger tyngre än en juridisk tolkning att polisen ska vara civil.
Vi välkomnar som sagt att regeringen tar dessa frågor på allvar, men säkerhetsläget är allvarligt redan i dag, och det finns en risk att vi hamnar i ett skarpt läge innan utredningen är klar och åtgärder har hunnit vidtas.
Avslutningsvis vill jag sammanfatta några viktiga iakttagelser. Utredningarna har många goda argument för och emot. Något som är genomgående är att en förberedd och snabbt gripbar poliskår är krigsavhållande. Det vore ett säkerhetspolitiskt misstag att åsidosätta detta faktum.
Kriget i Ukraina visar på hur avgörande polisens roll är i en kuppförsvarsroll. Det är därför av stor vikt att svensk polis, som kommer att vara först på plats, har folkrättsligt skydd som kombattanter för att undvika att klassas som illegitima krigsdeltagare.
Det är också sannolikt att en helt civil status inte kommer att föranleda några ansträngningar för att göra polisen krigsduglig. Oavsett vad utredningen kommer fram till går det att genomföra utbildningar för att stärka polisens förutsättningar att överleva och lösa sina uppgifter vid en kris- eller krigssituation.
Anf. 60 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack, Katja Nyberg, för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor i dag!
Polisen har stor betydelse i vårt samhälle i fredstid och för totalförsvaret i ett läge då vi hanterar både hot av hybridkaraktär och hot mot vår yttre säkerhet. Polisen har en oerhört central roll att spela. Den insikten har i högsta grad förstärkts av att det är krig i Europa. De erfarenheter som har dragits av kriget i Ukraina är en viktig bakgrund till att vi redan 2023 valde att tillsätta en utredning som på ett systematiskt sätt går igenom alla frågor som har relevans och som Katja Nyberg också tog upp. Bland de frågorna finns både den om kombattantstatus och den om behovet av att återinrätta en beredskapsresurs inom polisen för att kunna hantera hot av olika slag.
Jag ser fram emot att ta emot denna utredning inom två månader. Den kommer att ge oss en bas för att föra en viktig diskussion och framför allt vidta relevanta åtgärder för att stärka polisens roll i samhället i stort i fredstid och i totalförsvaret. Vi ska rusta dem för alla de hot som vi här och nu och – vad det verkar – även under överblickbar framtid måste räkna med att hantera.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.