Polisens krav på att stoppa matcher vid organiserad maskering
Interpellation 2025/26:38 av Lars Isacsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-01
- Överlämnad
- 2025-10-02
- Anmäld
- 2025-10-03
- Svarsdatum
- 2025-10-17
- Besvarad
- 2025-10-17
- Sista svarsdatum
- 2025-10-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svensk lag gäller alla, även på våra fotbollsarenor. Brott ska beivras, och åtgärder som stärker tryggheten ska alltid prioriteras.
Men det senaste exemplet visar riskerna med åtgärder som blir kontraproduktiva. Polisens beslut om att arrangörer skulle avbryta matcher vid så kallad organiserad maskering mötte stark kritik från både klubbar och supportrar. Kritiken handlade inte om att blunda för lagbrott, utan om att beslutet riskerade att leda till kollektiv bestraffning och undergräva det långsiktiga arbetet för säkra arrangemang.
När polisen nu valt att pausa sitt beslut är det ett välkommet besked. Det visar på prestigelöshet men också på styrkan i att opinion, erfarenhet och dialog kan leda framåt. Det finns nu en möjlighet att bygga vidare på det arbete som redan visat resultat: exkluderingsstrategin, där individer som begår brott identifieras och utestängs, och den ökade dialogen mellan polis, klubbar och supportrar.
För att utveckla detta arbete vidare behövs mer av forskning, beprövad erfarenhet och ett förhållningssätt som stärker förtroendet för både polis och fotboll. Svensk fotboll har haft en rekordpublik, och känslan bland de allra flesta är att arrangemangen är trygga. Då måste samhällets åtgärder bygga vidare på det som fungerar – inte riskera att skapa nya konfliktytor.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till justitieminister Gunnar Strömmer:
- Har ministern haft en dialog med polisen om hur direktiv som syftar till att öka säkerheten förankras med berörda arrangörer och organisationer?
- Har ministern tagit initiativ till en analys av vilka åtgärder som är en rimlig och effektiv åtgärd för att öka säkerheten, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
- Vilka initiativ avser ministern att ta för att säkerställa att polisens arbete kring idrott och säkerhet i högre grad bygger på beprövad erfarenhet, forskning och dialog med berörda aktörer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:38
Webb-tv: Polisens krav på att stoppa matcher vid organiserad maskering
Dokument från debatten
- Fredag den 17 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:21
- Protokoll 2025/26:21 Fredagen den 17 oktoberProtokoll 2025/26:21 Svar på interpellation 2025/26:38 om polisens krav på att stoppa matcher vid organiserad maskering
Protokoll från debatten
Anf. 19 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag haft en dialog med polisen om hur direktiv som syftar till att öka säkerheten förankras med berörda idrottsarrangörer och organisationer inom idrotten. Svaret på den frågan är ja. Lars Isacsson har också frågat mig om jag tagit initiativ till en analys av vilka åtgärder som är rimliga och effektiva för att öka säkerheten. Svaret på den frågan är också ja. Slutligen har Lars Isacsson frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att säkerställa att polisens arbete kring idrott och säkerhet i högre grad bygger på beprövad erfarenhet, forskning och dialog med berörda aktörer. Svaret är att jag har en sådan intention. Sedan ska jag be att få utveckla vad det betyder i praktiken.
Till att börja med vill jag tacka Lars Isacsson för att han lyfter viktiga och angelägna frågor som berör väldigt många människor. Våld och ordningsstörningar har ingen plats inom idrotten, och regeringen ser väldigt allvarligt på ordningsläget, framför allt inom vissa delar av fotbollen.
Under säsongen 2023 inträffade flera allvarliga ordningsstörningar i samband med matcher i allsvenskan. Det var också bakgrunden till att regeringen bjöd in polisen och ett flertal andra centrala aktörer i och runt fotbollen, alltifrån förbund till supportrar, för att säkerställa tryggheten och säkerheten vid fotbollsmatcher men också diskutera viktiga ansvarsfrågor. Efter det har vi hållit flera uppföljande möten. Även om utvecklingen har varit positiv sedan det här aktualiserades är det oerhört centralt att dialogen mellan fotbollens aktörer och det kontinuerliga säkerhetsarbetet fortsätter.
För att säkerställa effektiva åtgärder för att öka säkerheten bland annat vid fotbollsmatcher tillsatte regeringen i december 2023 en utredning. Utredningen fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska våldsamheter och andra ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. I uppdraget betonades även vikten av att föra en nära dialog med organiserade supportergrupper för att skapa långsiktighet i frågorna och en bredd i hanteringen av frågorna. I utredningens betänkande, som vi fick ta emot i våras, föreslås bland annat en skärpt syn på överträdelser av förbuden i ordningslagen, bland annat en skärpt syn på överträdelser av maskeringsförbudet. Utredningen föreslår också ändringar i lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och andra åtgärder för tryggare idrottsarrangemang, till exempel rekommendationer angående avstängningar från arrangörssidan. Betänkandet har remitterats, och nu bereder vi det på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet.
Vem är det då som i grund och botten svarar för att det råder god ordning på exempelvis en fotbollsmatch? Jo, det är ju arrangören. Men det är också en realitet att polisen får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid matchen. Polisen står i dialog med arrangörer och andra aktörer om detta. Men vilka åtgärder som är påkallade för upprätthållande av ordning och säkerhet i det enskilda fallet är någonting som polisen slutligen själv måste avgöra.
Samtidigt som det är viktigt att värna om allt det positiva som fotboll innebär är det oerhört centralt att våld och ordningsstörningar i samband med arrangemang aldrig kan tolereras. Vi följer den här frågan mycket noga, och vi säkerställer också en fortsatt dialog i frågorna. Ingen ska behöva känna oro för sin egen eller andras säkerhet i samband med en fotbollsmatch eller något annat idrottsarrangemang.
Anf. 20 Lars Isacsson (S)
Herr talman! Jag tackar justitieminister Gunnar Strömmer för svaret.
Jag håller helt med justitieministern – vi ska aldrig acceptera våld och ordningsstörningar på fotboll, och alla som går på fotboll ska känna sig trygga. Jag vill verkligen inte att någon ska begå brott.
Jag tycker att polisen överlag gör ett mycket bra jobb. Samtidigt tycker jag att de är för få över landet, och det kan saknas lokal kännedom.
Men jag tycker också att polis och politik var på väg att gå åt fel håll och hamna fel. Det kändes som att vi höll på att lämna en väg som byggt på dialog, samverkan och forskning och röra oss mer mot repressivitet och konfrontation.
Som justitieministern lyfter upp i sitt svar initierade regeringen den här utredningen hösten 2023. Då var det en bedrövlig avslutning på allsvenskan. Jag håller med om det.
Man kan titta på hur det såg ut i Europa efter covidpandemiårens stängda läktare. Det tog ett tag innan de nya kom in, och det var mycket ordningsstörningar. Svensk Elitfotboll har kommit med en utredning som visar att säsongen 2025 går mot nya publikrekord i allsvenskan. Man säljer slut på platserna på familjeläktarna väldigt snabbt. Antalet ordningsstörningar har halverats under säsongen 2025 jämfört med säsongen 2024. Det borde vara ett kvitto på att den gemensamma vägen fungerar och att det inte finns anledning att byta spår.
Jag tycker att maskeringsförbudet är rätt. Men när polisen avvek från exkluderingsstrategin, gick längre och krävde att matcher skulle stoppas vid så kallad organiserad maskering fick de mycket kritik för att det avvek från strategin och att det inte var förankrat. Ingen dialog hade skett med arrangörer och föreningar. Jag tycker att det var klokt att polisen backade och visade på prestigelöshet där. Jag tror inte att ordningsläget hade blivit bättre om det hade införts. Jag tror snarare att det hade blivit sämre. Målet måste ändå vara att det ska bli bättre.
I sitt skriftliga svar hänvisar justitieministern till Hübinetteutredningen och till att polisen för dialog med arrangörerna. Vi får väl se vad som kommer fram när regeringen ska behandla utredningen. Jag kan påminna om några av remissvaren. Svea hovrätt avstyrker skärpningarna med hänvisning till bristande behov och proportionalitet och pratar om en viss orimlighet i vissa av förslagen. Malmö universitet varnar för otydliga definitioner och ofullständig statistik. Enable Sverige, som är en organisation som jobbar forskningsbaserat för säkrare läktare, har träffat både moderater och socialdemokrater och även andra partiföreträdare här i riksdagen och poängterar vikten av dialog, kamerastöd och kunskapsbaserad samverkan.
Men många av förslagen är helt okontroversiella, och många av dem bygger på kameraövervakning och exkludering. Jag vill fråga justitieministern: Hur tänker regeringen följa upp att de positiva trenderna i svensk fotboll med publikrekord och halverade störningar fortsätter och att detta bygger på trygghet och förtroende och inte på kollektiv bestraffning?
Anf. 21 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Tack, Lars Isacsson, för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga i dag!
Den utredning vi tillsatte gav oss ett utmärkt underlag för fortsatt dialog mellan olika aktörer utan att för den skull ta ställning till varje enskild del. Det var första gången på väldigt lång tid – kanske någonsin – som det togs ett samlat grepp om alla de frågor som olika aktörer lyft fram som centrala.
Utredningen behandlade frågor om alltifrån hur arrangörsavstängningar används och följs upp till hur åklagarbeslut om tillträdesförbud används och följs upp och vilka konsekvenserna blir om man bryter mot dem. Det handlade även om hur arrangörer och klubbar på ett smidigare sätt ska kunna dela information, till exempel från kameror, så att också de som arrangerar en match får en ärlig chans att utifrån ett mer initierat underlag vidta olika åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten. Jag föregriper inte den processen och tar inte heller ställning till enskilda förslag.
Jag kan konstatera att många har bemödat sig om att svara ordentligt på utredningen. Det tycker jag ger ett utmärkt underlag för fortsatt dialog på ett väldigt konkret sätt.
Det skedde en förflyttning från det som uppfattades som och till viss del också var en sorts kollektiv bestraffningsmodell, som den så kallade villkorstrappan väl i hög grad symboliserade. Det blev ett skifte från den till den så kallade exkluderingsstrategin, som handlar om att gå på de individer som ställer till problem utan att det ska drabba alla skötsamma. Det strategiskiftet ligger fast för polisen. Det ligger fast som en självklar utgångspunkt även för ett eventuellt politiskt reformarbete på det här området.
Det är klart att dialog är eftersträvansvärt. Vi får en kraft i detta om olika konstruktiva parter drar åt rätt håll. Det tycker jag är en självklar utgångspunkt för vårt fortsatta arbete och också för polisen.
Jag vill även skicka med en iakttagelse. Många aktörer – de allra flesta – runt exempelvis fotbollen är väldigt konstruktiva och vill dra åt rätt håll. Men det gäller inte alla, i alla fall inte i samma utsträckning. Det kan ibland komma till uttryck i att det uppstår friktion mellan polisen och olika aktörer med möjlighet att påverka. Jag tror att det är oerhört viktigt om vi ska göra polisens arbete rättvisa att ha insikten att alla inte vill samspela på ett mer ingripande sätt för att komma åt störningar.
Det finns exempel på alltför nära relationer mellan de legitima strukturerna och de krafter runt fotbollen som vill förstöra och som är destruktiva. Det måste vi se på ett nyktert sätt. Det måste vara en dialog. Det måste vara ett rakt utbyte, men alla måste verkligen ta sitt ansvar. Det gäller förstås polisen, men det gäller också klubbar, arenaägare, supportrar och andra.
Om alla kan kliva fram och ta sitt ansvar – möjligtvis även konfrontera varandra när man upplever att alla inte på samma sätt gör det – tror jag att vi får ännu bättre förutsättningar för att genom dialog nå konkreta, hållbara, positiva resultat. Men självklart ska vi bygga på den positiva utvecklingen runt fotbollen under de senaste säsongerna. Det tycker jag är den viktiga utgångspunkten när vi blickar framåt.
Anf. 22 Lars Isacsson (S)
Herr talman! Tack till justitieministern för svaret och en konstruktiv dialog! Vi är överens om att målet är att fotbollen ska vara trygg och fri från brott.
Jag är glad att justitieministern vidimerar att exkluderingsstrategin ligger fast och att dialog är vägen framåt. Iakttagelsen att alla inte vill samverka, bidra och göra polisens arbete rättvisa håller jag också med om. Jag har noll överseende med sådant. Men jag har gått på fotboll länge och kan med ålderns rätt se bakåt. Justitieministern sa att man kan ingripa mot varandra när saker och ting är fel.
När jag började gå på derbyn och åkte ned från Dalarna till Stockholm på 80-talet var det typ 6 000 på Råsunda. Det var organiserad rasism. Det var läktarsånger som var bedrövliga. Det var mycket mer våld på och runt arenan än vad det är i dag. I dag hör du aldrig sådant från en ståplatsläktare. Folk tolererar inte det längre. Man kan lyfta fram att det finns något – kamratuppfostran eller vad man nu kallar det – som gör att man socialiseras in på en läktare och får lära sig vad som är okej och inte.
Att vi hade tomma läktare under pandemin tror jag var en av anledningarna till att det blev ett mycket sämre ordningsår 2023. Sådant drar också resurser från polisen. Men jag tycker att det finns större problem inom fotbollen som förtjänar mer uppmärksamhet från polisen. När jag lyfte fram det här tidigare blev jag kallad bengalpopulist hemma på den liberala ledarsidan. Jag sa att det var för mycket prat om bengaler och för lite om matchfixning och oreglerad agentverksamhet.
Allsvenskan säljer spelare i år för runt 800 miljoner. När det ska säljas bostäder har vi ett system med certifikat för mäklare, men när man ska handla med unga killar och tjejer har vi det inte. Det tror jag att vi skulle kunna göra mer av.
För tredje gången i debatten tar jag upp Italien. Italien har lyft in fotbollens ekonomi i sitt antimaffiaarbete på grund av att det handlar om stora ekonomiska intressen. Den organiserade brottsligheten söker sig dit där det finns få regleringar och mycket pengar.
Jag tror också att vi behöver prata om elefanten i rummet, nämligen ordning på läktaren och maskering. Jag tycker att maskeringsförbudet är bra. Men det handlar även om pyroteknik. Den stora anledningen till att vissa maskerar sig är att de håller på med pyroteknik. Jag tycker också att man missade det i utredningen. I utredningsuppdraget från justitieministern och Jakob Forssmed fanns det med. Det svarar man inte på i utredningen.
Man skulle kunna titta på andra nordiska länder, såsom Norge, hur man kan jobba med legal pyroteknik. Går det att hitta en väg framåt där? Det skulle ta bort en stor del av konfrontationerna mellan vissa supportergrupper och polisen.
Jag vill avsluta med en fråga. De hårda åtgärderna riktas mer mot supportrar och mindre mot den oreglerade agentverksamheten, matchfixning och ekonomiska flöden kopplade till organiserad brottslighet. Hur ser ministern på det?
Anf. 23 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag instämmer i att det finns en organiserad brottslighet som naturligtvis rör sig dit där pengarna finns. Det betyder att den också rör sig mot idrotten. Det finns en hel del uppmärksammade exempel på detta, såsom matchfixning och oklarheter kopplade till agentverksamhet, vilket Lars Isacsson lyfter upp. Det är ett intressant resonemang att även i det här avseendet få inspiration från ett stort fotbollsland som Italien, som dessutom har väldigt lång erfarenhet av att arbeta mot organiserad brottslighet. Det tar jag gärna fasta på.
Jag tycker att det är lite bestickande när man riktar allt sitt fokus på ordningsstörningar men missar andra problem kopplade till idrotten som kanske är mer systemhotande. Det är naturligtvis en utveckling som inte är välkommen. Vi måste klara av både och. Jag tar gärna fasta på att vi måste flytta fram positionerna när det gäller organiserad brottslighet kopplad till fotboll och även annan idrott.
En annan sak att ta fasta på är en i grund och botten positiv utveckling över lång tid. Det finns mycket positivt i dag, inte minst runt supportrarna och supporterkulturen, och bygga vidare på det i nära dialog.
Sedan är det förstås en realitet att vi också måste kunna upprätthålla god ordning och säkerhet och att även det förutsätter omtag i olika avseenden. Jag nämnde en mycket konkret fråga, nämligen om oklarheter om vem som ska ha tillgång till kameramaterial på en arena. Det är ju ofta en privat aktör som äger arenan medan en annan aktör i form av en förening, en klubb eller ett bolag som genomför själva arrangemanget. Det finns förslag om detta från utredningen, och det är jätteviktigt att vi kommer vidare med det.
Det är naturligtvis problematiskt när man rullar ut en banderoll och täcker läktaren för att sedan under den kunna maskera sig, i synnerhet om man sedan använder maskeringen för att begå ordningsstörningar som kan vara farliga för ens medmänniskor. Det här är en problematik som vi måste hantera mer offensivt. Det förtar dock inte vikten av att odla allt det positiva eller för den delen rikta ljuset mot annan brottslighet kopplad till idrotten.
Exakt vilka verktyg vi ska ta fram eller hur modellen ska utvecklas är något som kommer att behöva ske i väldigt nära dialog med dem runt idrotten som det berör. Det tycker jag är nästa logiska steg, eftersom vi nu har ett utredningsunderlag som är remitterat. Många aktörer har verkligen lagt sig vinn om att lämna in väldigt utvecklade remissvar i en i grund och botten konstruktiv anda. Där har vi ett bra underlag för fortsatta diskussioner framgent. Jag ser fram emot detta och gör också gärna det här i nära dialog med olika aktörer här i riksdagen.
Anf. 24 Lars Isacsson (S)
Herr talman! Jag tackar justitieministern för debatten och tar fasta på det sista han sa om en dialog framgent. Jag tror att det är väldigt viktigt.
Jag kommer att bidra och göra mitt. Svenska Fotbollssupporterunionen är en väldigt konstruktiv kraft och en organisation som samlar många av de organiserade supportergrupperna. De har ett seminarium till veckan som jag kommer att vara värd för tillsammans med min riksdagskollega Ulrika Liljeberg. Många riksdagsledamöter från olika partier, även många moderater, kommer att vara med. Jag tror att vi kan få ut många bra saker av det.
Sverige har en unik läktarkultur, och allsvenskan slår publikrekord. Familjeläktarna är fullsatta, vilket är positivt. På ståplats finns det killar och tjejer som lagt tusentals timmar på att med målarpenslar och symaskiner göra tifon. Många unga går på medlemsmöten. Det finns vittnesmål om att de är fler än någonsin. Att få in så många unga är något som vi inom politiska partier bara kan önska. De kommer på medlemsmöten och skriver motioner och får därigenom lära sig demokrati i praktiken. Det här är en styrka för svensk fotboll och för Sverige.
Samtidigt måste vi, som justitieministern är inne på, självklart vara tydliga mot dem som begår brott. Men vi får inte åter hamna i kollektiv bestraffning utan fortsätta med exkluderingsstrategin. Det är vi överens om.
När man ser på utvecklingen över tid tycker jag att svensk fotboll och allsvenskan har visat att det fungerar. Allsvenskan har haft publikrekord i år igen, och antalet ordningsstörningar har halverats jämfört med säsongen 2024. Det är ännu bättre om man jämför med säsongen 2023.
Låt oss bygga vidare på dialog, kunskap och respekt mellan supportrar, föreningar och polis. Men samtidigt måste vi vara stenhårda mot det som jag ser som en gemensam yttre fiende till fotbollen, det vill säga den organiserade brottsligheten och kriminaliteten som växer när det finns pengar. Den äter sig in i fotbollskroppen med matchfixning och oklarheter inom agentverksamheten. Det här riskerar att tränga bort aktörerna som är seriösa; alla agenter har såklart inte sådana kopplingar.
Anf. 25 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Låt oss fortsätta dialogen, både den mellan oss här i riksdagen och i synnerhet med världen där ute, alla olika aktörer i och runt fotbollen och idrotten i stort. Låt oss göra det enligt flera huvudlinjer och ta fasta på alla positiva förflyttningar som har skett runt idrotten och fotbollen under många år. Det finns många aktörer som vill bidra konstruktivt så att saker och ting blir ännu bättre.
Jag håller helt med om att vi ska enas för att mobilisera mot en verklig yttre fiende – den organiserade brottsligheten – och att det finns mer att göra där. Vi måste inte minst flytta fram systemet som helhet mot denna problematik.
Vi måste fortsätta ta ordningsstörningar och säkerhetsproblem som kan vara farliga för medmänniskor på väldigt stort allvar och inte göra det genom att återgå till en strategi med kollektiv bestraffning utan genom att fokusera på den exkluderingsstrategi som man har slagit in på under senare år. Vi får diskutera vidare hur den kan förstärkas och utvecklas till det bättre.
Ur regeringens synvinkel gäller det att utgå från det underlag som vi har fått fram genom utredningen. Jag vill understryka att det också gäller alla de välutvecklade remissvar som har skickats in från olika håll, inte minst från de aktörer i och runt idrotten som är huvudaktieägare när det gäller möjligheterna och utmaningarna runt fotbollen och idrotten i stort.
Jag ser ändå framtiden an med stor tillförsikt. Det finns väldigt många goda krafter som vill att det här ska bli ännu bättre. Låt oss ta det som utgångspunkt för fortsatt dialog.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.