Polisbristen i Jönköpings län
Interpellation 2005/06:429 av Krantz, Tobias (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-05-19
- Inlämnad
- 2006-05-19
- Besvarad
- 2006-06-07
- Sista svarsdatum
- 2006-06-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation 2005/06:429 av Tobias Krantz (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Polisbristen i Jönköpings län
Rättsväsendet i Jönköpings län är satt under hård press. Under de senaste åren har den offentliga debatten mest handlat om indragningar och besparingar. Framtiden för såväl tingsrätterna som de lokala polisstationerna har varit två ämnen som har stått i centrum för diskussionen. Många medborgare känner djup oro för att rättsstaten är på reträtt.
Och nu kommer nya varningssignaler. Antalet poliser i Jönköpings län kommer att halveras under sommaren och polisstationerna i Nässjö, Tranås och Vetlanda är stängda under en månad (JP den 13 maj respektive SmT den 13 maj). Det sker under en tid då många brott begås. Brottsligheten tar aldrig ledigt.
Den situation som många människor, bland annat i Jönköpings län, upplever står i bjärt kontrast till den bild som den socialdemokratiska regeringen målar upp. Regeringen talar inte sällan om offensiva satsningar på nya poliser. Att det skulle råda brist på poliser vill regeringen inte kännas vid. De som hävdar det, bland annat Folkpartiet, ägnar sig åt verklighetsförvanskning, tycks argumentationslinjen vara. Men är det verkligen så? Är den uppfattning som många medborgare och regeringens kritiker har felaktig?
I syfte att reda ut hur det verkligen förhåller sig bad jag riksdagens utredningstjänst, RUT, att granska hur antalet poliser i Jönköpings län hade utvecklats under de drygt tio senaste åren i jämförelse med hur antalet anmälda brott hade förändrats under samma tid. Resultaten var mycket intressanta (dnr 2006:746).
Utredningstjänstens undersökning visade att antalet anmälda brott i länet steg från 28 227 anmälda brott år 1995 till 33 932 anmälda brott år 2005 @ en ökning med över 20 %. Däremot hade antalet poliser legat kvar i stort sett på samma nivå. Räknat i årsarbetskrafter fick Jönköpings län 15 fler poliser mellan åren 1996 och 2005, vilket var en ökning med i sammanhanget försumbara 3 %. Om åren 1995@2005 analyseras kan det till och med röra sig om en minskning.
Det är mot den bakgrunden svårt att komma till en annan slutsats än att det råder en allvarlig polisbrist i Jönköpings län och att den bristen har förvärrats under drygt tio år av socialdemokratiskt styre. Brottsligheten ökar kraftigt men antalet poliser har i bästa fall ökat marginellt. Svårigheterna att attackera brottsligheten blir allt större.
Jag vill därför fråga justitieministern vilka åtgärder som han avser att vidta i syfte att rätta till bristen på poliser i Jönköpings län.
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:429
Webb-tv: Polisbristen i Jönköpings län
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:136 Onsdagen den 7 juniProtokoll 2005/06:136 17 § Svar på interpellation 2005/06:429 om polisbristen i Jönköpings län
Protokoll från debatten
Anf. 90 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att rätta till bristen på poliser i Jönköpings län.
I ljuset av den satsning regeringen gjort på polisen är det märkligt och direkt felaktigt att Tobias Krantz i sin interpellation påstår att rättsstaten är på reträtt. Sedan år 2000 har polisens anslag ökat med 2,7 miljarder kronor fram till 2006, och tillskott har aviserats för 2007 med ytterligare 700 miljoner kronor. Detta har resulterat i att vi i dag har 1 500 fler poliser än för sex år sedan.
Med denna kraftiga satsning på polisen har regeringen sett till att det finns goda förutsättningar för polisen att bedriva sin verksamhet. Det är dock Rikspolisstyrelsen och inte regeringen som fördelar polisens resurser mellan polismyndigheterna. Det är sedan polismyndigheterna själva som ansvarar för att de tilldelade anslagen används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Det vore bra för medborgarna och för polisen om inte all debattid gick åt till frågan om hur många poliser vi har i Sverige. Väl så viktiga frågor är hur vi rekryterar rätt personer till polisyrket och hur vi säkerställer att personalen har rätt kompetensnivå för varje enskild arbetsuppgift. Det är bland annat därför som jag har givit en särskild utredare i uppdrag att se över den framtida polisutbildningen.
När det gäller polisens personalplanering inför den stundande sommaren är läget detsamma som inför varje sommar. Vi behöver alla ha semester. Naturligtvis gäller det också poliser. Det vore inte mänskligt att förbjuda poliser att ha semester på sommaren. Lika självklart är det att polisens arbete ska fungera också under semesterperioder. Den balansgången har polisen stor vana att hantera. Det handlar om att fördela semestrarna över hela sommaren, om att prioritera mellan olika verksamheter och att gemensamt hjälpa de län som har mest att göra under sommaren.
Jag är beredd att även fortsättningsvis vidta åtgärder för att öka medborgarnas trygghet och för att säkerställa en effektiv polisverksamhet om jag finner det nödvändigt.
Anf. 91 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret. Rättsväsendet i Jönköpings län är satt under mycket hård press. Under de senaste åren har debatten i länet mest handlat om indragningar och besparingar. Det har handlat om de lokala polisstationernas framtid. Det har handlat om tingsrätternas existens. Tingsrätten i Värnamo har lagts ned.
Alldeles nyligen kom helt nya varningssignaler om tillståndet i rättsväsendet i Jönköpings län. Stationerna i Vetlanda, Nässjö, Tranås och Gislaved kommer att stänga delar av eller hela sommaren, och polisstyrkan i Jönköpings län kommer att halveras under sommaren.
Justitieministern är naturligtvis inte personligen ansvarig för hur polissituationen och situationen för rättsväsendet ser ut i just Jönköpings län, men justitieministern har ett övergripande ansvar att se till att de lokala och regionala polisstyrelserna har möjligheter att bedriva en effektiv och bra polisverksamhet. Därför blir jag mycket besviken över den ansvarsflykt som justitieministern ägnar sig åt i svaret. Justitieministern talar om offensiva satsningar på poliser och på rättsväsendet. Det har vi hört förut. Men hur ser det i realiteten ut? Hur upplever människor situationen när det gäller polisen och rättsväsendet i övrigt? Och hur ser det ut med de hårda statistiska data som finns?
Jag lät riksdagens utredningstjänst granska hur polissituationen har utvecklats under de senaste tio åren och också ställa det i relation till hur antalet anmälda brott har utvecklats under perioden. Det är ju rätt ointressant att få reda på hur antalet poliser har utvecklats om vi inte vet hur arbetssituationen, det vill säga antalet anmälda brott, har utvecklats.
Hur ser det då ut i mitt hemlän Jönköpings län? Vi kan se att antalet anmälda brott under perioden 1996-2005 har ökat med drygt 20 %. Antalet poliser räknat i årsarbetskrafter har, om vi räknar lite snällt, ökat med 3 %. Det innebär alltså att gapet mellan brottsligheten och polisen har ökat kraftigt under den perioden. Ser vi till vissa brottstyper och brottskategorier som jag tror att väldigt många människor är särskilt oroliga över kan vi till exempel se att våldsbrotten har ökat med 70 %.
Det justitieministern ägnar sig åt i det här interpellationssvaret, och tyvärr också i en del andra sammanhang, är alltså att vilseleda och mörka hur verkligheten i praktiken ser ut. Gapet har nämligen ökat kraftigt. Polisen har under den senaste tioårsperioden fått allt svårare att ingripa mot brott.
Vi ser nu att polisen under sommaren stänger i stora delar av Jönköpings län. Det är inte att undra på, justitieministern, att människor är oroade över att rättsstaten är på reträtt. Det är inte mitt påstående att rättsstaten är på reträtt; det är ett påstående jag får höra när jag möter människor ute i verkligheten. Rättsstaten är på reträtt. Polisstationer stänger. Gapet ökar mellan polisens möjligheter att beivra brott och antalet brott. Tingsrätter avvecklas.
Justitieministern skriver i mitten av sitt svar att det vore bra för medborgarna och för polisen om inte all debattid åtgår till frågan om hur många poliser vi har i Sverige. Jag kan förstå justitieministern. När han har så svagt stöd i sakfrågan är det inte svårt för mig att förstå att justitieministern vill undvika debatt och vill mörka i frågan om hur många poliser vi har i relation till den utveckling av brottsligheten vi har haft. Den har ökat kraftigt, bland annat i Jönköpings län, under de senaste tio åren.
Min fråga kvarstår alltså, justitieministern: Vad tänker justitieministern göra för att rätta till polisbristen i Jönköpings län?
Anf. 92 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Jag kunde inte låta bli att också gå in i den här debatten.
Självklart är det så att poliser även ska ha semester, att de är sjuka, att de ska ha rätt att vara barnlediga och att de har sjuka barn. Poliser har alltså också en frånvaro. Lika rätt är det dock att säga att det blir sommar varje år och att friidrotts-VM i Göteborg var en planerad händelse sedan ganska många år tillbaka.
Därför menar jag att polisen, om de får rätt resurser, faktiskt kan göra mer med de resurser de har. De kan ta in personal på övertid i större utsträckning. De kan ta in fler av de friska, förtidspensionerade poliser som har gått i avtalspension. Det rör sig om flera hundra poliser som skulle kunna komma in under sommaren om man hade lite fantasi och om man hade pengar att betala dem lön med. Det finns ganska mycket man kan göra med arbetstidsförläggning. Man kan, om man har en ambition och om man har resurser, också tänka nytt.
Därför är det förvånansvärt att vi har den här debatten varje vår. Varje vår stänger polisen vissa polisstationer. Man drar in arbete i yttre tjänst bland ungdomar, ungdomsverksamheten, som är särskilt viktig på sommaren när alla ungdomar är lediga. När man är ledig och inte har ett arbete att göra är risken stor att man dras in i både droger och kanske lite lättare kriminalitet. Det är ju då poliserna ska vara ute i vårt samhälle.
Självklart tycker jag att poliser ska ha semester, men man måste kunna använda de poliser som inte har semester på ett mycket bättre sätt genom att ge polisen de resurser som behövs. Särskilt allvarligt tycker jag att det är när närpolisstationer stänger under sommaren när våra barn och ungdomar så väl behöver ha kontakt med polisen, mer än under resten av året.
Anf. 93 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Inte trodde jag att jag skulle behöva förklara för en riksdagsman att man inte bara kan sätta likhetstecken mellan anmälda brott och brottslighetens utveckling. Jag trodde faktiskt att vi hade kommit lite längre. Vi har uppmanat till att exempelvis anmälningen av misshandelsbrott ska öka, både när det gäller kvinnor och barn, och det har den också gjort. Jag trodde faktiskt inte att jag skulle behöva förklara detta, men det är uppenbart att det finns sådana brister i resonemanget från Tobias Krantz att jag måste göra det.
Det är riktigt att det gjordes besparingar på 90-talet. Anledningen till det var ju det ekonomiska haveri som skedde under början av 90-talet. Jag tänker inte plåga Tobias Krantz med orsakerna till det. Det kan vi ta i ett annat sammanhang. Sanningen var dock att det gjordes en överenskommelse där man kom fram till att bland annat polisens resurser behövde dras ned. Det var sannerligen ingenting som Socialdemokraterna stod bakom; däremot var det nödvändigt.
Men därifrån har det också ökat. Nu har vi fått ordning på ekonomin. Den största satsningen någonsin på polisen, Tobias Krantz, har skett under de år som nu Socialdemokraterna har verkat. Jag brukar säga det till andra, och jag säger det även till dig, Tobias Krantz: För varje morgon du vaknar har Socialdemokraterna sett till att det blivit en polis till i Sverige. Är det inte fantastiskt? Du har aldrig någonsin varit med om en sådan ökning.
Sedan har du alldeles rätt i att det inte är jag som fördelar pengarna till Jönköpings län. Desto mer märkligt är det att du ändå ställer den här typen av interpellation när du bara kan konstatera att vi har gjort denna stora satsning, att även Jönköpings län har fått en nästan 10-procentig ökning av polisen och framför allt att polisen i Jönköping är så oerhört nöjda med situationen när man talar med dem.
Det är du som framstår som en dysterkvist här i talarstolen. Gå hem och prata med polisen i Jönköping! Gå hem och prata med länspolismästaren! Du kommer att se en fantastisk polisiär utveckling, inte minst i Jönköpings län.
Anf. 94 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Det är ett egendomligt angreppssätt, i dubbel mening, som justitieministern använder härifrån talarstolen. Jag ställer de interpellationer som jag finner nödvändiga. Den här interpellationen fyller fullt ut de krav som riksdagsordningen ställer i fråga om rätten att ställa interpellationer. Jag tycker inte att jag eller någon annan ledamot ska behöva höra från justitieministern vilka interpellationer vi ska ställa eller inte ska ställa. De interpellationer jag finner nödvändiga ställer jag, och justitieministern svarar. Det är så det går till här i kammaren.
Justitieministern talar om att jag ska åka hem och prata med polisen. Jag pratar ofta med polisen, och när jag gör det talar de också om brister, behov av ökade tillskott och behov av andra metoder för att bekämpa framför allt den grova brottsligheten. Men framför allt talar jag med enskilda människor, medborgarna, de som är mina väljare. Dem har jag fått mitt uppdrag av, och det är dem jag lyssnar till. När jag åker runt och pratar med väljarna och medborgarna i Jönköpings län säger de att det finns en brist på poliser. Polisen kan inte rycka ut i den utsträckning som behövs. Servicen minskar. Tillgängligheten minskar. De ser också att tingsrätter avvecklas. Det är den verklighet som människor upplever, justitieministern.
Vi kan titta på hårda fakta. Oavsett om justitieministern vill springa ifrån dem eller inte talar hårda fakta sitt tydliga språk: Antalet anmälda brott har ökat med 20 % under den här perioden, och antalet poliser har i stort sett legat stilla. Justitieministern kanske önskar att han hade en annan statistik, men vi har den statistik vi har. Den statistiken får vi utgå från, och den statistiken talar sitt tydliga språk.
Det är inte att vara dysterkvist att tala om hur sanningen ser ut. Om man ska kunna göra någonting åt problemen måste man våga se sanningen i vitögat, och det gör inte justitieministern. Han ägnar sig åt att fly sitt ansvar. Jag tycker att det är bedrövligt, minst sagt.
Justitieministern ska ta sitt ansvar. Han ska svara på frågor här i talarstolen och faktiskt också tala om vad han ska göra åt den polisbrist som finns. Man kan inte bara tala om att antalet poliser har ökat. Det är jättebra att antalet poliser sakteliga ökar, men man måste också ställa det i relation till hur invånarantalet har ökat och hur antalet anmälda brott har ökat. Inte minst de kategorier av brott som är väldigt allvarliga för människor, de grova våldsbrotten, har de senaste tio åren ökat med 70 %. Då räcker det inte att man ökar antalet poliser bara lite grann, att man gör små putsningar på ytan. Då är det kraftfulla satsningar som krävs.
Det kan inte vara så att polisstyrkans relation till antalet anmälda brott är helt ointressant för justitieministern. Det måste vara så att antalet poliser anpassas till hur brottsligheten ser ut och hur invånarantalet ser ut. Där kan vi se i mitt hemlän, och jag misstänker att det är så på många andra håll i landet också, att gapet har ökat de senaste tio åren. Polisen har inte förmågan eller kapaciteten att bekämpa brottsligheten på det sätt som vore önskvärt, just därför att antalet poliser har ökat mycket marginellt medan brottsligheten har ökat kraftigt.
Justitieministern är fortfarande svaret skyldig. Svara på frågan: Vad tänker justitieministern göra för att se till att polisen har den kraft och förmåga som krävs för att verkligen komma till rätta med den brottslighet som nu ökar?
Anf. 95 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Varje dag föds det en ny polis. Vi har hört det förr. Det som är intressant är dock det som Tobias Krantz var inne på, att befolkningen ökar, att ungdomskullarna blir större och att våldet ökar. I Stockholms län har våldsbrottsligheten ökat med 38 % under de år som regeringen Persson suttit vid makten, de senaste tolv åren - 38 %!
Till justitieministern ställde jag frågan om det när poliser har semester, föder barn, är pappa- eller mammalediga, är sjuka eller jobbar i andra verksamheter finns ett rimligt antal poliser.
Min andra fråga är om det är rimligt att stänga närpolisstationer under sommaren så att ungdomar, gamla och de som är hemma får ännu mindre kontakt med polisen på den ort där de finns.
Finns det inte andra möjligheter att lösa den uppkomna situationen till exempel genom att ta in mer personal på övertid eller ta in pensionärer, dem som gått i förtida pension? Är det rimligt att i dag stänga polisverksamheter? Vi vet ju att ungdomsbrottslighet och annat sker när ungdomarna inte är i skolan utan är hemma och är sysslolösa, inte har något sommarjobb att gå till med mera. Det är vad min konkreta fråga gäller.
Sedan tycker jag också att det känns tråkigt att det ska behöva vara ett sådant här tonläge - att vi riksdagsledamöter är helt okunniga och ointelligenta. Någonstans måste vi ändå kunna respektera att vi har olika uppfattningar om verkligheten; vi behöver inte läxa upp varandra från talarstolen. Det skulle jag önska för den fortsatta debatten här i dag.
Anf. 96 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Jag vill tacka Tobias Krantz för att han har ställt interpellationen, som berör vårt gemensamma hemlän.
Det blir lite tydligt här, måste jag säga, att verkligheten är justitieministerns värsta fiende. Verkligheten går inte att klä i rosenrött skimmer och statistik därför att den är brutal och ärlig. Det är
människor
som upplever den och som beskriver hur de ser på detta.
Återigen: Vi riksdagsledamöter är inte här för att vara specialister vare sig på juridik eller på någonting annat, utan vi är här som ombud för Sveriges folk. Det hoppas jag att justitieministern respekterar.
Vidare är det typiskt för justitieministern att skylla på alla andra. Det är alltid någon annan som har gjort fel. Nu försöker han lyfta fram att åtgärder som för 20 år sedan vidtogs i det här landet är orsaken till den nuvarande polisbristen. Men vem som helst som har insikt i frågan förstår att det är rent nys.
Jag bor ute på landsbygden. Människors vardag präglas av den osäkerhet man känner. Detta är djupt beklagligt. Jag ingår själv i en egen ihopsatt bevakningsgrupp som då och då åker omkring på nätterna för att om möjligt hålla ögon och öron öppna och på så vis hjälpa polisen. Kanske är det så vi ska ha det. Den väg justitieministern ser framför sig är kanske en ökad privat polisiär verksamhet i det här landet.
Justitieministern säger att Jönköpings polis är väldigt nöjd. Förmodligen talar justitieministern inte med riktigt alla poliser, vilket är fullt förståeligt, utan nöjer sig väl med att tala med dem som han själv har tillsatt. Det vore väl konstigt att bita den hand som föder en.
Min fråga till justitieministern när det gäller polisiär bevakning blir därför om justitieministern anser att poliser ska arbeta de timmar på dygnet när de bäst behövs eller om det är kontorstid som gäller. Det vore det intressant att få höra.
Anf. 97 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Birgitta Sellén har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta dels för att införa en lag som innebär att barn inte kan köpa eller hyra dator- och tv-spel som innehåller våldshandlingar, dels för att hjälpa barn, ungdomar och föräldrar som behöver hjälp och stöd när de upplever problem med sådant datorspelande.
Lagstiftningen innehåller redan flera bestämmelser som förbjuder spridning av spel med våldsinslag. Enligt reglerna om olaga våldsskildring är det straffbart att sprida bilder som närgånget eller utdraget skildrar grovt våld eller som skildrar sexuellt våld eller tvång. Andra bestämmelser gör det straffbart att yrkesmässigt eller i förvärvssyfte ge barn tillgång till ingående och verklighetstrogna skildringar av våld eller hot. Vidare finns det en straffbestämmelse som träffar vissa former av spridning av bilder som kan verka förråande bland barn och ungdomar.
Lagstiftningen är ett viktigt redskap men det krävs även andra åtgärder av olika slag, inte minst för att ge föräldrar och barn stöd. Föräldrarna och det allmänna har, tillsammans med dem som tillverkar och tillhandahåller spelen, ett gemensamt ansvar. Det är viktigt att ha en dialog med de unga och att arbeta för information om spelen och tekniska verktyg som kan reglera åtkomsten till spel. Det är också viktigt att branschen arbetar med självreglering, bland annat åldersrekommendationer och kontrollerad försäljning till unga. En gemensam europeisk konsumentinformation och märkning av dator- och tv-spel drivs sedan år 2003 av branschen, den så kallade PEGI-märkningen. Myndigheterna arbetar med frågan från olika perspektiv. Det statliga Medierådet har i uppdrag att sprida fakta och ge vägledning om skadlig mediepåverkan till barn, unga och vuxna och att driva på mediebranschens självreglering. Medierådets uppdrag omfattar dator- och tv-spel samt Internet. Arbetet med att utveckla åtgärder av dessa slag pågår fortlöpande.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.