Planerad omorganisation av rättsväsendet i Gävleborg
Interpellation 2006/07:94 av Bergström, Sven (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-24
- Anmäld
- 2006-11-28
- Besvarad
- 2006-12-08
- Sista svarsdatum
- 2006-12-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 november
Interpellation
2006/07:94 Planerad omorganisation av rättsväsendet i Gävleborg
av Sven Bergström (c)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Det är ett gemensamt ansvar för riksdag och regering att se till att varje skattekrona används på ett klokt och effektivt sätt. Därför finns det ständigt anledning att se över och söka effektivisera verksamheter. Men förändringar som leder till ökade kostnader och sämre resursutnyttjande ska naturligtvis inte genomföras.
Under Justitiedepartementet ingår flera myndigheter. Ansvaret för att förebygga, upptäcka, utreda, lagföra och straffa samt återrehabilitera brottslingar är uppdelat på flera myndigheter. Ambitionen att minska brottsligheten, utdöma rätt straff samt att ge möjligheter till ett icke kriminellt liv är tydlig. Tydligt är dock inte det ekonomiska ansvaret för att samordna och effektivisera verksamheterna för att uppnå uppställda mål.
I Hudiksvall finns polismyndighet, arrestlokaler, i nuläget en häktesfilial och en tingsrätt lokaliserade. I uppgivet syfte att minska kostnader planeras nu en centralisering av häktesverksamheten till Gävle.
Vid årsskiftet 2006/07 ska häktesfilialen i Hudiksvall läggas ned eftersom den anses för liten och därmed för dyr.
Konsekvenserna av detta är större inom polismyndigheten än inom kriminalvården. Polisen i Hudiksvall måste omfördela 1 miljon årligen från yttre tjänst till inre tjänst vilket innebär färre synliga poliser. Vid alla utredningar om brott begångna i Hudiksvalls polisområde måste tid för att transportera sig vid förhör av brottsmisstänkta avsättas, enkel resa cirka en och en halv timme. Ett förhör på en timme kostar alltså fyra timmars polisarbetstid. Dessutom måste de häktade transporteras mellan Gävle och tingsrättsförhandlingar i Hudiksvall.
För kriminalvården innebär det att kompetent personal som nyanställts och utbildats för att arbeta på anstalten i Gävle måste sägas upp.
Vid information till personalen uppges att vid överbeläggningar vid Gävlehäktet kan en häktesfilial i Avesta behöva skapas. Det innebär i sin tur att polisen i Gävle ska använda sin arbetstid till att resa till Avesta för förhör och att flera poliser går åt för att transportera sig själva och för att skjutsa brottslingar i stället för att jaga dem.
Detta är inte ett effektivt sätt att hushålla med statens ekonomiska och personella resurser.
För att utgå från historien reparerades anstalten i Hudiksvall för 8 miljoner kronor i början på 1990-talet, och några månader efter invigningen lades anstalten ned, personalen avskedades och avgångsvederlag utbetalades.
Behovet av häktesplatser ledde dock till att en häktesfilial öppnades för tre år sedan i Hudiksvall i anslutning till polisens arrest. Ett avtal om hyresfrihet upprättades mellan polismyndigheten och kriminalvården mot att häktespersonalen även ansvarade för att bemanna arresten. Samarbetet har fungerat bra, det finns en kompetent personal och häktet är ofta fullbelagt; det används även som avlastning vid överbeläggningar i Västernorrland.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitieministern:
1. Vilka åtgärder kommer justitieministern att vidta för att förhindra ett försämrat resursutnyttjande som beskrivs ovan?
2. Vilka bedömningar gör justitieministern av behovet av ordentlig översyn av likartad suboptimering som tycks finnas inom rättsväsendet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:94
Webb-tv: Planerad omorganisation av rättsväsendet i Gävleborg
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:36 Fredagen den 8 decemberProtokoll 2006/07:36 2 § Svar på interpellation 2006/07:94 om planerad omorganisation av rättsväsendet i Gävleborg
Protokoll från debatten
Anf. 1 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Sven Bergström har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förhindra ett försämrat resursutnyttjande inom rättsväsendet samt vilka bedömningar jag gör av behovet av en ordentlig översyn av de suboptimeringar som tycks finnas inom rättsväsendet.
Regeringen genomför stora satsningar för att stärka rättsväsendet. Det innebär bland annat att betydande resurser tillförs Kriminalvården så att nya häktes- och anstaltsplatser kan öppnas de närmaste åren. Inte minst Norrland får del av denna satsning. Kriminalvårdens nya platser ska bland annat ersätta de tillfälligt öppnade häktesplatser som i många fall innebär dyra och mindre ändamålsenliga lösningar.
Det är självklart en viktig fråga för regeringen att statens resurser används på ett effektivt sätt. Rättsväsendets myndigheter är inbördes beroende av varandras verksamheter. För att resultaten ska bli så goda som möjligt är det viktigt att var och en av myndigheterna ser sin roll i rättskedjan och på olika sätt underlättar övriga myndigheters insatser. Att myndigheterna har ett ansvar för att samordna sina åtgärder på ett sådant sätt att samhällets totala resurser utnyttjas så effektivt som möjligt framgår också bland annat av verksförordningen.
Genom åren har organisationerna för de olika myndigheterna inom rättsväsendet utvecklats mer eller mindre oberoende av varandra. Den geografiska samordningen mellan rättsväsendets myndigheter är därför inte alltid optimal. För att skapa ett effektivt rättsväsende är det enligt min mening viktigt att det sker en samordning mellan myndigheterna. Detta är, på grund av de stora geografiska avstånden, särskilt angeläget i Norrland. En utökad samverkan och samordning mellan myndigheterna kan också bidra till att medborgarnas krav på tillgänglighet bättre kan tillgodoses.
Mot denna bakgrund har Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården fått i uppdrag att gemensamt lämna förslag på en förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland. Inom ramen för detta uppdrag ses häktesorganisationen i Gävleborgsregionen över. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2007.
Jag har stora förhoppningar om att detta samordningsuppdrag ska resultera i att myndigheterna når en helhetslösning för Norrland som gagnar gemensamma rättssäkerhets- och effektivitetsintressen. Det är också min förhoppning att de resultat som myndigheterna nått genom detta uppdrag ska bidra till lösningar på likartade problem i övriga landet.
Anf. 2 Sven Bergström (C)
Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret. Bakgrunden till min fråga är att jag som ledamot i ett av de fyra partier som bildar den nya alliansregeringen har stora förhoppningar på den nya regeringen och att det ska bli en tydlig skillnad i effektivitet och kostnadsmedvetenhet.
Vi är ju rätt många som sedan länge har reagerat på den centraliseringsiver som tidigare försiggick i vårt land. Det var inom tingsrätter, kronofogdemyndigheter, skattemyndigheter, Kriminalvården, Tullverket och Posten. Det var en väldig centraliseringsiver - med tveksamma motiv och ett tveksamt resultat ur statens perspektiv. Det är mot den bakgrunden som jag har ställt den här interpellationen om hur man nu är i färd med att omstrukturera häktesverksamheten på ett sätt som förefaller alldeles absurt för att uttrycka det försiktigt. Jag tror att justitieministern och jag är överens om att vi har ett väldigt stort ansvar för att varje skattekrona används på ett så effektivt sätt som möjligt och att man inte slösar bort en enda krona av skattebetalarnas pengar.
Jag vill gärna ha lite förtydliganden i nästa inlägg av justitieministern om hur det står till med en del saker. Justitieministern talar om behov av samsyn, och det är väl i någon mån det jag också har efterlyst, nämligen att det ska finnas en gemensam helhetssyn mellan olika rättsvårdande myndigheter - polisen, Kriminalvården och så vidare. Och jag funderar: Har det gjorts någon konsekvensanalys - har justitieministern hunnit ta reda på det - av den planerade omorganisationen, nämligen att man skulle lägga ned ett fungerande häkte i Hudiksvall så att man tvingas ut på vägarna med de häktade och förlorar en massa tid och effektivitet på detta?
Justitieministern säger i sitt svar att "myndigheterna har ett ansvar för att samordna sina åtgärder på ett sådant sätt att samhällets totala resurser utnyttjas så effektivt som möjligt", vilket också framgår av verksförordningen. Det var en bra, välkommen formulering. Jag hoppas att vi tillsammans kan analysera vad det betyder i det här fallet. Jag är övertygad om att det då borde vidtas åtgärder.
Avslutningen på justitieministerns svar lyder: "Mot denna bakgrund har Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården fått i uppdrag att gemensamt lämna förslag på en förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland. Inom ramen för detta uppdrag ses häktesorganisationen i Gävleborgsregionen över. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2007." Vad betyder det i klartext? Det skulle jag gärna vilja ha ett besked om av justitieministern.
Blir det så att häktet i Hudiksvall med elva häktesplatser blir kvar till dess att den här översynen är genomförd, eller kastar man ut barnet med badvattnet för att sedan komma fram till ett resultat som ser ut på ett helt annat sätt? Kan justitieministern ge besked om det? Får vi kvar häktet i Hudiksvall med möjligheter att få en bättre samordning och effektivitet och mindre taxiverksamhet utefter vägarna med häktade, eller fullföljer man först nedläggningen och gör sedan översynen och kommer fram till ett resultat?
Jag har oerhört svårt att se att det skulle bli effektivare. Jag har oerhört svårt att se att det skulle bli mindre kostsamt om man genomför den här centraliseringen. Det är dessutom en olycklig fortsättning på den tidigare regeringens centraliseringspolitik, som det är väldigt angeläget att vi kan bryta och få en annan ordning, så att vi verkligen använder skattepengarna på ett effektivare sätt. Jag hoppas att justitieministern kan ge ett tydligt svar på detta i sitt nästa inlägg.
Anf. 3 Margareta B Kjellin (M)
Herr talman! Jag är mycket tacksam för svaret på den här interpellationen, för den samordning av resurser som ska ske är helt enligt en motion som Sven Bergström och jag tidigare inlämnat när det gäller samordning av resurser mellan myndigheter inom samma departement. Jag väntar lika mycket som Sven på de här svaren. Det gäller ju, tycker vi, att man ska ta hänsyn till behovet av häktesplatser så att det också tillgodoses där det finns lokala tingsrätter. En sak är att det hela tiden underlättar för polisens utredningsresurser i anslutning till häkte och tingsrätter om det kan ske samordnat.
Med de avstånd som vi har i Gävleborg vet vi att en timmes förhör med en häktad innebär fyra timmars polisarbetstid, eftersom restiden tur och retur Hudiksvall-Gävle är tre timmar. Vi har nu också fått reda på att de förändrade häktesplatserna - borttagandet av dem i Hudiksvall - kommer att innebära att det inte blir 1 miljon, som vi skrev i motionen, utan 2 miljoner mindre till poliser på gatan i norra delen av Gävleborg, där vi har en så stor brist tidigare.
Jag tycker att det skulle kännas mycket förvånande om man har beslutat om den här samordningen och översynen och samtidigt lägger ned här och inte avvaktar med nedläggningen tills man får se det samlade resultatet, där man verkligen kan se hur kostnaderna fördelar sig mellan de olika myndigheterna inom respektive del i samma departement.
Jag vädjar alltså till justitieministern att verkligen titta på det här så att man inte går för fort fram alldeles i onödan.
Anf. 4 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Som jag sade togs tidigare en hel del beslut vad gäller organisationen utan någon större samordning eller helhetssyn, något som vi från allianspartierna har kritiserat ganska många gånger.
När det gäller häktesplatserna i Norrland och kriminalvårdens organisation är ju inte justitieministern inne i detaljerna. Kriminalvårdsstyrelsen bestämmer väldigt mycket på egen hand. Det innebär inte att jag inte ser ansvaret, men jag kan inte och ska nog inte heller gå in i detaljerna.
Norrlandsuppdraget gavs 2005. Det handlar om ett uppdrag där man ska se vilka behov som finns och vilka stora fördelar som finns att vinna med en bättre samordning för att räta ut de frågetecken som jag vet finns hos många norrlänningar. Vi tror att ett helhetsperspektiv är en förutsättning för att få en bättre tingens ordning.
Häktet i Hudiksvall har funnits sedan 2003, om jag inte missminner mig. Enligt Kriminalvårdsstyrelsens sätt att se är det en tillfällig lösning på grund av platsbehov - ett platsbehov som inte längre finns. Det har inneburit att man har fattat beslut om att från årsskiftet 2006/07 koncentrera verksamheten till häktet. Då återgår personalen till sin ordinarie arbetsplats vid häktet i Gävle. Det ska inte behöva bli någon övertalighet.
Jag kan naturligtvis inte detaljerna. Det är möjligt att ledamöterna känner till det bättre. Men det som har sagts till mig är att en del av de tillfälliga häktesplatser som vi har runtom i landet egentligen bara är arrester. Sverige har ju av den tortyrkommitté som vi kan läsa om i tidningen fått ganska skarp kritik för att vi hanterar häktesverksamheten på ett dåligt sätt. Det är också högt ställda krav på hur det ska vara. Det har från Kriminalvårdsstyrelsen ifrågasatts om den här typen av tillfälliga arrestplatser fyller behoven.
Beläggningsstatistiken är inte heller tillräckligt hög för att motivera att man har häktesplatserna kvar i Hudiksvall.
Jag tror ändå att den översyn man gör är det verktyg vi får. Alla vi som har lite Norrlandserfarenhet vet att man ibland måste tänka annorlunda. Den ena myndigheten kanske kan bära den andra, och man kan se samordningsfördelar. Jag hoppas att få ett underlag som visar att det finns möjligheter att dra nytta av att man organiserar saker på ett annat sätt. Det kommer nog inte att innebära att man river upp beslut eller att vi inrättar något slags moratorium över sådant som redan är beslutat. Jag har väldigt stor respekt för de frågeställningar och problem som lyfts fram.
Jag tror att det ibland sitter i väggarna ett tänkande som fortfarande är stuprörsutformat och som vi kommer att få jobba med om vi vill ha en bättre tillgänglighet och närhet.
Jag kan inte lova något när det gäller häktet i Hudiksvall. De besluten har Kriminalvårdsstyrelsen fattat. Jag lyssnar på kritiken. Jag förstår hur den ser ut. Jag förväntar mig att i februari få ett bättre underlag för att se helheten och hoppas att det ska kunna vara ett utgångsläge för hur vi ska få en bättre ordning och ett bättre resursutnyttjande och bättre tillgänglighet när det gäller rättsväsendet i Norrland.
Anf. 5 Sven Bergström (C)
Herr talman! Jag hoppas verkligen att justitieminister Beatrice Ask tar sig den tid som behövs för att sätta sig in också i det här ärendet. När hon säger att det här tillgodoser ett platsbehov som inte finns är justitieministern, för att uttrycka det försiktigt, ute och cyklar.
I går fanns det inte en enda häktesplats tillgänglig i hela Norrland. Elva platser skulle läggas ned i Hudiksvall med det här förslaget. Det är med förlov sagt absurt att göra det om det är så som situationen föreföll senast i går. De som jobbar i verksamheten har många gånger tidigare vittnat om att det är ohyggligt ont om tillgängliga platser.
Man talar om att öppna en filial i Avesta om behov uppstår - vilket det redan tycks göra - och lägga ned en fungerande verksamhet i södra Norrland. Inget ont om Avesta, men det är en ort som ligger 10 mil söder om Norrlands sydspets. Den ligger 25 mil från Hudiksvall. Den ligger 35 mil från Sveg, som är en bekant ort. Den ligger 40 mil söder om Härnösand.
Med all respekt, justitieministern, men detta är inte någon särskilt klok politik. Det är motsatsen. Det kan aldrig vara försvarbart att slösa bort skattemiljoner på ett upplägg som är mycket dyrare och mycket mer tidsödande än den självklara lösningen att bygga vidare på resurser som finns lokalt, även om de tillkom som ett provisorium en gång. Det sparar tid och det sparar pengar till statskassan.
Några konsekvenser om man skulle fullfölja omorganisationen av häktena i Norrland som de har aviserats blir:
En intagen som blivit häktad - efter 72 timmar måste de till ett häkte - måste omedelbart tas till närmaste häkte. Det får polisen ombesörja. Det blir en väldig transportapparat med massor av timmar på vägarna. Om det finns plats i Gävle beräknas tre till fyra timmar behövas för en transport tur och retur Hudiksvall.
Polisens lönekostnader, som Margareta Kjellin talade om, kommer att öka väsentligt. Någon beräkning talar om 1 miljon, en annan 2 miljoner.
Polisen kommer att synas allt mindre eftersom tiden går åt till att skjutsa omkring häktade på våra vägar. När man tar någon i förvar måste man ägna tid åt att försöka ringa in ordningsvakter som ska sköta tillsynen av de häktade till en timkostnad av 550 kr gånger två, alltså en tusenlapp i timmen.
Polisen kan tvingas blunda för sådant som normalt skulle rendera ett omhändertagande eftersom man inte vill sitta låst inne på polisstationen när man behövs ute på gator och torg och vägar.
Utredningsmän och -kvinnor kommer att arbeta effektivt ungefär fyra timmar per dag när de måste fara till Gävle. Resten går åt till resor fram och tillbaka.
Advokater får kostsammare verksamhet med långa resor genom de ökade avstånden.
Kriminalvårdens transporttjänst kan inte längre använda polisstationen för matuppehåll och byte av transporterade. Det kan synas vara en liten sak, men det är något som läggs till allt det andra.
Mot den bakgrunden utgår jag från att regeringen och justitieministern känner ett ansvar för att inte ett sådant enormt slöseri med skattepengar får fullföljas och att man därför tar nödvändiga kontakter inom kriminalvården och ser till att inte dumheter begås någon månad innan en översynsutredning är klar. Därmed får man ett mer fullödigt material som gör att man kan ta ställning på nytt.
Vi har väldigt dåliga erfarenheter av tidigare dumheter i Hudiksvall på det här området. På 90-talet renoverade man det tidigare fängelset för många miljoner. Efter några månader avvecklade man och betalade avgångsvederlag till berörd personal. Låt inte sådana dumheter upprepas.
Ta förnuftet till fånga och se till att den här frågan hanteras klokt och framsynt så att häktet därmed blir kvar i Hudiksvall.
Anf. 6 Margareta B Kjellin (M)
Herr talman! Justitieministern säger att det inte blir några uppsägningar. Det är faktiskt inte sant. Man blir uppsagd på anstalten i Gävle. Den här personalen är anställd där. De på häktet i Gävle blir inte uppsagda.
Det är unga nyutbildade och välutbildade som har gått kriminalvårdens utbildningar som får gå. Anledningen är att den personal som finns på häktet i Hudiksvall är de som tidigare fick avgångsvederlag och blev uppsagda. De har ju sina tjänsteår med sig och blir därför inte uppsagda från sina tjänster.
Under sommaren fanns det lediga häktesplatser i länet. Då var aktiviteten lägre, polisen hade semester och brottslingarna höll sig undan.
Under hela hösten har det varit fullt. Man har ett åliggande att ha tre till fyra platser lediga vid häktet i Gävle. Det har varit ytterst svårt att skapa det när kvällen kommer. Det har varit fullt. Det är många transporter som ska gå. Jag förstår att justitieministern inte kan gå in i ett enskilt fall och säga att det här ska bevaras. Men det vore rimligt att man signalerade att inga åtgärder bör vidtas innan översynen är klar. Det är faktiskt bara det som vi vädjar om.
Vi är helt övertygade om att ser man till helheten - och tar hänsyn till kriminalvården, polismyndigheten och domstolsväsendet där det finns tingsrätter - går det inte att genomföra detta på ett rimligt sätt. Det är inte rimligt att man skär ned på det här viset i norra Hälsingland. Vi kommer inte att ha några poliser på gatorna.
Anf. 7 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Först vill jag säga att jag nog inte är dåligt informerad. Jag har ju dessutom varit i Hudiksvall vid olika tillfällen, så jag har hyfsad koll på situationen där.
Däremot är det så att i statistiken när det gäller Gävlehäktena - för det är den man har för oktober månad - ligger man på 2003 års nivå. Och den är låg. Det innebär inte att man vid vissa tidpunkter inte har full beläggning och problem med det. Men samtidigt ger inte statistiken totalresultatet enkom för Hudiksvall, det är helt sant, utan man ser det utifrån helheten.
Jag är helt överens med Sven Bergström om effekterna av det här. Det är fullständigt snurrigt att polisen ska fara fram och tillbaka. Man skyfflar över behov från en myndighet till en annan. Därför ska den här utredningen nu titta på värdet av samordning, eftersom man inte bara kan skyffla över kostnader och arbetsuppgifter till varandra. Det är ingen lösning på medborgarnas problem och rättsväsendets bekymmer. Kriminalvårdsstyrelsen är en del av utredningen och har ett ansvar för det. Det är de som fattar beslutet, och jag utgår från att de också inser behovet av en samordning.
Personalen vid häktet i Hudiksvall är anställd vid häktet i Gävle. Det finns anstaltspersonal i Gävle och enligt de uppgifter vi har fått när vi har tagit kontakt med dem däruppe är det så att den omorganisation som man har gjort vid anstalten inte innebär några uppsägningar. Men det är klart att det blir förändringar.
Jag tycker att de här olika uppgifterna som vi redovisar visar hur otroligt svårt det egentligen är att i Sveriges riksdag reda ut den här typen av detaljproblem, för det finns kopplingar överlag. Jag tror att vi måste arbeta med riktlinjer och försöka få myndigheterna att reda ut detta på ett vettigt sätt. Det är det jag försöker säga. Jag har också erfarenheter av de problem vi har haft i Jämtland när man lade ned häktet i Östersund. På flera orter, inklusive Östersund, kommer det att bli en bättre tingens ordning genom beslut om förändringar som har tagits här i kammaren. När man rycker i en tåt händer det något i den andra.
Jag tänker inte stå här och ifrågasätta era uppgifter, utan jag försöker redovisa de uppgifter jag har fått. Det visar att här finns en problematik, men man ska också vara klar över att det finns olika intressen. Mitt övergripande intresse är att vi får en vettig användning av resurserna, och att man också ser de specifika situationer som uppstår i och med de avstånd som finns exempelvis i norra Hälsingland. Det är inte vettigt att poliser som behövs till så mycket annat ska fara land och rike kring för att ha någonstans att placera folk som man har arresterat eller som är häktade. Det är ingen bra ordning. Det är vi helt överens om. Men jag kan inte nu lova att jag går in i ett enskilt ärende, för det har jag inte mandat att göra. Det är en myndighetsfråga. Myndigheten är involverad i det här arbetet. I februari ska vi få ett underlag och då är det dags att ta intryck av resultatet och lägga fast riktlinjer för hur vi ska ha det.
Jag tror att vi inom alliansen är rätt överens om vad vi ska åstadkomma. Det innebär inte att man inte kan lova förändringar på ett eller annat ställe, men det ska i vart fall finnas klara motiv och fördelar som alla kan se även om man på ett eller annat ställe inte blir överlycklig.
Tyvärr kan jag inte lova att man river upp ett beslut som en myndighet har fattat tidigare, men jag utgår från att man på myndigheten är medveten om den här utredningen av mycket goda skäl.
Jag ska följa upp de frågeställningar som ni har och försöka botanisera ytterligare i underlaget. För det är väldigt viktigt att vi faktiskt kan förklara för människor vad som är sant, vad som är falskt och hur det ser ut. Jag har ingen anledning att ifrågasätta era uppgifter, men ibland är ju infallsvinklarna på problematiken olika och det måste man ta hänsyn till. Men Kriminalvårdsstyrelsens siffror är korrekta, vilket jag har redovisat.
Anf. 8 Sven Bergström (C)
Herr talman! Jag, och Margareta också, tror jag, har viss förståelse för att det tar tid att ändra en gammaldags centraliseringspolitik - stuprörspolitik - som vi har sett så mycket av under den tidigare regeringen. Men jag är övertygad om att ingen här i riksdagen kommer att dra justitieministern inför konstitutionsutskottet om hon skulle ta de nödvändiga kontakterna för att förebygga de uppenbara dumheter som nu är på väg inom Kriminalvården.
Så sent som i går pratade jag med ansvarig personal däruppe. Det är uppenbart att förändringarna kommer att innebära att människor går rakt ut i arbetslöshet. Det blir en väldig suboptimering och omflyttning av personal på ett sätt som väl ingen tycker är särskilt klokt.
Platsbehoven har vi diskuterat här. Enligt uppgift fanns i går inte en enda häktesplats ledig däruppe. Visst kan man hänvisa till tidigare statistik, men vi måste ju jobba i nuet och inte se på gammal statistik som leder åt fel håll. Det är ont om häktesplatser. Det är inget tvivel om det.
Även om de till nöds skulle räcka, så att man inte behöver åka alla milen ned till Avesta så ofta, är vi väl överens om att det är fel att polisen ska bedriva något slags taxiverksamhet och skjutsa häktade personer. Det är många som är inblandade och som vi inte ska tvinga ut på vägarna i onödan - advokater, utredningspersonal och andra. Det går att lösa de här problemen klokare och bättre genom att behålla resurserna.
Jag utgår från att justitieministern tar intryck av den här debatten och ser ytterligare en gång på det här ärendet. Eftersom det bara är några veckor kvar till årsskiftet brinner det verkligen i knutarna om man vill se till att man inte begår den här dumheten. Jag tror att det fortfarande finns tid om det kommer en tydlig signal från ansvariga myndigheter om att man bör vänta några månader med nedläggningen. Detta är inte någon detaljfråga, utan den handlar verkligen om hur Kriminalvården och rättsvårdande myndigheter i största allmänhet använder resurserna på ett klokt sätt ur en helhetssynpunkt.
Anf. 9 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Direktiven till Kriminalvårdsstyrelsen har sedan länge varit att anstaltsstrukturen ska bestå av färre och större enheter. Det är det myndigheten arbetar med. Det direktivet har man haft sedan 2003. Det är klart att det ligger i sakens natur att man då också har ett sådant tänk.
Jag ifrågasätter inte att man häromdagen hade fullt på häktena. Men ser man till månadsstatistiken för Gävleborgsenheten är det inte full beläggning. Det är nog riktigt. Vi måste se helheten. Jag beklagar att jag inte har uppgifter enbart om Hudiksvall, för det skulle ha varit intressant. Men vi kan inte bara se på enstaka toppar, utan vi måste se helheten. Likväl kan det förstås av andra skäl finnas behov av enheter också där beläggningen är mindre än i till exempel Stockholms innerstad. Sven Bergström talade bland annat om detta med transporttider och så vidare.
Jag förstår att mina alliansvänner inte är intresserade av att dra mig inför KU för ministerstyre. Jag hoppas i vart fall det. Men det finns säkert andra i kammaren som är angelägna om att jag inte bryter mot de regler som finns vad gäller statsrådens myndighetsutövning. Jag får försöka att ändå följa regelverket någorlunda.
Den här debatten har gett ett underlag till den diskussion som måste föras om Kriminalvårdens uppdrag och om de här frågorna. Jag tror att jag har en ganska bra bild av hur besvärligt det är i bland annat Norrland och en del andra glesbygder. Jag har för avsikt att försöka få till stånd en annan tingens ordning, men det kommer inte att kunna ske omedelbart. Men jag ska göra vad jag kan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.