Planer på en ny kabel till Danmark
Interpellation 2024/25:425 av Elsa Widding (-)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-02-14
- Överlämnad
- 2025-02-17
- Anmäld
- 2025-02-18
- Sista svarsdatum
- 2025-03-11
- Svarsdatum
- 2025-05-12
- Besvarad
- 2025-05-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
I Norge är flera partier överens om att landet inte ska förnya kablarna Skagerrak 1 och 2 på totalt 500 megawatt som förbinder södra Norge och norra Danmark när de löper ut 2026 och 2027. Anledningen är rädslan att smittas av Danmarks elpriser, som är bland de högsta i världen.
Förra veckan sprack likväl den norska regeringen när Senterpartiet lämnade för att man inte är överens om att införa EU:s fjärde energipaket, som bland annat syftar till att underlätta ytterligare för väderberoende elproduktion. Senterpartiet vill skapa förutsättningar för lägre och stabila elpriser i Norge i stället för att skicka kraften till EU, som har satt sig i en mycket svår situation med en alltför hög andel väderberoende kraft.
Trots risk för högre elpriser i Sverige är likväl Svenska kraftnät berett att bygga ut kablarna mellan Sverige och Danmark, och man skriver i ett pressmeddelande:
”Utlandsförbindelser stärker kopplingen till våra grannländer med ökade möjligheter till utbyte av el mellan länderna. En stark integration mellan Europas elsystem är en förutsättning för att vi ska kunna nå EU:s klimatmål om att öka andelen förnybar elproduktion och minska behovet av fossilbaserad produktion.”
Det handlar om de två förbindelserna Konti-Skan 1 och 2, som sträcker sig mellan Lindome i Sverige och Vester Hassing på Jylland i Danmark. Enligt Svenska kraftnät beräknas kablarna nå sin tekniska livslängd i mitten av 2030-talet.
Kapaciteten i överföringen uppgår i nuläget till 715 megawatt, men Svenska kraftnät vill nu i stället bygga en ny HVDC-länk, Konti-Skan Connect, på 1 000 MW, vilket motsvarar 285 MW mer än befintlig kabel.
Beslut om koncession beräknas enligt en övergripande tidsplan ske 2028. Byggkostnaderna uppskattas till 6,5 miljarder kronor och ska delas lika mellan Svenska kraftnät och danska motsvarigheten Energinet.
När det gäller utbyggnad av kabel till Tyskland, Hansa Powerbridge, resonerar regeringen annorlunda. Hansa Powerbridge är en likströmskabel som Svenska kraftnät tillsammans med tyska stamnätsoperatören 50Hertz planerade till Tyskland. Regeringen har sedan dess föredömligt dragit i bromsen och avslagit kabeln eftersom påverkan på prisbilden i prisområde 4 skulle bli alltför stor. Motiveringen från regeringen var att Tyskland inte har några prisområden. Regeringens agerande är ett viktigt steg för att sätta press på Tyskland, men det krävs mer från Sverige, som att ställa krav på Tyskland att återöppna sina kärnkraftverk.
Eftersom Danmark och många andra länder i EU inte har tagit hand om sina elsystem innebär det att vi får högre elpriser i Sverige ju mer vi exponerar oss mot dem. Norge sätter norska intressen främst.
Europas industrimotor Tyskland står vid stupets brant och riskerar att dra med sig den svenska industrin i fallet, eftersom den tyska industrin är en mycket viktig handelspartner för Sverige.
Jag vill därför ställa följande frågor till energi- och näringsminister Ebba Busch:
- Avser ministern att ta några generella initiativ med anledning av att Svenska kraftnät vill bygga en ny kabel till Danmark?
- Kan ministern och regeringen tänka sig att sätta press på den tyska energipolitiken, och hur ska det i så fall gå till?
- Kan ministern redogöra för skälen till att regeringen inte för samma resonemang för kabeln till Danmark som till Tyskland?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:425
Webb-tv: Planer på en ny kabel till Danmark
Dokument från debatten
- Måndag den 12 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:113
- Protokoll 2024/25:113 Måndagen den 12 majProtokoll 2024/25:113 Svar på interpellation 2024/25:425 om planer på en ny kabel till Danmark
Protokoll från debatten
Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru ålderspresident! Elsa Widding har frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ med anledning av att Svenska kraftnät vill bygga en ny kabel till Danmark, om regeringen och jag kan tänka oss att sätta press på den tyska energipolitiken och hur det i så fall ska gå till samt om jag kan redogöra för skälen till att regeringen inte för samma resonemang för kabeln till Danmark som för kabeln till Tyskland.
Jag vill börja med att besvara den andra frågan, om den tyska energipolitiken. Min regering och jag tar varje givet tillfälle att påpeka att den tyska avsaknaden av indelning i elområden får negativa effekter också för Tysklands grannländer. Regeringsföreträdare har framfört det i samtal med tyska motsvarigheter, och jag har framfört det vid rådsmöten i EU. Det är också synpunkter som mina tjänstemän framför i olika sammanhang där energimarknadsfrågor diskuteras inom EU.
När det gäller uppgraderingen av Konti-Skankabeln till Danmark är det ett projekt som drivs av Affärsverket svenska kraftnät – som i debatterna ofta förkortas SVK. Ansökan om nätkoncession bör i sinom tid hamna på regeringens bord. Regeringen kommer då att fatta beslut gällande om ledningen ska få byggas eller inte, precis som när det gällde Hansa Powerbridge till Tyskland och Aurora Line till Finland. Jag kommer inte att förekomma regeringens prövning genom att resonera om förutsättningarna för denna ledning här.
Anf. 2 Elsa Widding (-)
Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är jättebra att regeringen vågar vara lite tuffa mot tyskarna vad gäller den nya kabeln till Tyskland. Det är faktiskt rätt förståeligt att man vill ha samma pris i hela landet – även om det påverkar oss negativt.
Jag skulle vilja säga att de prisskillnader vi har mellan norra och södra Sverige i dag inte är bra. Det är snarare rätt obegripligt att regeringen tillåter att exakt samma produkt säljs för helt olika priser i olika delar av landet. Det är dock en helt annan diskussion, så den tar vi inte här i dag. I dag ska vi prata om min oro över att regeringen kan komma att lyssna lite för mycket på Svenska kraftnät när det gäller en ny planerad kabel till Danmark.
SVK:s uppgift är överföring av elektricitet, systemansvar, planering och utveckling av elnät, marknadstjänster och internationellt samarbete på elnätsområdet – det vill säga att få överföringarna att funka så bra som möjligt. Såvitt jag kan förstå har Svenska kraftnät inget ansvar för att klimatmålen ska nås, och definitivt inte för att klimatmålen ska nås på europeisk nivå.
Ändå skriver man i ett pressmeddelande att en stark integration mellan Europas elsystem är en förutsättning för att vi ska kunna nå EU:s klimatmål om att öka andelen förnybar elproduktion och minska behovet av fossilbaserad produktion. Jag hoppas verkligen inte att man motiverar denna kabel med att EU ska nå sina klimatmål. Självklart måste SVK hålla sig till sitt uppdrag och inte låna ut sig till klimataktivism. SVK hävdar dessutom att kabeln till Danmark är samhällsekonomiskt positiv. Då kan man fråga sig: Var är underlaget för detta påstående? Att det skulle vara en samlad bedömning duger givetvis inte som svar.
Genom modellsimuleringar vet vi att ett område med rik tillgång på vattenkraft kommer att uppleva högre elpriser och elprisvolatilitet om det integreras med ett område som inte har tillgång till flexibel och billig reglerkraft. Danmark har varken flexibel eller billig reglerkraft, men däremot har man Europas högsta elpriser.
Ökad överföring till ett högprisland betyder givetvis ökade elpriser för lågprislandet. Det är alltså samhällsekonomiskt negativt – 180 grader fel. Kemiindustrierna anser att Svenska kraftnät borde få en ny instruktion som innebär att man uttryckligen tar hänsyn till svenska intressen och industrins konkurrenskraft – ingenting annat. Jag är verkligen beredd att hålla med.
I dag förefaller det nästan som om Svenska kraftnät snarare ser till europeiska intressen än till svenska. Så glöm det där med EU:s klimatmål – det borde vara överspelat. Varför inte backa klimatmålen och korrigera för det ett antal förvirrade individer och politiker, som tyvärr fick representera Sverige i klimatförhandlingarna, gick med på?
Var inte Sverige koldioxidneutralt redan för tio år sedan, om man ser till upptag från skog och mark? Vi släppte ut 53 miljoner ton koldioxid, samtidigt som skogen och marken tog upp 55, och 53 minus 55 är minus 2. Därtill kan vi lägga all elexport till bland annat Tyskland, som gör att det blir ett ännu större minus.
Att då prata om fossilfrihet – eller ännu värre att Sverige inom ramen för Fit for 55 ska gå med på att ytterligare öka det enorma upptag som vi redan har från skog, och som gjorde oss koldioxidneutrala redan för tio år sedan – är ännu mer världsfrånvänt. Det bygger på en total avsaknad av konsekvensanalys för det egna landet. De partier och politiker som har förhandlat med EU om klimatmålen måste nu synas under lupp, och vi måste ställa oss frågan vems intresse de egentligen företräder.
I Norge är flera partier överens om att landet inte ska förnya kablarna Skagerrak 1 och 2, som förbinder södra Norge och norra Danmark, när de löper ut 2026 och 2027. Jag hoppas att regeringen har samma inställning till den här Danmarkskabeln.
Anf. 3 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru ålderspresident! Vi har en utmaning i Sverige med att vi har ett enormt överskott på elproduktion. Vi producerar bitvis enorma mängder el, men vi har inte tillräckligt med el där det behövs och när det behövs. Vi har inte minst på vintern återkommande effektproblem, och vi har en obalans mellan elnät och produktion.
I norra Sverige finns det, som Elsa Widding är väl medveten om, gott om produktion. Det finns vattenkraft och vindkraft, men det är brist på nät. I södra Sverige finns det ganska bra med nät, men det saknas produktion och baskraft. Det påverkar också hur väl vi nyttjar de nät vi de facto har. Detta gör att vi har slagit rekord i elexport och samtidigt också är i behov av att importera, inte minst vid särskilt utmanande perioder under året.
Det arbete regeringen hittills har gjort med att lägga om den orealistiska energipolitiken som tidigare fördes tar tid. Det tar generationer att vända detta. Det går inte att i ett trollslag återföra de stora mängder baskraft som försvann ur systemet när man i förtid lade ned till exempel flera kärnkraftsreaktorer.
Trots detta har det arbete vi hittills har gjort redan gett effekt. Elpriserna har minskat varje år som den här regeringen har suttit vid makten. Vi hade år 2024 – förra året alltså – de lägsta priserna på fyra år.
När det gäller det som är föremål för själva diskussionen i dag kan vi övergripande konstatera att vi har behov av att kunna exportera vårt överskott, men vi kan inte säga att vi därmed skulle kunna klara oss utan sammankopplingar med övriga systemet, eftersom vi också har effektbrist. Med det sagt vad gäller just den här kopplingen till Danmark kommer jag inte att föregå den prövning som sker enligt den ordning vi har i Sverige.
Anf. 4 Elsa Widding (-)
Fru ålderspresident! Det som statsrådet beskriver innebär att vi inte ska bygga mer vindkraft och att vi ska vara väldigt försiktiga med att bygga ut kablar. Det är absolut slutsatsen av vad ministern säger.
Sverige måste varje minut exportera minst 70 procent av kabelns kapacitet, för annars får vi det pris som gäller på andra sidan. Det är när vi lyckas fylla kablarna som vi får ett Sverigepris. Därför kan vi inte bygga fler kablar om vi vill ha ett svenskt pris och inte smittoeffekten från andra länder. Bygger vi fler kablar blir det mer kraft som kan gå ut till ett högre pris, förutsatt att priset är högre på andra sidan.
Jag skulle här vilja ta upp elsektorns utveckling, som leds av två ganska destruktiva mål.
Vi vet alla hur det går med den gröna galenskapen i norr, där verksamheter sanktioneras av aningslösa och lättlurade politiker. Någon klimatkris finns inte, enligt IPCC:s vetenskapliga underlag, men likväl ställer sig denna regering och den förra regeringen först i ledet för att låta finanseliten tjäna storkovan på klimatskrämsel samtidigt som skattebetalarna blir allt fattigare och pensionspengarna går upp i rök.
Jag hoppas att statsrådet förstår varför jag tar upp det här. Det första målet handlar alltså om vanföreställningen att Sverige, som står för en tusendel av världens utsläpp och dessutom har sänkt sina utsläpp med 69 procent sedan 1970, ska kunna påverka klimatet och den globala temperaturen i någon riktning genom ytterligare utsläppsminskningar samtidigt som Kina gasar på och inte kommer att sänka sina utsläpp förrän efter 2050. Vi vet även att USA struntar i Parisöverenskommelsen. Europa står alltså snart ensamt med sin klimathysteri, vilket får katastrofala konsekvenser för den egna befolkningen.
Det andra målet som Sverige har snöat in på handlar om den snabba elektrifieringen av transportsektorn. De här två målen är på intet sätt till gagn för det svenska folket, men om klimatåtgärderna prioriteras högt ligger det nära till hands att argumentera för att länder med god tillgång till förnybara energikällor ska stödja länder med mer begränsad tillgång. Särskilt värdefull i det här sammanhanget är vattenkraften, som vi har fortsatt väldigt gott om.
Om stor vikt fästs vid en snabb elektrifiering av transportsektorn ligger det på motsvarande sätt nära till hands att argumentera för mer elproduktion. Elproduktionen stimuleras om elpriserna går upp, så ur det perspektivet är det jättebra att vi får tyska priser i Sverige och inte svenska. Hur ser statsrådet på det här? Är det bra eller dåligt med höga priser i Sverige? Ska vi nå klimatmålen vill vi ha höga priser.
Båda de här målen kan leda till slutsatsen att Sverige bör bygga fler utlandskablar och då särskilt söderut, mot Polen, Tyskland och Danmark, liksom österut, mot Baltikum. Det kanske är så Svenska kraftnät tänker. Här är det oerhört viktigt att regeringen analyserar konsekvenserna av de höga elpriserna och framför allt av de stora svängningarna i elpriserna.
Anf. 5 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru ålderspresident! Jag vill vara rak: Jag kommer inte att ge mig in i en klimatdebatt här. Jag tror inte att det blir konstruktivt.
Vår grundhållning är att det går att kombinera kapade utsläpp med ökad konkurrenskraft, mer ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen om man gör det på rätt sätt. Där tror jag att det är positivt att hålla fast vid de övergripande, tydliga målen och sedan verka i EU för mindre av det som kallas micromanagement, det vill säga mindre och väldigt hårt detaljstyrda delmål. Det viktiga är att länderna är på rätt väg långsiktigt.
Vad är botemedlet mot den eländiga situation vi har nu? Vi har stora skillnader i pris beroende på var i landet man bor. Det är inte fiktivt utan har bland annat att göra med väldigt reella flaskhalsar. Vi är dock tydliga med att vi vill gå över till ett elprisområde; vi vill att det ska kunna vara ett enda elpris i Sverige, oavsett var man bor. Det bygger dock på att vi faktiskt bygger effektivare och bättre kablar. Men framför allt behöver det som går i kablarna komma från mer baskraft i systemet, helt enkelt.
Det är också botemedlet mot att vi påverkas så hårt av övriga omvärlden. Det går inte att avskärma sig och klippa alla kablar till alla andra länder. Det skulle i teorin vara svårt att göra det om man har effektbrist, vilket jag vet att Elsa Widding är mycket medveten om att vi har. Receptet för ett mer självständigt elsystem där vi inte blir lika påverkade av andra är alltså mer baskraft.
Mer baskraft går dock inte att få loss i ett trollslag. Vi har beslutat om närmare 70 åtgärder som på kort sikt förbättrar situationen, men det finns ingen enkel quickfix på problemet att vi har brist på el vissa timmar och dagar på året. Då behöver vi också kunna importera.
Det andra sättet att förbättra läget, utöver att vi tar eget ansvar, är att vi förmår andra länder att ta ansvar. Därför är jag väldigt glad att det under det svenska EU-ordförandeskapet bildades en kärnkraftsallians. Nu ingår 16 av 27 medlemsländer inom Europeiska unionen som aktiva medlemmar av kärnkraftsalliansen, och flera som håller sig neutrala ser ändå väldigt positivt på att andra länder bygger kärnkraft, då de ser att det är bra för systemet som helhet. Det är det vi kommer att fortsätta trycka på.
Jag är glad över att flera av de stora industriprojekten fortsätter att pågå i hela Sverige, det vill säga inte bara i norra Sverige. Det gäller inte minst i Skåne, där jag var i förra veckan. Jag var i Malmö, Kristianstad och Karlskrona och invigde flera stora och viktiga satsningar inte minst för ett bättre och mer robust energisystem. Återköpet av Öresundsverket är ett konkret exempel på resultatet av regeringens arbete, och mer lär det bli framåt.
Anf. 6 Elsa Widding (-)
Fru ålderspresident! Det låter jättebra, statsrådet! Då räknar vi kallt med att det inte blir några nya kablar.
Det är också jättebra att öppna Öresundsverket, och det vore självklart ännu bättre om man kunde öppna även Stenungsund. De svenska hushållens stora elberoende innebär nämligen att priset självklart måste vara lågt för att vi ska undvika ekonomiska, sociala och hälsorelaterade problem.
Statsrådet talar sig väldigt varm för EU, men jag anser inte att EU:s ledare riktigt förstår eller bryr sig om vår situation och vårt stora elbehov i Sverige. Jag vet att jag pratar mycket om det här med klimatet, men genom en lång rad studier vet vi att tio gånger så många dödas av kyla som av värme i Europa. Man måste förstå att vi faktiskt behöver ha låga elpriser. Varje år dör 220 000 människor i Europa på grund av köld, främst på grund av låga inomhustemperaturer. Det är en anledning till att det är så viktigt att människor har råd att värma upp sina hem – och att alla har råd att värma upp sina hem, även de som inte är lika välbeställda.
Vad jag menar är att låga elpriser måste komma först – och långt före de tramsiga klimatmålen, som inte spelar minsta roll för klimatet. Om vi försöker bekämpa klimatförändringar på bekostnad av låga energipriser biter vi oss hårt i svansen, och fler kommer att dö alternativt bli väldigt fattiga. Det går inte att bortse från. Det är hög tid att regeringen förstår kopplingen och verkligen tar ansvar.
Ni gör väldigt mycket bra i dag, statsrådet, men det behövs ännu mer. Börja med att ta tydligt avstånd från den agendastyrda Ursula von der Leyen, som försöker rädda klimatet genom förnybart! Det kommer inte att hända.
De svenska elpriserna har varit mycket volatila under det senaste året och utgör ett tydligt hot mot Sveriges position som ledande land för långsiktiga industriinvesteringar.
Anf. 7 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru ålderspresident! Det finns mycket som Elsa Widding och jag inte är överens om, men jag vill börja med att tacka för en interpellation med väldigt raka och konkreta frågor.
Jag har försökt att ge raka svar om hur processen går till när man ska bestämma om en ny kabel till ett land eller om att, som det primärt handlar om här, uppdatera en befintlig kabel mellan två länder till en modern och ny kabel. Jag vill vara tydlig med att jag alltså inte kommer att döma av det här. Det är inte den ordning vi har i Sverige, utan vi får återkomma till det om och när det hamnar på regeringens bord.
Vi är däremot överens om att det är bra att Sverige nu rör sig från en energipolitik som fokuserade väldigt mycket på vad systemet ska bestå av – att det skulle vara si eller så mycket vindkraft, att det inte skulle vara kärnkraft eller att det bara skulle vara kärnkraft – till vad systemet ska leverera. Vad finns systemet till för att tjäna?
Vi kan konstatera att när man inte har fokuserat på detta har det gett oss effektbrist. Det har gett oss elöverskott vissa dagar, men det har inte gett oss tillräckligt med el där och när det behövs. Det har gett oss en bergochdalbana av elpriser, och det är väldigt skadligt. Det gör det svårt att investera i ny kraftproduktion, och det gör det svårt för nästan alla företag att veta vilka elpriser de ska räkna på.
Vår strävan är att få ett system som är robust och leveranssäkert och som klarar av att leverera så mycket el som vi vet kommer att efterfrågas framöver. Vi strävar också efter att priserna ska bli stabila. Näringslivet säger att man hellre tar ett lite högre prisläge, om man vet att det ligger stabilt, än att det plötsligt är nere på minus och sedan ibland skjuter uppåt med flera kronor. Det systemet hade Sverige förut.
Det är så det blir när man fokuserar på vad systemet ska leverera i stället för vad det ska bestå av. Mer av sådana åtgärder kommer det att bli framöver. Det ska först och främst tjäna svenska folket och inte några andra intressen.
Tack för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.