Planer för arbete med hbtqi-politiska reformer
Interpellation 2022/23:9 av Ulrika Westerlund (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-10-25
- Överlämnad
- 2022-10-27
- Anmäld
- 2022-11-08
- Svarsdatum
- 2022-11-15
- Besvarad
- 2022-11-15
- Sista svarsdatum
- 2022-11-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Under den förra och förrförra mandatperioden initierades flera efterlängade hbtqi-politiska reformer. Flera av dessa kom inte hela vägen in i mål och kräver alltså agerande av den nuvarande regeringen för att bli verklighet.
I Tidöavtalet och i regeringsförklaringen nämns några hbtqi-politiska reformer inom områdena asylpolitik, hedersrelaterat våld och förtryck samt omvändelseförsök.
Övriga områden lyser med sin frånvaro. Jag vill därför fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Hur ser statsrådets plan ut framåt för att gå vidare med förslagen från MUCF:s rapport om unga hbtqi-personers levnadsvillkor och avser statsrådet genomföra andra reformer som syftar till att förbättra unga hbtqi-personers hälsa och livssituation?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:9
Webb-tv: Planer för arbete med hbtqi-politiska reformer
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 november 2022Kammarens föredragningslistor 2022/23:20
- Protokoll 2022/23:20 Tisdagen den 15 novemberProtokoll 2022/23:20 Svar på interpellation 2022/23:9 om planer för arbete med hbtqi-politiska reformer
Protokoll från debatten
Anf. 62 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Ulrika Westerlund för vad som är min första interpellationsdebatt som statsråd. Interpellationen handlar om ett viktigt område, hbtqi-frågor, som jag är väldigt stolt över att ha fått ansvar för som statsråd.
Fru talman! Ulrika Westerlund har frågat hur min plan ser ut för att gå vidare med förslagen från MUCF:s rapport om unga hbtqi-personers levnadsvillkor och om jag avser att genomföra andra reformer som syftar till att förbättra unga hbtqi-personers hälsa och livssituation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors omfattande kartläggning om unga hbtqi-personers levnadsvillkor ger en mycket belysande bild av gruppens situation. Den visar till exempel att unga hbtqi-personer har sämre hälsa, i synnerhet psykisk, och att många upplever otrygghet, utsatthet och har erfarenhet av olika former av kränkningar. Resultaten är på många sätt oroande, och det är oacceptabelt att denna grupp fortfarande har sämre levnadsvillkor än andra unga. Sammantaget visar rapporten att det finns behov av fortsatta insatser för att främja unga hbtqi-personers levnadsvillkor.
Handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter innefattar konkreta åtgärder fram till och med år 2023. Unga hbtqi-personer utgör ett särskilt fokusområde och handlingsplanen innehåller flera insatser som syftar till att förbättra unga hbtqi-personers hälsa och livssituation.
I budgetpropositionen för 2023 föreslås att 10 miljoner kronor tillförs arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Tillskottet, som beräknas ligga kvar även 2024, syftar till att fullfölja pågående insatser inom ramen för handlingsplanen och att möjliggöra nya insatser. Regeringen avser att utifrån bland annat den nämnda rapporten från MUCF överväga vilka fortsatta och nya insatser som behövs för att förbättra unga hbtqi-personers hälsa och livssituation.
För mig och regeringen är hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter en mycket angelägen fråga. I Sverige ska alla ha rätt att vara den man är och älska vem man vill. Det är särskilt viktigt att slå fast att detta ska gälla oavsett var i Sverige man bor och i vilket sammanhang man befinner sig.
Anf. 63 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag har några uppföljande frågor, såklart.
Min fråga har sin bakgrund i Tidöavtalet. Det är ett mycket omfattande avtal som regeringen har slutit med Sverigedemokraterna. Fokus i avtalet ligger på migration och kriminalitet. Det upptar det största utrymmet i avtalet. Men det finns också några hbtqi-politiska reformer, som har nämnts. Det handlar bland annat om utredning av förbud mot omvändelseförsök, några åtgärder som syftar till att något förbättra situationen för asylsökande hbtqi-personer och också att vidta fler åtgärder på hedersområdet, också med ett hbtqi-fokus.
Jag välkomnar såklart alla dessa åtgärder. Men det jag undrar är om avtalet ska tolkas som att detta är vad som kommer att finnas resurser till att genomföra under mandatperioden, med tanke på att det är ett så omfattande avtal. Jag har inte budget- eller tidsatt exakt varenda grej som är med i avtalet. Men det är ju väldigt många olika reformer, och många av dem kräver stora utredningar som kommer att ta lång tid för att man ska kunna se om de är möjliga att genomföra. En hel del saker som ni i regeringen har kommit överens om med Sverigedemokraterna är också dyra. Även om man tycker att vissa frågor är väldigt viktiga, till exempel hbtqi-personers rättigheter, är det fråga om prioriteringar. Om man till exempel ska göra utredningar om lagstiftning eller skrida till verket med att verkställa några av förslagen från till exempel MUCF:s rapport kommer det att kosta pengar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Handlingsplanen sträcker sig fram till 2023. Många av de åtgärder som finns med i handlingsplanen har ju redan genomförts. Särskilt på området unga hbtqi-personer har i princip alla åtgärder redan genomförts, bortsett från detta att eventuellt lagstifta mot omvändelseförsök. MUCF-rapporten var ett av de uppdrag som fanns på området, och nu har den ju kommit.
Jag förstår att regeringen precis har samlat sig och att allt inte är färdigdiskuterat. Men det som jag framför allt undrar är om det som står i Tidöavtalet är tänkt att förstås som det som det kommer att finnas möjlighet att genomföra, eller om vi kommer att kunna se fram emot några fler åtgärder på hbtqi-området. Jag ska ge lite exempel senare. Det här är mer ingången till diskussionen.
Anf. 64 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! I Tidöavtalet finns vissa reformer inom området hbtqi-personers rättigheter som jag är väldigt stolt över. Ett av de förslag som jag är mest stolt över är just det som Ulrika Westerlund nämner, nämligen att kriminalisera så kallade omvändelseförsök som vi i regeringen ser som en viktig åtgärd.
Tidöavtalet ska inte tolkas som heltäckande för regeringens politik. Tidöavtalet innehåller vissa punkter som vi inom regeringen har kommit överens om. Men vi kommer att bedriva mycket politik som även ligger utanför Tidöavtalet.
När det gäller hbtqi-frågor kommer MUCF:s rapport att vara en del av det beslutsunderlag som regeringen använder sig av när vi utformar vår politik inom detta område. Som Ulrika Westerlund mycket riktigt påpekar har ju regeringen suttit vid makten i knappt en månad, och vi har mycket arbete att göra. Men den bild som målas upp i MUCF:s rapport är att det fortfarande är väldigt stora skillnader i psykisk hälsa och livssituation mellan hbtqi-personer och andra grupper i samhället. Det är en situation som den här regeringen aldrig kommer att acceptera. Vi kommer att arbeta aktivt för att förbättra rättigheter och livsvillkor för hbtqi-personer.
Anf. 65 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Jag vill gå vidare och diskutera just detta med omvändelseförsök, ytterligare en aspekt i Tidöavtalet som jag undrar om jag har förstått rätt. När man beskriver vad det är man vill utreda nämner man bara sexuell läggning och inte könsidentitet och könsuttryck.
Tyvärr har vi sett en utveckling i många länder i det globala nord, kan man väl kalla det för, kanske framför allt i anglosaxiska länder, där man motarbetar transpersoners rättigheter. Just omvändelseförsök kan man tydligast se i Storbritannien. Där har man nu gått vidare med ett lagförslag om att kriminalisera omvändelseförsök men endast vad gäller omvändelseförsök på grund av sexuell läggning, inte könsidentitet och könsuttryck. Det här är ett resultat av något slags kulturkrig, kan man nästan kalla det för, där transpersoner har blivit ett märkligt slagträ.
Vi såg också i det senaste amerikanska valet att transpersoners rättigheter var något som användes som en symbol på ett otroligt obehagligt sätt som jag hoppas att vi aldrig får se i Sverige. Därför reagerar jag ganska direkt när man i övriga uppräkningar nämner könsidentitet och könsuttryck men inte gör det specifikt här. Jag undrar såklart om det är en slump eller om det ska tolkas som att det betyder att man inte tänker sig att vid en eventuell kriminalisering också kriminalisera att försöka omvända människor från deras könsidentitet. Det är en konkret fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
MUCF:s rapport är ju väldigt omfattande och innehåller en massa olika förslag, framför allt om att ge olika uppdrag till myndigheter. Några av dem är också upprepningar av förslag som har lagts fram långt tidigare. Det är uppdrag till myndigheter som kanske har en lite annorlunda syn på hur arbetet för allas lika rätt bäst bedrivs. Historiskt har vi tydligast sett det på skolans område. Där görs det ofta inte riktade satsningar till särskilda grupper av elever, inklusive hbtqi-ungdomar, utan man hoppas att samtliga elever ska gynnas av olika insatser som inte specifikt inriktar sig på vissa grupper. I läroplanerna nu har man olyckligtvis inte heller tagit med just hbtqi-personers rättigheter när man samtidigt diskuterar andra viktiga frågor, till exempel hedersrelaterat våld och förtryck, vikten av jämställdhet och så vidare.
Här är ett område där det skulle krävas en del fotarbete och diskussion om hur det skulle gå till att ge dessa uppdrag. Jag är särskilt intresserad av att höra om förslagen på skolans område, om det är något som ni har hunnit titta på generellt och hur ni tänker gå vidare med det.
Tidigare i dag hade jag en annan interpellationsdebatt med en av dina regeringskollegor där vi specifikt pratade om några frågor som hon är ansvarig för, och dessa vill jag nämna eftersom ni ändå regerar tillsammans.
Det gäller såklart könstillhörighetslagen, och här har jag stora förhoppningar på att just Liberalerna ska kunna tänka sig att gå vidare med det utkast till lagrådsremiss som kom för ungefär ett år sedan - som både Miljöpartiet och Socialdemokraterna stod bakom och som Liberalerna i många debatter har gett uttryck för att man stöder, nämligen principen om självbestämmande vad gäller ändring av juridiskt kön - och inte den lagrådsremiss som kom i juli i år och som lades fram av endast Socialdemokraterna.
Jag förstår att ni inte har bestämt er ännu, men eftersom detta har varit något av en liberal profilfråga vill jag ändå ta upp detta med statsrådet.
Anf. 66 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Jag börjar med att besvara frågan gällande formuleringen i Tidöavtalet om omvändelseförsök. I Tidöavtalet står många saker som regeringen vill genomföra, men det ska inte tolkas som att det som inte står där inte ska genomföras. Politiken kommer att vara mer heltäckande än så. När det gäller formuleringen gällande omvändelseförsök ska den inte tolkas som ett ställningstagande att könsuttryck och könsidentitet inte ska omfattas av denna lagstiftning.
Nästa fråga som Ulrika Westerlund tog upp är hur man arbetar med hbtqi-frågor i myndigheter och specifikt skolor. Som statsråd ser jag det som en självklarhet att titta på det som en del i arbetet med att stärka hbtqi-personers rättigheter och livssituation. Vi vet att mycket av identitet, normer och värderingar kring alla människors lika rättigheter formas i skolan i unga år, och jag ser det som självklart att titta på vilken roll skolan har i detta arbete. Exakt hur vi kommer att arbeta med dessa frågor ber jag att få återkomma till, men att skolan har en roll i detta arbete ser jag som självklart.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill särskilt framföra att i det arbete vi kommer att bedriva i dessa frågor kommer vi också att titta på hur det geografiskt skiljer sig för hbtqi-personer. Vi kan se att det är stora skillnader om man bor i exempelvis Stockholm, på en mindre ort på landsbygden eller i ett särskilt utsatt område där det finns hederskultur. Vi får titta på om man kanske behöver arbeta med dessa frågor på olika sätt beroende på hur situationen ser ut i det aktuella geografiska området.
Könstillhörighetslagen berördes som sagt i en tidigare interpellationsdebatt. Som statsråd representerar jag regeringen. Liberalerna har såklart åsikter i olika frågor, men i min roll som statsråd representerar jag regeringen. Arbetet med en ny lagstiftning har kommit långt, men vi får återkomma till hur den kommer att utformas.
Anf. 67 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Jag tackar åter statsrådet för svaret.
Jag förstår att du är här i din roll som statsråd och inte som liberal, men jag ville ändå lyfta upp detta med könstillhörighetslagen eftersom det är en så viktig fråga, där Miljöpartiet ofta tävlat med Liberalerna om ledartröjan när det gäller att stå upp för rättigheter i dessa frågor.
Jag fortsätter lite på samma tema, även om jag förstår att statsrådet inte kan svara. Jag vill verkligen skicka med att regeringen tittar på det utkast till lagrådsremiss som kom för ett år sedan och ser skillnaderna vad gäller självbestämmande i det jämfört med det som sedan blev en lagrådsremiss.
I detta arbete vill jag också rekommendera att man tittar på erfarenheter från våra grannländer Norge och Danmark. Särskilt Norge är intressant i detta sammanhang, för där har man infört en lag som i princip är det förslag som fanns i en svensk utredning som kom redan 2014. Detta känner statsrådet säkert till.
Man kan titta på erfarenheter från Norge och se om det till exempel finns fog för farhågan att möjligheten att enkelt ändra juridiskt kön skulle kunna användas i andra syften än att få just juridisk bekräftelse av könsidentiteten. Så verkar det nämligen inte vara, enligt den rapport från riksdagens utredningstjänst som jag beställt under allmänna motionstiden.
Det är värt att följa upp detta med Norge och Danmark så att vi inte beslutar om lagar i Sverige som berör en utsatt minoritet baserat på att vi tror att något kan hända och inte baserat på om det faktiskt kommer att hända i praktiken när vi så enkelt kan titta på exemplet Norge.
Jag tackar för svaret om skolan. Jag förstår att jag inte kan ställa detaljerade frågor om exakt vartenda förslag i MUCF-rapporten, men jag ser fram emot ett fortsatt samtal om detta när ni går vidare. Det är jättebra med olika riktade insatser, och det är glädjande att de extra 10 miljonerna ligger kvar. Låt mig också understryka vikten av att göra insatser som baserar sig på den kunskap man har om hur det ser ut i olika kontexter.
Anf. 68 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Vi kommer att behandla könstillhörighetslagen, och jag vill tacka Ulrika Westerlund för medskicken. Jag tycker själv att det är klokt att göra en internationell utblick. Dessa frågor är ju inte begränsade till Sverige, utan denna problematik finns även i andra länder. Då är det absolut klokt att titta på hur man har hanterat liknande frågor på andra ställen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vet att Ulrika Westerlund har arbetat hårt i hbtqi-frågor, och jag ser också mycket fram emot fortsatta samtal i dessa frågor.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.