Personaltillgången i äldreomsorgen
Interpellation 2013/14:423 av Meeri Wasberg (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2014-04-04
- Överlämnad
- 2014-04-07
- Anmäld
- 2014-04-08
- Sista svarsdatum
- 2014-04-29
- Besvarad
- 2014-05-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Maria Larsson (KD)
Sverige står inför stora utmaningar när det gäller vård och omsorg om våra äldre, nu och i framtiden. En av dessa utmaningar handlar om att få fler händer i vården. Till viss del är det naturligtvis en resursfråga i kommunerna, men det handlar också om att det ska finnas arbetskraft att tillgå: personer som vill och kan jobba med vård och omsorg om våra äldre.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Larsson:
Vilka initiativ har statsrådet och regeringen tagit för att komma till rätta med denna utmaning?
Vilka konkreta resultat tycker sig statsrådet kunna se?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:423
Webb-tv: Personaltillgången i äldreomsorgen
Protokoll från debatten
Anf. 26 Statsrådet Maria Larsson (KD)
Herr talman! Meeri Wasberg har frågat mig vilka initiativ regeringen har tagit för att komma till rätta med utmaningen att få fler händer i vården. Meeri Wasberg har även frågat mig vilka konkreta resultat jag kan se av regeringens åtgärder.
Jag delar uppfattningen att en av de största utmaningarna för äldreomsorgen kommer att vara att rekrytera och behålla personal.
Frågan om bemanning och kompetens är ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivare måste attrahera ny arbetskraft och göra yrkena inom äldreomsorgen attraktiva. För att öka intresset för att arbeta inom äldreomsorgen är det viktigt att skapa förutsättningar till kompetensutveckling och goda arbetsförhållanden för personal i äldreomsorgen. Kommunerna och de ansvariga för verksamheten måste ta ansvar för att utbilda sina chefer och sin personal.
Sveriges Kommuner och Landsting har i sin nyligen publicerade rapport
Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen
presenterat nio strategier för hur arbetsgivarna kan möta rekryteringsutmaningen. Rapporten bidrar till diskussionerna om både hur arbetsgivare kan påverka storleken på rekryteringsbehovet och möjligheterna att attrahera rätt personer. De strategier som SKL föreslår arbetsgivarna tror jag kan vara ett framgångsrikt sätt att möta framtidens behov av omsorgspersonal.
Sverige har goda förutsättningar för att möta framtidens behov av personal med god kompetens. I OECD:s rapport
Reviews of Health Care Quality: Sweden
från 2013, som publicerades i höstas, framkommer det att Sverige har högst andel anställda inom äldreomsorg i förhållande till antalet personer över 65 år inom hela OECD.
Enligt Socialstyrelsens
Lägesrapport 2014
har antalet anställda inom den offentligt finansierade äldreomsorgen också ökat med ca 10 000 personer under de senaste åren. Framför allt har det skett en ökning av antalet anställda inom enskilt driven äldreomsorg på kommunalt uppdrag.
Kompetensen har också stärkts. Andelen personal med grundläggande utbildning för vård och omsorg har enligt Äldreguiden ökat från 76 procent år 2008 till 86 procent 2013 i särskilt boende och från 67 procent till 75 procent när det gäller hemtjänst.
Regeringen har bidragit till flera kompetensstärkande insatser för såväl personal som ledare inom äldreomsorgen sedan regeringen tillträdde 2006. Det är roligt att vi nu kan börja se resultat av våra satsningar.
Socialstyrelsens
Lägesrapport 2014
visar att allt fler goda äldreår läggs till livet med livskvalitet. Att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet och att kvaliteten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras är en av de viktigaste faktorerna för en god kvalitet.
Anf. 27 Meeri Wasberg (S)
Herr talman! Vi fick ett ganska långt svar från statsrådet. Men jag skulle inte säga att jag är jättenöjd med statsrådets försök att svara på de frågor jag hade. I frågan är det nämligen klart att den allra största utmaningen inom äldreomsorgen handlar om att allt färre söker till vård- och omsorgsprogrammet. Mängden personer som har sökt till vård- och omsorgsprogrammet har sjunkit dramatiskt.
Det är sant att det i rapporten som SKL har tagit fram, och som statsrådet hänvisar till, också framgår hur stort rekryteringsbehov man ser. Jag tror att det är nästan 150 000 personer som man ser behov av inom den kommunala sektorn mellan 2013 och 2022. Och den stora utmaningen handlar som sagt om att få fler personer att intressera sig för den här banan tidigt.
Det som är bra i statsrådets svar är naturligtvis de kompetensstärkande insatserna som har gjorts. Det är bra. Vi gjorde ju själva under tre år en kompetensstege, som vi kallade det. Det var en insats på lite drygt 1 miljard för anställda specifikt inom äldreomsorgen därför att man behövde höja kompetensnivån. Det är glädjande att regeringen har fortsatt det arbete som vi påbörjade, även om det faktiskt var ett antal år av vakuum. Men även om svaret är bra tar det inte riktigt sikte på den grundläggande frågan om det grundläggande personalbehovet. Och detta gäller oavsett om det är kommunalt bedriven verksamhet eller om det är någon annan som bedriver verksamheten.
Den stora utmaningen ligger i att få fler unga människor att välja vård- och omsorgsprogrammet och att känna att det är en framtidsbransch. Det är det nämligen, onekligen. Vi kommer att behöva många människor som jobbar inom äldreomsorgen. Jag tror också att äldreomsorgen successivt kommer att bli ett mer och mer kvalificerat arbete. Åtminstone har utvecklingen sett ut så hittills.
Kompetensförstärkning är alltså bra. Det behövs dessutom ytterligare kompetensförstärkning inom områdena geriatrik, demens, rehabundersköterskor och så vidare. Det behövs alltså ytterligare insatser.
Det är också fint att statsrådet tycker sig se en del resultat av det som har gjorts genom procentsiffrorna som redovisas. Det är inte alls dåligt att kompetensnivån höjs. Det hade varit förfärande om de kompetensförstärkande insatserna inte hade lett till något resultat alls. Men det förändrar ändå inte att grundproblemet är att vi måste få fler personer att vilja söka till vård- och omsorgsprogrammet på gymnasienivå.
Jag tror att en av de saker som kanske skulle behöva ådra sig statsrådets uppmärksamhet är frågor om arbetsmiljön. Där kan man på den nationella nivån göra saker för att underlätta och skapa en bättre arbetsmiljö, eller åtminstone skapa uppmärksamhet kring de frågorna.
Likadant är det med heltids- och deltidsfrågorna. Också där finns saker som man skulle kunna göra på nationell nivå för att understödja det arbete som behöver göras ute i kommunerna. När det gäller LOV, som vi debatterade tidigare i dag, är regeringen helt övertygad om att ingenting kommer att hända om regeringen inte tvingar kommunerna att göra någonting. Därför kan man undra varför regeringen inte med samma ambition tar sig an arbetsmiljöfrågor och heltids- och deltidsfrågor inom vård och omsorg.
Det är några tankespår som statsrådet kanske kan utveckla i nästa inlägg.
Anf. 28 Monica Green (S)
Herr talman! Jag begärde ordet eftersom den här diskussionen lite grann tangerar den som vi hade tidigare om möjligheter till digital hälsa och möjligheter att använda sig av den digitala tekniken i till exempel hemsjukvården och hemvården. Då behövs mer kompetens hos personalen och en tydligare satsning, en central satsning, från regeringens eller statens sida.
Som vi diskuterade tidigare, ministern och jag, blir vi fler och fler i det här landet; vi är över nio miljoner invånare. Vi har också fler äldre och därmed behöver allt fler äldre tas om hand. En stor mängd människor behöver arbeta inom äldrevården i framtiden, och betydligt fler behöver därför utbildas.
Samtidigt som vi har den utmaning som ministern diskuterar med Meeri Wasberg kan man ta in detta med digitalisering och de möjligheter som kommuner och landsting har att använda sig av den digitala tekniken eller e-hälsan, vad vi nu ska kalla det. Om man har digital uppkoppling i hemmet får man också större möjlighet till kontakt med läkare, hemtjänstpersonal och så vidare.
Jag vill skicka med i diskussionen att den personal som behöver rekryteras för att vi ska ha en bra kompetensförsörjning måste få möjlighet att kompetensutvecklas också när det gäller den digitala hälsan.
Anf. 29 Statsrådet Maria Larsson (KD)
Herr talman! Jag tycker nog att jag svarade på frågan, men jag tar det gärna en gång till.
Till att börja med måste vi vara överens om att det är kommunerna som har huvudansvaret för att personal finns tillgänglig. Vi har velat stötta kommunerna, och vi har gjort det på en rad olika sätt. Omvårdnadslyftet, som Meeri Wasberg tycker har varit bra, har fått 1 miljard kronor. Sedan starten har 10 000 personer påbörjat sin utbildning inom ramen för Omvårdnadslyftet. Det tycker jag är mycket bra.
Vi har för första gången haft en ledarskapsutbildning för chefer i äldreomsorgen. Det har funnits länge för ledare inom skolvärlden, men det har inte funnits inom äldreomsorgen. Det är mycket angeläget, och vi har avsatt 100 miljoner kronor för det under tre år. Utbildningen består av delkurserna värdegrund, lagstiftning, ledningsstöd, upphandling samt evidensbaserad praktik. 818 chefer sökte vid första ansökningstillfället. Det finns alltså ett efterfrågetryck på en sådan utbildning.
Tillsammans med SKL har vi ledarprogrammet Ledningskraft, som påtagligt har bidragit till att upprätta gemensamma kvalitetsledningssystem mellan hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. De är mycket betydelsefulla för framtiden, skulle jag vilja säga. Till detta kommer våra värdegrundsutbildningar. 2 100 personer från 215 kommuner har gått den grundläggande kursen i värdegrundsutbildning. Den riktade sig framför allt till ledare, biståndshandläggare, chefer, MAS:ar och MAR:ar. Dessutom har 300 deltagare gått fördjupningskursen.
Kommunerna har haft möjlighet att söka statsbidrag för att utbilda personer till värdegrundsledare. 70 procent av landets kommuner har sökt bidraget och utbildat värdegrundsledare som nu finns ute i verksamheten och utbildar andra. Socialstyrelsen har tagit fram ett vägledningsmaterial om värdegrunden. Den har beställts i 20 000 exemplar. Det är nästan deras bestseller. Från den 1 oktober 2013 finns dessutom en webbutbildning på Kunskapsguiden om värdegrunden. Alla de olika verktygen har fått ett mycket gott mottagande i verksamheterna.
Till detta kommer att vi gett ett uppdrag till Svenskt Demenscentrum, som gjort en webbutbildning om demensfrågor, Personcentrerad omvårdnad. Den har 54 000 personer gått. De har gjort en särskild del som handlar om att ta del av kunskapen om hur man arbetar med BPSD-registret. Den utbildningen har 3 000 personer påbörjat.
Det har alltså funnits fantastiska utbildningsmöjligheter där vi verkligen bidragit till att kommunerna ska få en kompetenshöjning. Jag är mycket glad för att det finns en sådan respons och receptivitet ute i verksamheterna, och jag tror att det är oerhört betydelsefullt för framtiden att det finns en möjlighet att fördjupa kunskapen, att specialinrikta sig. Jag håller med Meeri Wasberg om att detta är en framtidsbransch, och då måste det finnas möjligheter att få specialisera sig, att få ledarskapsutbildning men också att få driva egen verksamhet. Allt det hör ihop för att öka attraktiviteten för yrket.
Jag nämnde tidigare de utbildningsinsatser som har gjorts på digitaliseringens område. Också det är naturligtvis en viktig del i det hela. I framtidens äldreomsorg finns det sådana inriktningar.
Anf. 30 Meeri Wasberg (S)
Herr talman! Ja, vi fick återigen höra om de satsningar som regeringen har initierat, eller egentligen fullföljt de satsningar som vi började göra när det gällde äldreomsorgen. Det är absolut inget fel på att jobba med kompetensutvecklingsinsatser. Det är oerhört viktigt av flera skäl. Inte minst för dem som ska få ta del av vården och omsorgen är det viktigt att vi har personal som har den kompetens som behövs och ständigt har möjlighet att utveckla sig i sitt arbete. Även det är en viktig del i att göra arbetet attraktivt
I min interpellation säger jag följande: "Sverige står inför stora utmaningar när det gäller vård och omsorg om våra äldre, nu och i framtiden. En av dessa utmaningar handlar om att få fler händer i vården. Till viss del är det naturligtvis en resursfråga i kommunerna, men det handlar också om att det ska finnas arbetskraft att tillgå: personer som vill och kan jobba med vård och omsorg om våra äldre." Frågan är därför: Hur ska de bli fler? Det är jättebra att de som vi redan har blir mer och mer kompetenta, att de kan ha fler och mer avancerade arbetsuppgifter, men vi måste se till att de blir fler.
Där kan jag trots allt konstatera, och jag tror att statsrådet blir tvungen att hålla med mig även om jag förstår att det smärtar, att regeringen inte har tagit några initiativ till att ta tag i den stora utmaningen. Regeringen har gjort en del för att fortsätta det arbete som vi påbörjade med att ytterligare kompetensutveckla personer. Det är bra. Men fortfarande gäller det att ta tagit i den stora saken.
Vi har i vår budget för hösten sagt att det behövs ett mycket mer långsiktigt arbete när det gäller äldreomsorgen. Vi har talat om en kvalitetsplan fram till år 2025 med olika mål och delmål. En del handlar naturligtvis om att stimulera olika typer av innovationer. Det handlar om hälsofrämjande arbete, om att öka tillgängligheten, om att åtgärda olika typer av kvalitetsbrister. Det handlar också om ökad jämlikhet, inflytande och valfrihet för äldre.
Inte minst handlar det om ett generationsväxlingsprogram. Vi har många som jobbat lång tid inom äldreomsorgen och som snart förtjänar att få gå i pension. De har jobbat och slitit för det och är värda sin pension. Samtidigt som de händerna försvinner behöver det komma in nya händer i vården. Därför behöver vi fokusera på ett generationsväxlingsprogram.
Det är sant att det är kommunernas ansvar, men i likhet med många andra frågor som är kommunernas ansvar hindrar det inte regeringen, speciellt kanske inte den nuvarande regeringen, att lägga sig i och peka med hela handen. Därför kan man undra varför regeringen hesiterar i just det här avseendet, i just den här frågan, när vi vet hur viktigt det är. Det är bra att vi satsar på ledarskapet inom äldreomsorgen, men om det ska få någon effekt måste det också finnas personer att leda i arbetet. Det behövs fler händer i vården. Jag ska ge statsrådet en möjlighet att återkomma om detta.
Jag tror också, precis som statsrådet själv var inne på, att det behövs ytterligare en möjlighet att fördjupa kompetensen. Vi har talat om det här med rehabundersköterskor och demensundersköterskor, men vi har också sagt att det i själva grundutbildningen i vård- och omsorgsprogrammet måste föras in mer av geriatrik, gerontologi och demenskunskap. På så sätt får man en förförståelse för detta och känner kanske att äldreomsorgen är ett område där man kan arbeta och utvecklas under lång tid. Det är ett spännande område att arbeta med, helt enkelt.
Anf. 31 Monica Green (S)
Herr talman! Jag vill återkomma till det här med att vi blir fler och fler och att vi har en stor möjlighet när det gäller den digitala hälsan. Det är också så att personalen i dag sliter väldigt hårt inom hemvården. Vår bild när vi är ute och träffar gamla och sjuka och även personal är att många är nöjda med vården i dag och att det finns en bra vård i Sverige på många håll, men att det också finns många som får slita hårt inom hemvården och att det därför inte är ett attraktivt yrke. Man stressar mellan väldigt många som man ska besöka. Man har ingen samlad arbetsdag, och det förekommer oerhört mycket stress och tunga lyft. Det skulle kunna underlätta om man använde sig av digitala möjligheter.
Det finns en väldigt stor potential. Om man bejakade utvecklingen, såg till att det fanns ett samlat grepp från statens sida och satsade på att se till att alla ska ha den här möjligheten i hela landet, då skulle vi kunna baka in det i kompetensutvecklingen och se till att utveckla den kompetenstrappa som vi byggde upp en gång i tiden. Man skulle också se till att det blev ett mer attraktivt yrke om man kunde använda sig mer av den nya tekniken, vilket sker på många håll i landet, men absolut inte överallt. Det behövs ett samlat grepp, och det behövs en framtidsinriktning på satsningar på hemsjukvården, sjukvården över huvud taget, välfärdstjänster och tekniken i hemtjänsten, för då blir det ett modernt och attraktivt yrke.
Anf. 32 Statsrådet Maria Larsson (KD)
Herr talman! Vi har gjort väldigt stora satsningar på att stödja kommunerna, och det är inte en fortsättning på det Socialdemokraterna gjorde. Det fanns inte ens en värdegrund under er tid. Vi har infört den, och jag tror att ni tycker att den är väldigt viktig. Åtminstone uttryckte Lena Hallengren att det var ett mycket bra initiativ regeringen tog när vi tillskapade värdegrunden och alla de utbildningar som har följt av den. Jag tror att den kommer att ha mycket stor betydelse för äldreomsorgen, inte bara nu utan också i framtiden. Det har aldrig genomförts så stora utbildningssatsningar totalt sett som de den här regeringen har iscensatt. Låt oss vara klara över det. Vi har velat stödja kommunerna, och det är inte en fortsättning på tidigare regerings arbete, utan vi har tänkt nytt och haft en plan.
Jag håller verkligen med om att det gäller att skapa en attraktivitet hos det här yrket och tala om den framtidsbransch detta är. Här kommer det att finnas arbete, det vet vi. De äldre blir inte färre, utan fler. Här kan man vara säker på att få jobb. Det är också därför möjligheterna till fördjupning måste finnas, så att man kan få specialisera sig och kanske bli chef på rimliga villkor. Det måste finnas bra förutsättningar ute i kommunerna för att göra jobbet. Ledarskapet är centralt, men man kan inte handleda 100 personer och hålla utvecklingssamtal. Det ger ingen rimlighet. Vi som partier måste arbeta mycket ute i kommunerna för att se till att det råder bra arbetsförhållanden. Naturligtvis har kommunerna huvudansvaret, men vi behöver finnas där som kommunpolitiker.
Jag håller med Monica Green; jag är övertygad om att välfärdstekniken är ett sätt att göra en hel del omstruktureringsarbete och effektivisera arbetsmetoderna, vilket kan underlätta betydligt för personalen. Jag tror också att välfärdstekniken kan öka attraktiviteten hos yrket och skapa nya karriärvägar inom den här sektorn, inom vården och omsorgen. En av de förhoppningar jag har nu är att den utredning som vi har tillsatt ska komma fram till detta. Men vi gör saker redan i dag med stimulansmedel ut till kommunerna och ser saker hända. Digitaliseringen av trygghetslarmen är bara en sak. Det sker ganska många lokala projekt, och vi vill se till att de kan spridas. Ett nav är Västerås, där det har hänt väldigt mycket och där man har jobbat tillsammans med ABB. Det finns ett tekniktänkande i hela äldreomsorgen i Västerås. Vi har alltså "öar" där det används mycket ny teknik och där detta skapar en annan status för äldreomsorgens medarbetare.
Jag skulle också vilja säga att det arbete som vi har gjort med stimulansmedel till att börja arbeta med kvalitetsregister inom äldreomsorgen har bidragit till att arbetet har blivit mer strukturerat. Jag besökte ett äldreboende i Trelleborg där man hade en "skanning" av varje enskild persons behov. De äldre gick på promenader, fick lite massage, somnade utan sömnmedel och så vidare. Jag frågade: Hur hinner ni detta? Jo, fick jag veta, det hade frigjort så mycket att de hade fått ned aggressivitet och våldsinslag, så de hade mer tid. Det handlar alltså även om att arbeta på ett strukturerat och bra sätt för att frigöra tid.
Anf. 33 Meeri Wasberg (S)
Herr talman! Jag förstod att statsrådet skulle ha svårt att se detta som en förlängning av det arbete vi gjorde med Kompetensstegen. Man skulle kunna säga så här: Det har alltid varit en arbetsgivares uppgift att arbeta med den kompetensutveckling som de anställda behöver för att kunna utföra sitt arbete, vilket gör att detta naturligtvis borde ha legat på kommunerna helt och hållet. Men vi valde att göra en kompetensstege nationellt. Det är klart att de insatser ni har gjort under de år ni suttit i regeringen kan ses som en förlängning av det arbete vi påbörjade. Och det hade väl varit förvånande om det inte hade gått något framåt. Något intryck av det som vi gör tar ju ni också.
Statsrådet skulle behöva fokusera något på arbetsmiljön inom äldreomsorgen och kanske inte minst på frågan om heltid och deltid. Det bör inte enbart vara en fråga för kommunerna att själva reflektera över. Det finns mycket som går att göra för att göra det här arbetet mycket attraktivare. Jag tror att en av de sakerna är att erbjuda fortsatt kompetensutveckling. Men det handlar också om att ta ansvar för arbetsmiljön, föra samtal med kommunerna och se till att man kan erbjuda anställning på heltid, så att vi blir av med den ofrivilliga deltid som framför allt många kvinnor befinner sig i.
Jag tycker inte att regeringen har tagit några initiativ till att ta tag i den stora utmaningen, nämligen att få in fler händer i vården. Vi har för vår del satsat på fler platser i komvux och yrkesvux för att kunna se till att det blir fler händer. Jag roade mig med att konstatera att om det saknas 150 000 personer behövs det 300 000 händer. Det är så många händer vi måste se till att det dyker upp inom äldreomsorgen.
Anf. 34 Statsrådet Maria Larsson (KD)
Herr talman! Jag noterar ändå att också våra politiska motståndare tycker att vi har gjort en hel del bra saker. Det tar jag som ett erkännande.
Heltidsfrågan har Socialdemokraterna drivit sedan 2000, om jag inte missminner mig, men ni gjorde inte något åt det i regeringsställning. Vi har jobbat mycket med frågan på det kommunala planet. I Markaryds kommun, där vi har kommunstyrelseordföranden, erbjuds all personal som vill jobba heltid att få en heltidstjänst. Jag tror att det är så kommunerna måste göra för att säkra att man får unga som söker sig till äldreomsorgen. Man vill som ung naturligtvis ha en heltidstjänst. Det där är superviktigt, men jag tror inte att lagstiftning är rätt väg att gå.
Det handlar om att attrahera unga. Vi vet att vårdprogrammet på gymnasiet inte har varit det bästa att göra det. Jag tror att unga gillar vården om de får en chans att få upp ögonen för den. Jag skulle önska att fler gjorde som det kristdemokratiska kommunalrådet i Jönköping, Andreas Sturesson, har gjort. Han har inbjudit gymnasieungdomar att helgjobba på äldreomsorgens olika boendeenheter ett visst antal timmar per månad och med en god lön för detta.
Det har väckt ett enormt intresse, och väldigt många har anmält sitt intresse. Det är ett bra sätt att gå kontakt med hur äldreomsorgen ser ut. Jag skulle säga att många har en felaktig bild av hur det är. Det kan vara ett sätt att väcka intresse. Ungdomar behöver få träffa äldre under de omständigheterna och se hur mycket respons de får tillbaka i yrket. Det är verkligen en framtidsbransch. Därom är i varje fall Meeri Wasberg och jag överens.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.