Personalpolitiken inom polisen

Interpellation 2015/16:751 av Alexandra Anstrell (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-08-04
Överlämnad
2016-08-05
Anmäld
2016-08-25
Svarsdatum
2016-09-08
Sista svarsdatum
2016-09-08
Besvarad
2016-09-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Under sommaren har media rapporterat om hur nyutexaminerade poliser inte får en tjänst i närheten av sin bostadsort. I stället har de tvingats att flytta eller byta yrke. Med hänvisning till att det är polisbrist över hela landet och att man måste se till att det finns en jämn fördelning så beviljas redan anställda poliser sällan förflyttning. Bland annat har Sundsvalls Tidning rapporterat om en nyutbildad polis från Västernorrland som mot sin vilja fått placering i Skåne - detta trots att polisen har familj och barn och trots att det även i Västernorrland råder akut polisbrist.

Behov av fler poliser finns på många ställen i landet, och som situationen ser ut nu kommer inte alla stationer att ha full bemanning. Att inte låta poliser få anställning i sitt närområde verkar ge upphov till en än mindre poliskår. Detta på grund av att nyutexaminerade poliser inte träder i tjänst, befintliga poliser som inte beviljas förflyttningar väljer att ta studieledigt eller avsluta sin tjänst, samt att ledare i de olika regionerna inte fullt ut får vara ledare. Ordföranden i Polisförbundet berättar i Polistidningen om den medlemsundersökning förbundet gjort under våren som visar att tre av fyra poliser funderar på att lämna polisyrket samt att var fjärde polis aktivt söker andra arbeten.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Anders Ygeman: 

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra personalpolitiken inom polisen för att försäkra att inte poliskåren krymper ytterligare?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:751, Personalpolitiken inom polisen

Interpellationsdebatt 2015/16:751

Webb-tv: Personalpolitiken inom polisen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 54 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Alexandra Anstrell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra personalpolitiken inom polisen för att försäkra att poliskåren inte krymper ytterligare.

Det är Polismyndighetens ansvar att säkerställa kompetensförsörjningen för polisverksamheten och besluta hur enskilda polisområden ska organiseras och resurssättas. När det gäller frågan om poliser som lämnat myndigheten under det senaste halvåret kan jag konstatera att personalomsättningen bland poliser fortfarande är låg i jämförelse med genomsnittet för svensk statsförvaltning. Samtidigt är det av stor vikt att Polismyndigheten är en arbetsplats dit människor söker sig och vill stanna. Det är därför angeläget att Polismyndigheten agerar på utvecklingen av personalomsättningen inom myndigheten om det finns signaler om missnöje.

Svensk polis har genomgått en av de mest omfattande organisationsförändringarna inom staten på många år. En av de viktigaste utgångspunkterna i denna ombildning är att stärka den lokala närvaron och tillgängligheten i hela landet. Lokalpolisområden med större mandat och mer resurser är därför kärnan i den nya Polismyndigheten. Ett aktivt arbete med kompetensförsörjning som bygger på verksamhetens behov är naturligtvis viktigt för en sådan riktning.

Statskontoret har fått regeringens uppdrag att följa upp ombildningen av polisen. En första delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 1 oktober 2016 till regeringen. Jag fortsätter att noga följa arbetet för att säkerställa att intentionerna med reformen infrias.


Anf. 55 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Ärade ledamöter! Tack, Anders Ygeman, för svaret!

Polisens regleringsbrev är tydligt. Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Ändå är det inte så Sverige ser ut i dag.

Polisens brottsuppklaring sjunker dramatiskt. Siffror för 2015 visar att det är den sämsta uppklaringen på 16 år.

Herr talman! Statsrådet Ygeman har i sitt svar anfört att svensk polis har genomgått den mest omfattande organisationsförändringen inom staten på många år.

En av de viktigaste utgångspunkterna i denna ombildning är att stärka den lokala närvaron och öka tillgängligheten i hela landet. Lokalpolisområdena ska få större mandat och mer resurser. Ändå får de inte ens själva anställa, utan det sköts centralt.

En nyutexaminerad polis kan få tjänsteställe 40 mil från hemlänet trots att det finns vakanta tjänster på hemorten. En polis från en ort får inte byta till en tjänst på en annan ort med argumentet att det då blir för få kvar på ursprungsstället.

Att flytta runt personer som brickor i spelet Stratego funkar sällan bra i verkligheten. Resultatet blir att poliser väljer att sluta, ta tjänstledigt eller annat. Polisförbundets medlemsundersökning visar att tre av fyra poliser funderar på att lämna polisyrket och att var fjärde polis aktivt söker annat arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I de organisationer som jag har arbetat i talar man ofta om att personalen är företagets viktigaste resurs - utan personal, ingen verkstad. Men då krävs det också att man tar hand om sin personal. Alla vet ju hur dyrt det är att rekrytera. Arbetsmiljön är viktig även för poliser, och sanningen att säga så har den ställts på sin spets.

Om poliskåren krymper i ena änden är det av yttersta vikt att vidta åtgärder för att kåren stabiliseras och därmed kan öka. Då krävs insatser av statsrådet Ygeman.

Herr talman! Jag har i svaret från statsrådet fått veta att han avser följa arbetet med omorganisationen och att han ska få en rapportering i oktober. Här tänker jag att det blir lite tokigt att det ska ske först i oktober när det står i regleringsbrevet att det ska göras löpande under året. Är det inte det som är avsikten med kontinuerlig uppföljning - att man kan ändra kurs eller vidta åtgärder om skutan inte går åt rätt håll?

Herr talman! Vi är definitivt på väg åt fel håll. Personalpolitiken för Sveriges poliser måste bli bättre nu. Vi har inte råd med att poliser slutar eller inte ens börjar på grund av det dåliga läget. Ytterst borde statsrådet känna ansvar och handla därefter.

(Applåder)


Anf. 56 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Man kan diskutera om oktober var ett väl satt datum för den första delen av Statskontorets utvärdering. Men det var det datum som den moderata justitieministern i den moderatledda regeringen satte när man tog initiativ till den polisreform som en enig riksdag ställde sig bakom. I motsats till Alexandra Anstrell har jag ingen anledning att rikta kritik mot den moderatledda regeringen på den punkten.

Sedan vill jag rätta en sak. Det är inte så att poliserna blir färre och färre, utan de blir fler och fler. Det har aldrig funnits fler polisanställda i Sverige än nu. Det har aldrig satsats mer resurser på polisen än nu.

Det stämmer att uppklaringsresultaten har sjunkit under en lång rad av år. Jag tror att det var bakgrunden till att den moderatledda regeringen tog initiativ till den stora polisomorganisationen. Man var helt enkelt missnöjd med de fallande resultaten som dessutom kom samtidigt som alliansregeringen tillförde stora ekonomiska resurser så att väldigt många poliser kunde nyanställas.

Den gamla organisationen höll helt enkelt inte måttet, menade alliansregeringen. Och det menade också en enhällig riksdag som ställde sig bakom reformen.

Det måste vara ur det perspektivet som vi ser på omorganisationen. Vi ska vara ödmjuka inför att det kan finnas saker som behöver rättas till eller justeras. Men grundtanken, att gå ifrån 21 småpåvedömen till en myndighet, var nog riktig. Det var ett klokt val för att man skulle få ut mer effektivitet ur polisen.

Sedan kan jag också vara kritisk till det som Alexandra Anstrell ger uttryck för när det gäller en något fyrkantig personalpolitik och en övertro på rutor, mönster och formulär när man har med människor att göra. Jag tror att man i utvärderingen av polisorganisationen ska lämna större utrymme för de lokala polisområdena att rekrytera och för personal att söka sig till de orter som de har rekryterats ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alldeles självklart att den som söker en distansutbildning inom polisen för att han eller hon har en annan hemort inte ska behöva flytta 40 mil efter att ha genomgått utbildningen. Då hade ju han eller hon i stället ha kunnat flytta för att genomgå utbildningen. Där behöver nog polismyndigheten visa en högre grad av lyhördhet inför de enskilda poliskvinnornas och polismännens önskemål. På det sättet får man också en mer motiverad personal.

Det är just detta som vi efter Statskontorets utvärdering ska diskutera med polisledningen och också med er inom oppositionen. Vi var ju faktiskt eniga om att det här var rätt väg att gå för svensk polis. Nu har vi också ett gemensamt ansvar för att se till att man får ut de effekter som var syftet, nämligen fler poliser närmare medborgarna där de behövs som mest.


Anf. 57 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Jag tycker att det är lite märkligt att statsrådet Ygeman i sitt svar uttalar: "Det är därför angeläget att Polismyndigheten agerar på utvecklingen av personalomsättningen inom myndigheten om det finns signaler om missnöje." Om det finns missnöje - jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det uttalandet, för det är för mig ganska uppenbart att det finns. Enligt vad jag erfarit från medier och medlemsundersökningar samt i kontakt med poliser finns det ett uppenbart missnöje.

Jag är glad att statsrådet Ygeman nu sa att också han tycker att det här är lite fyrkantigt. Jag hoppas verkligen att vi kan få se förbättringar på området. Annars verkar det som att regeringen har övergett ambitionen att ta itu med samhällsproblemen.

Vi moderater tar det här på allvar. Vi ser att vi står med stora utmaningar. Poliser säger sig upp sig på grund av att de inte längre känner att de klarar av sitt arbete. De har en yrkesstolthet och vill göra ett bra jobb. De brinner för sitt arbete och för att kunna göra skillnad. Det var därför de en gång valde att utbilda sig till polis. Vi moderater har i vårbudgeten satsningar på 2 000 nya poliser för ökad trygghet oavsett var i Sverige man befinner sig.

Herr talman! Därför måste jag fortsatt säga att jag är smått förvånad över statsrådets svar. Jag tycker inte att det är rimligt att passivt titta på när vi dag efter dag får larm om att polisen går på knä och att poliser blir utsatta för trakasserier, som vi talade om här innan, och inte får stöd i den egna organisationen. Det vi ser nu är inte acceptabelt.

Herr talman! Anders Ygeman har det yttersta ansvaret, precis som han har stått här och sagt i talarstolen i dag. Jag hoppas verkligen att han också kommer att agera utifrån det och inte låter poliskåren krympa.


Anf. 58 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Regeringen har agerat. Vi har satsat 250 miljoner kronor innevarande år. Vi har skärpt trygghetsarbetet inom Migrationsverkets område, som varit väldigt påfrestande för polisverksamheten, genom att tillföra 280 miljoner kronor. Vi har också vänt utvecklingen när det gäller antalet asylsökande och gått från 10 000 nya asylsökande i veckan i Sverige till 400-500. I det avseendet förmådde inte Moderaterna ta ansvar, utan man lovade stöd på onsdagen men drog tillbaka sitt stöd på torsdagen i ett läge där Sverige behövde ansvarstagande mer än någonsin annars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har genomfört ett antal olika trygghetspaket och skärpt lagstiftningen för att öka tryggheten i Sverige - bara den 1 juli i år trädde över 20 nya lagstiftningar i kraft. Och som jag sa i mitt tidigare anförande är det inte så att Polismyndigheten krymper. Polismyndigheten växer. Vi har aldrig haft fler polisanställda än vi har i dag. Under ett tidigare år hade vi visserligen ett trettiotal eller fyrtiotal fler poliser anställda än vad vi har i dag. Men antalet poliser ökar och minskar över året beroende på olika omständigheter. Snart kommer vi återigen att ha fler poliser än vi någonsin haft tidigare. Och det är fler poliser i dag än det var vid motsvarande tid förra året, inte färre. Jag tror att man ska vara väldigt försiktig med att använda en viss månadsstatistik för att ge uttryck för en egen politisk uppfattning.

Vi ska ha fler poliser i Sverige. Vi ska ha fler polisanställda i Sverige. Vi kommer inom kort, när vi lägger fram vår höstbudget, att ge besked om hur vi ser på behovet av resurstillskott inom svensk polis. Inom opposi-tionen sker det en auktion av polisplatser. Det började med 1 000 poliser. Nu är det 2 000. Centern vill ha 2 500. Kristdemokraterna vill ha 3 000. Den auktionen kommer att pågå ända fram till valdagen. Men oavsett resultatet löser den inte de problem som svensk polis står inför. Under hela alliansregeringens tid tillförde ni mer pengar - samtidigt som utredningsresultaten sjönk. Det måste till mer än bara ytterligare resurser. Annars är risken att vi slösar bort skattebetalarnas pengar.


Anf. 59 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Där är vi faktiskt verkligen överens, Anders Ygeman. Det måste mer till än bara ökade resurser. Det är precis det som jag efterfrågar. Hur kan man då stärka de poliser som vi har så att de inte väljer att sluta eller göra någonting annat? Personalpolitiken inom polisen måste förbättras. Är det så att en organisation inte klarar av det på egen hand tycker jag att det statsråd som är ytterst ansvarig måste ta det ansvaret och se till att organisationen når upp till det.

Vi har fått höra att svensk polis har genomgått den mest omfattande organisationsförändringen inom staten på många år. En omorganisation får inte ta så mycket kraft och tid som denna har gjort. Jag vet stora bolag runt om i världen som gör omorganisationer som inte tar den här kraften och den här tiden. De är inte så utsatta som svensk polis är i dag. Sverige lämnas i ett otryggt läge.

Det är inte rimligt att det ser ut som det gör i dag i Sverige och att vi har färre poliser - visserligen beroende på när man mäter. Men då var då, nu är nu. Jag tror att detta ändå är en vanlig uppfattning. Tittar man runt omkring sig, till exempel i vår glesbygd, ser man att poliskontoren stängs. Var är då dina poliser, Anders Ygeman?


Anf. 60 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Som jag tidigare gett uttryck för i medierna tror jag att en bärande förklaring till att vi inte har nått tillräckligt långt med polisreformen är de yttre påfrestningar vi haft. Vi har haft ett omfattande asylmottagande, det största i modern tid. Vi har haft ett förhöjt terrorhot på en nivå som vi aldrig tidigare sett i Sverige. Vi har haft gränskontroll för första gången sedan 1994. Samtidigt genomför vi den största polisomorganisationen sedan 1965. Det är alldeles självklart att det innebär påfrestningar för svensk polis. Jag vill understryka att jag tycker att väldigt många av de polismän och poliskvinnor vi har i Sverige gör ett alldeles förträffligt arbete men alldeles för sällan får höra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tänkte att jag skulle göra en litterär liknelse. Det tillhör inte vardagligheterna. Jag citerar från boken Polis, polis, potatismos! av Sjöwall Wahlöö.

"Samtidigt gnisslade det allt mer i det polisiära maskineriet som var överansträngt, delvis på grund av personalbrist, men huvudsakligen av andra orsaker.

Det gällde inte i främsta hand att skaffa fler poliser utan bättre poliser, men det tycktes ingen ha tänkt på.

Tänkte Lennart Kollberg."

Den här boken skrevs 1969, fyra år efter att den stora polisreformen genomfördes. Den som kan sin Sjöwall Wahlöö vet att den här kritiken mot omorganisationen går igenom alla böcker. Den sista boken, Terroristerna, utkom väl ungefär på 80-talet.

Jag delar Alexandra Anstrells uppfattning att vi har rätt att ställa höga krav på att omorganisationen ska ha ett högt tempo. Men vi måste nog också ha förståelse för att en omorganisation av Sveriges i särklass största myndighet i en tid när vi har extrema påfrestningar utifrån inte kommer att gå helt smärtfritt förbi.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.