Permanenta undantag i detaljplaner

Interpellation 2015/16:603 av Hans Rothenberg (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-28
Överlämnad
2016-04-28
Anmäld
2016-04-29
Svarsdatum
2016-05-17
Besvarad
2016-05-17
Sista svarsdatum
2016-05-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

Den rådande flyktingströmmen till Sverige försvårar en redan pressad bostadssituation. Boverket har signalerat att regeringen måste gå vidare och på ett rättssäkert sätt medge tidsbegränsade undantag från delar av plan- och bygglagen. Tidigare bostadsminister Mehmet Kaplan har aviserat att vissa undantag kan göras, att anpassningar ska medges när det gäller tekniska egenskapskrav för tillfälliga anläggningsboenden och att det också finns anledning att gå vidare med regelförenklingsarbetet.

Många människor i Sverige väntar på en bostad. Många av dem är ungdomar. De behöver sin första bostad.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

Är statsrådet redo att göra permanenta undantag i detaljplaner, regler och byggnormer för ungdomsbostäder på samma sätt som för asylboenden?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:603, Permanenta undantag i detaljplaner

Interpellationsdebatt 2015/16:603

Webb-tv: Permanenta undantag i detaljplaner

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 75 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Hans Rothenberg har frågat mig om jag är redo att göra permanenta undantag i detaljplaner, regler och byggnormer för ungdomsbostäder på samma sätt som för asylboenden.

Regeringen beslutade under hösten 2015 om förändringar i plan- och byggförordningen med syfte att underlätta för Migrationsverket att förlägga det stora antal personer som sökte asyl i Sverige. Förändringarna i förordningen avser tillfälliga anläggningsboenden och innebär att en kommun i sin roll som tillsynsmyndighet ska bortse från krav på hushållning med energi, vatten och avfall, och att vissa andra krav på byggnader ska anpassas till förutsättningarna i det enskilda fallet.

Begreppet ungdomsbostäder finns sedan den 1 juli 2014 inte längre författningsreglerat. Boverkets byggregler ändrades då på flera punkter för att göra det möjligt att genom ny- eller ombyggnad uppföra bostäder med mindre ytor. Jämfört med de regler som gällde tidigare räcker det numera att det till exempel finns utrymme för en säng som också kan användas som soffa eller för ett bord som växelvis kan användas som matplats och arbetsplats. Därmed kan en bostad enligt gällande regler och med tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga byggas inom en yta på ca 21 kvadratmeter.

Den 1 juli 2014 infördes också en definition av studentbostad i Boverkets byggregler. En studentbostad är, när det handlar om byggande, en bostad avsedd för studerande vid universitet eller högskola. I sådana bostäder kan ännu fler funktioner i bostaden tillgodoses inom samma utrymme och en studentbostad kan därför byggas inom en yta på ca 16 kvadratmeter.

Kraven på detaljplaner, deras tillämpning och möjligheter till undantag, regleras till skillnad från byggreglerna inte av regeringen eller Boverket. De regleras i lag och tillämpas direkt av kommunerna.

Regeringen delar interpellantens syn att fler bostäder behöver byggas, inte minst bostäder som unga har råd att bo i. Därför inför regeringen ett investeringsstöd riktat mot små klimatsmarta lägenheter med ett krav på överkomliga hyror.

Regeringen kommer också att fortsätta arbetet med att förändra plan- och byggreglerna i syfte att förenkla, främja konkurrens och korta tiden från idé till färdigt hem. Vi är beredda att fortsätta utveckla bostadspolitiken tills byggtakten möter behoven på bostadsmarknaden. Med det syftet har regeringen bjudit in fem oppositionspartier till de bostadspolitiska samtal som för närvarande pågår.


Anf. 76 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Trevligt att mötas. Det var några år sedan vi stod här och debatterade med varandra. Då var rollerna något ombytta. Verkligheten har hunnit förändras sedan dess.

Det vi ser i dag, migrationsströmmarna till Sverige, ställer stora krav på Sveriges förmåga att också tillgodose människors behov av en värdig och väl fungerande bostad.

Det är bra att det har tagits steg för att se till att det tillförs fler bostäder till människor som verkligen behöver det och att det har blivit vissa regelförenklingar i samband med etablerandet av bostäder för nyanlända.

Jag ställde en skriftlig fråga i vintras till ministerns företrädare, Mehmet Kaplan, om vilka regelförändringar i plan- och bygglagen som regeringen avsåg att vidta. Jag fick inte så mycket svar då, men jag återkom på upploppet i en frågestund där jag av talmannen vänligen fick ordet för att ställa denna fråga. Det blev inte ett mycket klarare svar där, så då tänkte jag att jag skulle ta en debatt med ministern. Och det gläder mig att det är Per Bolund som står här, för jag väntar mig att det nu kommer att bli klara och tydliga besked.

Jag gjorde en liten precisering av min frågeställning till att gälla ungdomsbostäder och inte bara rent allmänt vilka ändringar i plan- och bygglagen som regeringen avser att vidta. Jag tackar för svaret. Det var återigen inte särskilt klargörande när det gäller vilka förändringar regeringen avser att göra.

De exempel på förändringar som Per Bolund redogör för här är mycket av det som skedde under alliansregeringens tid. Begreppet ungdomsbostäder, som inte finns längre, och att Boverkets byggregler ändrades var det alliansregeringen som låg bakom. Definitionen av studentbostäder och möjligheten att bygga dem på ett enklare sätt var det också alliansregeringen som låg bakom.

Jag är väldigt nyfiken på vad det är för agenda som regeringen har här. Ni säger att ni vill ha samtal med fem oppositionspartier. Det är väl ganska bra att inför den typen av samtal visa korten och tala om vad som är ens intentioner. Det blir då liksom lite lättare att förbereda sig för de samtalen, för det är en utmaning som vi har att kunna få fler bostäder i Sverige.

Sverige är ett samhälle där det finns väldigt många ensamhushåll, det vill säga att det behövs fler bostäder per capita här än vad det gör i många andra länder. Om genomsnittsfamiljen innehåller fyra personer behövs det färre bostäder än om genomsnittsbostäderna innehåller 1,3 personer, som ungefär är fallet i Sverige. Det gör att vi inte längre bara kan tala om att göra förenklingar för asylsökande och för ungdomar. Jag är ute efter att vi måste ha permanenta regelförenklingar för alla sorters bostäder.

I dag är ett av de stora samhällsproblemen som minskar rörligheten att människor avstår från att söka arbete för sin försörjning på annan ort på grund av att det inte finns bostäder. Jag ställer därför frågan igen: Vilka konkreta förenklingar vill regeringen göra?


Anf. 77 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack, Hans Rothenberg, för interpellationen! Jag tycker att det är ett viktigt område, och det är klart att det är väldigt viktigt att vi gör allt vi kan för att se till att bostadssituationen blir betydligt bättre än vad den är i dag. Det är uppenbart att det finns en stor brist i väldigt många av Sveriges kommuner.

Samtidigt tycker jag att det är viktigt, för att den här debatten ska bli lite nyanserad, att titta på vad som faktiskt händer. Det är en utveckling på bostadsmarknaden som går väldigt snabbt. Vi har mycket höga byggtal jämfört med hur det har sett ut under de gångna åren. Enligt Boverkets prognos började 48 000 bostäder att byggas 2015. Det är en ökning med 25 procent jämfört med året innan. I år är prognosen att det ska påbörjas runt 53 500 bostäder - ytterligare ett stort steg framåt. Prognosen pekar också på att ökningen kommer att fortsätta även under kommande år.

Det är glädjande att det nu kommer ett ökat byggande på plats, att vi bättre kommer att kunna matcha tillgången på bostäder med den stora efterfrågan som finns. Samtidigt kan vi konstatera att även om bostadsbyggandet ökar snabbt är nivåerna inte tillräckliga för att motsvara befolkningsökningen, inte minst nu när det har kommit väldigt många människor till vårt land. Bostadsbyggandet är nu det högsta sedan 90-talet, alltså på snart 30 år, så någonting rätt tycker jag nog ändå att den här regeringen gör.

Sedan är det inte så att vi inte har fattat några beslut från regeringens sida, utan vi har kommit med kraftfulla åtgärder för att se till att det finns möjlighet att öka byggandet. Det handlar om stimulanser till bostadssektorn, men det handlar också om regelförenklingar. Till exempel har vi förkortat överklagandeprocessen, lagt fram en ny bullerförordning för att möjliggöra byggande och satsat på energieffektiva och klimatsmarta hyresfastigheter. Det gör att vi nu ser att det sker en stor förändring när det gäller till exempel byggandet av hyreslägenheter, där allmännyttan har vänt en ganska lång trend av decennier med minskat byggande till att nu i stället öka byggandet.

Det görs alltså regelförändringar som leder till ökat byggande. Men jag skulle framför allt vilja lyfta fram den största bostadspolitiska satsningen som har gjorts på över 20 år. Vi satsar nu 6 miljarder kronor på årsbasis för att just stimulera fram det som det kanske finns allra störst behov av på marknaden, nämligen små energieffektiva lågkostnadslägenheter, det vill säga lägenheter som inte har särskilt hög hyra. Det är verkligen en möjlighet för de ungdomar som står utan bostad och som behöver få in en fot på bostadsmarknaden, men också för många av de människor som har kommit till vårt land.

Regeringens ambition är självklart att fortsätta att driva på utvecklingen. Vi tittar på många olika förslag på hur man skulle kunna förenkla byggregler och snabba upp byggprocesser.

Redan med de regler som finns i dag finns det faktiskt stora möjligheter att bygga mer, även om vi tittar på hur kommunerna faktiskt använder de regelverk som finns. Ett exempel är att det byggs fyra gånger mer per capita i Sundbyberg än i Danderyd, så uppenbarligen är vissa kommuner mer kreativa i att med dagens byggregler se till att det byggs mer.

Jag är glad att vi har tagit stora kliv framåt och utvecklat bostadspolitiken kraftfullt. Därmed kommer det att byggas fler bostäder med den redan nu ökade byggtakten. Jag är också glad över att vi har bostadspolitiska samtal med oppositionspartierna. I de samtalen har de partier som blivit inbjudna men också regeringen fört fram förslag på hur vi kan öka byggandet.

Jag hoppas att Hans Rothenberg ursäktar, men vi tycker nog att samtal som förs om bostadsbyggandet gärna ska föras runt bordet och att det är bra om vi tillsammans kan utforma förslagen och reglerna. Därför kanske inte det bästa är att lyfta fram de förslagen här.


Anf. 78 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Det är bra, Per Bolund, att ni gör något. Jag säger inte att regeringen inte gör någonting. Men det skulle behöva göras så mycket mer. I den situation som vi har i Sverige med 100 000-150 000 människor som kommer till vårt land varje år behövs det rejält med nya bostäder, och de behövs ganska snabbt. Då måste hinder rivas. Det behövs mer av ett alexanderhugg i systemet än de finjusteringar som ministern här presenterar.

Min kollega Ewa Thalén Finné hade en interpellationsdebatt med ministerns företrädare Mehmet Kaplan just om de här frågorna. Jag har tittat i protokollet, och det finns inga tydliga och klara besked om i vilken riktning regeringen vill ta den här frågan för att kunna göra en riktigt rejäl inbrytning så att det blir fler bostäder på ganska kort tid, vilket behövs.

Vad vill då Moderaterna göra i sammanhanget? Vi vill ha en modern bostadspolitik som ger långsiktiga, sunda spelregler. Vi är inte beredda att gå in med statliga subventioner för att öka nyproduktionen. Det ska inte vara mer skattepengar som går ned i byggbolagens fickor.

Vi vill skapa förutsättningar för en bostadsmarknad där människor själva kan välja boende efter sina behov under olika skeden av livet. Ett av de viktigaste skedena i livet är flytten till den första bostaden. Därför behöver man göra vissa ingrepp i regelsystemen, snabba på byggprocessen, förändra möjligheten att överklaga byggbeslut, ha en privat initiativrätt, möjlighet till jämförelse mellan kommuner och minskade obligatoriska krav på detaljplan.

Vi vill att fler detaljplaner ska kunna antas av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen, och det är någonting som finns i en proposition färdig att antas. Lagrådet har sagt okej till detta. Men regeringen har sagt nej.

Moderaterna och Alliansen har presenterat klara och tydliga intentioner om att vi vill begränsa antalet personer som har rätt att överklaga. Vi vill avgiftsbelägga överklaganden och ta bort länsstyrelserna som överklagandeinstans för detaljplan och områdesbestämmelser. Det kan korta processen med i genomsnitt fyra och en halv månad, och det spelar roll på ett år som har tolv månader när 100 000 människor behöver ha nya bostäder, när det redan finns ungdomar i Sverige som behöver bostad och vi behöver ha fler bostäder för att klara av den livsnödvändiga och nyttiga cirkulation på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden som vårt samhälle behöver. Då måste man göra lite mer än att bara skrapa i kanten.

När det gäller studentbostäder vill vi, utöver att förkorta plan- och byggprocesserna med tidsgränser och utöver att lätta på reglerna för tekniska egenskapskrav för utformningsregler, ha en översyn av marktillgången nära universitet och högskolor i syfte att frigöra mark för boende. Sverige är ett stort land, men det är alltid brist på mark när det ska byggas.

Regeringen har möjlighet att ge uppdrag till Akademiska Hus, det statliga bolaget, att ta fram volymmål för bostadsbyggandet. Man kan också förbättra möjligheten för universiteten att bygga och förvalta studentbostäder. Det är bra för campus, och det är bra för hela samhället att få mer av boende, för när en människa vet var hon har sina rötter och tryggheten i att gå hem efter en skoldag eller en arbetsdag, då får vi ett samhälle i harmoni.

Jag väntar fortfarande på konkreta förslag.


Anf. 79 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Låt oss konstatera att byggtakten har ökat ganska avsevärt sedan den här regeringen tillträdde. Det är någonting som vi borde kunna glädjas åt, både Hans Rothenberg och jag.

Självklart är vi inte nöjda med detta från regeringens sida. Vi fortsätter att jobba aktivt, och vi har ju såklart en helt annan syn än Hans Rothenberg på de statliga stöd som införs. Genom att vi ställer krav på att hyrorna i de fastigheter som byggs inte går upp på ett sätt som gör att de blir svårtillgängliga för människor med låga inkomster blir det inte heller som Hans Rothenberg befarar: att pengarna, som han uttrycker det, glider ned i byggherrarnas fickor. I stället kommer de att göra nytta i form av att det blir fler nya bostäder, just hyreslägenheter som väldigt många unga efterfrågar, eftersom man kanske inte vill gå in i sitt livs största affär bara för att man behöver en bostad. Man kanske vill vara mer flexibel och kunna till exempel resa eller göra andra saker.

Det är också bra för de företag som försöker rekrytera personer som ska kunna komma hit och arbeta, kanske inte permanent utan bara under en viss tid. Då är det bra om det finns en lägenhet att hyra under den perioden i stället för att man måste gå in på bostadsmarknaden och lägga ned en väldigt stor summa pengar.

Det är alltså stora och viktiga steg framåt, och vi vet också historiskt att när man har haft stor bostadsbrist och försökt åtgärda det med olika typer av stöd för att göra det möjligt att bygga de lägenheter som framför allt efterfrågas på bostadsmarknaden så har det också varit funktionellt och gett effekter.

Vi fortsätter dock att titta brett på olika former av förslag för att korta byggtider och göra det lättare att bygga mer. Bland annat har vi, som jag sa, tittat på överklagandeprocesserna och tagit bort instanser just för att kunna korta överklagandetiderna. Vi tittar självklart också på vilka förhållanden som ska gälla när man bygger husen, vilka krav som ska ställas och om de kraven innebär hinder som gör att man genom att göra förändringar skulle kunna bygga mer.

Detta är också frågor som ligger på bordet i de politiska samtal som nu förs med regeringen och oppositionspartierna. Om Hans Rothenberg inte litar på mig i den frågan så kan han ju prata med sina representanter på de mötena och se att det här är just de förslag som diskuteras i de bostadspolitiska samtalen. Min förhoppning där är att vi verkligen kommer att komma fram.

Jag tycker att det är viktigt att man nyanserar debatten och ser att det är stor skillnad mellan byggnader som ska stå på en plats under en kort tid och byggnader i vilka personer ska vistas under en kort tid. Jag tycker att det finns en viss sammanblandning i den fråga som Hans Rothenberg ställer. Ett hotell till exempel är ett hus där man generellt sett vistas en ganska kort tid, och därför kan man också göra undantag från byggregler och till exempel ha rum som saknar fönster, vilket kanske inte skulle accepteras om det gäller ett permanent boende där man bor lång tid.

Det var också det som gjorde att vi när vi gjorde förändringen för asylboenden kunde ta steg att inte ställa samma krav. Vi vet ju att detta är boenden där människor befinner sig under en begränsad tid och inte under en lång tid. Därför tycker jag att det var ett riktigt och rätt beslut, som ju också finns i den överenskommelse om migration som många oppositionspartier kom överens med regeringen om.

När det gäller Akademiska Hus kan vi konstatera att det nu byggs betydligt fler studentlägenheter, vilket jag tycker är alldeles utmärkt. Även där försöker vi se hur vi kan skapa bättre förutsättningar för dem att bygga mer.

I opposition kan man kosta på sig att kasta ur sig förslag och komma med massor av idéer medan man i regering har ett stort ansvar att se till att de idéer som tas fram faktiskt är genomförbara, fungerar och också leder till en hälsosam boendemiljö. Detta gör att beredningstiderna ibland kan ta tid, men det är viktigt.


Anf. 80 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Tack för den övergången! Det var precis det som alliansregeringen gjorde: Vi hade en färdig proposition som bara var att klubba vidare, men den sa ni nej tack till. Man ska vara kreativ i opposition, men man ska också vara öppen och mottaglig när man är i majoritet för att kunna stå bakom goda förslag.

Bostadsfrågan är en av Sveriges största samhällsutmaningar. Bostadsbyggandet måste öka kraftigt, och det befintliga bostadsbeståndet måste nyttjas bättre. Sverige ska vara ett land där det är självklart att man enkelt kan få tag i en bostad, lika självklart som det bör vara att man enkelt kan få tag i ett jobb. Det är inte rimligt att man måste ha kontakter eller väletablerade föräldrar för att kunna få tag i en första bostad, och därför behövs det rejäla regelförenklingar och snabbare handläggningstider och plan- och bygglovsprocesser.

Sverige behöver en politik för en långsiktigt bättre fungerande bygg- och bostadsmarknader än vad vi har i dag. Ministern talar om att det ska vara skäliga hyresnivåer, men vad är det som driver upp byggkostnaderna? Det är ju regler och bestämmelser som ofta gör det dyrare att bygga, och någonstans måste det betalas. Det betalas alltid av konsumenten i sista hand är, i det här fallet den som bor, det vill säga hyresgästen eller ägaren av bostaden.

Permanenta förändringar av byggregler och förenklingar av plan- och byggprocesser för att skapa fler bostäder behöver inte innebära en försämring. Ni behöver inte vara rädda för den saken. Om det nu är så att Moderaterna och Alliansen har lagt fram goda förslag när det gäller detta hoppas jag verkligen att samtalen kommer att mynna ut i konkreta och bra förslag.

Vad jag var nyfiken på var dock att få höra vad regeringen har för ingångsvärden, för dem har jag inte hört så väldigt mycket om.


Anf. 81 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Det beklagar jag. Jag tycker att jag har gett tydliga svar om att vi tittar både på överklagandeprocesser och ser var det finns möjligheter att korta ned tiderna och på till exempel byggregler och vilka krav som ställs vid nybyggnation. Det är samtal som vi för där vi också lyssnar på oppositionspartierna. Det är så man gör när man för samtal om viktiga politikområden, det vill säga att man också lyssnar på de förslag som kommer från andra parter.

Samtidigt vet vi att förslag måste beredas inom Regeringskansliet. Det hoppas jag att Hans Rothenberg kommer ihåg från allianspartiernas tid i Regeringskansliet. Vi kan konstatera att allianspartierna under sin tid i regeringen hade åtta år på sig att genomföra åtgärder. Nu kommer de med krav på att vi ska införa permanenta förändringar av regelverken och permanenta undantag i detaljplaner, regler och byggnormer för att kunna bygga mer. Man kan fråga sig varför de inte tog de initiativen under de åtta år som de hade på sina händer.

Vi tittar såklart på de förslag som finns. Om man vill åstadkomma en permanent förbättrad bostadsmarknad tror vi att det är bättre att ha kvar lagstiftningsmakten i riksdagen och inte föra över den till regeringen som ett stort undantag skulle göra. I stället ska man göra förändringar av lagstiftningen där det är relevant för att just skapa möjligheter för ökat byggande. Det är regeringens agenda. Det är också det vi diskuterar i de bostadspolitiska samtalen.

Jag är glad att det nu byggs betydligt mycket mer bostäder än vad det gjorde för några år sedan i Sverige. Det är en utveckling som regeringen fortsätter att understödja där vi kommer att komma med ytterligare förslag. Jag vill gärna se att vi gör det i bred samverkan i Sveriges riksdag. Därför har vi också bjudit in till bostadspolitiska samtal.

Vi går in med en väldigt konstruktiv agenda. Vi vill gärna hitta överenskommelser. Vi hoppas på att det finns samma beredskap från oppositionspartierna. Då finns det förutsättningar för att skapa ett långsiktigt och stabilt regelverk som gör att det finns möjligheter för byggherrar att bygga betydligt mer än vad som görs även i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.