Översyn av Arbetsförmedlingen

Interpellation 2015/16:719 av Annika Qarlsson (C)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-06-09
Överlämnad
2016-06-10
Anmäld
2016-06-13
Sista svarsdatum
2016-06-28
Svarsdatum
2016-09-01
Besvarad
2016-09-01

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Jobb förmedlas oftast genom kontakter. Nio av tio jobb förmedlas via släkt, vänner, jobbarkompisar, grannar med mera. De som står utanför arbetsmarknaden saknar ofta nätverk. Därför behöver arbetslösa en säljare som bygger nätverk och skapar kontakter åt dem. Detta är särskilt viktigt om den arbetssökande helt saknar nätverk eller över huvud taget kunskap om det svenska samhället. Arbetsgivarna å sin sida behöver Arbetsförmedlingen för att hitta de arbetssökande som de vill anställa.

Det är detta uppdrag, dessa två sidor, som Arbetsförmedlingen inte svarar upp mot och som gör att förtroendet för Arbetsförmedlingen är så lågt. Att Arbetsförmedlingen inte fungerar är ingen nyhet. Sitt namn till trots klarar myndigheten inte uppgiften att förmedla arbete. I Förtroendebarometern för 2015 säger endast 11 procent av de tillfrågade att de har ganska eller mycket stort förtroende för Arbetsförmedlingen. Det är lägre än för någon annan myndighet, företag, organisation eller massmedium i mätningen.

Just nu rullar hjulen för fullt och det är glädjande många som får jobb. Många företag vill anställa men hittar inte några personer att rekrytera. Nu är det uppenbart läge för att få in fler i arbete, speciellt många av de som har haft svårt att få jobb. Flera matchnings- och rekryteringsföretag som är underleverantörer till Arbetsförmedlingen signalerar att myndigheten inte anvisar de arbetssökande till matchnings- och rekryteringsföretagens program.

Detta är mycket allvarliga signaler som är till skada för enskilda personer och för företag men också för hela samhällsekonomin. Kritiken mot Arbetsförmedlingen är inte ny. Därför tillsatte den förra regeringen en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Tyvärr lades den ned av den nuvarande regeringen halvvägs in i sitt arbete. Riksdagen har två gånger gett regeringen till känna att översynen ska återupptas, men ännu har ingenting hänt.

Arbetsförmedlingens uppdrag är som att sitta på alla stolar som går att sitta på. Samtidigt. Arbetsförmedlingen ska sköta arbetsmarknadens funktionssätt med matchning och utbildningsinsatser. Den ska bygga förtroende med de arbetssökande och samtidigt vara den myndighet som beslutar om a-kassan. Den ska vara utförare av tjänster och samtidigt upphandla konkurrenter och även bedöma sina konkurrenter. Den ska söka upp företagen, bygga förtroende och sälja in sina tjänster. Det vore bättre att dela upp ansvaret och renodla uppdraget så att var och en bättre kan göra det som förväntas av en – och göra det bra.

Varför inte renodla Arbetsförmedlingens uppdrag till ett myndighetsuppdrag och i stället låta andra aktörer ansvara för utbildnings- och förmedlingsinsatser mot prestationsbaserad ersättning? Då skulle ersättning betalas ut till aktören vid utfört uppdrag – utbildning eller varaktigt jobb. Betalningen skulle vara beroende av utfallet av insatsen.

Det finns intresse från många håll, senast tydligt uttalat av en partikamrat till arbetsmarknadsministern, om att få genomföra ett regionalt försöksprojekt i Malmö, där Arbetsförmedlingen i dag har svårt att klara sitt uppdrag och arbetslösheten har varit en av de högsta i Sveriges under lång tid. Centerpartiet har tidigare föreslagit detta och anser att det är ett intressant område med stora utmaningar samt att det är bra att få erfarenheter av ett pilotprojekt. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson följande:

 

När kommer ministern att återuppta översynen av Arbetsförmedlingen?

Är ministern beredd att renodla Arbetsförmedlingens uppdrag till ett myndighetsuppdrag och låta andra aktörer ansvara för utbildnings- och förmedlingsinsatser mot prestationsbaserad ersättning?

Är ministern beredd att testa ett regionalt pilotprojekt för alternativ till Arbetsförmedlingen i Malmö?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:719, Översyn av Arbetsförmedlingen

Interpellationsdebatt 2015/16:719

Webb-tv: Översyn av Arbetsförmedlingen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Annika Qarlsson har frågat mig när jag kommer att återuppta översynen av Arbetsförmedlingen samt om jag är beredd att renodla Arbetsförmedlingens uppdrag till ett myndighetsuppdrag och låta andra aktörer ansvara för utbildnings- och förmedlingsinsatser mot prestationsbaserad ersättning. Annika Qarlsson har även frågat mig om jag är beredd att testa ett regionalt pilotprojekt för alternativ till Arbetsförmedlingen i Malmö.

Samma frågor ställdes till mig före sommaren och besvarades den 23 juni, men jag kan besvara dem på nytt. Regeringen beslutade den 22 juni 2016 om direktiv till en särskild utredare att analysera hur statens åtagande och Arbetsförmedlingens uppdrag kan utformas för att så effektivt som möjligt bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringen har utsett Cecilia Fahlberg till särskild utredare. En huvudsekreterare för utredningen är tillsatt, och arbetet med att inrätta utredningens kansli pågår just nu.

Översynen är bred och tar sin utgångspunkt i att många aktörer - statliga, regionala, kommunala, privata och ideella - påverkar hur arbetsmarknaden fungerar. För att på lång sikt säkerställa att samhällets samlade resurser används så effektivt som möjligt ska utredaren belysa ett antal områden.

I uppdraget ingår bland annat att analysera Arbetsförmedlingens uppdrag och att föreslå förändringar. Det ingår också att analysera hur användningen av olika typer av externa leverantörer inom arbetsmarknadspolitiken, till exempel för utbildnings- och förmedlingsinsatser, kan bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

I uppdraget ingår även att föreslå förändringar som kan förbättra förutsättningarna för samverkan och ansvarsfördelning på lokal, regional och nationell nivå. Regeringen har betonat kommunernas roll för en väl fungerande arbetsmarknad och på olika sätt stimulerat samarbete mellan kommuner och Arbetsförmedlingen.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2019. Vissa delar av uppdraget, bland annat de om externa leverantörer och samspelet mellan stat och kommuner, ska delredovisas senast den 31 oktober 2017. Utvecklingen av arbetsmarknadspolitiken och förändringsarbetet inom Arbetsförmedlingen fortsätter även under utredningstiden.


Anf. 2 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Det är roligt att vara tillbaka i kammaren!

Jag välkomnar att utredningen och översynen är på gång. Det har varit efterlängtat att den ska komma igång igen.

Vi kan se att vi i dag har högkonjunktur. Vi har bra utveckling på många delar av arbetsmarknaden. Men vi har också bekymmer.

Arbetstagare som vill arbeta och företagare som vill anställa måste snabbt kunna hitta varandra. Det är en förutsättning för att arbetslösheten ska kunna minska och svenska företags kompetensförsörjning säkras. De har svårigheter att göra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det finns många lediga platser förväntas arbetslösheten generellt sjunka. Sedan finanskrisen har dock matchningen försämrats. Det finns ett stort antal lediga platser, men arbetslösheten har inte minskat i den grad som skulle kunna förväntas.

Om inte arbetslösheten pressas ned finns det risk att den permanentas. Det vore ett svek, särskilt för de hundratusentals personer som i dag är öppet arbetslösa eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Andelen företag som använder Arbetsförmedlingen för att rekrytera sjunker stadigt, och hälften av företagen som försökt rekrytera via Arbetsförmedlingen uppger att det fungerat dåligt. En försvinnande liten del av småföretagen väljer att vända sig till Arbetsförmedlingen. Allmänhetens förtroende för Arbetsförmedlingen är mycket lågt.

Till stor del är detta politikens fel. Myndighetens olika och ibland motstridiga roller skapar osäkerhet och ineffektivitet. Arbetslösa tvingas in i program och åtgärder som jobbskaparna ratar. Det är inte bra för de jobbsökande, som får svårare att hitta ett arbete. Det är inte bra för företagen, som får svårare att hitta rätt arbetskraft. Det är inte bra för skattebetalarna, som inte får valuta för sina pengar. Och det är inte bra för Arbetsförmedlingens anställda, som ålagts omöjliga arbetsuppgifter.

Nu har översynen av Arbetsförmedlingen åter kommit igång. Jag välkomnar det. Men det har gått två år i onödan.

Min följdfråga är om översynen av Arbetsförmedlingen inrättats för att riksdagen så krävt genom två tillkännagivanden. Eller tillsätts översynen för att även arbetsmarknadsministern och den nuvarande regeringen anser att en översyn av AF behövs?


Anf. 3 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Fru talman! Ja, det är helt riktigt som Annika Qarlsson säger: Vi har betydande utmaningar när det gäller matchningen på arbetsmarknaden. Vi har ju rekordhög sysselsättningsgrad och rekordmånga lediga jobb. Trots att vi har hög arbetslöshet är det alltså arbetsgivare som har svårt att hitta rätt personal till jobben.

Vi vet att utbildningsnivån är bland det absolut viktigaste - både generellt och eftersom många av de lediga jobben kräver specialkompetens inom områden där den inte alltid finns hos de arbetslösa.

En tydlig vattendelare går också mellan dem som har gymnasiekompetens och dem som inte har det. Det kommer vi inte att kunna lösa enbart med arbetsmarknadspolitik, utan det krävs stora satsningar på utbildningssystemet som regeringen också gör - mycket stora satsningar på ett så kallat kunskapslyft.

Det här är viktigt. Men det handlar också om att förändra sättet att jobba så att man kan möta arbetsgivarna på ett helt annat sätt. Den förändringen är redan inledd på Arbetsförmedlingen. Den inleddes direkt då vi tillträdde.

Nu satsar man stora resurser på att rekrytera personal med rätt kompetens för att möta arbetsgivarnas behov. I år har man till exempel öppnat ett nytt arbetsgivarcentrum i Solna. Man kommer att skapa fler sådana, som särskilt möter och hjälper arbetsgivare. Man rekryterar särskilda resurser lokalt, som också möter arbetsgivarnas behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är alltså en förändring som pågår inom Arbetsförmedlingen. Det är viktigt att förändringsarbetet inom AF inte väntar på en utredning utan pågår hela tiden. Men det är min övertygelse att vi också behöver lyfta blicken och göra en bred översyn, inte bara av AF utan av hela den statliga arbetsmarknadspolitiken och statens roll i arbetsmarknadspolitiken.

Det är självklart att Arbetsförmedlingen är huvudaktören från statens sida, men den är inte den enda aktören. Det är viktigt att se hur både myndigheten och hela arbetsmarknadspolitiken fungerar och bör fungera i framtiden. Det är därför utredningen har ett brett direktiv och kan ta egna initiativ på en lång rad områden.

Jag tror att det är nödvändigt att säkerställa att vi har en arbetsmarknadspolitik och en statlig aktör som är väl avpassad för inte bara de utmaningar vi har i dag utan också dem som vi kommer att ha i morgon.


Anf. 4 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Jag välkomnar att utredningen är på plats. Jag kan tycka att det är olyckligt att det skulle behöva ta två år extra - det är faktiskt den tid som har gått sedan den förra regeringens tillsatta utredare fråntogs sitt uppdrag och man lade ned den utredningen, eller den översyn som redan var på gång.

Det finns många olika exempel som skulle kunna vara alternativ till hur man skulle kunna se det hela. Det är väl känt att vi i Centerpartiet länge har tittat på Australien och tycker att deras exempel i stor utsträckning går att använda i ett svenskt perspektiv. Arbetssökande placeras i olika kategorier och får olika typer av stöd och hjälp beroende på det. Men framför allt har man också andra aktörer som kan jobba mer riktat, mer samlat och betydligt mer kopplat till antingen branscher eller de kundgrupper man jobbar med.

Vi har tittat på detta och tagit inspiration av den delen. Jag vet att det finns många andra länder som också har olika varianter på hur man lägger upp arbetet. Gemensamt är dock att man framför allt använder sig av andra aktörer, som kanske är mer specialiserade och kanske inte har ett helhetsansvar. Det har också gjort att man har kunnat renodla Arbetsförmedlingens uppdrag till att bli ett myndighetsuppdrag, där vissa delar självklart ska vara kvar i Arbetsförmedlingens hägn men inte nödvändigtvis ska omfatta stöd och hjälp in i företagen.

Tittar man på många av de aktörer som är duktiga på att få människor som står långt från arbetsmarknaden i jobb på olika sätt kan man se att ett antal av dem i dag är kompletterande aktörer, som är jätteduktiga på det här. Vi kan också se bemanningsbranschen, som har ett väldigt bra arbetssätt när det gäller dem som kommer hit. Det kanske finns saker de inte kan, men man fokuserar i stället på vad det är de kan och använder det för att hjälpa dem in.

Jag tror att det handlar om att se att det behövs många olika verktyg i verktygslådan för att vi ska kunna hjälpa alla dem som står utanför arbetsmarknaden. Det är en väldigt varierad grupp och kanske också en svårare grupp, som står längre från arbetsmarknaden än vad som varit fallet någon gång tidigare. Det gör att vi står inför stora utmaningar, som inte alltid bara handlar om att matcha med rätt arbetsgivare utan också om att förbereda och rusta med rätt resurser och kunskap för att denna grupp ska kunna ta plats på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Där ser jag att vi skulle behöva ha många av de här aktörerna. Många av dem är nu bekymrade, för de upplever att deras kompetens inte används så som de skulle vilja så att de kan vara med och bidra till att lösa Sveriges utmaningar.

När det gäller svaret vill jag få förtydligat om det i uppdraget till utredaren finns utrymme för att föreslå stora strukturella förändringar. Eller är det ett begränsat och stängt uppdrag? Jag uppfattar ändå ministerns svar som att det är ett öppet uppdrag med möjlighet att titta på andra typer av strukturella åtgärder som kan behövas och som gör att man får ett annat svar än det som finns i dag.

Jag skulle också vilja ha ytterligare en komplettering. I de flyktingströmmar som kom till Sverige häromåret har vi många som nu snart tar steget över och ska in på arbetsmarknaden. På vilket sätt står Arbetsförmedlingen rustad för att kunna ta hand om den puckeln?


Anf. 5 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Fru talman! Man är väl rustad för puckeln! Arbetsförmedlingen har naturligtvis jobbat på att förbereda sig för att det kommer att bli många fler etableringsuppdrag, och vi återkommer i budgetpropositionen med resurser till detta. Man strävar också efter att jobba mer systematiskt inom etableringsuppdraget, och jag tror att det är en av orsakerna till att vi kan se en förbättring av resultatet: fler som kommer ut i arbete nu än för två år sedan, trots att antalet människor man arbetar med har ökat. Jag tror att det går att göra betydande ytterligare förbättringar inom etableringsuppdraget.

Jag tror att det är bra att använda kompletterande aktörer. Jag har inget emot att en stor andel av resurserna används till kompletterande aktörer. Däremot tror jag att man ska se upp med hur många aktörer man jobbar med. När det var som mest hade Arbetsförmedlingen tusen leverantörer, och jag menar att det är väldigt många.

Jag har själv varit i Australien och tittat, och det som finns att lära där är att man jobbar med väsentligt färre aktörer. Jag tror att det är ungefär 50 aktörer totalt i landet som man kan ha ett närmare samarbete med och bygga långsiktiga relationer med från myndigheternas sida.

Det finns också skillnader gentemot Australien. Där är det bara den som är beroende av vad som skulle motsvara svenskt försörjningsstöd som har rätt till någon som helst arbetsförmedling. De andra har inte någon sådan möjlighet. Det vill jag givetvis inte ta efter, utan jag tycker att vi ska ha en bred arbetsförmedling som inte bara hjälper personer som är beroende av försörjningsstöd utan även väldigt många andra - kanske ännu bredare än i dag.

En annan lärdom från mitt besök i Australien i vintras var att de kompletterande aktörerna lade ungefär 25 procent på administration för att svara mot väldigt mycket kontrollåtgärder från staten. Det är en hög andel, tycker jag. Det är viktigt med kontroll, men det måste också vägas mot kostnaden och den tid som ska läggas på kontroll i förhållande till aktiva insatser för arbetssökande.

Det handlar naturligtvis, som Annika Qarlsson också säger, om att rusta individer. Många av dem som i dag är arbetslösa behöver betydande insatser för att rustas för arbetsmarknaden, inte minst utbildning men också mycket annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska svara på frågan. Cecilia Fahlberg har fått ett stort förtroende och ett brett uppdrag. Uppdraget är formulerat på ett sådant sätt att hon har stor frihet i vad hon kan föreslå. Det finns några delar som är särskilt utpekade, men hon har ett brett uppdrag att kunna komma med förslag.


Anf. 6 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Tack så mycket för svaret! En del i min fråga handlade om ifall man skulle våga testa ett pilotprojekt. Arbetsmarknadsministern har en partikamrat nere i Skåne, i Malmö, som har efterlyst något som av en händelse sammanfaller med något som Centerpartiet länge har drivit. Malmö har så mycket spännande, så många utmaningar inneboende i sin region som skulle göra det oerhört lämpligt med ett pilotprojekt.

I svaret är allting gömt inne i utredningen, skulle man kunna säga, eller lagt med stort förtroende till utredningen. Finns det någon möjlighet att man faktiskt prövar olika alternativ för att det också ska finnas ett större och bättre underlag när man sedan väl kommer till utredningens slutsatser? Finns det någon sådan öppning, där man skulle kunna prova ett pilotprojekt i Malmö?


Anf. 7 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Fru talman! Regeringen vill se större frihet för Arbetsförmedlingen och jobbar successivt med detta. Vi vill se mer utrymme för lokal och regional utformning av arbetsmarknadspolitiken, gärna i samarbete med kommunerna. Ett sådant arbete är inlett och har kommit ganska långt, men vi behöver göra ännu mer i den riktningen.

Möjligheten till pilotprojekt är inte alls beroende av utredningen, utan de kan naturligtvis sättas igång ändå. Jag vill gärna se en förändring av hela Arbetsförmedlingen i denna riktning, inte enbart på vissa orter. Men det är intressant att det kommunalråd i Malmö som har efterlyst pilotprojekt också sitter i Arbetsförmedlingens styrelse och på den vägen har möjlighet att påverka Arbetsförmedlingens hela utveckling.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.