Överskuldsättning

Interpellation 2006/07:228 av Frid, Egon (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-01-19
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2007-01-19
Svar fördröjt anmält
2007-01-25
Sista svarsdatum
2007-02-02
Besvarad
2007-02-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 januari

Interpellation

2006/07:228 Överskuldsättning

av Egon Frid (v)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Jag är djupt oroad över att den borgerliga regeringens försämringar när det gäller rätten till och nivån på a-kasseersättningen kommer att leda till att flera människor tvingas skuldsätta sig för att klara sina vardagliga utgifter.

I dag finns det över en halv miljon människor i kronofogdemyndighetens register över indrivningsärenden. Det saknas statistik över hur många personer som finns registrerade i inkassobolagens verksamhet.

Därför är det sannolikt att det finns ett stort antal överskuldsatta människor i vårt land. Ingen vet hur många barn som lever med föräldrar som är så kallade evighetsgäldenärer. Det är främst hushåll som saknar eller har små ekonomiska marginaler som hamnar i skuldfällan.

Det handlar ofta om människor som inte kunnat betala sina räkningar när de drabbats av arbetslöshet eller långtidssjukskrivningar. Steget från en så utsatt situation till att ta ett lån på dåliga villkor är inte långt. Sedan är skuldkarusellen ofta ett faktum. Snabba konsumtionskrediter med höga räntekostnader är en vanlig orsak till överskuldsättning. Marknaden för denna typ av lån som beviljas efter en så kallad förenklad kreditprövning har växt enormt de senaste åren, inte minst på Internet.

Det är inte svårt att snabbt bli beviljad ett lån på hundratusentals kronor utan säkerhet. Samtidigt som inkassoföretag gör miljonvinster genom att köpa och sälja fordringar har det uppstått nya produkter som till exempel ”skuldmäkling” och ”återfinansiering” där företaget ersätter de gamla lånen med nya.

Överskuldsättning är ett allvarligt samhällsproblem. Överskuldsatta människor löper ökad risk att slås ut socialt och stigmatiseras. Forskning visar att det finns säkra samband mellan fattigdom och psykisk och fysisk ohälsa liksom ökad dödlighet. Konsumentverket har i ett pm (2003:04) föreslagit ett antal åtgärder som syftar till att förbättra livsvillkoren för människor som är överskuldsatta.

I Finland finns den så kallade Garantistiftelsen som kan lämna borgen för att överskuldsatta personer ska kunna få s.k. sociala lån eller saneringslån för att få ekonomin i balans.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga justitieministern:

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att förbättra livsvillkoren för så kallade evighetsgäldenärer?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:228, Överskuldsättning

Interpellationsdebatt 2006/07:228

Webb-tv: Överskuldsättning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 24 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Egon Frid har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra livsvillkoren för så kallade evighetsgäldenärer. En självklar utgångspunkt är att alla människor har ett eget ansvar för sina skulder. Ibland kan det faktiskt inträffa händelser som man i vart fall inte helt kan styra över. Sjukdom och arbetslöshet eller ett personligt ansvar för sitt företag kan leda till, och leder till, att man hamnar på obestånd. I en sådan situation bör man kunna få sina skulder nedskrivna. Jag tror att det är till gagn inte bara för de skuldsatta utan även för samhällsekonomin att den möjligheten finns. Om skuldbördan anpassas skapas bättre förutsättningar för den enskilde att genom eget arbete öka sina vanliga inkomster - till nytta både för sig själv och för samhället. Samtidigt kan svartarbete motverkas. En sådan ordning ligger i linje med regeringens ambition att bryta utanförskapet. Skuldsaneringslagen ger överskuldsatta möjlighet att få skulderna nedskrivna. En ny skuldsaneringslag trädde i kraft den 1 januari. Den nya lagen innebär ett förenklat skuldsaneringsförfarande och kan på så sätt bidra till att komma åt några av problemen för evighetsgäldenärer. I en kommande översyn av vissa frågor rörande skuldnedskrivning bör flera åtgärder utredas, bland annat frågan om att införa absolut preskription. Men skuldsanering är inte möjlig för alla. En stor del av de överskuldsatta är småföretagare med skulder från näringsverksamhet. Företagare är i dag i princip uteslutna från möjligheten till skuldsanering. Jag menar att skälen för skuldnedskrivning många gånger kan vara väl så starka för företagare som för andra. Inte minst i ett tillväxtperspektiv är det viktigt att en företagare kan komma tillbaka efter att ha hamnat på obestånd. I den kommande översynen bör därför frågan om en skuldnedskrivning för näringsidkare tas med. Även om det finns skäl som talar för skuldnedskrivningar finns det andra motstående och viktiga intressen som naturligtvis måste vägas in. Det handlar om att jämka avtal och sätta ned privaträttsliga fordringar, det vill säga enskildas egendom. Alla lagändringar på området måste därför ske med beaktande av äganderätten och respekten för ingångna avtal.

Anf. 25 Egon Frid (V)
Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret. Frågan om överskuldsättning handlar verkligen om utanförskap och om den situation som människor i utanförskap lever i. Vi har en gemensam uppfattning där. Jag delar också den uppfattning som justitieministern gjorde gällande i början av sitt svar, nämligen att en självklar utgångspunkt för mig och Vänsterpartiet är att människor vill ta ansvar för sina skulder. Det är en viktig markering att göra. I dag har civilutskottet fått ta del av en föredragning från kronofogdemyndigheten om dessa speciella frågor om överskuldsättning och evighetsgäldenärer. Interpellationsdebatten kommer lägligt i samband med den informationen. Målet för oss i riksdagen och syftet med den här debatten är naturligtvis att hjälpa människor att komma till rätta, det vill säga att komma ifrån utanförskapet och få möjlighet att leva på sin lön samt känna att de gör rätt för sig. Tyvärr ser vi i dag en försvårad situation för överskuldsatta. Evighetsgäldenärerna tenderar att bli flera. Flera hamnar i skuldfällan. Jag känner också för den grupp småföretagare som, som justitieministern nämnde i sitt svar, i sin näringsverksamhet har drabbats av skulder men som inte kan bli föremål för skuldsaneringslagen. De har speciella problem. Vi ser också i dag att på grund av utvecklingen i samhället riskerar många att få sina inkomster sänkta till följd av försämrade ersättningsnivåer. Bland annat sker det en kostnadsökning inom till exempel boendesektorn. Vi ser också en mycket aggressiv marknadsföring av konsumtionsvaror med lånefinansiering som lockar många att köpa dyrt, vilket leder till ökad skuldsanering. Vi vet att över 500 000 personer finns i kronofogdemyndighetens register över indrivningsärenden. Det saknas dock, tyvärr, statistik över hur många som finns registrerade i inkassobolagens verksamheter. Det är därför sannolikt att det finns ett stort antal överskuldsatta i vårt land. Ingen vet heller hur många barn som lever med föräldrar som är så kallade evighetsgäldenärer. Vi vet bara att det är ett stort och växande problem. Vi vet att det är främst hushåll som saknar eller har små ekonomiska marginaler som hamnar i skuldfällan. Det handlar ofta om människor som inte har kunnat betala sina räkningar när de drabbas av arbetslöshet eller långtidssjukskrivningar. Steget från en sådan utsatt situation till att ta ett lån på dåliga villkor är inte långt. Normal skuldsättning blir under vissa skeenden överskuldsättning. Precis som ministern nämnde kan det ske vid skilsmässor, sjukdom, olycksfall eller beroendeproblem. Enligt uppgifter från kronofogdemyndigheten är evighetsgäldenärerna minst 16 000 personer, och då vet vi att det är personer som levt på existensminimum i över fem år. Det är en oerhört svår situation att ha en begränsad ekonomi under så lång tid. Överskuldsättning är ett allvarligt samhällsproblem, och vi vet att överskuldsatta människor löper ökad risk att slås ut socialt. Vi vet att 40 procent av de överskuldsatta har mer somatiska och psykiska sjukdomar än befolkningen i övrigt. Vi behöver arbeta tillsammans för att förbättra överskuldsattas situation. En följdfråga till ministern är hur ministern avser att agera för att hjälpa överskuldsatta att bli skuldfria.

Anf. 26 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Låt mig inleda med att tacka justitieministern för det svar som har givits på den här interpellationen och som gjort mig mycket glad. Jag har under förra mandatperioden drivit frågor kring de så kallade evighetsgäldenärerna i syfte att få till stånd en utredning, och jag ser nu att vi får den på ett eller annat sätt, inom rimlig tid, hoppas jag. Det är en svår problematik att hitta de rätta åtgärderna i de här ärendena, men vi måste försöka. Vi måste titta på vårt grannland Finland, som för några år sedan beslöt att staten inte ska verkställa fordringar efter 15 år. Fordringarna får alltså leva sitt liv, men man verkställer dem inte. Jag fick höra i dag att Finland nu tar ytterligare ett steg och helt enkelt inför en definitiv preskription av fordringar, på samma sätt som vi alltid har haft i det här landet när det gäller fordringar beträffande skatter och annat från det offentliga. Vi funderar nog ofta på vad det är för personer. Vi har fått höra att det i dag bedrivs lite forskning för att se vilka personer det är som är så skuldsatta och som aldrig kommer ur skuldfällan. Det var inte förvånande att vi fick uppgiften att det är personer som är sjuka eller förtidspensionerade, ofta med psykiska besvär. När det gäller frågan om vad det är för fordringar visar det sig ofta vara konsumentfordringar. Det kan vara från el- och telesidan eller från postorderföretag eller gälla andra konsumtionskrediter. Justitieministern talar i slutet av svaret om att vi måste ta hänsyn till de motstående intressena, intressena av att fordringsägaren får betalt. Då är det väldigt intressant att veta att kronofogden i dag nämner, på en direkt fråga från mig, att det inte är den ursprunglige fordringsägaren som driver in sitt krav ett stort antal år efter att kravet har upphört, utan fordringarna går i handel med finansbolag och inkassobolag, ibland i flera led. Det innebär att det ursprungliga förhållandet inte finns kvar. Det finns då inte möjlighet för den skuldsatte att ta kontakt till exempel med radiohandlaren där han en gång köpte något på kredit och göra upp skulden, utan han har ett inkassobolag som har rent kommersiella intressen att förhandla med. Jag tycker att det är viktigt att man vet det när man ska titta på just relationen mellan den som har fordringen och den som är skuldsatt. Ett jätteproblem är också de väldigt höga räntorna, som växer otroligt mycket år från år. Det är inte ovanligt att dessa ärenden har räntesatser på mellan 30 och 40 procent per år. Följaktligen blir den totala skulden en mycket större ränteskuld än kapitalskuld. Förhoppningsvis kommer de ändringar vi gjorde i skuldsaneringslagen under förra året att ge en bättring så att vi får lite mer skuldsaneringar, men det är fortfarande så att den inte täcker upp dem som inte har tillräckligt stora skulder. Man måste alltså vara tillräckligt skuldsatt för att få skuldsanering. Jag vill avslutningsvis när det gäller skuldsaneringslagen bara nämna att det 2005 kom in 4 200 ansökningar men beviljades endast 1 500. Det visar att det är något glapp i skuldsaneringslagen.

Anf. 27 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Interpellationen kom lämpligt, med tanke på dragningen i civilutskottet. Det hade varit intressant att lyssna på det. Det här är en problematik som väldigt många människor är i högsta grad berörda av. Det är ett bekymmer att evighetsgäldenärerna blir fler. Det är ett bekymmer att många är överskuldsatta. Det är ett bekymmer både för de enskilda och för företagen att vi har den här utvecklingen. En sak som jag tycker att man ska konstatera är att vi måste vänta lite och se hur den nya skuldsaneringslagen kommer att fungera, om den kommer att hjälpa en del av de enskilda människor som sitter i klistret och på vilket sätt det kommer att fungera. På Justitiedepartementet är vi medvetna om att det finns frågor som inte är hanterade, men vi har sagt att vi kommer att utreda dem. Däremot kräver varje utredning både direktiv, pengar och utredare. Jag vågar därför inte just nu tala om när utredningen ska tillsättas. Men vi vet att vi har en del att göra på det området. Det är också viktigt att göra det av det skälet att vi vet att det här är en problematik utifrån tillväxten för företagen, men också utifrån att utsatta människor, människor som hamnar i arbetslöshet eller som har andra problem löper väldigt stor risk att hamna i den situationen att man inte klarar av sin ekonomi. Det är på det sättet man så småningom hamnar i den moment 22-situation som dessa personer sitter i. Därför tror jag - och det är regeringens ambition - att det finns två saker att göra. Den ena är att se till att vi får fler i arbete, att vi får färre långtidsarbetslösa, att vi får fler som har en ekonomisk trygghet i form av lön för eget arbete som de kan hantera. Den andra är att vi har vettiga regler för skuldsanering framöver. Vi kommer därför att arbeta vidare, som sagt, med en del av de frågorna. Detta med inkassoverksamheten var uppe i inläggen, och jag vill nämna den. Fordringar kan säljas som vilka tillgångar som helst, och Finansinspektionen och Datainspektionen har på eget initiativ tittat lite grann på handeln med förfallna fordringar, eftersom det kommer fler och fler klagomål om att indrivningen är tuff och man känner att det är besvärligt. Vad man då säger i slutsatserna är att man tycker att den här handeln fyller en sund städfunktion. En del företag kan inte behålla detta därför att de får inte sin likviditet att fungera när folk inte har råd att betala, och därför säljer man det hela. Men det finns naturligtvis en risk i att köparen använder sig av allt tuffare indrivningsmetoder för att själv få lönsamhet i den verksamheten. De här bolagen står under Datainspektionens tillsyn, och en ledstjärna i tillsynen är att gäldenären inte ska orsakas onödiga kostnader och att man ska arbeta på ett vettigt sätt. Man har, som sagt, nyligen tittat på det här, och man säger att det fungerar någorlunda bra. Men det finns fler klagomål på den här verksamheten än tidigare från enskilda, och därför har Datainspektionen och en del andra myndigheter inlett ett samarbete där man framför allt ska titta på möjligheten för enskilda att komma med klagomål, att förbättra klagomålsfunktionen. Jag tror att det saknas ett led här. Det här är ett exempel på en problematik som måste hanteras kring detta med de ekonomiska bekymmer som utsatta människor har. Där måste vi både ta itu med grundproblemen, det vill säga se till att folk kommer i arbete och reder ut sin situation, och ha bra, vettiga möjligheter att städa upp i situationer som man inte tar sig ur på annat sätt.

Anf. 28 Egon Frid (V)
Herr talman! Jag håller definitivt med om att fler i arbete med en lön som man kan leva på är en viktig förutsättning för ett självständigt liv och för att kunna ta ansvar för sina utgifter. Jag delar också mycket av den oro som Jan Ertsborn känner för de överskuldsattas situation. Det ska bli spännande att jobba vidare med den här frågan i utskottet och förhoppningsvis kunna driva på arbetet för de förändringar som har diskuterats när det gäller de överskuldsattas och evighetsgäldenärernas situation och område. Vi vet att i dag finns det just ingen dagordning för att göra dessa förändringar. Jag efterlyser att regeringen tar ansvar för att driva på och jobba vidare med den här frågan. Vi vet att en stor förändring av utsökningsbalken är på gång. Det finns föreslagna förändringar som gäller situationen för evighetsgäldenärerna och de överskuldsatta. Kronofogdemyndigheten redovisade synpunkter för civilutskottet i dag, och synpunkter har också kommit fram i Skatteverkets tidigare översyn som gjordes 2004. Kronofogdemyndigheten gör också en fortsatt översyn och analys av detta. De konkreta uppgifterna och åtgärderna kan inte läggas i en stor översyn av utsökningsbalken och fördröjas i sitt genomförande. Här måste det vara möjligt att redan nu ta vara på den erfarenhet som finns för den här gruppens svåra och utsatta situation. När människor kommer i arbete måste de kunna känna en motivation och det måste vara möjligt att sanera sina lån på ett bra sätt så att de får medel till sin livssituation. Det som justitieministern säger låter lite horribelt - att handeln som inkassoföretagen håller på med skulle vara en bra och nyttig städverksamhet. Om vi belyser frågan utifrån de överskuldsattas situation ser vi att detta är en ockerverksamhet som egentligen borde förbjudas på grund av att företagen driver upp skulderna med räntenivåer till den grad som gör att det i dag är omöjligt för en överskuldsatt att börja sanera sin skuldsituation. Räntorna kapitaliseras och gör att skulden bara ökar ännu mer. Här måste vi skapa en motivation. Vänsterpartiet har drivit dessa frågor i många avseenden, och gör det även under detta riksdagsår. Det är frågor som gynnar de överskuldsattas situation. Ihop med en förbättrad skuldsaneringslag, som jag hoppas ska hjälpa de överskuldsattas situation - även om den i dag inte har visat sig göra det förutom via en förenklad möjlighet - skulle det vara bra med statliga skuldsaneringslån som kunde påskynda en skuldsanering. Man borde få bort ockerräntorna i verksamheten så att människor kan sanera sina skulder med lån till normala och billiga räntor. Det skulle göra att människor skulle kunna betala av en kapitalskuld mycket snabbare. Det är ett exempel, och jag ska i mitt avslutningsinlägg komma med fler.

Anf. 29 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Det var inte min mening att i negativ bemärkelse utmåla inkassobolag och finansbolag. Jag tycker att den verksamheten absolut har sitt berättigande. Det är också berättigat i vårt rättssamhälle att man får lov att överlåta fordringar i både ett och flera led och att räntesättningen är fri. Inte minst vi liberaler värnar detta och vill att vi ska få lov att bibehålla det. Det finns några saker som vi skulle kunna hjälpas åt med ganska snabbt. En sak skulle vi, om jag tar politikerskaran i stort, i alla fall kunna göra. Det är att se till att alla kommuner får så kallade budgetrådgivare som kan hjälpa till med ansökningar om skuldsaneringar. Tyvärr finns det ett antal kommuner i vårt samhälle som inte erbjuder denna hjälp med att bistå de här personerna, som faktiskt inte kan klara upp den här delen själva. Det finns också möjligheter att i något större utsträckning använda godmanskapet. Det här är ju personer som behöver hjälp. Jag skulle tro att det är precis så som jag har hört från kronofogdemyndighetshåll, nämligen att överförmyndaren ibland kan hjälpa till att förordna en god man för en del av de här personerna. Det är någonting som vi skulle kunna göra utan lagändringar. Kronofogdemyndigheterna och Konsumentverket har pekat på en sak som jag tror skulle ha stor betydelse, nämligen vad som skulle hända om man ändrade avräkningsreglerna vid verkställighet så att man inte avräknar först på kostnader och ränta utan börjar med att avräkna på själva kapitalbeloppet. Då skulle man ändå få ned den totala skulden. I dag har vi alldeles för många överskuldsatta som varje år genom utmätning betalar pengar av sin lön som inte ens täcker den löpande räntan för varje år. Det tycker jag att vi ska försöka ändra på.

Anf. 30 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Egon Frid tyckte att det jag nämnde om att handeln med fakturor fyller en städfunktion i marknadsekonomin var horribelt. Jag vill gärna säga att den synpunkten inte var mitt påhitt, utan den hämtade jag ifrån Finans- och Datainspektionernas rapporter där man pekade på detta. De ursprungliga fordringsägarna tvingas ibland sälja en fordran till ett lägre belopp än fakturabeloppet för att klara sitt eget kassaflöde. De får inte betalt av den som egentligen är skuldsatt. Det innebär också ibland att de slipper en del problem med företag som går knackigt eller till och med går i konkurs, och då kan den här verksamheten vara en stödfunktion. Samtidigt behöver vi hela tiden titta på att de här funktionerna fungerar på ett bra och anständigt sätt. Jag tror att man ska vara på det klara med att ockerräntorna i de resonemang vi nu är inne på framför allt ligger i ursprungsavtalen - i de krediter och lån som man har tagit som enskild person visavi företag. Det är ett bekymmer, men det är sällan som ockerräntor förekommer senare i processen. Det handlar helt enkelt om att man kanske av olika skäl inte har förstått, inte har vetat eller har varit tvungen att strunta i att räntorna är orimliga och kanske ogörliga att klara med en normal ekonomi. Om då sedan arbetslöshet, sjukdom eller något annat kommer i vägen så står man där som enskild. Det är tyvärr många som har hamnat i den situationen. För en del går det att reda upp genom skuldsanering på ett bra sätt. Sedan finns det några som vi ser inte kan hantera det hela. Vi kommer att få jobba med det här framöver. Vi kommer att tvingas fundera och väga samman detta. Det är viktigt att inte skicka en signal till någon om att storebror staten går in och hjälper till om man inte sköter sin ekonomi. Vi vill att människor så långt som möjligt ska kunna stå på egna ben. Men vi behöver se över hur det fungerar i de olika leden. Just när det gäller handeln med fakturor så är det bra att myndigheterna har varit inne och följt detta, ser efter hur det fungerar och analyserar det hela. När det handlar om skuldsanering och de frågeställningar som vi fortfarande behöver titta på är jag glad över att ha Vänsterpartiets stöd när det gäller att titta på de företagare som hamnar i en helt ogörlig situation därför att deras företag har gått i konkurs. Där måste vi fundera över vissa möjligheter för de här människorna att komma på fötter igen. Det blir annars en orimlig situation. När man pratar om företagare i Sverige ser man ofta det stora företaget framför sig, men inte minst under senare år har vi sett att många människor på grund av den stora arbetslösheten har startat egna företag för att försöka klara sig. En och annan av dem har inte lyckats. Det är många enskilda människor med ganska små tillgångar som den vägen får stora bekymmer. De ramlar också dit i den här svåra situationen ibland. Vi behöver se till att de har med andra jämförbara villkor när det gäller att kunna starta på ny kula och ta sig upp ur det ekonomiska moment 22 som evighetsgäldenärer och överskuldsatta finns i.

Anf. 31 Egon Frid (V)
Herr talman! Tack så mycket för positiva svar. Ministern tänker ändå jobba vidare med frågan. Jag hade naturligtvis önskat att vi skulle få klarare besked om när regeringen kommer att ta sig an de konkreta förslag som Skatteverket och även kronofogdemyndigheten har. Både jag och Jan Ertsborn redovisar att konkreta förslag finns framme för att förbättra de överskuldsattas och evighetsgäldenärernas situation. Det handlar naturligtvis om frågan som kom upp här om att ha en skuldsaneringsverksamhet med en bra budgetrådgivning som också kan förebygga de dyra konsumtionslånen ute i våra kommuner. Det måste också finnas en möjlighet att faktiskt bli fri från skuld. Det är orimligt att de civilrättsliga fordringarna kan bli livslånga och göra att människor aldrig blir fria från skuld. Det finns situationer som man inte har orsakat själv när man hamnar i skuldsituationer med sjukdom och även konkurs för småföretagare. Finans- och Datainspektionerna måste titta på den handel som inkassoföretagen bedriver så att det är en sund verksamhet vi skapar i samhället. Även om räntorna på konsumtionslånen inte stiger hos inkassoföretagen är det orimliga ockeravgifter som läggs på kapitalskulden som gör att man inte blir skuldfri. Vänsterpartiets syfte är inte att staten ska betala åt skuldsatta. Vår ingång i det här och vår seriösa syn på detta är att vi med en bra lagstiftning ska hjälpa skuldsatta att få möjlighet att ta ansvar för att bli fria från sin skuld. Det hoppas jag att justitieministern skyndsamt hjälper de överskuldsatta med så att vi får de förslagen genomförda.

Anf. 32 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag hoppas att jag genom svaren har visat att vi ser väldigt allvarligt på de här bekymren. Vi är medvetna om problemen. Vi har gått igenom och tittat lite på de myndighetsinspektioner som ändå har gjorts och försökt ta till oss det. Vi är också klara över att vi har en del utestående frågeställningar som måste utredas. Vi kommer att utreda dem, men jag kan inte i dag ge besked om när den utredningen tillsätts. Jag måste plocka fram resurser och utredare innan jag kan sätta i gång det arbetet. Likväl tycker jag att med den nya skuldsaneringslagen och det som har gjorts i omlandet, om man får uttrycka sig så, har vi i alla fall en ganska bra bild av hur det ser ut och en inriktning som jag tror gör att vi ska kunna ta oss framåt på ett bra sätt till gagn för medborgarna framöver.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.