Övergångsregler för RUT
Interpellation 2014/15:411 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-03-18
- Överlämnad
- 2015-03-18
- Anmäld
- 2015-03-19
- Sista svarsdatum
- 2015-04-09
- Svarsdatum
- 2015-05-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Finansministern har presenterat flera förslag för att minska RUT-avdraget. Dels handlar det om avdragets omfattning, dels handlar det om vad som berättigar till avdrag.
RUT-avdraget leder till ökad sysselsättning på flera sätt. Det pressar tillbaka svartarbete, det ökar efterfrågan på vissa tjänster i ekonomin och det möjliggör för köparna av tjänsterna att arbeta fler timmar. Totalt beräknas RUT-avdraget leda till över 20 000 fler sysselsatta. Enligt Skatteverket har avdraget dessutom minskat såväl svartarbetet som acceptansen för svartarbete. RUT-avdraget bidrar också till att motverka könsorättvisor och därmed till framväxten av ett mer jämställt samhälle.
Studier från bland annat Finansdepartementet visar att RUT-avdraget är självfinansierande, eller till och med bidrar till att stärka de offentliga finanserna. Att begränsa RUT-avdraget kan därför ej vara ekonomiskt, utan enbart politiskt motiverat.
Bland annat Skatteverket menar att delar av de begränsningar av RUT-avdraget finansministern föreslår försvårar tillsynsarbetet. Det är till exempel svårt att kontrollera hur lång tid som läggs på att stötta ett barn med läxor.
Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst är det ej heller säkert att försämringar i RUT-avdraget kan göras vid ett halvårsskifte utan att vissa övergångsregler införs.
Mot bakgrund av ovanstående undrar jag varför finansminister Magdalena Andersson vill försämra RUT-avdraget trots att det är självfinansierande.
Vidare vill jag fråga finansministern huruvida en begränsning av RUT-avdraget från halvårsskiftet kommer att kompletteras med vissa övergångsregler.
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:411
Webb-tv: Övergångsregler för RUT
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:98 Fredagen den 8 majProtokoll 2014/15:98 Svar på interpellation 2014/15:411 om övergångsregler för RUT
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Niklas Wykman har frågat mig varför jag vill försämra RUT-avdraget trots att det är självfinansierande samt huruvida en begränsning av RUT-avdraget från halvårsskiftet kommer att kompletteras med vissa övergångsregler.
Regeringen vill behålla RUT-avdraget men förändra det så att det riktas mer till vanliga barnfamiljers och pensionärers behov. De föreslagna förändringarna inför 2016 kommer inte att innebära någon skillnad för de allra flesta som i dag gör RUT-avdrag. Vidare vill regeringen slopa skattereduktionen för hjälp med läxor och annat skolarbete. Skattepengar till läxhjälp bör fördelas efter elevernas behov, inte efter föräldrarnas betalningsförmåga. Skolan ska vara sammanhållen och likvärdig.
Vad gäller övergångsbestämmelser kräver begränsningar av RUT-avdraget någon form av övergångsbestämmelser oavsett tidpunkten för ikraftträdande.
Anf. 2 Niklas Wykman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! RUT-avdraget är en populär reform som har stöttat många människor tillbaka in i arbete. RUT-avdraget är också speciellt, nästan unikt, på så sätt att det är just självfinansierande. Självfinansierande betyder att det å ena sidan utgår ett stöd, en rabatt, för att anlita den typen av tjänster, men intäkterna till staten blir å andra sidan enligt professionella bedömare åtminstone lika stora eller till och med lite större än de subventioner som delas ut.
RUT-avdraget skapar också arbetstillfällen på flera sätt. Svarta arbeten blir vita. Det har bekräftats av till exempel Skatteverkets undersökningar. Det är också så, herr talman, att vägarna in till jobb blir fler. Särskilt för grupper som har det tufft och utmanande på arbetsmarknaden sänks trösklarna till det som ibland är första jobbet i livet eller andra gånger är första jobbet i Sverige. Det gör att människor kan växa i produktivitet och förmåga, komma in i samhället och komma in på arbetsmarknaden.
RUT-avdraget bidrar också till ökad jämställdhet i samhället. Tyvärr fortsätter kvinnor i Sverige att ta större ansvar än män i hemmet. Det borde på sikt förändras. RUT-avdraget hjälper till i den riktningen på så sätt att kvinnor får större möjlighet att göra karriär och arbeta heltid när de kan få avlastning i det som håller dem tillbaka, nämligen hemarbete.
RUT-avdraget stöttar alltså att svarta jobb blir vita, vägar in till jobb, ökad jämställdhet och att antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. Det beror på att fler människor kommer in på arbetsmarknaden och att fler människor kan arbeta fler timmar. Det beräknas ge ungefär 20 000 fler jobb.
Herr talman! Det är mot bakgrund av detta kanske inte konstigt att RUT-avdraget är en mycket populär reform med ett brett och starkt stöd hos svenska folket.
Finansministern säger att regeringen inte vill ta bort RUT-avdraget. Det är förvisso sant. En annan sanning är att socialdemokratin har varit emot införandet av RUT-avdraget och att regeringen nu vill göra kraftiga försämringar av RUT-avdraget. Man kan inte låta bli att undra i ett läge med hög arbetslöshet, med en matt återhämtning i ekonomin och med ett svårt läge i de offentliga finanserna att finansministern och regeringen prioriterar att ge sig på en av de mest jobbskapande reformerna. Det gör att man undrar vilka motiv som ligger bakom den typen av förändringar.
I frågan i min interpellation angående förändringar av RUT-avdraget måste man ta in vad Skatteverket säger. De förändringar som har gjorts av RUT-avdraget, finansministern, är av den karaktären att Skatteverket efterlyste förändringarna för att det skulle vara enklare att tillämpa reglerna. Det var svårt med de tidigare reglerna - de regler som regeringen nu vill gå tillbaka till - att få en rättssäker och korrekt tillämpning. Därför tog Skatteverket upp frågan om förändringarna med regeringen och bad om den typen av förändringar. Nu vill finansministern gå tillbaka till det läge som Skatteverket beskrev som om inte rättsosäkert så åtminstone svårt att tillämpa.
Vad är de bakomliggande motiven till förändringarna? RUT skapar jobb, bidrar till offentliga finanser, pressar tillbaka svartarbete och är legitimt på så sätt att Skatteverket har efterlyst förändringarna. Det råder hög arbetslöshet. Ändå är detta en jobbskapande åtgärd som finansministern lägger stort krut på att göra sig av med. Det skulle jag vilja ha svar på.
Anf. 3 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag delar inte Niklas Wykmans åsikt att vi lägger stort krut på att ändra i ROT, utan vi gör små och marginella förändringar. Det är små förändringar i marginalen.
Jag vill börja med att tacka Niklas Wykman för att han konstaterar att RUT är unikt i att det är självfinansierande. Ibland när man lyssnar på moderata riksdagsledamöter i interpellationsdebatterna låter det som att alla skatteförändringar är självfinansierande. Det är bra att Niklas Wykman tycker att detta är unikt.
Den del av RUT som är minst självfinansierande är väl just läxhjälp, eftersom det är en mer avancerad tjänst. Den skiljer ut sig från de andra delarna av RUT-avdraget eftersom det inte handlar om enkla arbeten utan om mer kvalificerade uppgifter. Det lät inte riktigt så när man lyssnade på Niklas Wykman. Då lät det som att Skatteverket hade välkomnat RUT-förändringen vad gäller läxhjälp. Niklas Wykman borde minnas eftersom han jobbade på Finansdepartementet att Skatteverket avstyrkte införande av läx-RUT, men Skatteverket har däremot inte motsatt sig ett slopande. Skatteverket ansåg att läx-RUT försvårade gränsdragningsfrågorna, vilket man påtalade i sitt remissvar.
Jag vill också påminna om att de förändringar vi gör i RUT är av mycket marginell betydelse. Poängen är att försöka rikta RUT mer mot pensionärer och vanliga barnfamiljer och på så sätt stärka legitimiteten i skattesystemet. Det är svårt att få legitimitet för ett system som i praktiken innebär att man i det närmaste kan ha heltidsanställd hjälp i hemmet och få fullt skatteavdrag för det.
Anf. 4 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Finansministern hävdar att förändringarna är marginella, och finansministern säger väl därmed att det kanske inte spelar så stor roll för många människor att förändringarna görs. Finansministern kanske borde ha den typen av diskussion med dem som berörs.
Många ungdomar som arbetar i den typen av jobb blir av med sin försörjning. RUT-avdraget ger legitimitet. Vi vet att legitimiteten för svartarbete kraftigt har sjunkit och att förtroendet för skattesystemet kraftigt har ökat. Vi vet att färre tycker att det är okej att arbeta svart och fler tycker att det är självklart att arbeta vitt. Också människors åsikter om skattesystemet i dess helhet har förändrats kraftigt under alliansregeringen. När finansministern tidigare var ansvarig för frågorna som skattestatssekreterare tyckte över 40 procent illa om skattesystemet. Det halverades under alliansens regeringsperiod, och legitimiteten för skattesystemet ökade.
Då växte också skatteintäkterna, och svartarbetet kunde trängas undan.
Finansdepartementets tidigare beräkningar visar om jag minns rätt, herr talman, att en förändring av RUT-avdraget som genomförs nu kostar ungefär 1 000 eller 1 100 arbetstillfällen. Att i ett läge med hög arbetslöshet, då bland annat Arbetsförmedlingen rapporterar att fler människor som står långt från arbetsmarknaden har svårt att komma i jobb, genomföra en förändring som gör att ytterligare 1 000 personer får svårare att få jobb eller blir av med sina arbeten - vad är den ekonomiska logiken bakom det?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Finansministern kanske inte har någon ekonomisk logik bakom detta, utan det kanske finns andra skäl som ligger bakom att man vill göra den här typen av förändringar. I så fall är det eftersträvansvärt att redovisa vad de bakomliggande motiven är. Det är svårt för det svenska folket att förstå varför man gör en förändring av en reform som är självfinansierande, skapar arbetstillfällen, är populär, tränger undan svartarbete, underlättar vardagen, bidrar till ökad jämställdhet och inte kostar någonting i statsbudgeten utan enligt de flesta bedömare kanske till och med bidrar något till skatteintäkterna. Varför vill man här göra förändringar?
Jag delar finansministerns ambition att vi ska ha likvärdig läxhjälp för alla. Jag arbetade mycket med den frågan när jag själv arbetade med skolpolitik. Vi har sett att läxhjälp växer fram alltmer. Jag välkomnar de i grunden av Alliansen framtagna förslagen om likvärdig läxhjälp för alla. Men det motiverar inte att man går in och ändrar i en reform som ger fler arbetstillfällen, stärker eller åtminstone inte försvagar de offentliga finanserna, är populär, tränger undan svartarbete och ökar jämställdheten. Varför vill man rikta politiken mot detta? Det är någonting som fungerar, som är populärt. Ändå är det här man vill sätta in stöten i politiken. Det blir jag inte klok på.
Anf. 5 Sten Bergheden (M)
Herr talman! Jag har en liten fråga till finansministern och kanske lite stöd och hjälp i det fortsatta arbetet.
Det är inte bara människor som beställer de här RUT-tjänsterna och får hjälp med den delen. Det är också väldigt många människor som jobbar med den delen. Framför allt är det många äldre människor som hjälper andra äldre och på det sättet drygar ut sin ibland kanske mindre pension med att hjälpa dem som behöver hjälp. Det tycker jag är viktigt att man tar med i den här delen. Det är en social bit både för dem som utför de här seniorjobben och för de äldre som får hjälp.
Nere i Skaraborg finns det någonting som heter Seniorjobb. Man sysselsätter om uppgiften är helt rätt ca 1 000 äldre människor, som hjälper andra människor med uppgifter i deras hem och utanför.
Därför vill jag fråga ministern: Är det inte tvärtom vi ska göra och utöka den här hjälpen? Dels för att de här pensionärerna som hjälper till kan dryga ut sin pension och på det sättet få ett drägligare liv och få komma ut och fortsätta jobba i den takt de vill, dels för att de äldre som behöver hjälp och kanske vill ha hjälp av äldre människor kan känna samhörigheten och stödet i den hjälpen.
Min fråga till ministern är alltså: Vore det inte bättre att vi gav tydliga signaler om att vi tycker att detta är en bra väg framåt och att vi kan tänka oss att titta vidare på detta? Vi tycker att det är bra att våra äldre kan hålla på och jobba längre upp i åldrarna i den takt och med den ork de har, och det är bra att vi kan hjälpa våra äldre människor på detta sätt. Är det inte fel väg att gå att skära ned på detta? Det vore väl bättre att utöka det.
Anf. 6 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag delar helt Sten Berghedens ambition att äldre ska ha möjlighet att jobba längre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror knappast att någon stor andel av de äldre som jobbar med RUT-tjänster kommer att påverkas av det här förslaget. Det kommer att beröra de 2 procent av medborgarna som skulle slå i det nya taket för RUT-avdraget. Av dem kan ungefär hälften föra över det på sin partner, och de hushåll där båda slår i taket ligger på sådana inkomstnivåer att det inte är orimligt att tro att de kommer att fortsätta köpa RUT-tjänster även efter förändringarna. Det handlar om personer som har en årsinkomst på i genomsnitt 960 000 kronor. Det kommer alltså att finnas goda möjligheter för äldre att fortsätta arbeta - i den utsträckning de inte jobbar specifikt med poolrengöring eftersom just den tjänsten kommer att utgå. Jag vet inte om det är en stor andel av pensionärerna som jobbar inom RUT som gör det.
Niklas Wykman frågar vad som är motivet till att göra de här förändringarna. Det handlar om legitimiteten i skattesystemet. Jag är övertygad om att det för att det ska finnas en legitimitet i skattesystemet behöver finnas rim och reson i hur mycket RUT-avdrag man kan göra men också i vilka tjänster som ingår i RUT. Det vi försöker göra är förändringar som kan höja legitimiteten för det här systemet.
Det finns många poänger med RUT-avdraget. Det är därför regeringen inte har några förslag om att ta bort RUT-avdraget utan föreslår smärre justeringar för att öka legitimiteten i systemet som helhet.
Anf. 7 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Vi hör finansministern tala om legitimiteten i skattesystemet. Det är en öppen fråga hur finansministern tror att legitimiteten i skattesystemet ökar när man ger sig på en reform som skapar 20 000 arbetstillfällen, ökar jämställdheten, pressar tillbaka svartarbete och minskar utanförskapet. Då säger finansministern: Vi ger oss på den reformen för att öka legitimiteten i skattesystemet. Det väcker uppenbarligen frågan hos många: Vad tror finansministern bygger legitimitet i skattesystemet?
Om man ser till historiken och de utvärderingar som Skatteverket gör ser man att legitimiteten i skattesystemet ökade kraftigt under alliansregeringen. När finansministern fick sluta som skattestatssekreterare tyckte mer än 40 procent illa om skattesystemet. Under alliansregeringens tid vid makten nästan halverades andelen av svenska folket som tycker illa om skattesystemet. Så finansministern har kanske själv låg legitimitet när hon talar om vad som ger legitimitet till skattesystemet.
Att tränga undan jobb och att tränga undan reformer som minskar svartarbete, ökar jämställdheten och pressar tillbaka utanförskapet kommer inte att bygga legitimitet i skattesystemet. Legitimitet i skattesystemet byggs på att man känner att man kan göra rätt för sig, att det lönar sig att arbeta och att politiken stöttar och inte lägger hinder när man vill komma in på arbetsmarknaden och bidra till sin egen och sin familjs försörjning och därigenom till våra gemensamma offentliga utgifter till välfärden.
Anf. 8 Sten Bergheden (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Svaret gör ju att det blir ännu märkligare när finansministern säger att detta har väldigt liten ekonomisk påverkan. Är det en rent ideologisk tanke, då? Man ska markera att RUT-tjänster tycker inte den här regeringen är så viktiga. Dem ska man ta bort stöd och hjälp till. Däremot tycker man att vi kan behålla ROT-avdraget ett tag till, även om det också minskas.
Vi vet också att det regeringsunderlag som regeringen och finansministern har vill plocka undan RUT-avdragen helt och hållet. Är detta det första steget? Man börjar knapra i ena kanten för att sedan minska dem ytterligare i nästa budgetdiskussion.
Herr talman! Om det finns så lite pengar att tjäna på den här delen, då är det väl helt klart helt fel signaler man skickar ut till de äldre som fortfarande håller på och hjälper till ute i samhället, som har passerat pensionsåldern men ändå fortsätter att hjälpa andra äldre med att tvätta, diska, laga mat, städa, ta en kopp kaffe med de äldre och hjälpa till i deras hem och på det sättet drygar ut sin lön.
Då är det väl helt fel signal för de småpengarna att säga: Det här börjar vi nu nagga i kanten. Det är väl också helt fel signal att till de företag som är på gång att starta i de här delarna säga: Nu börjar vi skära ned i den delen. Vi borde i stället uppmuntra dem: Vi tycker att det här är rätt väg att gå. Vi vill att fler, både äldre och yngre, ska komma ut och hjälpa till. På det viset skapas både jobb och hjälp.
Min fråga till finansministern blir: Vad är nästa steg? Är tanken att ytterligare minska den här delen av våra RUT- och ROT-avdrag?
Anf. 9 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag har fått upprepade frågor om varför regeringen genomför den här reformen. Jag ska svara igen. Det handlar om legitimiteten i skattesystemet.
Vi har lite olika syn på vad som skapar legitimitet i skattesystemet. Jag tror till exempel att borttagandet av fastighetsskatten ökade legitimiteten för skattesystemet i stort - jag tror att Niklas Wykman håller med om det. Fastighetsskatten var nämligen mycket impopulär hos det svenska folket. Man uppfattade den som slumpmässig. Man kände sig orolig för hur den skulle utvecklas. Man oroade sig över möjligheten att bo kvar i sitt hem med den fastighetsskatten, så som den var utformad. Avskaffandet betyder väldigt mycket för legitimiteten i skattesystemet.
Jag delar däremot inte Niklas Wykmans analys att det är viktigt för legitimiteten i skattesystemet att man i det närmaste ska kunna ha en halvtidsanställd hjälp i hemmet och att skattebetalarna ska stå för halva den kostnaden. Jag tror inte att det stärker legitimiteten i skattesystemet.
Jag tror heller inte att legitimiteten i skattesystemet stärks i och med att man ska kunna ha en person som kommer hem och rengör poolen och att grannarna sedan ska stå för halva kostnaden. Jag tror heller inte att det stärker legitimiteten i skattesystemet att man kan ha bartendrar eller kocklandslaget på 50-årsfesten och att skattebetalarna sedan ska stå för halva kostnaden.
Det är den typen av mer extrema former av RUT-avdraget som vi avvecklar med den här reformen. Men för helt vanliga familjer och pensionärer som vill ha hjälp med veckostädning, flyttstädning och annat finns möjligheterna kvar, precis som de finns i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.