Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Överenskommelsen med Somalia

Interpellation 2025/26:181 av Olle Thorell (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-11-20
Överlämnad
2025-11-21
Anmäld
2025-11-25
Svarsdatum
2025-12-05
Besvarad
2025-12-05
Sista svarsdatum
2025-12-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Överenskommelsen med Somalia(pdf, 106 KB)

Interpellationen

till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

 

Regeringen har under hösten hänvisat till en överenskommelse med Somalia, där biståndsmedel kopplats till att Somalia ska ta emot personer som utvisats från Sverige. Samtidigt har statsrådet uppgett att det inte finns något skriftligt avtal, eftersom frågan skulle vara “känslig”.

Trots detta beskriver regeringen överenskommelsen som tydlig, fungerande och genomförd.

Men när jag och andra ledamöter har frågat vad denna överenskommelse faktiskt består av har ministern konsekvent undvikit att svara.

Det är fortfarande oklart om det finns någon som helst dokumentation – inget avtal, inga tjänsteanteckningar, inga promemorior, inga non-papers. Detta väcker uppenbara frågor om rättssäkerhet, ansvar och spårbarhet, särskilt när offentliga biståndsmedel används i en utrikespolitisk uppgörelse som regeringen säger sig vilja upprepa i fler länder.

Utöver detta har vi tidigare framfört allvarlig kritik mot hur upplägget riskerar att

  • göda korruption, genom att stora summor bistånd kopplas till politiska motprestationer i ett av världens mest korruptionsutsatta länder
  • underminera transparensen, då det inte gått att få klarhet i exakt vad som överenskommits
  • försvaga svensk trovärdighet, genom att stora utbetalningar görs utan klar dokumentation eller insyn i upplägget.

Om överenskommelsen dessutom är helt muntlig saknas alla möjligheter till uppföljning, kontroll och utvärdering – både i dag och vid framtida regeringsskiften, i Sverige eller i Somalia.

Det är en orimlig ordning i ett rättssamhälle.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa:

 

  1. Är överenskommelsen mellan Sverige och Somalia muntlig eller skriftlig?
  2. Finns det någon dokumentation – avtal, tjänsteanteckningar, non-papers eller andra handlingar – som beskriver överenskommelsen, och om så inte är fallet hur avser ministern och regeringen att följa upp, granska och utvärdera överenskommelsen? 

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2025/26:181, Överenskommelsen med Somalia

Interpellationsdebatt 2025/26:181

Webb-tv: Överenskommelsen med Somalia

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Benjamin Dousa (M)
Anf. 52 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Herr talman! Jag tackar interpellanten och ledamoten Olle Thorell för interpellationen och denna debatt. Det finns inget jag hellre gör på min födelsedag än att just debattera Somalia med riksdagsledamoten Thorell. Det känns mycket trevligt.

Olle Thorell har frågat mig om överenskommelsen mellan Sverige och Somalia är muntlig eller skriftlig och om det finns någon dokumentation – avtal, tjänsteanteckningar, non-papers eller andra handlingar – som beskriver överenskommelsen och, om så inte är fallet, hur jag och regeringen avser att följa upp, granska och utvärdera överenskommelsen.

Sverige har inte ingått någon formell överenskommelse med Somalia om bistånd och migration. Däremot förväntas länder enligt folkrättsliga principer ta emot sina medborgare som inte har rätt att vistas i det land de befinner sig i.

Regeringen har därför sedan tillträdet 2022 fört en dialog med ett flertal länder för att öka återvändandet av personer som inte har laglig rätt att vistas i Sverige. Det är också en av de frågor som diskuterats med Somalia inom ramen för vårt breda partnerskap. Dialogen med Somalia på detta område har utvecklats över tid men bygger i stora drag på en gemensam förståelse för att partnerskap bygger på ömsesidighet.

Som framgår av regeringens biståndspolitiska reformagenda ska utvecklingssamarbetet användas som en utrikespolitisk hävstång för att få till stånd förbättrade samarbeten om migration med tredjeländer, inklusive genom fördjupad dialog med berörda regeringar.

I den mån verksamhet finansieras av biståndsmedel ska den genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens. Regeringen beslutar om strategimål och budgetnivåer för utvecklingssamarbetet. Information om pågående och avslutade biståndsinsatser finns på openaid.se. Allt detta gäller självfallet också biståndet till Somalia.

Uppföljning, utvärdering och granskning är centrala delar i arbetet med att effektivisera och utveckla statlig verksamhet samt öka politikens genomslagskraft. Dialog och rapportering från berörda länder, myndigheter och utlandsmyndigheter utgör viktiga underlag för regeringens uppföljning, inklusive på bistånds- och migrationsområdet. Redovisning sker löpande till riksdagen, inte minst i samband med budgetpropositionen. Regeringen har nolltolerans mot korruption.

Olle Thorell (S)
Anf. 53 Olle Thorell (S)

Herr talman! Det vi nu får höra är anmärkningsvärt. Nu kommer regeringen, i den soppa som Somaliaaffären utgör, med ett helt nytt besked: att man inte har ingått en formell överenskommelse med Somalia.

Detta är väldigt konstigt, för ministern har i medierna och inför utrikesutskottet på direkta frågor om det finns något avtal svarat att det inte finns något avtal men däremot en överenskommelse. Men nu finns det inte heller en formell överenskommelse. Det är mycket märkligt.

Det har sagts att överenskommelsen har levererat resultat och att Sverige har säkerställt att Somalia har hållit sin del. Sin del av vad då? Den finns ju inte!

Man har sagt att upplägget är så framgångsrikt att det ska användas i fler länder. Då uppstår en enkel fråga, herr talman: Hur kan något som inte finns leverera resultat? Det blir nästan en filosofisk fråga. Hur kan en icke-existerande överenskommelse vara så lyckosam att regeringen vill kopiera den? Hur kan Sverige genomföra utbetalningar på över 100 miljoner kronor till världens näst mest korruptionsutsatta stat och samtidigt hävda att det inte finns någon uppgörelse som gör att man riktar om biståndet på det sättet?

Herr talman! Jag ser det här som en reträtt. Man vill distansera sig från den där överenskommelsen. Det är en mycket större fråga än vad biståndsministern och regeringen verkar förstå. Det handlar om att stora resurser av våra skattepengar har styrts om till en antisemitisk, Hamaskramande premiärministers kansli, inom räckhåll för denne, i världens näst mest korrupta land. Där har löner på över 100 000 kronor i månaden betalats ut till personer med nära band till den politiska ledningen. Eller är det personer? Nu senast fick vi reda på att det var spöktjänster. Det finns inga namngivna personer utan bara budgetposter som på något vis ska motivera utbetalningar till den somaliska premiärministerns närhet.

Centrala dokument som begärs ut är maskade, och transparensen är inte direkt total när det gäller överenskommelsen. När vi nu ställer den allra mest grundläggande frågan – hur överenskommelsen ser ut och vad som finns på papper – får vi till svar att det inte finns någon överenskommelse.

Det här väcker många frågor. Det finns två alternativ. Antingen finns det en överenskommelse, som regeringen inte vill visa eller prata om, eller så finns det ingen överenskommelse, dock en regering som har satt sprätt på biståndsmedel som om det fanns en. Jag vet inte vilket av de två alternativen som är värst, men båda är väldigt dåliga.

Slutligen vill jag bara understryka att vi socialdemokrater givetvis anser att länder ska återta sina medborgare. Det finns ingen konflikt där. Det är klart att utvisningsdömda personer från Somalia, Syrien, Irak eller vilket land det än må vara ska utvisas och tas emot av sina länder. Det är inget nytt.

Det nya är något helt annat, nämligen att Sverige accepterar Somalias krav på pengar för att göra det som de redan är skyldiga att göra. Detta skadar Sveriges trovärdighet, göder korruption och öppnar dörren för fler informella upplägg utan insyn. Det är beklagligt, herr talman.

(Applåder)

Benjamin Dousa (M)
Anf. 54 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Herr talman! Precis som jag redogjort för flera gånger i den här talarstolen, i medier och dessutom i utskottet finns det inte någon skriftlig och i den delen formell överenskommelse. Det är dock klart att vi har en överenskommelse med Somalia. Det har jag sagt flera gånger, och det fortsätter jag att säga.

De här överenskommelserna kommer dessutom att se olika ut beroende på vilket land och vilken geografisk kontext vi pratar om. Jag själv och migrationsminister Johan Forssell var nyligen i Syrien, där vi hade en lång dialog med Syriens utrikesminister i det nya styret och tog ett handslag på att vi nu ska börja samarbeta mycket närmare kopplat till migrationsfrågorna.

Sverige är i Syrien, har varit länge i Syrien och vill fortsätta vara i Syrien. Behoven är enorma. Men Sverige har också intressen, framför allt när det gäller att kunna verkställa utvisningar till Syrien av brottsdömda här hemma i Sverige.

Överenskommelsen med Somalia har faktiskt hittills redan levererat. Olle Thorell och Socialdemokraterna kan stå och prata om att man är för en tuff migrationspolitik och att det är självklart att personer som inte har rätt att vistas i Sverige inte ska vara i Sverige, men i praktiken lyckades man inte få det på plats under åtta år i fallet Somalia.

Vi har under året tack vare överenskommelsen lyckats skicka tillbaka somalier som inte är svenska medborgare men som begått grova brott i Sverige. Det handlar om brott som försök till mord och våldtäkt mot barn. Det här är farliga individer som inte har rätt att vistas i Sverige utan ska hem till Somalia. Därför är det otroligt viktigt att vi fortsätter på exakt det här sättet.

Det handlar inte heller om några nya pengar till Somalia. Vi har alltså minskat den totala biståndsvolymen till Somalia sedan Socialdemokraternas tid. Ändå har vi samtidigt lyckats skicka hem personer som inte har i Sverige att göra.

Vi kan titta på de två stöd som gäller biståndsbudgeten. Interpellanten får gärna ställa ytterligare en interpellation till migrationsministern om stödet till IOM, men för biståndspengarnas del handlar det om två stöd. Det ena är till UNDP, det andra till Världsbanken. Vad gäller stödet till Världsbanken har man under socialdemokratiskt ledda regeringar stöttat exakt den fondstruktur som vi också stöttar. UNDP har socialdemokratiska regeringar i alla tider stöttat med många miljarder av skattebetalarnas pengar i många olika kontexter.

Det är inget nytt att vi bedriver biståndsarbete i Somalia. Det är ett korrupt land, ja, men alla länder vi bedriver biståndsarbete i är mer korrupta än Sverige eftersom vi är ett av världens minst korrupta länder. Ingenting är egentligen nytt med detta. Det som är nytt är att vi lyckas verkställa utvisningar, något som Socialdemokraterna kan prata om men hittills inte har lyckats leverera.

Detta är ingen reträtt från vår sida. Tvärtom tar vi många steg framåt och vill också att detta ska fungera i fler länder. Vi använder inte bara biståndspolitiken i det sammanhanget utan också handelspolitiken. Just nu pågår förhandlingar i Bryssel om att de mycket attraktiva handelsavtal som många utvecklingsländer har ska vara villkorade med att man tar emot sina egna medborgare.

Olle Thorell (S)
Anf. 55 Olle Thorell (S)

Herr talman! Jag tackar ministern för beskedet. Nu kom det nämligen ett nytt besked. Hörde ni, allihop? Det finns en överenskommelse. I det svar som lästes upp fanns ingen överenskommelse. Den har återuppstått nu, medan vi står här. På ministerns födelsedag klev denna överenskommelse upp ur graven och finns igen.

Det här är inte trovärdigt för fem öre.

Det är klart att det finns en överenskommelse. Det förstår alla. Det som inte är klart är hur den ser ut och hur den är dokumenterad, om den är dokumenterad. Det är det hela interpellationen går ut på. Vad finns det för möjlighet att följa upp överenskommelsen?

Sedan finns det projekt som via Världsbanken och UNDP, och även IOM som migrationsministern har hand om, betalar ut de pengar som somalierna har krävt för att återta sina medborgare.

Jag blir så trött på ministern när han försöker styra debatten mot sådant som han gärna vill prata om men som inte har ett dugg med min interpellation att göra. Man är stolt över att man har lyckats utvisa brottsdömda somalier – ja, det är väl bra; vi har ingen åsiktsskillnad där – och försöker få det att verka som att vi inte litar på UNDP och Världsbanken. Det är utmärkta organisationer som kan ha jätteviktiga och stora utvecklingsprojekt i världen och som det är bra att samarbeta med – men inte om vad som helst eller på vilka premisser som helst.

Världsbanken drog sig ju ur detta samarbete. Man ville inte ha del i det när man fick reda på att det handlade om en deal under bordet med Somalia om att återta utvisningsdömda medborgare från Sverige till Somalia.

Det är mycket rök, dimmor och speglar som ministern försöker visa upp. Men kärnfrågan är ju: Vad är det egentligen för överenskommelse man har gjort? Hur tusan ska den kunna följas upp när den uppenbarligen inte finns nedtecknad på något sätt?

Det är alltså inte en formell överenskommelse. Det är inget skriftligt avtal. Men det måste väl finns något spår av den? När vi vinner valet den 13 september nästa år, hur ska vi kunna följa upp detta med Somalia? Utrikespolitiken fortsätter ju. Vår relation med Somalia behöver fortsätta även efter valet. Hur ska vi kunna följa upp detta? Har ni någon hemlig signal mellan Sverige och Somalia som ni kan föra vidare till oss när vi får utrikesminister- och biståndsministerposterna så att vi kan följa upp detta? Som det ser ut i dag är det ju helt hopplöst.

Jag blir lite rädd om det är så här man beter sig när det gäller avtal med länder. Det går ju att skriva återtagandeavtal med länder som man inte gillar, som är korrupta och som har regimer som inte är smakliga men som vi behöver ha relationer med. Vi gjorde under vår tid ett sådant avtal med Afghanistan. Det går att göra, och det är klart att man kan använda biståndet som en del i det samtalet. Men man ska inte använda biståndet till att betala mutor för att länder ska göra det de är folkrättsligt ålagda att göra, som i det här fallet.

Vi får se om Benjamin Dousa i nästa inlägg har ytterligare ett besked, om överenskommelsen nu återigen inte finns eller om den finns.

(Applåder)

Benjamin Dousa (M)
Anf. 56 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Herr talman! Det kommer inga nya besked. Det är samma besked som vi har gett hela tiden, i veckor och nu till och med i månader: Det finns ingen skriftlig överenskommelse. Det finns en överenskommelse där Somalia har incitament, där vi också har intressen och där vi pratar om de här frågorna på ett rakt och tydligt sätt.

Det är väl ingen hemlighet att vi gärna hade haft ett skriftligt återtagandeavtal med Somalia på plats. Ibland är det dock inte möjligt, som i just det här fallet just nu. Vi stänger inte dörren för det. Det finns mycket goda argument för att ha det. Men bara för att vi inte kan få det på plats betyder det inte att vi inte jobbar med frågorna.

Olle Thorell får gärna hjälpa mig att förstå exakt vad som är Socialdemokraternas kritik kopplat till detta.

Är det dialogen, att vi för en dialog med den somaliska regeringen kring var den ser behov och vad de svenska intressena är? Vi köper inte allt som sägs i den typen av dialoger, men vi kan få en förståelse. Detta gör vi inte bara i Somalia utan i princip i alla länder där vi framför allt bedriver utvecklingsarbete.

Är det korruptionen i landet? Återigen: Alla länder där vi gör viktiga biståndsinsatser är mer korrupta än Sverige eftersom vi är ett av världens minst korrupta länder. Skulle vi inte kunna bedriva utvecklingssamarbete i korrupta länder skulle vi knappt ha något bistånd över huvud taget.

Är det korruption i insatserna? I så fall undrar jag vad Olle Thorell har på fötterna för det. Vad exakt i Världsbankens och UNDP:s insatser är det som är korrupt? Vi har nolltolerans mot korruption. Skulle vi upptäcka att det är korruption inblandat i någon insats finansiellt kopplad till Världsbanken eller UNDP i Somalia kommer vi självklart att agera, och vi förutsätter att ansvarig myndighet, i det här fallet Sida, också agerar.

Är det specifikt att vi inte ska bedriva utvecklingsarbete i just Somalia? Då undrar jag varför Socialdemokraterna gjorde det under åtta år och dessutom under tidigare Sledda regeringar.

Är det transparensen? Vi har varit mycket transparenta under hela processen. Allt finns att tillgå på openaid.se. Vi tar flera steg i den riktningen för att riksdagsledamöter, svenska folket och svenska skattebetalare ska kunna följa var deras pengar hamnar. Vi utvecklar Openaid just för att alla ska kunna utkräva ansvar av regeringen och våra myndigheter för vart deras pengar går.

Överenskommelserna kommer att se olika ut på olika sätt. Olle Thorell säger att det inte är trovärdigt, men jag skulle säga att det mest trovärdiga av allt i detta är siffrorna som visar att vi faktiskt har lyckats med det som är ett svenskt nationellt säkerhetsintresse. Personer som är somaliska medborgare, inte är svenska medborgare och inte har rätt att vistas här har vi lyckats utvisa. En del av dem har begått brott, och en del av dem har dessutom begått mycket grova brott och är farliga för Sverige. Det, om något, pekar väl på den trovärdighet som vi har i detta.

Nu vill vi gå vidare i fler länder med detta. Jag nämnde Syrien tidigare. Där har vi ett handslag på att börja samarbeta. Det finns 128 brottsdömda assyrier som inte är svenska medborgare, som vi anser är mest prioriterade för att verkställa utvisningar. Vi har enats om att Syriens regering ska skicka ett tekniskt team till Sverige så att vi kan diskutera frågan på teknisk nivå. Dessa överenskommelser kommer att se olika ut i olika geografiska kontexter, men vi kommer i alla lägen att prata om svenska intressen när vi pratar med stora mottagare av svenskt bistånd.

Olle Thorell (S)
Anf. 57 Olle Thorell (S)

Herr talman! Jag ska försöka vara så tydlig att det inte går att missförstå, även om man vill.

Vår kritik gäller frågan om att inte betala mutor till korrupta regimer. Göd inte korruption hos en premiärminister i Somalia, som dessutom är Hamaskramare och uttalad antisemit. Möjliggör inte för personer som har släkt- och vänskapsband med premiärministern att få utbetalningar om 100 000 svenska skattekronor i månaden att glassa runt med i Mogadishu. Det är inte bra, samtidigt som man skär ned på bistånd till Somalia, som är i skriande behov av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd för att hjälpa kvinnor att få makt över sina egna liv, för att hjälpa jordbrukare med mer effektiva metoder, för att stoppa könsstympning samt för att motverka extremism och radikalisering hos unga. Det är sådant bistånd ni har skurit ned på för att få råd att betala till premiärministerns kansli – mot Sidas inrådan.

Biståndsrådet på ambassaden blev ju förklarad persona non grata därför att hon var så besvärlig, ställde så jobbiga frågor och varnade för upplägget.

Jag vet inte hur jag ska vara tydligare än så, biståndsministern. Att sluta muta antisemitiska premiärministrar är väl en tumregel man kan ha i biståndspolitiken.

(Applåder)

Benjamin Dousa (M)
Anf. 58 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Herr talman! Om det här skulle vara en muta, vilket det inte finns fog för över huvud taget, då undrar man vad åtta år med Socialdemokraterna, som lade mer pengar till Somalia, inklusive stöd till exakt den världsbanksstruktur som vi också stöttar, är för något.

Somalia är ett korrupt land. Det stämmer. Alla länder som vi bedriver biståndsarbete i är mer korrupta än Sverige. Jag undrar vad det finns som tyder på att UNDP-stödet och världsbanksstödet skulle finansiera korruption eller ens något som är i närheten av korruption. UNDP har precis nu börjat betala ut och använda pengarna för viktig verksamhet. Det finns knappt några data över huvud taget.

Vilka data sitter Olle Thorell på men som ingen annan sitter på, som antyder att pengarna skulle gå till korruption? Om vi får ens en misstanke om att pengarna skulle vara på glid mot korruption kommer vi givetvis att agera, och vi förutsätter att ambassaden och Sida också kommer att agera.

Vad gäller stödet till IOM föreslår jag att den frågan får vara föremål för en annan interpellationsdebatt kopplat till ansvarigt statsråd. Vi har nolltolerans mot mutor, och vi har nolltolerans mot korruption. Vi kommer att fortsätta att städa i biståndet i stort när det kommer till de frågorna. För 10 procent av alla Sidas aktiva insatser finns just nu misstanke om korruption eller andra oegentligheter. För 16 procent av alla deras samarbetspartner finns just nu misstanke om korruption eller andra oegentligheter. Det är precis det vi försöker städa upp, men det finns ingenting som antyder att Världsbanken eller UNDP skulle vara korrupta.

Det vi gör nu är att ställa motkrav så att andra länder levererar på det som är viktigt för Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.