Östlig förbindelse
Interpellation 2018/19:181 av Kjell Jansson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-09
- Överlämnad
- 2019-04-10
- Anmäld
- 2019-04-11
- Svarsdatum
- 2019-04-30
- Besvarad
- 2019-04-30
- Sista svarsdatum
- 2019-05-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Stockholm är fortsatt tillväxtmotorn i Sverige som ser till att skattemedel rullar in till staten. Staden är säte för huvudkontor i Norden, och det är en plats vi måste värna om för att inte tappa i konkurrensvillkor med andra länder.
En viktig del för att bevara konkurrenskraften är att vi har en fungerande infrastruktur. I dag finns det tre viktiga orsaker till Stockholmsregionens tillväxtproblem: dålig framkomlighet, brist på bostäder och brist på kompetens. Frågorna hör ihop då bostadsbristen driver upp priserna, vilket gör att färre har råd att bo i de nya bostäder som byggs i attraktiva lägen och därför måste söka sig längre bort. Med en växande stad krävs dessutom att fler samsas på samma yta, oavsett om det gäller bil- eller kollektivtrafik.
Samtidigt som kollektivtrafiken byggs ut måste också infrastrukturen för bilarna fungera. Österleden är där den saknade länk som skulle knyta samman Norra och Södra länken så att Stockholm får en komplett ringled och ett mycket mer robust och pålitligt trafiksystem.
Inför valet var uppslutningen för Österleden omfattande. De 26 länskommunerna enade sig via sin samarbetsorganisation Storstockholm om att Österleden måste prioriteras. Både landstinget och Mälardalsrådet vill se den byggas, nästan alla partier vill detsamma, och olika mätningar visar att 80 procent av stockholmarna vill se den byggd. Allt var upplagt för att en ny regering efter valet 2018, oavsett färg, skulle kunna påbörja projektet. Ändå finns den inte med bland de 73 punkterna i januariöverenskommelsen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Kommer ministern och regeringen att fatta beslut om att byggnationen av Österleden ska påbörjas under mandatperioden, eller är planerna skrotade?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:181
Webb-tv: Östlig förbindelse
Dokument från debatten
- Tisdag den 30 april 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:83
- Protokoll 2018/19:83 Tisdagen den 30 aprilProtokoll 2018/19:83 Svar på interpellation 2018/19:181 om Östlig förbindelse
Protokoll från debatten
Anf. 29 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig om jag och regeringen kommer att fatta beslut om att byggnationen av Österleden ska påbörjas under mandatperioden, eller om planerna är skrotade.
Regeringen fastställde den 31 maj 2018 en ny nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 och beslutade då att Österleden, eller Östlig förbindelse som den numera kallas, ska utgå med ett så kallat ordnat avslut. Det innebär att Trafikverket avslutar själva projektet. Trafikverket arbetar dock vidare med att ta fram underlag för att kunna avgränsa och precisera de markanspråk som eventuellt behövs i framtiden.
Jag noterar att regionen och berörda kommuner själva valt att inte prioritera projektet. Sverigeförhandlingen kunde ju konstatera att det inte fanns förutsättningar för någon avsiktsförklaring eller principöverenskommelse om medfinansiering av projektet.
Anf. 30 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Östlig förbindelse är den sista länken i ringleden. Det är statsrådet medveten om.
Förbifart Stockholm är under byggnation trots stora förseningar vid igångsättandet på grund av Miljöpartiet. Det känner statsrådet till.
Dennispaketet, som förhandlades fram av tidigare statssekreteraren Bengt Dennis, var en överenskommelse mellan Moderaterna och Socialdemokraterna med stöd av andra borgerliga partier och beslutades 1992. Det är många år sedan nu - 27 år sedan. Redan då såg man behovet av en ringled i Stockholm. Stockholm är väl den enda huvudstaden i Europa som inte har en ringled. Jag tror att Tirana har fått en nu; i så fall är det bara Stockholm som inte har en.
Förslaget var att lösa ett trafikproblem i Stockholmsregionen långsiktigt. Det hade jobbats fram under många år - i bred politisk enighet, som jag nämnde, mellan delar av borgerligheten och Socialdemokraterna. Ska man få till stora trafikinvesteringar är det i princip nödvändigt att Moderaterna och Socialdemokraterna är överens och förstår problematiken med trafiken. Detta planerades genomföras under en period av 15 år.
Tyvärr tog det stopp. Socialdemokraterna började samarbeta med Miljöpartiet; jag tror att det var 1994 eller 95. Sedan kompromissade man bort hela Dennispaketet - 1997 beslutade de rödgröna partierna att avsluta Dennispaketet, vilket var mycket olyckligt.
År 2006 tillträdde regeringen Reinfeldt. Man tillsatte omedelbart en Stockholmsförhandling, som leddes av tidigare borgarrådet Carl Cederschiöld. Han ledde arbetet föredömligt i samråd med alla kommunstyrelseordförande i länet, blå som röda och oavsett politisk färg. Det var ett mycket givande samarbete, som jag själv deltog i. I förhandlingen lade man tillbaka Östlig förbindelse - i det långa perspektivet, inte det korta. Tyvärr har det ändå inte genomförts ännu.
Regeringen Reinfeldt hade 2014 finansieringen för att bygga Östlig förbindelse klar och ett förslag till lösning.
Valet 2014 innebar regeringsskifte, och de rödgröna tog över regeringsmakten. Än en gång beslutade den rödgröna regeringen under den förra mandatperioden att riva upp förslaget om att bygga Österleden.
I januariöverenskommelsen står inte ett ord om Östlig förbindelse. Däremot ska Norrbotniabanan byggas ut och höghastighetståg utredas. Det är för mig obegripligt att man, när järnvägen har så eftersatt underhåll, vill bygga en helt ny järnväg, i stället för att satsa på det man redan har.
Varför är statsrådet och regeringen så negativa till att investera i Stockholmsregionen? Stockholmsregionen är en motor i Sverige och betalar ca 45 procent av inkomstskatten och 40 procent av alla skatter. Regeringen framstår som alltmer Stockholmsfientlig.
Anf. 31 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, Kjell Jansson! Det finns väldigt mycket att kommentera med anledning av Kjell Janssons anförande.
Det är sant att regeringen Reinfeldt tillträdde 2006. Men vi ska komma ihåg att det tog ungefär sju år innan man mäktade med att ge direktiv till Stockholmsförhandlingen för att diskutera utformningen av en östlig vägförbindelse. Det tog ytterligare ett år innan man avsatte pengar, och då avsatte man 1 miljard kronor. Jag tror att alla inser att Östlig förbindelse kostar väsentligt mer än 1 miljard. Året före valåret 2014 valde man för första gången att prioritera frågan om Östlig förbindelse.
Den nationella plan som vi tog fram och som nu gäller innehåller investeringar på 700 miljarder. Det är den största järnvägssatsningen i modern tid, med fyrspår mellan Stockholm och Uppsala och möjlighet till byggande av 50 000 bostäder, stora investeringar i Stockholmsområdet och dessutom de förhandlingar som har möjliggjort satsningar på tunnelbana och annan kollektivtrafik. Jag värjer mig å det bestämdaste mot beskrivningen att det vi gör skulle vara Stockholmsfientligt, med de tunga, stora investeringar som görs i Stockholmsområdet.
Men inför den nationella planen träffade jag företrädare för Stockholmsregionen, handelskammare och många andra aktörer för att höra vilka prioriteringar som fanns. En av de viktigaste prioriteringar man nämnde var inte Östlig förbindelse utan Tvärförbindelse Södertörn. Den finns nu med i nationell plan och är en viktig del för att hitta bra kommunikationer, inte minst med tanke på de investeringar som görs i Norvik och Norviks hamn för att stärka tillgången till sjöfarten.
Nationell plan fick en bred uppslutning. När den presenterades var många aktörer nöjda, både från handelskamrarna och från regionerna. Därför blev jag förvånad när vi i valrörelsens slutskede hörde moderata företrädare, inte bara företrädare i Stockholmsregionen utan faktiskt också partiledaren Ulf Kristersson, tala om Östlig förbindelse igen, trots att ett ordnat avslut var på gång och man inte såg förutsättningar i regionen att hitta en lösning.
Den fråga jag har att ställa till Kjell Jansson är hur ni i så fall har tänkt finansiera detta. Är det genom omfördelning inom nationell plan? Ska Tvärförbindelse Södertörn stoppas till förmån för Östlig förbindelse, eller är det kanske fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm som ska stoppas? Mer pengar till infrastruktur har ju inte Moderaterna inom nationell plan, utan då behöver ni omfördela. Om ni verkligen vill prioritera Östlig förbindelse, vilket ni sa i valrörelsen att ni skulle göra, undrar jag på vilket sätt den ska finansieras.
Jag tror att det är viktigt för regeringar, oavsett partifärg, att lyssna på regionens prioriteringar. Regionen prioriterar i detta fall Tvärförbindelse Södertörn, och det är en viktig investering som nu finns med i nationell plan, på samma sätt som de viktiga investeringar som görs i hela Sverige. Fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm kommer att ha stor betydelse för Stockholmsregionen, liksom investeringarna i Södertälje kanal och andra investeringar vi gör. I det här landet håller vi ihop och ställer inte regioner mot varandra.
Anf. 32 Kjell Jansson (M)
Fru talman och statsrådet Eneroth! Moderaterna är inte emot några investeringar i infrastruktur, förutom att vi är högst tveksamma till höghastighetstågen. Alla andra investeringar som du räknade upp tycker vi är bra; det är inget vi har gått emot.
Att handelskamrarna är nöjda beror ju på att det handlar om det som kommer eller ingenting. Att tunnelbanan måste byggas ut är glasklart. Roslagsbanan måste byggas ut - det är också glasklart - om man ska klara de byggplaner som finns.
Det svar jag får av statsrådet är att man har givit upp detta med Östlig förbindelse. Nacka och Värmdölandet ska bli återvändsgränder. Man måste åka över Centralbron för att komma ut till Nacka och Värmdö. Det är väl inte heller särskilt bra för miljön att åka runt och in i stan för att ta sig dit, kan jag tycka.
En viss passivitet präglar regeringen i denna fråga. Miljöpartiet har väl ställt ultimatum och sagt att man inte får bygga fler trafikleder - man får bara bygga ut tåg och spår. Det är väl där skon klämmer, är jag rädd.
Ja, sju år tog det. Jag sa att Östlig förbindelse var med, men det gjordes väldigt många andra investeringar inom Cederschiöldpaketet. Bland annat hemma i Norrtälje har vi en ny förbifart som är finansierad genom Cederschiöldpaketet. Den planerade man för i 65 år, och då blev den av.
Det avsattes 1 miljard, ja. Men det fanns också förslag om bomavgifter, och det pågick diskussioner om medfinansiering. Detta är ett sätt att lösa saker. Visst är 1 miljard för lite pengar; det är vi helt överens om, statsrådet och jag.
Alla nya investeringar är bra. Det är ingenting vi är emot. Södertörnsleden är vi allra mest för, för den behövs verkligen. I min värld är det ofattbart att både regeringen och statsmakterna tillstyrker att man bygger en ny hamn, och så har man inte sett till att ordna infrastrukturen. Sedan säger man: Nu behöver vi bygga en Södertörnsled, när hamnen är byggd. Ska allt gods nu gå in till Södra länken och vidare söderut? Det är ju en stor omväg. Jag förstår att statsrådet kanske delar min uppfattning att den borde ha byggts långt tidigare.
Jag fick frågan hur vi ska finansiera Östlig förbindelse. Det finns flera alternativ. Naturligtvis behövs det lite mer pengar. Man kan omprioritera så att man inte behöver ta bort andra investeringsprojekt. Statens investeringar går ju till driften. Det är inte som i kommunerna, att man lånar pengar till investeringar.
Man kan också eventuellt ha en bompeng. Man kan tänka sig att sälja ett statligt bolag och ta hem de pengarna och investera. Det är inte nödvändigt att staten driver alla de företag man driver just nu. Det är blandade framgångar på den sidan, kan man säga.
Anf. 33 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för svaret!
Det är klart att jag kan förstå Moderaternas generella uppfattning om att sälja ut statliga bolag. Det har ibland gjorts med begränsad framgång. Jag ska inte nämna Nuon.
Men vill man lyfta in Östlig förbindelse i nationell plan måste man omprioritera inom nationell plan. Det är därför jag ställer frågan om vilka projekt som i så fall ska flytta på sig. Där tror jag att Moderaterna är svaret skyldiga, såvida man inte vill hitta någon helt ny modell för finansiering av infrastruktur, oavsett bompengar, trängselavgifter eller motsvarande.
Det stämmer inte att det ligger en död hand över väginvesteringar i Stockholmsregionen. Jag har förmånen att bo i Skärholmstrakten och ser varenda dag hur Förbifart Stockholm byggs. Den byggs just nu, och det görs stora investeringar i Stockholmsregionen i ett projekt som kanske inte planerades i 65 år, men under väldigt lång tid. Till detta kommer Tvärförbindelse Södertörn.
Dessutom görs naturligtvis stora satsningar på kollektivtrafik, inte minst spårbunden. Av klimatskäl kommer vi nämligen att behöva utöka de investeringarna.
Jag blir bekymrad över agitationen gällande höghastighetståg eller nya stambanor. Jag tror att man måste vara medveten om att vi, om pendeltåg och godstrafik ska komma fram, behöver utökad kapacitet. Det är fullt och trångt i Sveriges järnvägssystem. Vi har år av underinvesteringar bakom oss, när man lät bli att investera trots att svenska folket ville åka mer tåg och svenska företag ville skicka mer gods med tåg.
Detta är skälet till att vi nu får göra den största järnvägssatsningen i modern tid. Vi gör en 47-procentig ökning av järnvägsunderhållet, som innebär att Getingmidjan, denna del mitt i Stockholm där det går ett tåg varannan minut, är avstängd även denna sommar. För första gången har vi råd, möjlighet och förutsättningar att prioritera en avstängning av hela den järnvägssträckan för att i grunden renovera något som borde ha renoverats för länge sedan.
Bygger vi ny kapacitet och nya stambanor kommer också förutsättningarna för pendeltågen och godstågen att komma i tid att öka. Just nu är utmaningen att ett långsamgående pendeltåg eller godståg ska trängas med X2000-tåg och andra fjärrtåg. Det är då vi får bekymmer, när det är trångt och för lite kapacitet.
Vid sidan av järnvägsunderhållssatsningarna - renovering av Getingmidjan eller annat som är helt nödvändigt för att öka tillförlitligheten i järnvägssystemet, inte minst i Stockholmsområdet - är det helt nödvändigt att också utöka kapaciteten. Då måste vi bygga nya stambanor.
Även om Kjell Jansson gör sig till tolk för en viss uppfattning har jag ändå förstått att detta inte är Moderaternas uppfattning utan att det finns många moderata företrädare som ser positivt på byggandet av nya stambanor. De ser förutsättningarna om vi bygger sträckningen via Linköping och Norrköping, om vi kommer till Jönköping, Lund eller Hässleholm. De ser förutsättningarna i Stockholmsregionen, Göteborg och Borås att med nya stambanor skapa snabba och bra förbindelser, öka förutsättningarna för arbetsmarknadsregioner att pendla och samtidigt ställa om svenskt transportsystem för klimatutmaningarna.
Engagemanget i Östlig förbindelse och Tvärförbindelse Södertörn i all ära, men ska vi klara klimatutmaningarna framöver är det mer hållbara transporter vi behöver investera i. Det är därför vi väljer att prioritera järnväg och sjöfart. Det ska ingen tvivla på.
Anf. 34 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Statsrådet räknar upp många infrastrukturinvesteringar i Sverige i dag - Getingmidjan och mycket annat. Vi i Moderaterna är inte emot det. Vi är heller inte på något sätt emot att bygga fyrspår till Uppsala. Det vi är tveksamma till är höghastighetsbanan, som är något helt nytt.
Då är min fråga till statsrådet Eneroth: Ska eventuella höghastighetståg stanna ute i Järna? Är då tanken att man ska åka buss därifrån in till Centralen eller till Arlanda? Hur är tanken?
Att bygga en höghastighetsbana som inte går ända in till Stockholm central och till Arlanda är helt bortkastade pengar. Det är också astronomiska investeringar. Statsrådet frågar undertecknad hur man ska finansiera en östlig förbindelse. Det handlar om begränsade belopp, till skillnad från höghastighetsbanan, som handlar om astronomiska belopp. Vi talar om hundratals miljarder. Det uppfattas som fobier.
I dag tar det fyra timmar att åka ned med tåg till Malmö. Det är inte särskilt lång tid. Jag tycker att det fungerar ganska bra.
Nacka och Värmdö driver på hårt för Östlig förbindelse, liksom Stockholms län. Däremot är man mer tveksam i Stockholms stad, som statsrådet nämner, och det har väl sina skäl. Miljöpartiet är ju med och jobbar i konstellationen där, och de är inte alls positiva till vägbyggen och trafikleder. Det är allmänt känt.
Vi kommer naturligtvis inte att ta bort några andra investeringsprojekt. Vi kommer att tillskjuta medel. Jag har nämnt några förslag här. Men det ingår alltså inte att ta bort grejer ur befintlig nationell plan. Den kan man revidera, och det kan man göra med mer pengar.
Sedan har jag en fråga till statsrådet: När avser man att sätta igång bygget av Södertörnsleden? Statsrådet har lovat att den är med här. När börjar bygget?
Anf. 35 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Det sistnämnda finns beslutat i nationell plan. Det är bara att titta på den tidsplan som finns och det uppdrag som Trafikverket har fått. Det är det som är utgångspunkten för regeringens beslut. Några andra beslut har vi inte fattat.
Jag blir orolig när Kjell Jansson talar om fobier - jag tror att det var det begrepp han använde. Det är en ganska taskig signal att sända till de moderater i landet som tycker att detta är den viktigaste investeringen någonsin. Den ger deras region en möjlighet att växa. De kanske har utlovat byggandet av 100 000 bostäder längs sträckningarna.
Det vore bra om man inom Moderaterna hittade en gemensam bild när det gäller hur man ser på byggandet av nya stambanor. Vill vi komma till rätta med de problem som finns i tågtrafiken måste vi öka kapaciteten. En kortsiktig del är att göra stora investeringar i järnvägsunderhåll, och det gör vi, men det behövs mer kapacitet. Vi har 49 operatörer som kör i ett järnvägssystem som är tungt belastat och hårt nedslitet, och det är trångt på spåren.
Eftersom hela svenska folket vill åka mer tåg - jag får dagligen önskemål om detta - behöver vi bygga mer kapacitet. Vi behöver också göra det för att klara de klimatutmaningar Sverige står inför. Vägtrafiken kan inte svälla mer. Även om jag med min bakgrund i fordonsindustrin är optimistisk när det gäller vägtransportsektorns förutsättningar att ställa om med biodrivmedel och elektrifiering råder det ingen tvekan om att mer gods måste gå på järnväg.
Mer transporter måste gå på järnväg och för den delen också på sjön. Då behövs det ökad kapacitet. Det är inget som ligger inom ramen för den nationella planen, utan det går därutöver. Vi ska inte få en konflikt mellan investeringar i Sydostlänken och Norrbotniabanan å ena sidan och höghastighetstågen å andra sidan. Nej, detta går därutöver.
Jag hoppas att svaren här när det gäller Östlig förbindelse är tydliga. För mig är det viktigt med regional uppslutning. För mig är det också viktigt att vi fortsatt gör stora investeringar i infrastruktur. Där vet jag att Kjell Jansson och jag är överens.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.