Östersjöstiftelsens verksamhet

Interpellation 2001/02:253 av Ask, Beatrice (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-02-12
Anmäld: 2002-02-19
Besvarad: 2002-03-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 februari
Interpellation 2001/02:253
av Beatrice Ask (m) till utbildningsminister Thomas Östros om Östersjöstiftelsens verksamhet

De forskningstiftelser som bildades med medel från de avvecklade löntagarfonderna är betydelsefulla för finansieringen av svensk forskning i dag. Det är därför viktigt att stiftelsernas verksamhet fungerar väl och kontinuerligt granskas, vilket också framhölls när de instiftades.

Vetenskapsakademin har nyligen i enlighet med stiftelsens stadgar låtit granska verksamheten vid Östersjöstiftelsen vars medel ska användas till Östersjöforskning och är knutna till att bidragsmottagaren ska finnas vid Södertörns högskola. Rapporten har nyligen presenterats.

I rapporten pekas på två problem där granskningsgruppen förordar åtgärder.

Den första punkten handlar om den restriktion i stiftelsens stadgar som innebär att medel bara får ges till forskning som är knuten till Södertörns högskola. Däremot begränsas inte forskningen vad avser discipliner.

Granskningsgruppen konstaterar att den första tiden för stiftelsens verksamhet "präglats av behoven att organisera verksamheten". Märkligt nog har man dock avstått ifrån att bygga upp en egen organisation för prövning av anslagsansökningar och formulerat inriktningen för den forskning man avser att stödja. I stället beviljades pengar till projektering av en biblioteksbyggnad och stöd till ett språklaboratorium bl.a. Av rapporten framgår att medel använts för att klara lärarförsörjningen vid den grundläggande utbildningen vid Södertörns högskola.

Granskningsgruppen påtalar att det hade varit en fördel om stiftelsen mer tydligt definierat sina prioriteringar framför en ordning som i praktiken inneburit att stiftelsen beviljat ett klumpanslag till högskolan utan att man gjort egna vetenskapliga bedömningar eller anlitat externa granskningar. Styrelsen har dock på senare tid blivit mer aktiv i att följa upp användningen av tilldelade medel, men även på denna punkt har uppgiften genomförts av högskolan själv, i stället för av utomstående bedömare.

Den sammanfattande kritiken, när det gäller fördelningen av forskningsmedel, gäller att Östersjöstiftelsen dels genom sina stadgar, dels genom den valda arbetsordningen "går på tvärs emot grundläggande principer inom svensk forskning", där projekt seriöst granskas och bedöms av fristående experter innan medel beviljas. Den begränsning av målgrupp för dessa forskningsmedel som finns gör frågan än mer besvärlig eftersom Södertörns högskola är liten, under uppbyggnad och antalet forskare och projekt därmed begränsat.

Avsikten med Östersjöstiftelsens stadgar var att stötta "en universitetsstruktur i södra delen av Stockholm". Med tanke på de ansenliga medel som stiftelsen nu förfogar över och att Södertörns högskola måste anses etablerad är det rimligt att överväga om särskilda skäl fortfarande föreligger för att särbehandla denna högskola. Jämfört med universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro innebär Östersjöstiftelsens bidrag att Södertörn placerats i en riktig "gräddfil" när det gäller forskningsanslag. Frågan är om det långsiktigt gagnar något av de enskilda lärosätena?

Den andra punkten i Vetenskapsrådets kritik rör den symbios mellan Östersjöstiftelsens ledning respektive Södertörns högskolas ledning som utvecklats. Att de båda organisationerna har en gemensam administration innebär att rollfördelningen mellan anslagsgivare och anslagsmottagare blivit otydlig. Den oklara rollfördelningen förstärktes när regeringen 1999 utsåg nya ledamöter i stiftelsens styrelse och valde att till ny ordförande i styrelsen utse högskolans ordförande. Vidare utsågs rektorn vid samma högskola till ledamot i styrelsen. Endast två ledamöter saknar direkt koppling till Södertörns högskola.

Utbildningsministern har i en debatt nyligen sagt att regeringen kommer "att titta mycket noga på denna utvärdering för att se vilka slutsatser vi kan dra av detta."

Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga utbildningsministern:

Vilken betydelse vill utbildningsministern lägga i att forskningsmedel fördelas utifrån en vetenskaplig prövning av olika projekt?

Vilka initiativ kommer utbildningsministern att vidtaga för att säkra forskningens kvalitet vid Södertörns högskola?

Vilka åtgärder kommer utbildningsministern att vidtaga för att ge de nya universiteten och högskolorna likvärdiga förutsättningar att bedriva angelägen forskning?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:253

Webb-tv: Östersjöstiftelsens verksamhet

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 26 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Beatrice Ask har frågat mig vilken betydelse jag vill lägga vid vetenskaplig prövning av olika projekt vid fördelning av forskningsmedel, vilka initiativ jag avser att vidta för att säkra forskningens kvalitet vid Södertörns högskola samt vad jag avser att göra för att ge de nya universiteten och högskolor- na likvärdiga förutsättningar att bedriva angelägen forskning. Frågorna har ställts mot bakgrund av den granskning av verksamheten inom Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Öster- sjöregionen och Östeuropa, även kallad Östersjöstif- telsen, som Kungl. Vetenskapsakademien nyligen har presenterat. Jag hoppas att det inte har undgått någon i den här kammaren att jag är en varm anhängare av forskar- styrd forskning. Jag anser att vetenskaplig prövning är av stor betydelse vid fördelning av forskningsme- del eftersom endast forskare har kompetens att avgöra om forskning håller hög vetenskaplig kvalitet. Önskan att stärka forskarstyret inom svensk forskning har också präglat regeringens politik sedan jag tillträdde som utbildnings- och forskningsminis- ter. För ett år sedan, den 1 januari 2001, inrättades en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering som understryker den nyfikenhetsstyrda grundforsk- ningens centrala roll och betonar forskarstyrningens betydelse för den vetenskapliga kvaliteten även inom sektorsforskningen. Detta ska ställas mot den satsning på stiftelser bortom forskarnas inflytande som den borgerliga regeringen genomförde under åren 1991-1994. När löntagarfonderna avvecklades hade den borgerliga regeringen möjlighet att stärka lärosätenas direkta forskningsanslag eller ge forskningsråden mer resur- ser. Men i stället valde man att skapa Östersjöstiftel- sen och andra stiftelser där styrelsen själv utsåg och entledigade styrelseledamöterna. Forskarna fick däri- genom inte något inflytande. Självfallet ledde detta till en omfattande kritik från forskarnas sida. Dess- utom fattade den borgerliga regeringen beslut om stadgar för stiftelserna som begränsade styrelsernas möjligheter att arbeta på ett väl avvägt sätt. Jag be- klagar verkligen detta beslut. Den nuvarande regeringen arbetar aktivt med att främja kvalitet och vetenskaplig prövning inom forskningen. Det var en viktig huvudlinje i den forsk- ningspolitiska proposition Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) som lades fram hösten 2000. Hälf- ten av de nya medel som då tillsköts forskarsamhället gavs till de nya forskningsråden. Bl.a. höjs anslaget till det nyinrättade Vetenskapsrådet under perioden 2001-2003 med mer än en halv miljard kronor, vilket innebär en anslagsökning om ca 30 %. Detta betyder också att en större andel av resurserna för forskning fördelas efter vetenskaplig prövning. Regeringen arbetar samtidigt medvetet med att stärka forskningen vid de nya universiteten och hög- skolorna. Regeringen lägger stor vikt vid att all högre utbildning har forskningsanknytning och att de nya universiteten och de högskolor som tilldelats veten- skapsområde ges förutsättningar att bedriva interna- tionellt konkurrenskraftig forskning och forskarut- bildning. Sedan regeringen 1999 inrättade tre nya universi- tet i Karlstad, Växjö och Örebro, har dessa lärosätens forskningsanlag höjts kraftigt. I budgetpropositionen för 1997 fick de tre lärosätena tillsammans drygt 90 miljoner kronor för forskning. I år tilldelas de sam- manlagt 385 miljoner kronor. Det motsvarar en ök- ning med mer än 300 %. Dessa universitet har natur- ligtvis också, som alla andra lärosäten, möjlighet att söka pengar från forskningsråden, och den externa finansieringen låg år 2000 på mellan 30 och 50 % för de nya universiteten. Universitetens möjligheter att bedriva angelägen forskning av hög kvalitet får där- med betraktas som god. Under mandatperioden har också ett antal hög- skolor efter omfattande kvalitetsgranskning tilldelats vetenskapsområde, dvs. rätten att självständigt bedri- va och examinera i forskarutbildningen. Även dessa lärosäten har fått sina forskningsanslag kraftigt höjda. Under perioden 2001-2003 utgör höjningen sam- mantaget för dessa högskolor 87 miljoner kronor. Samtliga högskolor som inte har vetenskapsområ- de har under perioden 2001-2003 tilldelats samman- lagt 76 miljoner kronor i höjda forskningsanslag. Vad gäller kvaliteten på forskningen vid Sö- dertörns högskola vill jag, liksom Kungl. Vetenskap- sakademiens bedömare, understryka att den nu ge- nomförda granskningen inte avser Södertörns hög- skola. Eftersom Södertörns högskola även har andra finansiärer av sin forskning måste en heltäckande bild av forskningen vid högskolan naturligtvis utgå från ett bredare perspektiv än den verksamhet som Öster- sjöstiftelsen finansierar. Det är inte min uppgift att bedöma kvaliteten på forskningen vid enskilda universitet och högskolor. Den granskningen bör göras av vetenskapssamhället i stort inklusive lärosätena själva. Vissa nyckeltal avrapporteras varje år till rege- ringen och till Högskoleverket. Jag kan utifrån dessa uppgifter konstatera att Södertörns högskola för år 2000 redovisat att andelen forskarutbildade lärare var 58 %. Det är en lika stor andel som vid Göteborgs universitet och den i särklass högsta bland de nyare högskolorna. Södertörns högskola har också, trots sin ungdom som högskola, för varje år i stark konkurrens tagit hem en ökande andel externa medel från Vetenskaps- rådet och dess föregångare. Högskolan ökar också stadigt sin externfinansiering från andra forskningsfi- nansiärer än Östersjöstiftelsen. Jag anser att det kan finnas skäl att med större uppmärksamhet följa verksamheten inom både Öster- sjöstiftelsen och övriga stiftelser som finansierats med löntagarfondsmedel. Riksdagen har ju inrättat dessa stiftelser, och användningen av de medel som avsatts bör med all rätta granskas i syfte att ge största möjliga effekt på Sveriges utveckling.

Beatrice Ask (M)

Anf. 27 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Samtidigt vill jag säga att utbildningsministern inte i något avseende tycks ha tagit så seriöst på de frågor jag har ställt, i varje fall inte i den del som de särskilt berör Östersjöstiftelsens verksamhet. Det beklagar jag, därför att jag tycker att den granskning av verksamheten vid Östersjöstiftelsen som har gjorts på uppdrag av Vetenskapsakademien är värd en seri- ös behandling. I rapporten pekar man på två problem där gransk- ningsgruppen förordar åtgärder och där ministern faktiskt kan medverka. Det första handlar om den restriktion i stiftelsens stadgar som innebär att medel bara får ges till den forskning som är knuten till Södertörns högskola. Däremot begränsar man inte forskningen vad avser discipliner. Granskningsgruppen konstaterar att den första ti- den för verksamheten präglades av behoven att orga- nisera verksamhet. Det kan jag förstå. Man avstod också från att bygga upp en egen organisation för prövning av anslagsansökningar, och man formulera- de inte heller någon inriktning för den forskning man avsåg att stödja. I stället beviljades pengar till pro- jektering av ett bibliotek och stöd till ett språklabo- ratorium bl.a. Av rapporten framgår att medel också har använts för att klara lärarförsörjningen vid den grundläggande utbildningen vid Södertörns högskola. Granskningsgruppen ifrågasätter också en ordning som i praktiken innebär att stiftelsen beviljat ett klumpanslag till högskolan utan att ha gjort några direkta vetenskapliga bedömningar eller anlitat exter- na granskningar. Dock säger man, vilket jag tycker är bra, att styrelsen på senare tid har blivit mer aktiv i att följa upp användningen av tilldelade medel. Men man har ändå klarat det mesta själv och valt att inte an- vända utomstående bedömare. Den sammanfattande kritiken när det gäller för- delningen av forskningsmedel gäller att Östersjöstif- telsen dels genom sina stadgar, dels genom den valda arbetsordningen - detta är tudelat - går på tvärs emot grundläggande principer inom svensk forskning, där projekt brukar granskas och bedömas av fristående experter innan pengarna beviljas. Om detta har utbildningsministern inget att säga, utöver att han anser att den förra borgerliga regering- en hade fel forskningspolitik och att den var sämre än hans egen. Det är inte en särskilt förvånande syn- punkt, men det har ju inget att göra med den här forskningsrapporten och den verksamhet som jag tycker att man måste diskutera. För egen del gör jag en annan bedömning av den borgerliga regeringens forskningspolitik. Men oavsett vad man tycker anser jag att det finns anledning, ett par år efter ett beslut när man synar en verksamhet, att frimodigt våga ta del av den kritik som finns och värdera de synpunkter och förslag som då läggs fram. Uppenbart är i varje fall att Södertörns högskola har kunnat få mycket pengar och att det måste disku- teras om det handlat om rätt forskning, som man har fått pengarna för. Man måste också fundera över hur vi ska ha det i framtiden. Jag tycker att det är konstigt att utbildningsministern inte vill delta i en sådan dis- kussion. Den andra punkten i Vetenskapsakademiens kritik rör den symbios mellan Östersjöstiftelsens ledning och högskolans ledning som har utvecklats. Att de båda organisationerna har en gemensam administra- tion innebär att rollfördelningen mellan anslagsgivare och anslagsmottagare har blivit otydlig. Den oklara rollfördelningen förstärktes när regeringen 1999 utsåg nya ledamöter i stiftelsens styrelse och valde att till ny ordförande i styrelsen utse högskolans ordförande. Vidare utsåg man rektorn vid samma högskola till ledamot i styrelsen. Då var bara två ledamöter utan koppling till Södertörns högskola. Det här är sådant som måste kunna diskuteras.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 28 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! En väldigt viktig utgångspunkt är var- för man bildar stiftelser och varför man tar offentliga medel och för in dem i stiftelseform i stället för att lämna dem till väl beprövat arbete genom fakul- tetsanslag direkt till högskolorna eller till forsknings- råd styrda av forskarna själva. Den här diskussionen måste ta sin utgångspunkt i den frågeställningen. Nu valde Beatrice Ask, som ju var statsråd på det departement som aktivt arbetade för att inrätta dessa stiftelser, att inte ge pengarna till forskarnas kontroll utan i stället lägga dem i stiftelser. Pengarna finns därmed utanför statens kontroll. De finns inte heller i forskarnas kontroll utan i ett privaträttsligt subjekt, nämligen stiftelsen. En regering kan inte gå in och ha synpunkter och försöka reglera hur stiftelsen ska arbeta. Om Beatrice Ask vill locka mig till det kommer det att sluta med att jag hamnar i konstitutionsutskottet för att beskriva hur det kan komma sig att regeringen från riksdagens talarstol har synpunkter på ett privaträttsligt subjekts agerande. Själva poängen med Beatrice Asks och Per Unckels förslag var ju att inrätta dessa stiftelser. I den meningen blir den här diskussionen väldigt missvi- sande även om Beatrice Ask själv inte ser det. Beatrice Ask säger att det finns restriktioner i stadgarna. Ja, och jag beklagar verkligen att de finns. De stadgarna utarbetades i stor hast av Beatrice Ask med kollega för att så snabbt som möjligt försöka föra undan offentliga medel in i stiftelserna, bortom forskarnas och medborgarnas kontroll. Det är klart att det blev restriktioner. De är skriv- na, på ett ibland väldigt ogenomtänkt sätt, både för att vara forskningsresurser till en ny högskola i Sö- dertörnregionen, precis som stadgarna säger, och för att det ska bedrivas forskning med anknytning till Östersjöregionen. Tanken från Beatrice Asks och Per Unckels sida verkar ha varit att dessa medel för en framtida högskola skulle vara att likna vid fakultets- medel. Nu finns högskolan där, nämligen Södertörns högskola. Den använder sig av stiftelsens medel för att bedriva sin forskning. Detta är, menar jag, att likna vid de fakultetsmedel som andra högskolor har. Jag skulle önska att de var normala fakultetsmedel, men det är inte möjligt att föra över dem till att vara ordi- narie fakultetsmedel, utan en gång stiftelse, alltid stiftelse. Vill man ha en stadgeförändring som syftar till att ändra stiftelsens ändamål, stiftelsens syfte, måste stiftelsen själv komma med en ansökan om att ändra dessa stadgar. Det blir sedan en sedvanlig procedur om ändring av stadgar i stiftelser. Och som Beatrice Ask känner till kan det vara en ganska besvärlig prövning. Om stiftelsen planerar att göra ändringen är det upp till den att göra det, och då vidtar den sed- vanliga prövningen. Regeringen kommer i så fall säkerligen att få yttra sig över en sådan prövning. En viktig poäng i den här debatten är att det var detta som Beatrice Ask ville uppnå genom att inte lämna resurserna direkt till högskolan, direkt till fors- karna, utan i stället placera dem i stiftelser. Nu ser vi vad det blir för konsekvenser av detta. När det är sagt vill jag nämna att den information jag har om arbetet vid Södertörns högskola är att man har blivit allt bättre på att låta en vetenskaplig pröv- ning styra fördelningen av forskningsmedel. I den meningen arbetar de med sina fakultetsmedel alltmer på samma sätt som ett universitet. Också de är fasta medel som man med hjälp av olika modeller kan utsätta för vetenskaplig prövning. Jag är mycket in- tresserad av hur stiftelsen kommer att ta del av Ve- tenskapsakademiens bedömningar, vilka konsekven- ser den kommer att dra av det och hur den kommer att vidareutveckla sitt arbete. När det gäller frågeställningen kring stadgars be- svärligheter och stiftelsens agerande skulle jag först och främst vilja säga att det var ett felaktigt beslut att inrätta stiftelserna.

Beatrice Ask (M)

Anf. 29 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Låt oss börja med påpekandet att det var den borgerliga regeringen som införde stiftelser- na. Det är alldeles riktigt. I denna fråga har vi olika uppfattningar. Vi ansåg inte att löntagarfondernas pengar var of- fentliga medel. Vi ansåg att det möjligen var lönta- garnas eller näringslivets pengar. Och det fanns en avsikt att återföra dem. Det var svårt att göra det på ett vettigt sätt. Ett bra sätt var att se till att de kom forskningen till del, och detta var en lösning som man hade, och det är ingenting märkvärdigt med det. Sedan säger utbildningsministern att det inte är möjligt för honom att diskutera stiftelsens agerande eftersom det är ett privaträttsligt objekt. Det är riktigt i någon mening. Likväl är det precis som ministern säger i nästa led, nämligen att om man nu med anled- ning av den här rapporten skulle finna att man vill ändra sina regler kommer regeringen kanske att få ha någon synpunkt. Jag antar att regeringen som utser folk i lite olika sammanhang diskuterar verksamhe- ten. Det hade varit roligt att få höra om ministern hade haft någon synpunkt på de synpunkter som förs fram. Vad det handlar om är ju att det har blivit mer pengar än vad någon kanske kunde drömma om. Det är ju väldigt roligt att det har blivit så. Men det är sanningen. Vi har också varit överens om att Öster- sjöforskningen var viktig, och vi var överens om att det fanns anledning att stärka just forskningen vid Södertörn. Vi visste inte att det hette Södertörn då, men det var det som var tanken, och det kan vi alla vara glada över. Men nu pekar man ju på att denna relativt nya högskola är något begränsad i storlek. Det gör att forskningsmedel som har blivit större än vad vi trodde inte kan användas på det vida sätt som man kanske skulle önska vid en riktigt seriös forsk- ningsprövning. Då tycker jag att det är riktigt att fundera över om dessa regler är korrekta. I den delen har vi då att vänta på att regeringen möjligen får yttra sig. När man läser kommentarerna från stiftelsen själv har den tagit intryck av kritiken och redan innan Ve- tenskapsakademiens rapport kommit funderat lite grann över hur man ska strama upp och vad som kan göras. Men det finns ju svart på vitt att en hel del av pengarna inte har kunnat användas för den mycket seriösa forskning som vi hade önskat. Jag har inga problem med att det blev mer pengar. Jag har inga problem med att vi hade en forsknings- stiftelse. En tanke med det var ju att införa fler aktö- rer än vi hade i Sverige när det gällde forskningsfi- nansiering. Det bidrar stiftelserna till på ett bra sätt. Men det är riktigt att det är stelare. Detta kan man ha olika uppfattningar om. Men likväl tycker jag att det finns skäl att fundera över om man kan använda resurserna ännu bättre och om det gagnar forskningen vid Södertörns högskola att kunna ifrågasättas när det gäller den seriösa be- dömningen av forskningsprojekten. Det får inte vara så. Inte minst gäller det de mindre högskolorna som är i ett uppbyggnadsskede. De har verkligen behov av att visa sig duktiga. Det gör Södertörns högskola, precis som ministern säger, genom att få medel från andra håll. Men det är fortfarande så att den får en väldigt stor del från just denna stiftelse. Och i jämfö- relse med andra lärosäten är det väldigt mycket peng- ar, och det tycker jag att man ska fundera över. Den andra delen i kritiken som jag tog upp och inte hann med riktigt gällde symbiosen vid personbe- sättningar, dvs. att det är samma personer som sitter i stiftelsen och i högskolans ledning och om man ser något problem med det. Här har ju faktiskt regeringen fullt mandat. Det är ju regeringen som bestämmer. Då kan man inte skylla på någon annan att det inte går att göra något. Min fundering är om det kan vara så att den socialdemokratiska regeringen inte har något bekymmer med svågerpolitik. Jag är väldigt förvånad över det. Jag tror att det är dumt om samma person sitter på två stolar.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 30 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Jag är alldeles övertygad om att ve- tenskaplig kvalitet skapas bäst om forskarna själva bestämmer över fördelningen av vetenskapliga resur- ser. Jag hade aldrig deltagit i att bilda stiftelser på det sätt som Beatrice Ask med kollega gjorde just för att det var bortom forskarnas inflytande. Med stadgar som skrivs i all hast riskerar man att få stadgar som fungerar väldigt illa i ett längre perspektiv. Beatrice Ask tycker att man ska ändra stadgar. Om man har den uppfattningen bör man nog inte använda stiftelse- formen som sitt verktyg när man förändrar forsk- ningspolitiken. Att ändra stiftelsestadgar, att göra permutationer av stiftelsestadgar, är mycket svårt. Det är svårt av just det skälet att det inte ska vara så lätt att ändra. Det har riksdagen beslutat om när det gäller lagstiftning om stiftelser. Jag har stort förtroende för Södertörns högskola. Det är en högskola som har en mycket hög kvalitet. Om Beatrice Ask ser på lärarkåren på Södertörns högskola och ser hur många som är disputerade lära- re, vilken forskningsbakgrund som de har och vilket arbete som de gör så tror jag också att Beatrice Ask blir imponerad av verksamheten. Under kort tid har det byggts upp en högskola av mycket hög kvalitet där det också bedrivs mycket god forskning. Södertörns högskola har inte fakultetsmedel i or- dinarie mening som andra högskolor. Högskolans fakultetsmedel får man från den stiftelse som bildades med syfte att stödja forskning och utbildning vid en ny struktur för högre utbildning i södra Stockholms- regionen. Det står i ändamålsparagrafen för stiftelsen. I den proposition som lades fram av Beatrice Ask med kollega 1993/94 om kvalitet och konkurrenskraft underströk man särskilt att sedan den avsedda univer- sitetsstrukturen etablerats bör stiftelsens administra- tion och förvaltning kunna samordnas med denna. Det var nog tanken också från Beatrice Ask inled- ningsvis att stiftelsen skulle svara för de fakultetsme- del som andra högskolor har men denna gång riktat till universitet och högskolor i södra Stockholmsom- rådet. Det är nu ett faktum, och det är en stark och bra högskola. Jag utgår naturligtvis ifrån att stiftelsen lyssnar mycket noga på de utvärderingar som har gjorts av Kungl. Vetenskapsakademien. Jag vet ju att man inte minst i den senaste styrelsen har arbetat mycket hårt för att stärka kvalitetsgranskningen. Det noterar också Kungl. Vetenskapsakademien. Men jag är alldeles övertygad om att man kan gå vidare i att stärka den kvalitetsgranskningen. Men om Beatrice Ask med sin fråga vill att vi ak- tivt ska bidra till att förändra stiftelsens stadgar så att medlen inte längre ska gå till Södertörns högskola, vilket hon antyder, då måste jag sätta ett frågetecken. Det skulle allvarligt försvaga den högskola som nu har byggts stark i södra Stockholm och som är så oerhört viktig för Stockholms utveckling. Vi har nu fått en akademisk kultur och tradition i de delar av Stockholm som har saknat denna tradition. Vi rekry- terar studenter på ett helt annat sätt, inte minst stu- denter med invandrarbakgrund. Och vi kan få en högskola väldigt nära Stockholms city som pulserar av ett väldigt spännande liv. Jag vill inte på något sätt bidra till att försvaga finansieringen av denna fina högskola. Jag hoppas att det inte är det som Beatrice Ask menar. Det är riktigt att det är regeringen som utser sty- relsen. Jag menar att det finns rim och reson i tanken, som också Beatrice Ask med kolleger hade en gång i tiden med stiftelsen, att det skulle vara fakultetsmedel för den nya högskolan och också fungerar så som fakultetsmedel gör vid vanliga högskolor, att det är högskolan själv som är med och fattar beslut om på vilket sätt som man ska arbeta.

Beatrice Ask (M)

Anf. 31 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Utbildningsministern säger att han aldrig skulle ha deltagit i bildandet av några stiftelser. Jag tror honom. Sanningen är väl att Socialdemokra- terna inte hade velat avskaffa löntagarfonderna heller. Men nu blev det så, och det är en särskild diskussion kring detta. Det är riktigt att stiftelser som konstruktion har sina begränsningar och sina styrkor. Det var ganska svårt att hitta rätt lösning. Men som jag sade i ett tidigare inlägg tycker jag att även om man har gjort en sådan ståndpunkt måste man kunna ta intryck av en granskning som visar på problem. Sedan kommer den fåniga argumentationen att om man lyssnar på Vetenskapsakademien skulle man endera ifrågasätta lärarkvaliteten vid Södertörn eller vilja dränera just den högskolan på pengar. Det är ju fånigt. Hela avsikten med konstruktion från vår sida var ju att tillförsäkra Södertörns högskola ordentliga forskningsmedel. Och ingen är väl gladare än alla vi som sysslar med utbildning om man har en hög lä- rarkvalitet. Problemet med granskningen är dock att man pekar på att det i dag är en sådan omfattning av pengar att man inte riktigt tillämpar de ganska nog- granna principer som finns för prövning av forsk- ningsanslag generellt i högskoleväsendet. Jag tycker att det kanske finns anledning att fundera över om det inte är en ganska bra ordning som man har när man kan ha en vidare grupp. Vill man då dränera högskolan på pengar? Nej, jag tror inte det. Men jag tror att det är bra att man prövas tillsammans med andra. Jag tycker också att det finns anledning att notera det som Vetenskapsa- kademien pekar på, nämligen att andra nya universitet och högskolor har betydligt sämre tilldelning av re- surser. Och man måste våga diskutera om det utifrån ett Östersjöperspektiv finns anledning att vidga kret- sen. Det är ju möjligt att man med samarbete och annat kan göra det ändå. Men jag tycker att den dis- kussionen ska föras. Även om de personer som regeringen utsett till de här styrelserna är aldrig så duktiga behöver det inte vara samma människor på två stolar som gynnar sig själva.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 32 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Nej, det är riktigt att jag inte har bi- dragit till att bilda stiftelser. Med mitt engagemang för forskarstyre skulle jag ha valt att använda resur- serna till fakultetsmedel och till vetenskapsråd och forskningsråd. Där har vi väl upparbetade metoder för hur forskarnas inflytande ska säkras. Moderaterna med Beatrice Ask och Per Unckel valde att gå på tvärs mot den tradition som vi haft sedan Tage Erlanders tid - att verkligen förlita oss på att forskarna själva är de bästa att fördela forsknings- resurser - så det var verkligen beklagligt. Sedan dess har ju vi en verklighet att arbeta med där vi har stif- telser som på många sätt gör ett utmärkt jobb och som nu också har styrelser som utses av staten, vilket ändå gjort att stiftelserna har kommit ifrån en del av de verkligt dåliga arrangemangen som härrör från den tiden. Först och främst gäller det alltså fakultetsmedel och rådsmedel där forskarna själva har kontroll. Det är intressant att höra att Beatrice Ask som svar på en fråga nu i sin sista replik faktiskt säger - men hon använde inte själv det uttrycket - att hon vill föra över pengar från Södertörns högskola till andra delar av forskarsamhället. Jag delar inte den uppfatt- ningen. Vi bygger nu starka forskningsmiljöer vid våra nya universitet och vid de högskolor som fått vetenskapsområden, och detta har ökat år för år under de senaste åren. De kommer att nå Södertörns om- fattning av forskningsmedel och passera den om vi inte också särskilt ser till Södertörn i framtiden. Vad Beatrice Ask öppnar för är att stiftelsen nu har så mycket pengar att resurserna bör fördelas ock- så till andra. Men då går Beatrice Ask själv ifrån den stadga som hon själv var med och formulerade. Jag menar att det vore olyckligt för Stockholm som kun- skapsstad att dränera Stockholm på forskningsresur- ser.

Intressenter

Frågeställare

Ask, Beatrice (m) Moderaterna

Besvarad av

utbildningsminister Thomas Östros Socialdemokraterna