Organisationskommitté för återupprättande av Totalförsvarets chefsnämnd
Interpellation 2015/16:255 av Allan Widman (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-04
- Överlämnad
- 2015-12-07
- Anmäld
- 2015-12-08
- Svarsdatum
- 2015-12-18
- Sista svarsdatum
- 2016-01-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Totalförsvarets chefsnämnd (TCN) hade mellan 1962 och dess nedläggning år 2000 till uppgift att i fred verka för samordning av de centrala myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret.
Det ålåg chefsnämnden att särskilt följa den fredstida samhällsutvecklingen i landet och verka för att de krav som totalförsvaret ställde beaktades i samhällsplaneringen. Därtill skulle nämnden följa utvecklingen inom och utom landet på områden av betydelse för totalförsvaret och därvid ägna uppmärksamhet åt frågor som krävde samordnande åtgärder. I uppgifterna ingick även att medverka till planeringen av ledningsövningar samt att informera berörda statliga myndigheter och kommuner om beredskapsläget och bistå dem i samordningsfrågor och med rekommendationer till ledning för planeringsarbetet.
Det synes som om flera av de uppgifter TCN tilldelades fortfarande äger aktualitet i totalförsvarssammanhang. I inriktningspropositionen, Sveriges försvar 2016–2020 (2014/15:109), anges att en av de två viktigaste uppgifterna är att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Vidare anges att en sammanhängande planering för totalförsvaret bör säkerställas genom planeringsanvisningar till berörda myndigheter.
Vilka åtgärder är försvarsminister Peter Hultqvist beredd att vidta för att en organisationskommitté tillsätts för återupprättande av Totalförsvarets chefsnämnd?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:255
Webb-tv: Organisationskommitté för återupprättande av Totalförsvarets chefsnämnd
Dokument från debatten
- Fredag den 18 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:49
- Protokoll 2015/16:49 Fredagen den 18 decemberProtokoll 2015/16:49 Svar på interpellation 2015/16:255 om organisationskommitté för återupprättande av Totalförsvarets chefsnämnd
Protokoll från debatten
Anf. 62 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att en organisationskommitté ska tillsättas för återupprättande av Totalförsvarets chefsnämnd.
I ljuset av det försämrade omvärldsläget och den ökade osäkerheten i närområdet är det prioriterat att få till stånd en modern och sammanhållen totalförsvarsplanering, vilket är syftet med de beslut regeringen fattade den 10 december 2015. Besluten omfattar bland annat uppdrag åt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att senast den 10 juni 2016 till Regeringskansliet lämna förslag till en grundsyn för en sammanhängande planering för totalförsvaret.
Förslaget till grundsyn ska omfatta en beskrivning av hur arbetet med en sammanhängande planering för totalförsvaret ska bedrivas och ska vara ett stöd för samtliga berörda myndigheters planeringsarbete. Vidare uppdras åt Försvarsmakten och MSB att redovisa samlade bedömningar av Försvarsmaktens behov av stöd från det civila försvaret vid ett väpnat angrepp samt de civila myndigheternas möjligheter att tillhandahålla stöd.
Regeringens beslut den 10 december omfattar också närmare anvisningar för planeringen av det civila försvaret där samtliga berörda myndigheter åläggs att återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för det civila försvaret. Myndigheterna ska lämna en första redovisning av planeringsarbetet senast den 10 juni 2016, och därefter ska arbetet redovisas årligen i samband med årsredovisningen.
Enligt anvisningar för Försvarsmaktens försvarsplanering ska Försvarsmakten med stöd av MSB ge de bevakningsansvariga myndigheterna tillgång till relevanta delar av planeringen avseende väpnat angrepp. Tidpunkt och form för detta ska medge att alla bevakningsansvariga myndigheter kan påbörja den sammanhängande planeringen för totalförsvaret tidigt under 2016.
För att förbättra förutsättningarna för en samordnad och sammanhållen planering ska den samverkan som nu sker inom krisberedskapen också omfatta planeringen för det civila försvaret. I det arbetet har MSB en central roll. Myndigheten ska företräda det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser om inte annat följer av särskilda föreskrifter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På statlig regional nivå är länsstyrelsen den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom respektive län, och den ska verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås. Länsstyrelsernas ansvar kräver en omfattande regional samverkan. Försvarsmakten inrättade den 1 januari 2013 fyra regionala staber för att bland annat utveckla sin förmåga att samverka med andra myndigheter. Dessa staber ska utveckla förmågan att hantera totalförsvarsfrågor, vilket inkluderar att samverka med länsstyrelserna.
Inom Regeringskansliet inrättades 2008 ett krishanteringsråd där kansliet, berörda myndigheter och andra aktörer möts för samverkan och ömsesidig orientering och för att kunna upprätthålla en god beredskap inför och under allvarliga händelser och kriser. Rådet sammanträder minst två gånger per år för allmän orientering och kan sammankallas för informationsutbyte under allvarliga händelser och kriser. Krishanteringsrådet leds av inrikesministerns statssekreterare, och i rådet ingår normalt rikspolischefen, säkerhetspolischefen, överbefälhavaren samt generaldirektörerna för Affärsverket svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. I rådet ingår även en landshövding som företräder länsstyrelserna. Vid behov kan andra ledamöter adjungeras.
Regeringen avser att vid behov återkomma med ytterligare åtgärder och närmare anvisningar för en sammanhållen totalförsvarsplanering men ser för närvarande inget behov av att skapa en organisationskommitté för återupprättande av Totalförsvarets chefsnämnd.
Anf. 63 Allan Widman (L)
Fru talman! Tack, försvarsministern, för det utförliga svaret! Det var dessutom mycket tydligt; försvarsministern anser det inte vara aktuellt att återskapa Totalförsvarets chefsnämnd.
Fru talman! Försvar är ofta ett mycket abstrakt begrepp. Det gäller inte minst när man kommer in på civilt försvar och totalförsvar. Här i kammaren ska det talade ordet gälla, och under mina 13 år i riksdagen har jag aldrig tidigare visat upp någon bild eller motsvarande, men den bild jag nu håller upp för kammaren visar hur det svenska totalförsvaret var uppbyggt, hur olika myndigheter var sammankopplade, år 1985.
Vi kan konstatera att sedan 1985 har vårt samhälle blivit oändligt mycket mer komplext. Det handlar inte bara om globaliseringen och om outsourcing från det offentliga till olika privata företag, utan det handlar också om fler myndigheter och fler offentliga nivåer i vårt samhälle.
Jag blev lite förvånad över att exposén över totalförsvaret, som regeringen beslutat om anvisningar för, inte innehåller det nationella säkerhetsråd som regeringen har tillskapat. Där sitter den i regeringen högst ansvarige för det militära försvaret och den högst ansvarige för det civila försvaret, inrikesminister Anders Ygeman.
Jag har flera gånger påtalat att jag tycker att det är olyckligt att vi i ett läge när omvärldsutvecklingen snabbt försämras fattar beslut om att i regeringen skilja på ansvaret för civilt och militärt försvar. Det kommer inte att underlätta samordningen, och det kommer inte att underlätta återuppbyggnaden av ett totalförsvar i Sverige.
Jag är också bekymrad över att den redovisning som försvarsministern gör är uppifrån och ned. Det är väldigt många uppdrag till underlydande myndigheter, vilka ska rapportera till regeringen, och sedan ska regeringen ge nya anvisningar på olika sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror att styrkan i den svenska konstitutionella modellen är att vi har självständiga, kompetenta myndigheter som leds av starka generaldirektörer. Om försvarsministern och regeringen tillämpar mer av uppdragstaktik, nämligen ger uppgifter till och överlåter på regionala, kommunala och statliga aktörer att agera, har man större förutsättningar att komma in i en mer positiv kontinuerlig spiral.
Man kan fråga sig, när det finns ett sådant uppifrån-och-ned-system, en sådan pyramid, vad som händer om till exempel Rosenbad slås ut, om regeringen inte längre kan fungera och de som ska ansvara för det civila försvaret för första gången på egen hand måste lösa det.
Jag tror inte att det finns en enhetlig modell för hur samordningen inom det svenska totalförsvaret ska gå till. Vi har vissa län som är skogslän, vi har andra län som är kärnkraftslän, och det kommer att krävas oändligt många olika lösningar. Om man, fru talman, bygger uppifrån och ned det svenska totalförsvaret och samordningen inom det är jag rädd för att det inte blir mycket till totalförsvar.
Anf. 64 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Någonstans måste man börja. När det gäller totalförsvaret är det en förmåga med en rejäl förbättringspotential. Vi börjar från en låg nivå, vilket vi nog kan vara överens om. Det är fråga om många myndigheter, många verksamheter. Det rutmönster, kopplingsschema eller vad vi väljer att kalla det, som Allan Widman visade upp om läget 1985 visar hur komplext och omfattande det var - och kan bli i framtiden.
Det handlar om kommuner, landsting och länsstyrelser, men det handlar också om enskilda företag, om olika näringsverksamheter. Det är hela bredden i samhället som ska utgöra stöd för ett militärt försvar men även kunna utföra uppgifter av ren krisberedskapskaraktär.
Nu tar vi ett första steg. Vi har lagt ett direktiv om att det till juni nästa år ska presenteras en grundlinje gällande totalförsvarsplaneringen för att få igång det hela på ett sammanhållet sätt. Självfallet måste ett sådant arbete ske i samverkan med många olika aktörer. Det måste finnas centraliserade inslag i det, men det måste också finnas starkt decentraliserade inslag när det så att säga värker ut i full kraft.
Jag tycker inte att det är rättvist att ge en bild av att regeringen har någon sorts tro på att det i varje detalj går att toppstyra det. Det vi nu gör är att först och främst få igång arbetet med en totalförsvarsplanering. Det har legat för fäfot under lång tid.
Jag tror inte att det i praktiken kommer att bli en återgång till hur det en gång såg ut. Det är bra att ta del av historien, och det är bra att ta del av den typen av kartbilder som Allan presenterar, men jag tror att det kommer att se ut på ett annat sätt i framtiden. Därför måste vi bygga ett totalförsvar som svarar mot de krav och de hotbilder som finns i dag. Ytterst är det situationen med höjd beredskap och krig som måste vara måttstocken för de resultat som vi ska mäta mot.
Jag är väl medveten om och har ett fullständigt öppet sinne för att det inte är en resa som är gjord på kort tid, utan det är ett uppbyggnadsarbete som kommer att ta tid. Det finns i dag inte heller resurser avsatta mer än till det inledande arbetet, som vi nu ska göra. Efter det får vi ta ställning till hur vi fortsätter uppbyggnadsarbetet. Det är en nödvändig uppgift, och den prioriterade uppgiften i det första skedet blir stödet till det militära försvaret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man kan naturligtvis fördjupa sig i vem som ansvarar för vad och vilka departement som är delaktiga. Jag kan bara konstatera att i de planeringsdirektiv som regeringen gett är vi tydliga. Beredningsmässigt är det ett arbete som både Justitiedepartementet och Försvarsdepartementet deltagit i.
Anf. 65 Allan Widman (L)
Fru talman! Kanske blir det så att varken Peter Hultqvist eller undertecknad får vara med om ögonblicket då vi har återupprättat ett mer stabilt totalförsvar i det svenska samhället. Det är sannerligen en lång resa som återstår. Man skulle till och med kunna använda det för Försvarsberedningen kända uttrycket "en mycket låg nivå"; det är från den vi nu bygger.
Jag är tacksam att regeringen, efter att min interpellation lämnats in, fattade beslut om planering för ett totalförsvar.
Försvarsministern hänvisar till det som kallas Krishanteringsrådet, som alliansregeringen inrättade 2008. Jag vill poängtera att det föreligger stora skillnader, även om det också finns en del likheter, mellan Totalförsvarets chefsnämnd å den ena sidan och Krishanteringsrådet å den andra. Krishanteringsrådet består av totalt nio ledamöter. Totalförsvarets chefsnämnd bestod av 21 generaldirektörer samt representanter för länsstyrelser och Försvarsmakten.
Krishaneringsrådet är en del i Regeringskansliet och leds av en statssekreterare. Det är alltså en politiskt ledd verksamhet. Totalförsvarets chefsnämnd var på sin tid, fru talman, en helt självständig nämnd, bortkopplad från regering och andra myndigheter och med ett helt eget kansli.
I Krishanteringsrådet sker det, enligt försvarsministern, en ömsesidig orientering. Jag föreställer mig att man då berättar om den verksamhet som pågår i de olika myndigheterna. I förordningen om Totalförsvarets chefsnämnd fanns det ett mycket tydligt fokus inte bara på att man skulle informera varandra utan även på att man skulle samordna sina verksamheter och försöka uppmärksamma de svårigheter vid gränsdragningar och i kontaktytor som fanns mellan de olika myndigheter som var involverade i totalförsvaret.
Krishanteringsrådet sammanträder två gånger per år. Den stora chefsnämnden sammanträdde varannan månad.
Jag har fortfarande inte hört försvarsministern kommentera det nationella säkerhetsrådet. Det var ju ett grepp som regeringen tog för inte så länge sedan och som var nytt för svenska förhållanden. Där sitter inrikesministern och försvarsministern. Varför nämns inte detta som en del i samordningen av det totalförsvar vi nu ska skapa?
Fru talman! I svaret uppehåller sig försvarsministern också vid att Försvarsmakten och MSB ska ge ingångsvärden från försvarsplaneringen till bevakningsmyndigheterna. Bevakningsmyndigheterna är också ett tämligen nytt begrepp i svensk lagstiftning. De representerades tidigare av vad vi kallade för FAM, funktionsansvariga myndigheter. De räknas upp i en bilaga till krisberedskapsförordningen. Det är väl bra att de som finns med i den bilagan, ca 50 myndigheter, får bli en del i uppbyggnaden av det nya totalförsvaret. Men på den listan saknas samtidigt viktiga myndigheter, nämligen Försvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan, Försvarets materielverk och till och med Fortifikationsverket. De ingår inte i systemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vet inte om detta är enkelt förbiseende av regeringen eller om det är med medvetenhet som man har utelämnat dessa för totalförsvaret mycket viktiga myndigheter.
Anf. 66 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Nu börjar vi arbetet. Den första prioriteten är stödet till det militära försvaret.
Jag vet inte om det viktigaste och mest prioriterade när man drar igång detta och ska skapa de första skisserna på hur det hela skulle kunna se ut och utvecklas är att inrätta en chefsnämnd. I svaret säger jag att vi för närvarande inte kan se något behov av att skapa en organisationskommitté för upprättandet av detta. Det är den formulering som jag har gett.
Hur det hela kommer att se ut i en framtid behöver jag inte peka ut nu eller säga med bestämdhet. Men vi har valt att inte fokusera på att nu inrätta nya kommittéer och olika grupper, utan vi har valt att fokusera på att skapa en inledande fas där vi får igång jobbet med de inledande myndigheterna. Självklart kan detta successivt vidgas. Vi har heller inget slutdatum för arbetet med ett modernt totalförsvar.
Detta är en verksamhet som inte har bedrivits på många år, och det är ett mödosamt och långsiktigt arbete att få detta till stånd. Det som nu inleds måste bedrivas i olika etapper.
Regeringen håller öppet för att återkomma med närmare anvisningar och särskilda beslut allt efter hand som jobbet fortlöper. Jag har inte stängt några dörrar, men jag vill ha en ordentlig start på det, där man börjar med att skapa en plattform, så att inte alltihop försvinner in i ett uppdrag som sträcker sig så brett och har så många inblandade att vi tappar fart redan i inledningsskedet.
Det mest realistiska i den situation vi har är att börja på det sätt vi nu har valt. Sedan får vi se framöver hur vi utvecklar arbetet.
Självklart ska det nationella säkerhetsrådet, som leds av statsministern, ha en roll och aktiveras i samband med alla typer av kriser som kan drabba Sverige. Det är också en verksamhet som redan pågår. Det är en befintlig, existerande enhet som kommer att verka, och den får också sättas in i den här typen av sammanhang och händelser.
Anf. 67 Allan Widman (L)
Fru talman! Nu blev jag hoppfull för ett kort ögonblick när försvarsministern nämnde det nationella säkerhetsrådet. Men sedan fyllde han i med att det ska samlas vid kriser.
Att samla myndigheter och beslutsfattare när krisen väl har kommit är inte den absolut bästa vägen. Jag hade hoppats att det nationella säkerhetsrådet kontinuerligt uppmärksammade också totalförsvarsfrågor och på det sättet förberedde vårt samhälle för de påfrestningar som kan komma. Men så är uppenbarligen inte fallet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller de försvarsmyndigheter som i dag inte utgör bevakningsmyndigheter och därmed inte kommer att få ingångsvärden från försvarsplaneringen - Försvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan, FMV, Fortifikationsverket med flera - vill jag gärna ställa en rak fråga till försvarsministern: Kommer dessa att åtminstone innefattas i den planering som försvarsministern beskriver i sitt svar? Allt annat vore ju ologiskt.
Jag lyssnade noga på hur försvarsministern väljer att formulera sig i fråga om ett återupprättande av totalförsvarets chefsnämnd. Han säger att den frågan just nu inte är aktuell. Mikael Oscarsson kanske inte fick så många öppningar i sina tidigare interpellationer, men jag uppfattar att det ändå finns en öppning från försvarsministern här. Allra sist, innan jag önskar god jul och gott nytt år, skulle jag därför vilja skicka med att det inte är så mycket förändringar man behöver vidta när det gäller Krishanteringsrådet för att det ska få den funktion som Totalförsvarets chefsnämnd en gång hade. Det handlar om att koppla loss det från den politiska styrningen, få större bredd bland dem som deltar i mötena och få dem att fokusera just på samordning av totalförsvaret.
Fru talman! Tillåt mig att önska försvarsministern god jul och gott nytt år, och detsamma till fru talmannen!
Anf. 68 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! När det gäller det nationella säkerhetsrådet vill jag säga att det ena inte utesluter det andra. Det förs strategiska diskussioner, och det görs analyser. Kriser och aktuella händelser är också sådant som präglar arbetet.
När det gäller de berörda myndigheterna vill jag säga att det är på detta sätt vi inleder nu. Vi ser detta som ett långsiktigt arbete som ska bedrivas i etapper. I takt med att jobbet utvecklas måste inte bara den här typen av myndigheter utan också det civila samhället på djupet och på bredden involveras. Annars bygger vi ju inget totalförsvar. Totalförsvar är en bred helhet och handlar ytterst om hela samhällets mobiliseringskraft.
Nu gäller det att komma igång, så att vi får en start på en verksamhet som antingen har legat för fäfot eller har pågått på en mycket låg nivå.
Eftersom jag i mitt uppdrag har lärt mig att man måste vara oerhört noggrann med orden säger jag det jag sa tidigare: Det finns för närvarande inget behov. Det var så jag formulerade mig.
Sedan får jag önska Allan Widman god jul och gott nytt år och tacka för hans engagemang i alla frågor som rör försvar och säkerhet. Jag vill också önska fru talmannen och presidiet god jul och gott nytt år.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.