Öresundsintegration
Interpellation 2006/07:64 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-11-10
- Inlämnad
- 2006-11-10
- Besvarad
- 2006-11-23
- Sista svarsdatum
- 2006-11-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 november
Interpellation
2006/07:64 Öresundsintegration
av Lars-Ivar Ericson (c)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Under senare år har allt större förhoppningar ställts till att integrationen mellan Sverige och Danmark skulle utvecklas i positiv riktning. Detta har skett och många människor bor, arbetar, studerar eller gör sina inköp i grannlandet. Som exempel kan nämnas att varje dag pendlar ca 10 000 som bor i Sverige över Öresund till sina arbeten i Danmark.
En Sifoundersökning som gjorts på uppdrag av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren visar att 39 % av de intervjuade anser att integrationen motsvarat förväntningarna, 29 % är besvikna och 32 % svarar tveksamt eller vet ej. 79 % av de svarande anger att integrationen över Öresund är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för regionen och det finns stora förhoppningar om att integrationsarbetet ska bedrivas på ett kraftfullare sätt. Tillväxt i Öresundsregionen gynnar inte bara den sydliga delen av Sverige utan är även viktig för hela Sveriges ekonomiska tillväxt.
Det finns flera områden där det behövs åtgärder för att befrämja integrationen: Det kan handla om skatteregler, socialförsäkringar, pensioner, företagsregler, infrastruktur och så vidare.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att underlätta den fortsatta Öresundsintegrationen?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:64
Webb-tv: Öresundsintegration
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:26 Torsdagen den 23 novemberProtokoll 2006/07:26 8 § Svar på interpellation 2006/07:64 om Öresundsintegration
Protokoll från debatten
Anf. 33 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att underlätta den fortsatta Öresundsintegrationen.
Jag delar helt Lars-Ivar Ericsons synpunkt att integrationen i Öresundsregionen utvecklas i positiv riktning. Den siffra på 10 000 Öresundspendlare som Lars-Ivar Ericson nämner är nog redan i dag alltför lågt räknad. Den snabbt stigande strömmen av resenärer över Öresundsbron visar att Öresundsinvånarna inte bara åker över sundet för att arbeta utan även för att handla eller för fritidsaktiviteter.
I den opinionsundersökning som Lars-Ivar Ericson citerar anger 79 % av de tillfrågade att integrationen i Öresundsregionen är en av de viktigaste tillväxtfrågorna. Självfallet har de rätt. Ju mer invånarna i Öresundsregionen har möjlighet att verka på båda sidorna av sundet, desto bättre blir förutsättningarna för tillväxt.
I regeringsförklaringen framhålls att Norden ska vara Europas starkaste tillväxtområde och att alla möjligheter att stärka detta samarbete bör utnyttjas. Främjande av Öresundsintegrationen faller väl in under detta mål. I syfte att bättre lära känna hur invånarna i Öresundsregionen ser att integrationen kan stärkas har jag tagit initiativ till en hearing om detta.
Lars-Ivar Ericson nämner skatteregler som ett område där det behövs åtgärder för att främja Öresundsintegrationen. I detta sammanhang kan nämnas att det i regeringens proposition 2006/07:19 om ändrade regler för kapitalvinst vid avyttring av privatbostad föreslås att bestämmelserna om uppskov utvidgas till att även omfatta förvärv av permanentbostäder inom hela EES-området. Därmed blir det lättare att flytta från Sverige till Danmark. Regeringen avser vidare att i det kommande regleringsbrevet ge Skatteverket i uppdrag att göra en utvärdering av den svensk-danska skatteöverenskommelsen från år 2003 och dess effekter.
Arbetet med att stärka Öresundsintegrationen kommer fortsatt att ske genom det nordiska samarbetet och genom EU. Det är viktigt att invånarna i Öresund har tillgång till god information om regelverken i Sverige och Danmark. På Internet kan man få information om tillämpliga skatteregler genom den nordiska skatteportalen. Ett arbete har startat för att utveckla en liknande socialförsäkringsportal. När Sverige år 2008 är ordförande i Nordiska ministerrådet får vi ytterligare möjligheter att driva på arbetet med att avlägsna gränshinder i Norden. Inom EU arbetar vi för en stärkt inre marknad, något som är till stort gagn för Öresundsintegrationen.
En stärkt Öresundsintegration förutsätter ett nära samarbete mellan den svenska och den danska regeringen. Frågan har redan diskuterats vid svensk-danska överläggningar på ministernivå, och vi kommer att fortsätta att ha nära kontakt med den danska regeringen i dessa frågor.
Anf. 34 Lars-Ivar Ericson (C)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Det känns bra med ett statsråd som har det skånska perspektivet och som väl känner till förhållandena på båda sidor om sundet.
Svaret fick mig att tänka på en av de första danska meningarna jag fick lära mig i realskolan på 1960-talet, nämligen
vær kun rolig,
det vill säga: Var bara lugn. Det finns mycket i svaret som gläder mig, till exempel hearingen nästa år. Men jag är inte helt lugn, utan nu ska vi fortsätta den här debatten med att
rulle
, alltså mangla, våra åsikter om integrationen och om hur den skulle kunna bli bättre.
Jag vill gärna höra vad Cristina Husmark Pehrsson anser om några förslag som Centerpartiet har fört fram. Bakgrunden är ovisshet om skatter, pensioner, regler för barnomsorg och skola på båda sidor sundet och en del andra frågeställningar.
Skulle man inte kunna lösa de frågorna genom att inrätta en Öresundskommission med lokal, regional och nationell representation? På så sätt kan man utreda aktuella frågor ordentligt och komma fram till bra helhetslösningar.
Jag är medveten om att denna kommissions arbete och genomförandet av kommissionens förslag måste få ta sin tid. Men för att snabbt underlätta för sundspendlare och småföretagare i Skåne och Själland borde det kunna bli en gemensam myndighet för skatte- och socialförsäkringsfrågor.
Denna myndighet kan ta hand om ärenden om medborgarnas rättigheter och skyldigheter som skatteinbetalningar och socialförsäkringar. Det borde även vara möjligt att låta småföretagare med Öresundsregionen som verksamhetsområde bli anknutna till denna nya gemensamma myndighet.
Fördelen med en gemensam skatte- och socialförsäkringsmyndighet är att juridisk kompetens på båda sidor om sundet samlas under ett och samma tak.
I dag pendlar 14 000 personer till arbete i Danmark. Sju av tio skåningar kan tänka sig att arbeta i Danmark. Fyra av tio kan tänka sig att bo där.
Men det är inte bara Öresundsbron som betyder någonting för dem som bor på båda sidor om sundet. Vi har också förbindelsen Helsingborg-Helsingör. Om jag minns rätt finns där tre båtlinjer. Men det räcker inte.
Helsingborg har inte fått del av allt det positiva i Malmö-Köpenhamns-regionen. Behovet av en fast förbindelse ökar för var dag, inte minst på grund av den omfattande transittrafik som sker genom Skåne.
Det finns beräkningar som säger att om man byggde ännu en fast förbindelse över Öresund skulle mer än 100 000 svenskar kunna arbeta på den danska sidan. Med tanke på den planerings- och byggtid som behövs finns det starka skäl att snarast tillsätta en utredning om en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.
Min avslutande fråga i detta inlägg blir om Cristina Husmark Pehrsson är beredd att verka för att en sådan utredning tillsätts.
Anf. 35 Lars-Ivar Ericson (C)
Fru talman! Frågor om Öresundsintegration och förhållandet mellan Skåne och Själland kan för människor som bor norr om Hallandsås uppfattas som snarast av utrikeskaraktär och att det handlar om två länder. Därför talar jag också medvetet om frågor om Skåne och Själland.
För oss som bor nere i Öresundsområdet är det inte utrikesfrågor utan i allra högsta grad inrikesfrågor. Den för oss närmast belägna huvudstaden är inte Stockholm utan Köpenhamn, som för de allra flesta skåningar ligger om inte på pendeltågsavstånd så åtminstone på pendelbussavstånd.
Det är oerhört viktiga frågor. Just i dag kom ett pressmeddelande från Öresundsbron där man säger att många skåningar är utestängda från den danska arbetsmarknaden. Man gör en analys: "Hittills har pendlingen och utbytet över sundet ökat snarare trots än tack vare politiska initiativ. Det har inte gjorts mycket för att underlätta rörligheten för den enskilde de senaste åren." Det är marknadsdirektör Jacob Vestergaard som uttalar sig. Det är oerhört glädjande med vår nya samarbetsminister, som verkligen har en positiv attityd.
Låt mig peka på några saker. Det är viktigt att man försöker att göra någonting åt regelverken. Det finns en gemensam Internetportal som heter nordisketax.net. Jag vet till exempel att en person frågade om sin problematik. Han arbetar i Sverige, i Danmark och i tredjeland och bor i Danmark. Han ställde en del frågor om skatter. Det gjorde han den 23 oktober, och han har fortfarande inte fått något svar.
Det handlar just om den typen av vardagsförtretligheter. Att man får svar på frågor är oerhört viktigt för att öka integrationen i Öresundsregionen. Långsiktigt handlar det om god tillväxt och god utveckling på båda sidor av sundet i både Skåne och Själland.
En annan sådan sak är fastighetsskatten och den begränsningsregel som finns i Sverige. Om du äger hus i Sverige men jobbar i Danmark har du noll kronor i inkomst på den svenska sidan. Det gör att med den begränsningsregel vi har betalar man miniminivå för fastighetsskatt, 2 800 kr, oavsett hur mycket pengar man tjänar på den danska sidan. Det är klart att det blir stötande. Två personer som kanske har samma inkomst där den ena har arbete i Danmark och båda bor i Sverige betalar helt olika fastighetsskatt.
I samband med Nordiska rådets session för någon vecka sedan i Köpenhamn, där ministern var med tillsammans med den svenska delegationen, ställde jag en fråga om Dankort. Det uppfattar man som ett starkt handelshinder nere i Öresundsregionen.
Jag har fått väldigt mycket reaktioner från den skånska och sydsvenska sidan på detta. Det visar att det finns en mängd sådana förtretligheter och i vissa fall enkelt avhjälpta gränshinder som man borde göra någonting åt.
Därför gläder det mig väldigt mycket att Cristina Husmark Pehrsson nu säger att hon kallar till en hearing. Jag hade hoppats på att man kanske kunde ha en sådan hearing återkommande och inte bara en gång utan någon till gång.
Det borde också ges en möjlighet för enskilda medborgare att där konkret komma med förslag på vad man uppfattar som livets förtretligheter, vardagslivets enkelt avhjälpta hinder. I Öresundsregionen finns det en mängd små saker som man på båda sidor retar sig på. Det handlar om svenskar som åker till Danmark, danskar som åker till Sverige, Själlandsbor i Skåne och skåningar i Själland.
Det är viktigt att man lyssnar in just deras röster när det gäller vardagslivets små förtretligheter. Det är genom att avhjälpa dem vi ytterligare kommer att öka integrationen alldeles utöver det interpellanten ställde frågor om, nämligen behovet av en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör och en del andra frågeställningar.
Vi måste göra någonting åt de små frågorna. Då kan hearingen - som jag tycker att det är oerhört glädjande att Cristina Husmark Pehrsson kallar till - vara en sådan möjlighet att ventilera de frågorna.
Anf. 35 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Frågor om Öresundsintegration och förhållandet mellan Skåne och Själland kan för människor som bor norr om Hallandsås uppfattas som snarast av utrikeskaraktär och att det handlar om två länder. Därför talar jag också medvetet om frågor om Skåne och Själland.
För oss som bor nere i Öresundsområdet är det inte utrikesfrågor utan i allra högsta grad inrikesfrågor. Den för oss närmast belägna huvudstaden är inte Stockholm utan Köpenhamn, som för de allra flesta skåningar ligger om inte på pendeltågsavstånd så åtminstone på pendelbussavstånd.
Det är oerhört viktiga frågor. Just i dag kom ett pressmeddelande från Öresundsbron där man säger att många skåningar är utestängda från den danska arbetsmarknaden. Man gör en analys: "Hittills har pendlingen och utbytet över sundet ökat snarare trots än tack vare politiska initiativ. Det har inte gjorts mycket för att underlätta rörligheten för den enskilde de senaste åren." Det är marknadsdirektör Jacob Vestergaard som uttalar sig. Det är oerhört glädjande med vår nya samarbetsminister, som verkligen har en positiv attityd.
Låt mig peka på några saker. Det är viktigt att man försöker att göra någonting åt regelverken. Det finns en gemensam Internetportal som heter nordisketax.net. Jag vet till exempel att en person frågade om sin problematik. Han arbetar i Sverige, i Danmark och i tredjeland och bor i Danmark. Han ställde en del frågor om skatter. Det gjorde han den 23 oktober, och han har fortfarande inte fått något svar.
Det handlar just om den typen av vardagsförtretligheter. Att man får svar på frågor är oerhört viktigt för att öka integrationen i Öresundsregionen. Långsiktigt handlar det om god tillväxt och god utveckling på båda sidor av sundet i både Skåne och Själland.
En annan sådan sak är fastighetsskatten och den begränsningsregel som finns i Sverige. Om du äger hus i Sverige men jobbar i Danmark har du noll kronor i inkomst på den svenska sidan. Det gör att med den begränsningsregel vi har betalar man miniminivå för fastighetsskatt, 2 800 kr, oavsett hur mycket pengar man tjänar på den danska sidan. Det är klart att det blir stötande. Två personer som kanske har samma inkomst där den ena har arbete i Danmark och båda bor i Sverige betalar helt olika fastighetsskatt.
I samband med Nordiska rådets session för någon vecka sedan i Köpenhamn, där ministern var med tillsammans med den svenska delegationen, ställde jag en fråga om Dankort. Det uppfattar man som ett starkt handelshinder nere i Öresundsregionen.
Jag har fått väldigt mycket reaktioner från den skånska och sydsvenska sidan på detta. Det visar att det finns en mängd sådana förtretligheter och i vissa fall enkelt avhjälpta gränshinder som man borde göra någonting åt.
Därför gläder det mig väldigt mycket att Cristina Husmark Pehrsson nu säger att hon kallar till en hearing. Jag hade hoppats på att man kanske kunde ha en sådan hearing återkommande och inte bara en gång utan någon till gång.
Det borde också ges en möjlighet för enskilda medborgare att där konkret komma med förslag på vad man uppfattar som livets förtretligheter, vardagslivets enkelt avhjälpta hinder. I Öresundsregionen finns det en mängd små saker som man på båda sidor retar sig på. Det handlar om svenskar som åker till Danmark, danskar som åker till Sverige, Själlandsbor i Skåne och skåningar i Själland.
Det är viktigt att man lyssnar in just deras röster när det gäller vardagslivets små förtretligheter. Det är genom att avhjälpa dem vi ytterligare kommer att öka integrationen alldeles utöver det interpellanten ställde frågor om, nämligen behovet av en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör och en del andra frågeställningar.
Vi måste göra någonting åt de små frågorna. Då kan hearingen - som jag tycker att det är oerhört glädjande att Cristina Husmark Pehrsson kallar till - vara en sådan möjlighet att ventilera de frågorna.
Anf. 36 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Det är glädjande att vi får den här debatten om gränshinder och framför allt de vardagsnära problem som har nämnts. Det skapar förtret för människor och gör det svårt att fungera över gränser.
Jag förstår mycket väl att Lars-Ivar Ericson ställer den här interpellationen, och jag ser gränsproblematiken i Öresundsregionen. Det är så att man vid klart väder nästan kan se huvudstaden på andra sidan om man står vid sundet.
Samtidigt är Nordenfrågorna större än frågorna om Öresundsregionen, även om de är nog så viktiga. Vi har motsvarande gränsproblematik. Låt mig kort berätta om Haparanda, som ligger vid den finska gränsen.
Där är det inte fråga om att man kan se staden Torneå på andra sidan gränsen. Man tror att man är i samma stad. Det är bara en å, eller en liten älv, som flyter emellan. Det finns en skylt som talar om att man har bytt land när man passerar det lilla vattendraget. Här finns precis exakt samma typ av gränsproblematik som skapar förtret för människor.
Jag är glad att vi nu har en regering som börjat ta den här typen av problem på allvar. Jag är glad att det kommer en hearing vad gäller Öresundsregionen. Men det är också väldigt viktigt att regeringen driver frågor om gränsproblematiken hela vägen, och det även när det gäller Sverige och Finland.
Vi har nyligen haft en etablering av världens nordligast belägna Ikeavaruhus i Haparanda. Det har skrivits väldigt mycket om det. Det innebär att människor från Finland kommer att vilja söka arbete i Sverige. Men det innebär också att svenskar söker arbete i Finland inom samma område, handeln. På den finska sidan investerar man lika mycket pengar och etablerar lika mycket där.
Här är ofta bekymret inte att man har svårighet att avyttra sin fastighet. Människor är rädda att söka jobb på andra sidan gränsen av den anledningen att de måste sälja sin fastighet och bosätta sig i det andra landet. Annars tappar de sina rättigheter i a-kassesystem och i socialförsäkringssystem.
Jag tror att det är viktigt att vi försöker få överenskommelser inom Norden som gör att vi får en fungerande arbetsmarknad, så att människor som egentligen kan ropa till varandra över det här smala vattendraget får en praktisk möjlighet att lösa sina vardagsbekymmer.
Fru talman! Jag är tacksam över att vi har fått en regering som tar gränsproblematiken på allvar. Nu gäller det att se till att vi löser hela gränsproblematiken i Norden.
Anf. 37 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Tack för intressanta och viktiga inlägg från flera debattörer! Det visar att den här frågan har lyfts upp och nu ligger väldigt högt på dagordningen. Jag lovar att det lugn som Lars-Ivar Ericson pratade om förut inte finns hos den nya regeringen, och i alla fall inte hos mig som samarbetsminister.
Skåneperspektivet var interpellanten inne på, och han pratade mycket om Öresund. Jag vill samtidigt poängtera att vi har gränser mot andra länder också, även om interpellationen inte handlar om det i första hand. Det är en av de faktorer som gör att jag inte känner för att inrätta någon Öresundskommission eller kommitté för att behandla just problematiken där.
Det handlar om a-kassa, skatteregler och andra regler i de här båda länderna, och vi måste hitta regler som fungerar också för andra gränsövergångar. Precis som Krister Hammarbergh var inne på kan vi inte göra en specialkommission för Öresund om de frågorna, även om jag förstår att interpellanten känner att någonting måste hända nu och att det är väldigt viktiga frågor.
Angående HH-tunneln är det inte mitt bord i första hand, utan det är fackministern statsrådet Åsa Torstensson som har infrastruktursatsningen. Jag vet att hon också är informerad om den här frågan. Då är jag inne på den diskussionen att visst är jag samarbetsminister, men det är väldigt mycket arbete som ligger på fackministrarna, och detta är en sådan tydlig fråga.
Jag ser fram mot 2008 när vi kommer att vara ordförande i ministerrådet, där vi kan lyfta fram just de här frågorna om gränshinder och skapa möjligheter. Våra frågor om a-kassa och andra socialförsäkringar handlar om hela Norden, och det är väl lämpligt att vi ser på detta tillsammans.
Hans Wallmark gjorde en insats för den nordiska integrationen på Nordiska rådet genom att tala om Dankort, som lyftes upp. Det verkade då som om det var en ganska ny fråga, fast vi från södra Sverige vet att den inte är ny. Jag utgår från att man nu har tagit tag i den frågan, och jag vet att det finns ett starkt önskemål från svensk sida att komma fram på denna väg också.
När det gäller alla de frågor om fastighetsskatt och så vidare som har varit uppe nu vet jag att de kommer upp i den hearing som ska ske på mitt initiativ. Jag kan redan nu säga vilket datum det blir. Region Skåne inbjuder till detta den 2 mars i Malmö. Tanken är att vi ska lyfta fram regionen som en tillväxtregion, naturligtvis med de hinder men också de stora möjligheter som finns att stärka regionen. Därmed lyfter vi fram de frågor som gäller problemen med samverkan eller gränshinder med Norge men också med Finland.
Till Krister Hammarbergh kan jag bara säga att jag har besökt den här älven och sett hur mycket samarbete det finns, inte bara att man arbetar och bor på olika ställen utan också att man använder varandras investeringar i form av renhållning, sjukvård och mycket annat. Det finns också där ett väldigt naturligt inslag av detta.
Vi kommer att gå vidare sedan. Det handlar naturligtvis om skatter, boendefrågor, a-kassa och socialförsäkringar, och detta är någonting som vi kommer att ta upp och som blir väldigt tydligt på den hearing vi ska ha i Malmö.
Anf. 106 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Till frågeställarens glädje kan jag säga att nästa gång som frågeställaren blir uppringd kan hon ge ett klart, entydigt och rejält småländskt svar: Det kommer detta år. Det kommer dessutom varje gång att komma rätt år. Det får vara slut på det budgethycklande och budgettricksande som den socialdemokratiska regeringen höll på med de år som vi har bakom oss.
Anf. 107 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Jag undrar bara om jag kan säga det på skånska.
Anf. 107 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Jag undrar bara om jag kan säga det på skånska.
Anf. 108 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Tack för tillfället till Europadebatt i kammaren. Det är alltid lika välkommet.
Min fråga till statsrådet Malmström gäller förutsättningarna att stärka det nordisk-baltiska samarbetet inom EU, i största allmänhet när det gäller att hävda våra regionala intressen i EU och i synnerhet när det gäller Rysslandspolitiken. Det sista säger jag givetvis med tanke på de många illavarslande signalerna när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland, inte bara mordet på Anna Politkovskaja.
Apropå morgondagens toppmöte i Helsingfors undrar jag vad statsrådet avser att göra för att stärka nordisk-baltisk samverkan inom EU, särskilt med avseende på relationerna till Ryssland och behovet av en sammanhållen EU-politik i de relationerna.
Frågan ställs också mot bakgrund av att Nordiska ministerrådets avgående generalsekreterare Per Unckel i det här huset förra veckan lämnade sitt testamente från fyra års arbete med just de nordisk-baltiska frågorna och underströk att han utifrån sina erfarenheter såg att det fanns utrymme för ett starkare nordisk-baltiskt samarbete inom EU.
Anf. 109 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Tack, Mats Johansson för den frågan. Det är en väldigt viktig fråga. Ledamoten har kanske noterat att såväl utrikesministern som flera andra ministrar har gjort sitt under den korta period som regeringen har suttit för att försöka stärka det nordisk-baltiska samarbetet. Nästa vecka kommer Estlands president till Stockholm. Då kommer både utrikesministern och jag att träffa honom och prata om just den här frågan.
Statsministern och utrikesministern har besökt samtliga nordiska och, tror jag, baltiska huvudstäder för att tala om de här frågorna. Vi har också försökt att intensifiera vårt samarbete inom EU.
Det är naturligtvis viktigt när det gäller relationerna till Ryssland och den så kallade nordliga dimensionen som nu regelbundet är uppe till diskussion. Det är också viktigt i diskussionen om andra frågor som till exempel deltagandet i Nordic Battle Group, miljöfrågor, synen på frihandel och annat.
Vi gör vad vi kan för att stärka samarbetet med de berörda länderna.
Anf. 110 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Jag vill tacka för svaret. Jag kan försäkra att vi, om inte varje vecka så med regelbundna mellanrum, kommer att återkomma för att hålla tummen i ögat på regeringen så att vi får fram konkreta åtgärder och inte bara samtal om vad som bör göras.
Anf. 111 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Jag ser fram emot det, Mats Johansson.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.