Öppenhet och transparens
Interpellation 2015/16:206 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-11-20
- Överlämnad
- 2015-11-23
- Anmäld
- 2015-11-24
- Sista svarsdatum
- 2015-12-08
- Svarsdatum
- 2015-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Öppenhet och transparens i staten är avgörande för en välfungerande demokrati. Allmänheten, expertmyndigheter och medier ska kunna granska politikens innehåll. Budgetpropositionen för år 2016 för Sverige i fel riktning. Förutom att regeringen vill höja skatten med ca 40 miljarder kronor, varav 90 procent slår mot jobb och tillväxt, så utgör propositionen ytterligare ett exempel på hur regeringen väljer att mörka effekterna av politiken.
I budgetpropositionen för år 2015 gömdes sysselsättningseffekter undan. Regeringen valde att plocka bort den tabell som tidigare år redovisat effekten av regeringens politik på lång sikt. Där framgick hur politiken påverkade årsarbetskrafter, sysselsättning, arbetslöshet och bnp. I stället för en transparent redovisning skrev regeringen svepande om den negativa effekten på tillväxt och sysselsättning.
Tyvärr är detta ett mönster som går igen. Alliansregeringen gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att granska sysselsättningsutvecklingen till år 2020, detta för att se om politiken går i rätt riktning. Siffrorna skulle redovisas öppet av SCB. Ett av den nuvarande regeringens första beslut var att dra tillbaka uppdraget från SCB.
Ett annat exempel är att regeringen inte har lämnat någon redovisning av konsekvenserna för hushåll oavsett uppräkningen av koldioxidskattesatserna för bensin och diesel. Regeringen har inte heller redovisat vad höjningen av effektskatten kommer att innebära i realiteten, trots att en ökad elkostnad på 1 öre per kilowattimme leder till en halv miljard kronor i ökade kostnader för den elintensiva industrin.
Som konsekvens av regeringens mörkande höjdes många kritiska röster:
”Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av sin politik.” (Finanspolitiska rådet, pressträff den 12 maj 2015.)
”Men klart är att de knappast kan sänka den varaktiga arbetslösheten påtagligt. Det är dessutom olyckligt att regeringen inte redovisar beräkningar av effekterna av sina reformer.” (Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, Arbetet, ”Calmfors sågar regeringens arbetsmarknadspolitik”, 19 maj 2015.)
”ESV anser att effekten av de nuvarande reglerna bör utvärderas innan man beslutar om ändringar i systemet. Utvärderingen bör undersöka effekterna på sysselsättningen, svartarbete, de offentliga finanserna och hur avdraget i övrigt utnyttjas.” (Ekonomistyrningsverket med anledning av försämringen av ROT-avdraget, 7 maj 2015.)
När nu budgetpropositionen för år 2016 har presenterats står det klart att regeringen fortsätter på samma spår. Återigen har man valt att mörka den så viktiga tabellen ”effekt av regeringens politik på lång sikt”. Många remissinstanser har också efterlyst tydligare redovisningar av politikens effekter och ifrågasatt korrektheten i de knapphändiga redovisningarna av de offentligfinansiella effekterna.
Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket efterfrågade en utförligare redovisning av hur förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag påverkar arbetsmarknadens funktionssätt, medelarbetstid och inkomstfördelning.
Konjunkturinstitutet (KI), Saco och Arbetsgivarverket bedömer att regeringen överskattar de offentligfinansiella effekterna av att inte räkna upp den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
KI och Arbetsförmedlingen bedömer att den särskilda löneskatten för äldre kommer att påverka sysselsättningen bland äldre människor. De offentligfinansiella effekterna kan enligt KI därför vara överskattade. Det är enligt KI önskvärt att effekterna på sysselsättning, medelarbetstid och inkomstfördelning analyseras i större utsträckning.
Finansministern har i medierna också fått kritik för vad som där beskrivs som att Finansdepartementet på ministerns instruktioner strukit den redovisning som tydliggör att åtta av tio hushåll får försämrad disponibelinkomst med regeringens politik.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson varför hon inte vill redovisa politikens effekter på ett öppet, transparent och mångsidigt vis.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:206
Webb-tv: Öppenhet och transparens
Dokument från debatten
- Fredag den 18 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:49
- Protokoll 2015/16:49 Fredagen den 18 decemberProtokoll 2015/16:49 Svar på interpellation 2015/16:206 om öppenhet och transparens
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Niklas Wykman har frågat varför politikens effekter inte redovisas på ett öppet, transparent och mångsidigt vis.
Niklas Wykman påstår att budgetpropositionen för 2016 inte innehåller analyser av vilka inkomstgrupper som får lägre eller högre disponibel inkomst med regeringens politik. Detta är ett felaktigt påstående. Analysen återfinns i bil. 2 och är gjord med exakt samma metod som i tidigare budgetpropositioner och i enlighet med internationell praxis.
Liksom Niklas Wykman anser jag att det är viktigt med transparens och öppenhet när det gäller effekterna av den ekonomiska politiken. Därför redogör regeringen i budgetpropositionen också för den samlade bedömningen av hur regeringens reformer kommer att påverka tillväxten, arbetslösheten, inkomstfördelningen och jämställdheten.
Det råder dock en betydande osäkerhet om i vilken utsträckning och i vilken takt bland annat sysselsättningen och arbetslösheten ändras till följd av olika enskilda åtgärder. De effekter som den tidigare regeringen redovisade av sina reformer bygger på modellskattningar och beräkningar utifrån tumregler som får betraktas som ytterst osäkra, och de kan inge ett falskt intryck av exakthet i bedömningarna. En sådan redovisning främjar inte nödvändigtvis öppenhet och transparens.
Anf. 2 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Först och främst: Finansministern hävdar att jag efterfrågar en tabell om effekterna av fördelningen, och finansministern hänvisar korrekt till att en sådan tabell återfinns i budgetpropositionen, det vill säga att fördelningseffekterna redovisas precis så som finansministern beskriver det. Men det jag efterfrågar är den tabell som alltid tidigare har funnits. Det framgår också mycket tydligt av interpellationen att det är den tabellen som efterfrågas, där långtidseffekter på sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet och bnp redovisas. Det är den tabellen som jag efterlyser. Finansministerns svar är därmed svar på en fråga som över huvud taget inte har ställts och dessutom en anklagelse som är felaktig.
Jag förstår att finansministern hänger upp sig på just den här fördelningstabellen, för det var ju en mycket bred diskussion i medierna om huruvida finansministern själv skulle ha intervenerat och lyft bort den tabellen, eftersom den enligt de källor som Svenska Dagbladet hade visade att åtta av tio hushåll fick sämre disponibel inkomst. Men nu var det inte den tabellen som efterfrågades, utan tvärtom handlar det om vilken effekt den förda politiken har på jobb och bnp, på sysselsättning, arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet. Den typen av redovisningar har tidigare regeringar gjort på ett öppet och transparent sätt, där man har kunnat följa de skattningar som regeringen har gjort av de åtgärder som man har vidtagit.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att öppet och ärligt redovisa vad de enskilda politikposterna förväntas få för effekter är demokratiskt riktigt. Det ger medierna möjlighet att granska. Det ger oppositionen möjlighet att granska. Det ger expertmyndigheter möjligheter att granska.
Framför allt är det ett viktigt verktyg för att kunna utvärdera politiken. Alla reformer blir ju inte rätt. Alla alliansregeringens reformer hade inte den effekt som de förväntades ha. Alla den här regeringens reformer kommer inte att ha den effekt som regeringen tror. Därför är det viktigt, herr talman, att kunna gå tillbaka och utvärdera vad regeringen trodde när man genomförde reformen. Annars är det näst intill omöjligt att säga ifall man har nått de mål man har med politiken eller inte.
Herr talman! Att den här regeringen döljer och mörkar den här typen av effekter är allvarligt mot bakgrund av den historia som Socialdemokraterna har på området. Men stängde ned ESO, den expertmyndighet som ska utvärdera och granska den offentliga ekonomin. Man var sluten för internationell granskning. Man har tidigare dolt politikens effekter.
Det trixande, herr talman, som tidigare socialdemokratiska regeringar ägnade sig åt med arbetslöshetsstatistiken är troligtvis bland det värsta vi har sett i Sverige. Bland annat utgick det bonus på Försäkringskassan för att förtidspensionera människor så fort som möjligt. Sedan fanns det också ett mer strukturerat sätt att göra detta på - plusjobb, friår, omfattande förtidspensioneringar och så vidare - som ledde fram till en eller en och en halv miljon människor i utanförskap.
Detta har fortsatt under den här perioden. Vi får nu se vad extrajobb med mera gör med omklassificeringen av människor. Vi har kunnat notera hur man försämrar redovisningen. Det är det som har efterfrågats i den här interpellationen. Det har varit förtäckta hot mot Finanspolitiska rådet om att de skulle ha spelat ut sin roll nu när vi har en socialdemokratisk regering. Det är omklassificering av människor i olika arbetslöshetsåtgärder och så vidare.
Det är på grund av att regeringar inte ska kunna "fischla", fuska och slarva som man ska ha transparens. Man ska ha transparens därför att det är viktigt i demokratiskt hänseende, för medier och medborgare. Det motverkar korruption och maktmissbruk. Det förbättrar och kvalificerar också den politiska debatten, herr talman.
Därför undrar jag, finansministern: Varför är tabellen som belyser effekterna på arbete och arbetskraftsdeltagande borttagen ur budgetpropositionen?
Anf. 3 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag svarade även på den frågan i interpellationssvaret. Min bedömning är att det är viktigt med öppenhet och transparens. Men min uppfattning är att den tabell som användes under några år av den moderatledda regeringen - det är inget som historiskt eller traditionellt har varit med i budgetpropositionen, utan det infördes under förra mandatperioden, tror jag, av den moderatledda regeringen - inte nödvändigtvis främjar öppenhet och transparens, eftersom den bygger på mycket osäkra modellräkningar där effekterna är väldigt osäkra. Det ger intryck av en tydlighet och säkerhet som inte finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är viktigt att man utvärderar politiken. Men jag tycker kanske inte att politiken ska utvärderas utifrån mycket osäkra modellskattningar utifrån vilken effekt politiken har. Det tycker jag är oerhört viktigt att göra. Men det är naturligtvis verkligheten man ska utvärdera politiken utifrån, inte i vilken utsträckning den lever upp till osäkra modellskattningar.
Sedan tycker jag att det är förskräckande att Niklas Wykman talar om plusjobb, extratjänster och traineejobb som ett sätt att trixa med statistiken. Det är förvånansvärt.
En aktiv arbetsmarknadspolitik är någonting som kan stödja människor att komma tillbaka i arbete. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att arbetslösa människor får möjlighet att åter komma i arbete. Ett sätt att göra det är att stödja en introduktion på arbetsmarknaden.
Det visar sig att om man får utföra vanliga arbetsuppgifter under sin period som arbetslös ökar möjligheterna att komma in i arbete sedan. Här är plusjobben, traineetjänsterna och extratjänsterna ett sätt för arbetslösa att få vara i den vanliga verksamheten, stärka kvaliteten där och därmed också komma närmare arbetsmarknaden. Att kalla det för statistiktrix tycker jag är ett förvånande uttryckssätt av Niklas Wykman.
Anf. 4 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Känsloladdning kallas det i läroboken om retorik. Det är ett knep man kan ta till när fakta tryter. Då kan man spela indignerad i stället.
Självklart spelar arbetsmarknadsåtgärder roll. De kan vara viktiga för enskilda personer och för deras möjligheter att komma tillbaka på arbetsmarknaden. Men arbetsmarknadsåtgärder skapar inte några jobb. Det är det andra saker som gör. Det brukar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson återkomma till.
Jag ska inte stå här och diskutera interna konflikter i regeringen, men jag konstaterar att jag inte har hävdat att arbetsmarknadsåtgärder inte spelar någon roll. Däremot användes denna typ av åtgärder för att massivt omklassificera människor från arbetslösa till sysselsatta för att dölja en mycket stor arbetslöshet i samhället. Detta blev sedermera välkänt som utanförskapet och som omfattade mer än 1 miljon människor när det var som störst och som nu återigen växer.
Herr talman! Den här interpellationen handlar om öppenhet och transparens. Jag tolkar ändå finansministern som att hon tar tillbaka påståendet om att jag skulle göra felaktiga påståenden om budgetpropositionen eftersom det inte är fallet.
Jag efterfrågar alltså en tabell som handlar om effekten på bnp, sysselsättning och arbetskraftsdeltagande. Jag får till svar att min fråga är fel. Finansministern säger: "Niklas Wykman påstår att budgetpropositionen för 2016 inte innehåller analyser av vilka inkomstgrupper som får lägre eller högre disponibel inkomst med regeringens politik."
Jag är fullt medveten om att en sådan tabell återfinns i budgetpropositionen. Problemet med denna regering är inte att man inte redovisar fördelningseffekter av politiken. Problemet är att man inte redovisar effekter av det som gör att någonting ska finnas att fördela. Det framgår inte tydligt och klart vad man tror att de olika åtgärderna har för effekter på jobb och arbetsmarknad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om man inte gör denna typ av bedömningar i Regeringskansliet, hur prioriterar man i så fall mellan olika typer av åtgärder? En budgetprocess ser rimligen ut på det sättet att man har en lång lista med olika reformer som man vill genomföra och som man sedermera väljer mellan därför att man har ett begränsat utrymme eller begränsade möjligheter att göra saker. På något sätt prioriteras mellan olika typer av reformer. Ett rimligt ingångsvärde är att denna prioriteringslista åtminstone kvalitativt sett kan vara känd för svenska folket. Hur prioriterar regeringen egentligen? Men när man inte redovisar den förväntade effekten av de enskilda reformerna är det okänt hur man prioriterar. Gör man detta för att köpa Vänsterpartiets stöd? Gör man detta för att hålla ihop regeringen med Miljöpartiet? Gör man detta för att det är någonting som man har drömt om sedan SSU-kursen på Bommersvik? Eller gör man detta för att det är bättre för Sverige ju högre bnp, ju högre tillväxt och ju fler sysselsatta man har?
När man inte redovisar saker, när man inte är transparent och när man inte är öppen lever vi andra i ovisshet. Det gör politiken sämre, och det ger medborgarna och medierna sämre möjligheter till insyn. Därför uppmanar jag denna regering att bli mer transparent och mer öppen.
Jag hänvisar också till den diskussion som utbröt i medierna med anledning av denna tabell som påstods saknas. Det är ytterligare ett tecken på att det, när det blir stora diskussioner i medierna och nästan drev kring huruvida en tabell finns med eller inte eller huruvida man ska redovisa på disponibelinkomst, på hushåll eller på individnivå, finns en underliggande oro om att det här "fischlas" och mörkas. Det kommer av att man valde att ta bort redovisningen av effekterna för de enskilda reformerna.
Men om finansministern nu inte vill vara mer öppen och transparent och inte vill redovisa på detta sätt kanske finansministern kan förklara vad prioriteringsordningen är från regeringen när man gör en budgetproposition. Är det jobb och sysselsättning, eller är det andra motiv? Och hur ska i så fall vi som är utanför regeringen kunna känna till den och granska regeringen för vad den gör?
Anf. 5 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Om Niklas Wykman inte vill att vi ska berätta för honom igen att den här tabellen finns med kanske han inte skulle formulera sig som han gör i interpellationen. När man läser interpellationen kan man tydligt få intrycket att Niklas Wykman inte har förstått att tabellen finns med eftersom han skriver: "Finansministern har i medierna också fått kritik för vad som där beskrivs som att Finansdepartementet på ministerns instruktioner strukit den redovisning som tydliggör att åtta av tio hushåll får försämrad disponibelinkomst med regeringens politik."
Det är kanske dumt att skriva på det sättet om man inte vill bli missförstådd. Dessutom stämmer inte påståendet att åtta av tio hushåll har fått försämrad disponibelinkomst, vilket jag har tydliggjort i tidigare interpellationsdebatter. Jag är därför lite förvånad över att det återkommer och undrar naturligtvis om Niklas Wykman lyssnar på svaren i interpellationsdebatterna givet att han återkommer med felaktiga påståenden.
Regeringen tycker att det är viktigt att vi använder våra skattepengar på ett så effektivt sätt som möjligt för att stärka välfärden, för att få fler människor i arbete och sysselsättning och för att stärka skolan. Därför har regeringen också vidtagit viktiga åtgärder för att öka effektiviteten när det gäller hur vi tar ut skatt och hur vi använder våra pengar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den viktigaste åtgärden som regeringen har vidtagit sedan vi tillträdde är att ta bort den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar, eftersom den enligt en rad expertmyndigheter har bedömts vara mycket ineffektiv och kostsam för att den har en mycket liten effekt. Därför har vi tagit bort den och i stället satsat på mer effektiva åtgärder.
Det görs en samlad bedömning av vilka åtgärder som är mest effektiva. Regeringen redovisar också i budgetpropositionen den samlade bedömningen av effekten av regeringens politik.
Anf. 6 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Den här typen av förvirrade debatter, kanske utan något större intresse för den breda publiken, blir det när en regering försöker dölja och trixa. När finansministern dessutom försöker förvränga frågeställningen så mycket som möjligt för att undvika att svara på den blir det allvarligt.
Det står så här i interpellationen: "Regeringen valde att plocka bort den tabell som tidigare år redovisat effekten av regeringens politik på lång sikt."
Det är svårt att missförstå vad det är som efterfrågas. Sysselsättningseffekter gömdes undan.
Herr talman! Det är inte jag ensam som står för denna kritik. Det finns en lång rad tunga instanser och personer som kritiserar regeringen för att "fischla", trixa, gömma och så vidare.
Finanspolitiska rådet sa på en pressträff den 12 maj 2015: Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av sin politik.
Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi sa den 19 maj 2015: Det är dessutom olyckligt att regeringen inte redovisar beräkningar av effekter av sina reformer.
Ekonomistyrningsverket riktade den 7 maj 2015 allvarlig kritik för att man inte gör någon utvärdering och genomgång av reformerna.
Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket efterfrågar en utförligare redovisning av hur åtgärderna slår och vad de har för betydelse på arbetsmarknaden.
Konjunkturinstitutet, Saco och Arbetsgivarverket gör bedömningen att regeringen tydligt överskattar vad reformerna får för effekt men att man inte kan utvärdera vidare eftersom ingen specifikation ges.
Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen gör andra typer av bedömningar än regeringen gör.
Man kan räkna upp snart sagt vilken expert och expertmyndighet som helst i detta land som har kritik mot att öppenheten och transparensen håller på att gå förlorad. Jag hoppas att finansministern kan ta tag i detta och återkomma med mer öppna och transparenta budgetar framöver.
Anf. 7 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag tror att det blir den här typen av förvirrade debatter när man inte skriver öppna och transparenta interpellationer. Denna interpellation avslutas med något som kanske inte ens är en fråga, nämligen: "Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson varför hon inte vill redovisa politikens effekter på ett öppet, transparent och mångsidigt vis."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I det tidigare stycket hänvisar Niklas Wykman just till den här tabellen över disponibelinkomster.
Niklas Wykman kanske skulle försöka skriva lite öppnare och mer transparenta interpellationer. Då blir det lättare för finansministern att svara på dem. Men det blir naturligtvis något mindre förvirrande för dem som lyssnar på debatten.
En sak är tydlig: Den här regeringen använder våra skattepengar på ett betydligt mer effektivt sätt än man gjorde på Finansdepartementet när Niklas Wykman jobbade där.
Vi vill att vi ska få ut så mycket jobbeffekter, skolsatsningar och förbättringar för klimatet som möjligt för de skattepengar vi drar in. Därför har vi avvecklat de väldigt dyra och ineffektiva skattesubventioner som den förra regeringen använde, inte minst arbetsgivaravgiften för ungdomar. I stället satsar vi nu på effektiva insatser som verkligen skapar jobb och ger möjlighet för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Det syns också i statistiken där vi ser ungdomsarbetslösheten gå ned och sysselsättningen stiga. Det är naturligtvis väldigt glädjande och välkommet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.