Öppenhet i EU:s jordbruksstöd
Interpellation 2010/11:407 av Sjöstedt, Jonas (V)
Interpellationen är besvarad
- Anmäld:
- 2011-05-19
- Inlämnad:
- 2011-05-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält:
- 2011-06-07
- Sista svarsdatum:
- 2011-06-09
- Besvarad:
- 2011-06-17
Interpellationen
den 19 maj
Interpellation
2010/11:407 Öppenhet i EU:s jordbruksstöd
av Jonas Sjöstedt (V)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Europeiska unionens budget 2010 uppgick till 1 266 miljarder. EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik utgör nästan hälften av den totala budgeten, eller ca 570 miljarder kronor i budgeten för 2010.
Sverige har en tradition av öppenhet och redovisar därför i detalj till vem eller vilket företag jordbruksstödet betalas ut. Tyvärr ser det inte ut så i alla medlemsstater. Graden av information varierar och flera medlemsstater lämnar inte ut någon information över huvud taget. Detta är naturligtvis ett stort problem då det rör sig om skattemedel.
EU-domstolen meddelade i en dom i november 2010 att det inte är förenligt med Europakonventionen att publicera namn på personer som mottagit jordbruksstöd. Utslaget rimmar illa med de krav på öppenhet och transparens som kan ställas i en demokrati när det rör sig om skattemedel.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga:
Vilka åtgärder avser landsbygdsministern att vidta för att säkerställa att samtliga medlemsstater öppet redovisar mottagarna – fysiska och juridiska personer – av jordbruksstöd?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:407
Webb-tv: Öppenhet i EU:s jordbruksstöd
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 71 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jonas Sjöstedt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att samtliga medlemsstater öppet redovisar mottagarna - fysiska och juridiska personer - av jordbruksstöd.
Jag kan börja med att konstatera att jag delar Jonas Sjöstedts uppfattning att det är viktigt med öppenhet när det gäller mottagare av jordbruksstöd. Därför jobbar vi för att få jordbrukspolitiken så öppen som möjligt.
Som ett led i detta arbete agerade den svenska regeringen i det mål i EU-domstolen som Jonas Sjöstedt hänvisar till. Regeringen argumenterade, tillsammans med rådet, kommissionen och vissa andra medlemsstater, för att den nuvarande ordningen med publicering av stödmottagare på Internet är förenlig med skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Tyvärr gick inte domstolen på denna linje. Domen utesluter dock långt ifrån all publicering av uppgifter om stödmottagare på Internet. Domstolen har för det första ansett det förenligt med Europakonventionen att uppgifter om juridiska personer, till exempel bolag, publiceras. Medlemsstaterna måste alltså även i fortsättningen publicera sådana uppgifter.
För det andra får även uppgifter om privatpersoner publiceras, dock under vissa förutsättningar. Det domstolen kritiserar när det gäller privatpersoner är att rådet och kommissionen inte gjort en tillräckligt noggrann avvägning mellan å ena sidan rätten till skydd av privatlivet och å andra sidan intresset av öppenhet. Domstolen menar att man borde ha undersökt i vilka fall namn kan publiceras och inte. Detta bedöms utifrån kriterier som stödets frekvens, typ eller omfattning. Eftersom en sådan prövning inte hade gjorts anser domstolen att det är för långtgående att införa en skyldighet att publicera namnen på alla stödmottagare. Domstolen har alltså inte uttalat sig om exakt vilka uppgifter om privatpersoner som får publiceras utan endast om att en noggrann prövning måste göras.
I förhandlingarna kring domens konsekvenser har jag, tillsammans med EU-ministern, varit mycket pådrivande när det gäller att publiceringen av stödmottagare ska vara så öppen som möjligt. Jag anser att det är väldigt viktigt att domen inte får större negativa konsekvenser än nödvändigt. EU-kommissionen var enligt EU-fördragen tvungen att skyndsamt anpassa EU-regelverket så att det inte längre förelåg en skyldighet för medlemsstaterna att i strid med domen publicera privatpersoner. På förslag från Sverige tydliggjordes att den ändringen enbart är en tillfällig lösning - detta i avvaktan på att EU-kommissionen föreslår en lösning som är förenlig med Europakonventionen.
Lyckligtvis kan vi glädjas åt att vi i Sverige har den för oss så självklara offentlighetsprincipen. Den påverkas på intet sätt av utgången i målet. Den grundlagsfästa rätten som allmänheten har att få tillgång till handlingar gör att vi alla har möjlighet att ta del av uppgifter om stödmottagare om vi efterfrågar dem. Här finns inga andra begränsningar än de som följer av svensk lagstiftning om offentlighet och sekretess. Domens enda effekt i Sverige är att informationen inte längre sprids på ett enkelt sätt via Internet.
För att öka öppenheten kring EU:s jordbruksstöd jobbar vi aktivt för en så stor öppenhet som möjligt i samtliga medlemsstater och för att minimera domens effekter för öppenheten.
Då Jonas Sjöstedt, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid debatten medgav tredje vice talmannen att Jens Holm i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 72 Jens Holm (V)
Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!
Efter domen i EU:s domstol i fjol har det blivit mycket svårare om att få information om vart EU:s subventioner på jordbruksområdet går någonstans. Det är inga småsummor vi talar om, utan det är ungefär 40 procent av EU:s samlade budget. En helt rimlig hållning är ju att medborgare, journalister och andra ska kunna granska vart bidragen går. Så var det tidigare, innan domen föll, men så är det inte nu längre.
Det är bra att det finns en samsyn mellan mig och Eskil Erlandsson här. Vi vill båda att det ska offentliggöras, och vi beklagar domen i EU:s domstol. Detta har lett till att flera stora länder, till exempel Frankrike, Storbritannien, Grekland och Rumänien, numera inte offentliggör något alls om vart bidragen till bidragsmottagare i de länderna går någonstans.
Det har varit intressant att spåra vart bidragen går på hemsidan farmsubsidy.org. Där har man kunnat se exakt vilka privatpersoner och inte minst vilka storföretag som får gigantiska summor i jordbruksbidrag. Här i Sverige kunde jag konstatera att väldigt många av de företagen är baserade i Stockholms innerstad. Det är inte som man nog ofta tror, att jordbrukspengar går till småbrukare ute i landet. Väldigt ofta är det i stället företag i storstäderna som får de största summorna.
Ministern säger att Sverige har drivit att det ska fortsätta vara en total öppenhet och att detta dessutom inte påverkar det svenska förfarandet eftersom vi har offentlighetsprincipen. Än så länge offentliggörs så vitt jag vet allting av de bidrag som tillfaller svenska mottagare. Det är bra. Men det kanske bara är en tidsfråga innan vi har någon eller några bidragstagare som gör likadant som de tyska bidragstagarna och drar detta inför domstol.
Om detta till slut hamnar inför EU:s domstol blir det den svenska offentlighetsprincipen som står emot EU-lag, och vi vet att EU-lag är överordnad nationell lagstiftning. Offentlighetsprincipen är inte, som många tror, på något vis överordnad EU-rätt.
Offentlighetsprincipen ska, har man från svensk sida sagt, fortsätta gälla, men det är egentligen bara en ensidig förklaring från svenskt håll. Vi har inte fått något skriftligt undantag som skyddar offentlighetsprincipen i Sverige. Därför skulle jag föreslå att den svenska regeringen gentemot EU driver att ett villkor för att man i fortsättningen ska få jordbruksbidrag ska vara att man också är beredd att offentliggöra hur mycket man får och vart bidragen går någonstans. Vi ska komma ihåg att bidragen är frivilliga. Man måste ju inte ta emot dem.
Jag undrar därför några saker. Delar landsbygdministern min syn på offentlighetsprincipen? Och vad kan hända om den krockar med EU-rätten - vilket väger tyngst?
Är landsbygdsministern beredd att driva att ett villkor för att ta emot jordbruksstöd ska vara att man också är beredd att offentliggöra detta? Det kan man till exempel driva i översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Anf. 73 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig komplettera svaret med att säga att jag tillsammans med min kollega EU-ministern i förhandlingar kring domens konsekvenser påtalat vikten av att publicering av de stödmottagare som finns är så öppen som det bara är möjligt.
Vi har också skickat ett brev till kommissionen där vi framfört vikten av öppenhet. Vi har till och med gått ytterligare ett steg och skickat ett textförslag till kommissionen som vi fick gehör för.
Det innebär att EU-kommissionen ska analysera frågan för att föreslå en lösning som är förenlig med Europakonventionen där uppgifter om fysiska stödmottagare också så långt det är möjligt åter kan publiceras och publiceras på Internet.
Fru talman! Det är bara att konstatera att andra länder tyvärr inte har samma öppenhet som vi har i det svenska samhället. För att öka transparensen och öppenheten också om EU:s jordbruksstöd jobbar vi aktivt för att få så stor öppenhet som möjligt i samtliga medlemsstater för att minimera domens effekter.
Den frågeställning som framställdes konkret är jag beredd att överväga. Jag är inte beredd att ta ställning och säga ja eller nej i dag. Men jag är beredd att överväga det förslag som framfördes här under debatten.
Anf. 74 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att vi sedan en tid tillbaka har Lissabonfördraget. Med Lissabonfördraget blir EU-domstolens domar och all EU-lagstiftning helt överordnat nationell lagstiftning. Det var ett av skälet till varför vi från Vänsterpartiet var motståndare till Lissabonfördraget.
Det är därför otroligt viktigt att vi försöker att villkora jordbruksstöden så att ett offentliggörande blir obligatoriskt. Jag tycker att det låter bra att man har framfört det till kommissionen. Det låter också bra att det finns en konkret text som man diskuterar.
Jag har inte fått se den texten. Jag uppmanar ministern att sända den till mig eller min kollega Jonas Sjöstedt. Eftersom vi inte har sett texten undrar jag: Står det i texten att man villkorar jordbruksbidragen så att den som tar emot bidrag också lovar att offentliggöra bidraget? Är det var det hela handlar om?
Anf. 75 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Varför har EU-domstolen kommit fram till att det stred mot skyddet mot grundläggande fri- och rättigheter? Det är vad man sade i sin dom. Domstolen har ansett att förenligheten med Europakonventionen finns vad gäller att sprida uppgifter som juridiska personer.
Alla medlemsstaterna har som jag ser det, och där vill jag säga emot Jens Holm, en skyldighet att även fortsättningsvis publicera uppgifter om juridiska personer. Skillnaden är gentemot de fysiska personerna där rådet och kommissionen enligt domstolen inte har den lagliga rätten att kräva publicering av uppgifterna beroende bland annat på skyddet av privatlivet.
Vad beträffar den konkret framställda frågeställningen är svaret nej. Det finns inte med i det textförslag som är inlämnat. Men jag sade i mitt tidigare inlägg att jag är beredd att överväga det som Jens Holm har föreslagit i ett inlägg här.
Anf. 76 Jens Holm (V)
Fru talman! Till att börja med säger Eskil Erlandsson att det fortfarande finns en skyldighet för juridiska personer att vara beredda på ett offentliggörande. Vi har i så fall ett konkret problem här eftersom det finns flera stora medlemsländer som inte offentliggör någonting alls. Det gäller exempelvis Frankrike, Storbritannien, Grekland och Rumänien. Det borde vara någonting som Sverige driver mot de länderna. Man borde säga: Ni måste fortsätta att offentliggöra i varje fall det som handlar om företags mottagande av bidrag.
Jag kan bara välkomna att ministern är intresserad av vårt förslag att ett villkor för att ta emot bidrag ska vara att man är beredd att offentliggöra det. Vi kan fortsätta den diskussionen. Vi är beredda att bidra med konkreta texter, expertis eller vad det nu kan vara. Jag hoppas verkligen att Sverige kan driva det offensivt mot EU.
Anf. 77 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig även i denna debatt tacka för interpellationen. Det är en angelägen och viktig fråga som diskuteras och debatteras.
Fru talman! Låt mig slutligen säga att det mål som diskuteras inte handlar om offentlighetsprincipen eller allmänhetens tillgång till handlingar utan om det aktiva publicerandet på nätet.
Domen begränsar alltså inte vår offentlighetsprincip. Jag vill vara väldigt tydlig med detta så att ingen tror någonting annat utifrån den här debatten.
