Omsättningsstöd till företag med passiva delägare
Interpellation 2020/21:677 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-23
- Överlämnad
- 2021-04-25
- Anmäld
- 2021-04-27
- Svarsdatum
- 2021-05-07
- Besvarad
- 2021-05-07
- Sista svarsdatum
- 2021-05-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Regeringens beslut att ge stöd till handelsbolag i form av omsättningsstöd bygger på att man har haft en omsättning på minst 200 000 kronor.
På Bolagsverkets sida står följande: ”Omställningsstöd till handelsbolag med minst en fysisk person som delägare kan nu sökas. Stödet kommer att handläggas av länsstyrelsen, som också ansvarar för all information och uppföljning av stödet.”
Vidare står det att handelsbolag (inklusive kommanditbolag) som den 28 februari 2021 har minst en fysisk person som är registrerad som delägare ska kunna söka stödet.
Så som stödet utformats kan många handelsbolag inte ta del av stödet då de har passiva delägare som hos länsstyrelsen räknas in som delägare med regeringens utformning av stödet, och begäran avslås därför.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Avser ministern att ta initiativ för att dessa företag ska kunna komma i fråga för stöd och inte falla mellan stolarna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:677
Webb-tv: Omsättningsstöd till företag med passiva delägare
Dokument från debatten
- Fredag den 7 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:121
- Protokoll 2020/21:121 Fredagen den 7 majProtokoll 2020/21:121 Svar på interpellation 2020/21:677 om omsättningsstöd till företag med passiva delägare
Protokoll från debatten
Anf. 30 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att handelsbolag med passiva delägare ska kunna komma i fråga för stöd och inte falla mellan stolarna.
Regeringen arbetar intensivt med att hantera konsekvenserna av den pågående pandemin och har presenterat ett flertal stöd för att mildra de ekonomiska effekterna för företag och företagare.
Exempel på de stödåtgärder som regeringen tagit fram under pandemin är omställningsstöd, omsättningsstöd till enskilda näringsidkare, omsättningsstöd till handelsbolag, korttidspermittering, kreditgarantier, såsom Företagsakuten, lättnader i a-kassan för företagare och tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter.
Omsättningsstödet till handelsbolag med minst en fysisk person som delägare är ett ekonomiskt stöd som riktar sig till handelsbolag vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av den pågående pandemin. Stödet för perioden mars 2020 till februari 2021 har gått att söka från den 29 mars 2021. Stödet lämnas till handelsbolag med minst en fysisk person som delägare om förutsättningarna för stöd uppfylls.
Regeringen har strävat efter att uppnå en likvärdighet mellan närliggande stöd. Förutsättningarna för att kunna ta del av omsättningsstöden ska vara lika oavsett om du är delägare i ett handelsbolag eller om du är enskild näringsidkare. Det är också av vikt att stöden inte uppmuntrar till fusk samtidigt som de ska vara mycket enkla att söka och handlägga för myndigheterna.
Fru talman! Just nu befinner vi oss i en tredje våg av smittspridning samtidigt som läget är allvarligt på arbetsmarknaden och för företagen. Regeringen har därför föreslagit att flera stöd, inklusive omsättningsstödet till handelsbolag med minst en fysisk person som delägare, förlängs juni ut - detta för att ytterligare stärka bland annat handelsbolags möjligheter att överbrygga konsekvenserna av pandemin.
Avslutningsvis följer jag och regeringen noggrant de ekonomiska effekterna för företagen och överväger löpande behovet av erforderliga åtgärder för näringslivet.
Anf. 31 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Tack, näringsministern, för svaret!
Jag vill börja med att uppmärksamma dem som följer debatten på att ett antal stöd som näringsministern räknade upp har kommit till bland annat för att Moderaterna har varit aktiva och för att det har funnits ett tryck från riksdagen som sedan har begärt att regeringen ska genomföra dem. Annars hade vi inte haft en del av dem. Det tog nämligen tid för regeringen att bestämma sig för vilka stöd man ville ha och på vilket sätt och om de över huvud taget skulle komma på plats. Till exempel kom stöden till de företag som drivs som enskild firma först i höstas.
Jag har begärt den här debatten på grund av att det finns en problematik med ett av stöden. Statsrådet tog upp att "regeringen har strävat efter att uppnå en likvärdighet mellan närliggande stöd. Förutsättningarna för att kunna ta del av omsättningsstöden ska vara lika oavsett om du är delägare i ett handelsbolag eller om du är enskild näringsidkare".
Det är just när det kommer till hänsynen till handelsbolag som det blir problem. De passiva ägarna är nämligen inte med i bolaget mer än med sina namn. Det finns annars ingen delaktighet, utan det är bara en ägare och en som får sin utkomst av näringen.
Stödet skulle bli mycket enkelt att söka och för myndigheter att handlägga. Men det har det inte alls blivit. Stödet ska också förlängas till juni ut. Men ifall det inte går att söka spelar det ingen roll.
Fru talman! Man ska ha ett stort omsättningstapp, 200 000 kronor, för att komma i fråga för att få stödet. De som nu har sökt har gjort det eftersom de tror att det ordnar sig. De har till och med kontaktat departementen, ringt runt och fått veta att det ska kunna lösa sig bara de når upp till den summan. Men tji fick de. Det är nämligen på det sättet att länsstyrelsen, som har fått i uppdrag av regeringen att betala ut företagsstöden, kräver att bolagen ska ta upp alla sina ägare i det som ska bedömas. Om det finns tre ägare i ett handelsbolag, varav en är aktiv och två är passiva, räknar man alltså in alla tre.
Det kan vara på det sättet att en person i handelsbolaget, den aktiva, jobbar med och lever av detta, till exempel inom besöksnäringen som vi ser har stora problem - tack vare restriktionerna. De andra två kan jobba som polis eller it-tekniker och har ingenting med bolagets värde att göra. Det handlar inte om fusk, utan det är så handelsbolag är konstruerade.
Jag vill veta på vilka grunder man har bestämt att det skulle utformas på detta sätt och varför just länsstyrelsen ska ha uppdraget. Om vi tittar på det som hänt med Tillväxtverket kan vi se att de inte hade rätt uppdrag från början. Det borde ha legat på Skatteverket. Jag vet att regeringen diskuterade var man skulle lägga det, och det hamnade på Tillväxtverket.
För mig blir det också här ett mischmasch när man ger uppdraget till länsstyrelsen trots att Skatteverket sitter på de uppgifter som gör att företagaren, med ett lätt knapptryck, skulle hamna rätt på en lista där det står att person A är aktiv och tjänar pengarna medan de andra två står på noll, eftersom de har eget företag på annat ställe eller är anställda i ett privat företag, i det offentliga eller på annat sätt. När regeringen utformar stödet på detta sätt drar man undan mattan för dessa företag. Det blir omöjligt för dem att söka.
Jag har några frågor till statsrådet. Var det meningen att det skulle bli så här? Är detta det förslag som man ville lägga fram, eller ser man en problematik i det som hänt? Och varför valde man länsstyrelsen som utförare? Varför konstruerade man stödet utan att förstå och veta hur dessa handelsbolag fungerar? Det blir en konsekvens.
Det handlar inte om att det ska vara rättvist gentemot enskilda firmor. Ute i verkligheten fungerar ju företag olika och har olika former.
Det finns ett företag som har funnits i 22 år som nu inte kan få stöd.
Anf. 32 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson påstår att stöden som vi har utfärdat under pandemin har tillkommit på grund av Moderaterna. Det kan man ju påstå. När man är i opposition kan man påstå precis vad som helst. Det viktiga är vad man gör när man är i regeringsställning, fru talman.
Före pandemikrisen hade vi en mycket djup finanskris. Då ledde Moderaterna regeringen. Hur många stöd till företagen, till löntagarna eller till företagarna fanns det då, Ann-Charlotte Hammar Johnsson? Det fanns nära nog noll i direkta stöd. Det fanns en del kreditgarantier. Men detta är fakta.
Visst är det på det sättet - och det har varit bra - att vi under den här pandemin, särskilt initialt under förra året, har jobbat väldigt mycket tillsammans. Så tycker jag att det ska fungera. När landet, befolkningen, företagen och löntagarna hamnar i en sådan djup kris som i mars förra året är det viktigt att man lägger partisympatierna åt sidan och i stället gör sitt bästa för att hjälpas åt och lyssna på varandra. Det var precis vad vi gjorde. Det var väldigt bra. Jag hoppas innerligt att vi kan fortsätta med det framöver.
Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson med flera moderater har gjort så att det uppfattas som att det inte utgår några stöd och som att företagen går omkull eftersom vi inte stöder dem. Jag kan verkligen förstå frustrationen hos företagen, särskilt i de branscher som sedan mars förra året har haft väldigt svårt att driva sina verksamheter, både på grund av pandemin och på grund av en del åtgärder och restriktioner som har införts för att stävja smittan och rädda människoliv.
Fru talman! Om man tittar på fakta ser man likväl att sedan mars förra året har nära nog 100 miljarder kronor från skattebetalarna utgått i olika typer av stöd till företagen och företagarna, därför att vi vill hjälpas åt. Vi vill se till att vi kan övervintra i den här situationen. Resultatet hittills - jag vill verkligen understryka hittills, eftersom vi fortfarande är i pandemin - är att vi i många stycken har lyckats hjälpa många av våra företag att övervintra. Det beror bland annat på många av de innovativa insatser som företagen själva har gjort för att ändå försöka att bedriva verksamheten på ett smittsäkert sätt. Men det beror naturligtvis också på de enorma stöd som skattebetalarna har bidragit med.
Varför säger jag detta? Jo, jag ser det i konkursstatistiken, fru talman. Den var lägre 2020 än 2019, som var ett normalt år. De tre första kvartalen 2021 var den också lägre än första kvartalet 2020.
Men vi är som sagt inte igenom detta. Vi kommer att behöva fortsätta följa utvecklingen och vara beredda att göra förändringar och förlängningar om det behövs.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson frågar varför vi har gjort just den här avvägningen. Det ska sägas att det inte är enkelt att, mitt i språnget, hitta balansen mellan att hjälpa företagen och se till att regelverken är så enkla att de går att tillämpa så snabbt som möjligt och ändå ha avgränsningar som gör att det inte kan fuskas eller så att organiserad brottslighet inte kan ta del av många av stöden.
Visst sker det avgränsningar. Och tyvärr blir det alltid olika beroende på vilken sida av gränsen man hamnar på.
Anf. 33 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Tack, näringsministern, för svaret! Det är glädjande att höra att statsrådet säger sig vilja samverka kring detta eftersom vi ju befinner oss i en pandemi. Det är väldigt viktigt, och vi har en gemensam uppgift för landet och dess fortsättning.
Därför blev jag lite beklämd när det i det skriftliga svaret jag fick inte står någonting om att vi samverkar kring stöden. Det sker först när jag tog upp att andra partier, bland annat mitt parti Moderaterna, har varit delaktiga för att få stöd på plats när regeringen inte har kommit med några förslag. Det hade varit ödmjukt av statsrådet om han tagit upp denna del för att inkludera andra partier i stället för att exkludera dem.
Låt mig återgå till det som min fråga handlade om och inte finanskrisen då det ju rådde andra förutsättningar. Statsrådet vill visst göra gällande att de är desamma under pandemin. Det som händer sker här och nu, och det är under pandemin som företagsstöden behövs.
Det är inte bara jag som har sett problematiken med gränsen 200 000 kronor vid omsättningsstödet för handelsbolagen. Företagarna har kontaktat Bolagsverket och fått beskedet att det finns problem här. Företagen vill nu söka stöd som enskild firma eftersom regeringen har konstruerat ett stöd som är en återvändsgränd. De kan inte söka det. Då kvittar det om stödet förlängs till juni, för om man inte kan söka det nu kan man inte söka det sedan.
Statsrådet säger här att detta inte är enkelt och att beslutet har fattats mitt i ett språng. Det har jag full förståelse för, och det har nog hela Sverige. Men det kommer ju ljussignaler - hallå, hallå, hallå - om att det här inte fungerar. Bolagsverket svarar företagen att det har blivit något konstigt med det hela och att de fått en kö för dem som vill ansöka om att bli enskild firma. Samtidigt säger Skatteverket att man inom regeringen har gjort en tankevurpa. Så här bör det inte fungera.
Om man skulle följa det som regeringen säger sig vilja göra innebär det svårigheter för länsstyrelsen. Om företagen ska ha 200 000 i omsättning måste man ta det gånger fyra. Då ska de också få pengarna gånger fyra, om de är fyra i ett bolag. Jag har försökt att tala om att ett handelsbolag inte fungerar på detta sätt så som konstruktionen ser ut.
Man kan tänka sig ett it-företag som startas av fyra personer där en är aktiv och de tre övriga har andra arbeten för att komma igång med företaget och driva det. En av dem har alltså sin utkomst av det. Det vore väldigt lätt för Skatteverket att titta på det här. Det står 0 kronor på de tre passiva. Alltså ska de inte räknas in. Det är den som är aktiv som ska ha stödet. Det är den som behöver det här och nu för att inte behöva ställa sig i kö till arbetsmarknadens förfogande, med risk för att andra som blir anställda mister jobbet. Det finns ju också en massa företag som är beroende av varandra. Om det finns en person mindre i den kön och vi har bolag som fungerar väl vore det lycka för landet när vi väl kommer över kanten på pandemin.
Lyssnar statsrådet och hans medarbetare på Näringsdepartementet på de signaler som kommer? Det är en sak att något sådant händer, men det är en annan sak att säga: "Vi hör och ser och har förstått att någonting har hänt som inte borde ha hänt. Och vi är villiga att gå tillbaka och skriva om förslaget." Länsstyrelsen skulle kunna få ett utökat uppdrag så att de kan samverka med Skatteverket. Säg inte att det är svårt! Det är det inte. Det handlar om att vilja. Man kan göra väldigt mycket om man vill.
Återigen, statsrådet: Finns det en vilja att ändra och skruva i systemet?
Anf. 34 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Eftersom detta ändå är en formell debatt i Sveriges riksdag vill jag bara korrigera en uppgift så att det inte blir fel. Ann-Charlotte Hammar Johnsson har nu vid flera tillfällen sagt att gränsen är 200 000 kronor för både omsättningsstöd och omsättningsstöd till handelsbolag med minst en fysisk ägare. Men, fru talman, gränsen är 180 000 för dessa från november 2020 till februari 2021. Dessförinnan var gränsen 200 000, precis som Ann-Charlotte Hammar Johnsson säger, men den sänkte vi just på grund av den diskussion som pågick inom inte minst kultursfären där väldigt många ligger på en lägre nivå.
Låt mig återgå till interpellationen. Jag försökte vara tydlig, fru talman, men nu får jag kritik för att jag inte skrev allt i svaret. Det är dock trots allt det talade ordet som gäller, också i interpellationsdebatter. Min bild är att alla försökte hjälpas åt när vi initialt gick in i denna mycket djupa och breda kris i mars förra året. Regeringen och riksdagens utskott hade ett gott samarbete. Men för var och en som har följt debatten under hösten, vintern och våren är det uppenbart att Moderaterna har försökt skapa en viss bild för att vinna partipolitiska poäng. De hävdar hela tiden att alla dessa stöd har tillkommit på grund av Moderaterna.
Av detta skäl tog jag upp det här. När Moderaterna regerade under en djup kris, det vill säga finanskrisen, fanns inte något av dessa stöd. Det är lätt, fru talman, att i opposition säga att man gör allt här i världen och att allt gott kommer från en själv och allt ont kommer från regeringen.
Sanningen är, och det kan man vara ödmjuk och säga, att när vi gick in i den här krisen fick vi under väldigt kort tid och med stor hastighet ta fram ett stort antal av dessa stöd för att hjälpa företag och företagare att överbrygga krisen. Det gjorde vi för att rädda friska svenska företag men också för att rädda svenska jobb. Det har varit väldigt effektivt, hittills. Sedan vet vi inte hur framtiden blir. Vi alla sätter stort hopp till att verksamheterna och ekonomin kommer igång nu med hjälp av vaccineringen, men vi är tyvärr inte riktigt där än.
Till dags dato har, som jag har sagt tidigare, ett direkt stöd på närmare 100 miljarder utgått under väldigt tuffa omständigheter. Det är precis som det ska vara under riktigt djupa kriser. Vi hjälps åt.
När det gäller de specifika frågorna om omsättningsstödet och omsättningsstödet för handelsbolag med minst en fysisk delägare måste man sätta gränsen någonstans. Det var det jag försökte säga förut. Det finns även en annan diskussion som handlar om företagare som har startat sin verksamhet under pandemin och att de inte har någon jämförelsemånad. Även där blir det diskussion om gränser.
Vi har under hela pandemin försökt att ha en tät dialog med Svenskt Näringsliv, branschorganisationer och fackföreningar för att försöka skruva på och förbättra systemen så att de träffar rätt men inte är öppna för oseriösa eller för organiserad brottslighet. Jag ska ärligt säga att det är en balansakt. Varje gång man gör en förändring eller påför kontroller som dem som Ann-Charlotte Hammar Johnsson talar om blir det en fördröjning. Det är trots allt över hundra tusen företag som har sökt stöd.
Anf. 35 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaren!
Nu har statsrådet ägnat tid åt att berätta om finanskrisen i stället för pandemin. Det hade varit bättre att få höra om företagens situation än att han förvanskade mina ord om att Moderaterna har varit delaktiga och drivit på för att få igenom stöd som regeringen inte var villig att ta fram.
Fru talman! I de avslutande raderna i statsrådets skriftliga svar står det på följande sätt: "Avslutningsvis följer jag och regeringen noggrant de ekonomiska effekterna för företagen och överväger löpande behovet av erforderliga åtgärder för näringslivet." Det är för ett av dessa stöds skull som jag står här i dag. Det finns säkert många fler exempel på andra områden. Men när man inrättar ett stöd och ser att det uppenbart inte får den effekt som man tänkt, är man då villig att skruva i systemet eller är man nöjd med att bara ha ett papper med en lista över stöd? Utifrån det kan någon säga att detta stöd kan den här gruppen inte söka.
Helt plötsligt har man inte koll på att handelsbolag, ofta mindre, med passiva ägare och en aktiv ägare - det är så man startar dessa bolag - bedöms i klump. Folk som inte får sin utkomst från detta hamnar i situationen att de ska räknas med för att bolaget ska få ett stöd. Följden blir som om man sa: "Sök gärna våra stöd. Men stopp! Du kan inte få det." Länsstyrelsen kan inte kontrollera detta, och de kan inte bedöma de passiva delägarna.
Min fråga kvarstår: Är regeringen villig att gå hem och skruva i systemet så att det är möjligt att få det här stödet? Vi talar ju om viktiga saker. Dessa personer är aktiva. Ett handelsbolag med dessa förutsättningar jobbar så här. Det är så det fungerar i verkligheten. Kommer alltså statsrådet och Näringsdepartementet att ge ett uppdrag till Skatteverket och länsstyrelsen? Jag vet ju att man inom departementet har diskuterat frågan men kommit fram till att det hela är svårt.
Anf. 36 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jag kan försäkra ledamoten att detta har dominerat såväl mitt som regeringens och departementets arbete sedan mars förra året då vi gick in i krisen. Vi har försökt få fram erforderliga åtgärder för att vi ska kunna övervintra under den här eländiga pandemin.
Vi kommer att fortsätta med det. Även om vi naturligtvis känner stort hopp nu när vaccineringen är igång på bredden och en stor andel av våra pensionärer är vaccinerade kan vi ändå inte blåsa faran över, för det kan ju komma en backlash. Då måste man, precis som jag sa i mitt interpellationssvar, fortsatt följa frågan närmare och vara beredd att vidta de åtgärder som krävs för att se till att vi kan hjälpas åt även på upploppet, vilket vi alla hoppas att det är.
När det gäller frågorna om stöden vill jag bara påpeka för Ann-Charlotte Hammar Johnsson att såväl handelsbolag som enskilda näringsidkare och aktiebolag kan söka inte bara ett av dessa stöd. Man kan ju söka ett flertal av dessa stöd, och många gör det också. Det är därför det har gjorts närmare 100 miljarder i utbetalningar sedan mars förra året av olika typer av stöd till våra företag. Det som hitintills är glädjande är att stöden tycks ha varit effektiva, naturligtvis i kombination med den stora ansträngning som många av företagarna har gjort själva för att försöka hitta lösningar.
Som sagt kommer vi att fortsätta följa detta. Om man behöver skruva på saker och ting för att se till att de här stöden får den effekt vi önskar är det klart att jag är beredd att göra det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.