Omlokalisering av EMA till Sverige
Interpellation 2016/17:38 av Jenny Petersson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-10-07
- Överlämnad
- 2016-10-10
- Anmäld
- 2016-10-11
- Sista svarsdatum
- 2016-10-24
- Svarsdatum
- 2016-11-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Den genomförda folkomröstningen i Storbritannien om EU-medlemskapet väcker en lång rad frågor. En för svenskt vidkommande central fråga är vad som kommer att hända med EU-myndigheten European Medicines Agency, EMA, när Storbritannien utlöser den formella processen med att lämna EU-samarbetet.
Londonbaserade EMA är en decentraliserad myndighet i EU som tillsammans med de nationella läkemedelsmyndigheterna är en del av systemet för läkemedelsgodkännande inom EU. Den roll som EMA har är därmed central även för svensk hälso- och sjukvård och för den svenska life science-sektorn.
I spåren av folkomröstningen om EU-medlemskapet i Storbritannien har jag tidigare ställt en skriftlig fråga (fråga 2015/16:1538 European Medicines Agency) till statsrådet Gabriel Wikström (S) om Sverige som framtida värdland för EMA. Statsrådet har svarat att han ser potentiella fördelar med en flytt av EMA till Sverige men att regeringen behöver analysera situationen ytterligare.
Tiden för regeringens analysarbete börjar rinna ut, och det är nu hög tid att planera skarpt för hur Sverige ska agera för att ha bäst chanser att bli nytt värdland för EMA. Det är nu inte längre fråga om Storbritannien utlöser de formella processerna. Det finns nu en klar indikation om när de formella processerna påbörjas. Storbritanniens premiärminister Theresa May har vid det brittiska konservativa partiets konferens i början av oktober gjort klart att utträdesprocessen kan börja så tidigt som i mars 2017.
Om EMA inom en nära förestående framtid inte längre kan vara baserat i London kommer sannolikt flera medlemsstater att vara högintresserade av att EMA omlokaliseras just till dem. För svensk del visar erfarenheterna från tidigare lokaliseringar av EU-myndigheter entydigt att det inte går att vänta och se vad som händer. Analysen måste därför nu bli klar, och ett aktivt svenskt arbete för en omlokalisering av EMA måste ta vid. Regeringen har ett centralt ansvar för att skapa nödvändiga allianser i Sverige och i EU samt hålla ihop de relevanta processerna. Om regeringen inte är beredd att ta det ansvaret är Sveriges chanser sannolikt alltför små, och EMA kommer slutligen att hamna i något land med en i frågan mer handlingskraftig regering.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström (S):
Är statsrådet av den meningen att Sverige bör arbeta för att EMA omlokaliseras till Sverige?
Är statsrådet beredd att ta ansvar för att säkerställa bästa möjliga utgångsläge för Sverige i förhandlingar om Sverige som framtida värdland för EMA?
Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att skapa de nödvändiga allianser som krävs i frågan?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:38
Webb-tv: Omlokalisering av EMA till Sverige
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 november 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:28
- Protokoll 2016/17:28 Tisdagen den 15 novemberProtokoll 2016/17:28 Svar på interpellation 2016/17:38 om omlokalisering av EMA till Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 75 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Fru talman! Jenny Petersson har frågat mig om jag anser att Sverige bör arbeta för att EMA omlokaliseras till Sverige och om jag då är beredd att ta ansvar för att säkerställa bästa möjliga utgångsläge för Sverige. Jenny Petersson har också frågat vilka initiativ jag är beredd att ta för att skapa de nödvändiga allianser som krävs i frågan.
Som jag tidigare svarat Jenny Petersson ser jag flera stora fördelar med att Sverige blir värdland för en EU-myndighet såsom EMA, inte minst på life science-området. Svenska staten har under många år gjort stora strategiska investeringar inom life science, både vad det gäller medicinsk forskning, forskningsinfrastruktur och i processer för samverkan och samordning mellan olika sektorer för ökad synergi. Om EMA lokaliserades hit skulle det kunna öka förutsättningarna för att andra satsningar och investeringar inom life science-området och utländska företagsetableringar förläggs till Sverige, och samarbetet mellan industri och akademi skulle gynnas. Detta är en stor möjlighet för Sverige.
Omlokaliseringen av EMA är också en komplex och kunskapsintensiv verksamhet. Omlokaliseringen behöver kunna ske med bibehållande av full verksamhet. För att minska riskerna för industrin, hälso- och sjukvården och patienterna behöver myndigheten lokaliseras till ett av de länder med mest erfarenhet av samarbete inom området.
Min bedömning är att Sverige har den erfarenhet som krävs för en ansvarsfull överföring. Läkemedelsverket är en av de mest anlitade myndigheterna inom EMA. År 2015 ansvarade Läkemedelsverket för genomförande av 25 läkemedelsgodkännanden - mer än någon annan motsvarande myndighet, oavsett landets storlek.
Innan en kampanj kan inledas måste dock konsekvenserna analyseras noga. I detta ingår också att regeringen har säkerställt att det finns finansiering för ett påverkansarbete. Om en svensk kampanj ska drivas måste den drivas under goda förutsättningar och, som Jenny Petersson efterfrågar, med bästa möjliga utgångsläge.
När det gäller möjligheten till nödvändiga allianser, för det fall en kampanj ska drivas, finns det troligtvis stora fördelar med att göra detta med gemensamma krafter. För det fall en kampanj ska inledas kommer givetvis sedvanlig förankring att ske i riksdagen.
Jag vill också återigen understryka att det fortfarande inte finns någon formell anmälan om utträde från Storbritannien.
Anf. 76 Jenny Petersson (M)
Fru talman! Jag vill tacka Gabriel Wikström för svaret.
Precis som han säger i sitt svar har jag vid ett flertal tillfällen efterfrågat regeringens strategi, arbete eller eventuella allianser för omlokaliseringen av EU:s läkemedelsmyndighet, EMA, som i dag ligger i London. För dem som inte är insatta i ämnet är EMA en myndighet inom EU, och eftersom Storbritannien röstade för brexit kommer ett utträde att ske, även om de inte formellt har ansökt om utträde ur EU.
Det är viktigt att vara på tårna, annars blir man omsprungen. Jag saknar att regeringen är på tårna och visar intresse av att få EMA till Sverige.
Sverige har spelat en stor del i många av de läkemedelsgodkännanden inom EU som EMA har gjort tillsammans med de nationella läkemedelsmyndigheterna, precis som Gabriel Wikström säger. EMA har haft och har redan i dag en central roll för den svenska hälso- och sjukvården och life science-sektorn. Men nu behöver vi ta nästa steg.
Gabriel Wikström och jag är överens om de stora fördelarna för Sverige om vi skulle bli värdland för EU-myndigheten EMA, inte minst för life science-området som nämndes.
Svenska staten, oavsett om det var under alliansregeringen eller nuvarande regering, har gjort satsningar och strategiska investeringar inom just life science. Det gäller medicinsk forskning, forskningsinfrastrukturen och processer för samverkan och samordning mellan sektorer för att öka synergieffekten. Om vi skulle få hit EMA skulle chanserna öka för att få hit betydligt fler inom området. Det skulle bli fler företagsetableringar, och nya samarbeten mellan industri och akademi skulle gynnas. Det skulle vara en jättestor möjlighet för Sverige. Det är vi överens om.
Min fråga är dock fortfarande om jag kan få ett tydligt besked. Tiden rinner i väg. Analysernas tid är förbi. Vi måste agera. Det gör nämligen andra EU-länder, som arbetar för att EMA ska omlokaliseras till deras länder.
Kan jag få ett tydligt besked från Gabriel Wikström om statsrådet menar att Sverige bör arbeta för att EMA ska omlokaliseras hit? Om svaret är ja undrar jag vilka initiativ regeringen kommer att ta för att Sverige ska bli värdland för EMA.
Anf. 77 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Det är inte varje dag ett land lämnar Europeiska unionen. Vi vet inte heller vilken dag det kommer att ske. Det här är en mycket speciell situation. En hel del institutioner är utplacerade i de olika medlemsstaterna. Och en av de mest intressanta är faktiskt EMA, som i dag finns i Storbritannien.
Redan 1992 ansökte Sverige om möjligheten att få den myndigheten till Sverige. Det hade varit bra då. Men det skulle också vara bra att vara med på den andra chansen. Det är viktigt att vara förberedd nu när Storbritannien kommer att lämna EU. Det kommer de nämligen att göra. Det finns inga indikationer på något annat.
EMA:s framtida lokalisering kommer att avgöras genom centrala förhandlingar mellan medlemsstaterna. Och många medlemsstater ligger i startblocken. Många vill gärna ha myndigheten, som omfattar 900 anställda, har 4 500 experter och akademiker knutna till sig och har en budget på nästan 4 miljarder kronor. Det är inte småpotatis.
Vilka fördelar finns det för Sverige när det gäller att få EMA? Bland annat har svenska Läkemedelsverket ett gott rykte utomlands. Läkemedelsverket anlitas mest för de vetenskapliga utredningar som görs inom ramen för EMA. Det är också en fördel att Sverige redan har en EU-myndighet, Smittskyddsmyndigheten.
Flera av de länder som har visat intresse för EMA har andra EU-myndigheter, men anser också att just Sveriges fördel med Smittskyddsmyndigheten är särskilt stor. Sverige utför redan i dag många kliniska prövningar åt EMA. Det kommer förhoppningsvis att bli en spännande väg.
Att Sverige och vissa av våra regioner är mer lämpade än andra står utom allt tvivel. Jag vill göra det klart från början att jag är från Göteborg. Jag är stolt över att Göteborg har ett läkemedelskluster med Astra Zeneca som ett av tre stora internationella forskningsnav i Göteborg och Mölndal. I Göteborg finns den breda kompetensen och erfarenheten, på nationell och internationell nivå, av att ansvara för infrastruktur för läkemedelsutveckling. En stor fördel är att Göteborg har Sveriges nationella centrum för klinisk forskning och ett av Astra Zenecas största globala FoU-center. Det går lätt att ta sig till Göteborg.
Det finns fördelar med att kunna skapa en arbetsmarknad för akademiker inom life science-sektorn, där man kan byta jobb med varandra. Vi är glada att vi har Astra Zeneca. Men det räcker inte riktigt till om spetskompetenserna ska komma till Sverige. Man ska också kunna byta jobb inom Sverige och kunna utvecklas i karriären.
Jag ska inte låta som en reklambroschyr för Göteborgsregionen. Jag vill vara en förespråkare för att Sverige ska ligga i framkant när det gäller att ansöka om en av de mest spännande myndigheterna, så att den ska kunna landa i Sverige. Vetenskapsrådets enhet för kliniska studier, som har sin bas i Göteborg, är en stark faktor som talar för Sverige.
Regeringen borde vara på tårna i det här läget, långt innan Storbritannien har lämnat in sin formella ansökan om utträde ur EU. Som en uppföljning på Jenny Peterssons fråga vill jag därför gärna veta vilka konkreta planer regeringen har. Det måste finnas ambitioner. Då måste man vara förberedd. Och man måste vara förberedd före de andra.
Anf. 78 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Jenny Petersson för interpellationen och Hans Rothenberg för hans inlägg. Vi verkar vara rörande överens om att det finns stora fördelar med att omlokalisera EMA till Sverige.
Som jag sa i mitt svar behöver vi göra ett grundligt analysarbete innan regeringen går in i en formell kampanj. Det har bland annat att göra med det som Hans Rothenberg tog upp i sitt inlägg, nämligen var i Sverige myndigheten skulle placeras.
Även om Hans Rothenberg kan tycka att Göteborg och Västsverige är den självklara platsen för EMA råder det delade meningar om det. Det finns flera intressenter från svensk sida. Det är en fråga bland andra som regeringen måste genomlysa grundligt innan en eventuell formell kampanj inleds. Och det finns många liknande frågeställningar.
Innan regeringen tar beslut om en eventuell kampanj och därmed presenterar planerna framöver behöver någon form av förankringsarbete ske i riksdagen. En del av de planer som i så fall skulle ligga till grund för en sådan kampanj behöver också konkretiseras.
Jag vill inte föregripa den diskussionen på något sätt och hänvisar helt enkelt till det svar som jag redan har gett.
Anf. 79 Jenny Petersson (M)
Fru talman! Tack för svaret, Gabriel Wikström, även om jag inte fick något konkret svar på hur ansvarigt statsråd kommer att arbeta för att EMA ska omlokaliseras till Sverige.
Gabriel Wikström nämnde i sitt svar att det finns många intressenter här i Sverige. Sverige är inte så jättestort, och det borde man ha med sig i sin analys när man ska lämna in sin ansökan. Här krävs det ett samarbete över hela Sverige och de regioner som finns. Jag är från Västsverige och ser många fördelar med Göteborg.
Är man inte förberedd blir man oförberedd. Det rullar på väldigt snabbt i den här frågan bland andra länder ute i Europa.
Fru talman! Gabriel Wikström pratade om nödvändiga allianser och sa sig villig att komma till riksdagen. Signalerna från oss moderater är väl rätt tydliga. Mig veterligen är det ingen i Sveriges riksdag som har flaggat för att man är emot EMA. Det skulle i och för sig kunna vara något EU-kritiskt parti, men det behöver man inte göra en snabb analys av för att se hur en majoritet i Sveriges riksdag ser ut.
För mig saknas nästa steg, det vill säga modet, gå vidare från analysen, viljan, strategin och tempot. Det är det som saknas från regeringen. Det är många inom life science-sektorn som har flaggat för att detta är jätteviktigt för Sverige. LIF:s vd Anders Blanck var ute i frågan innan ens brexit hade ägt rum. Regeringens life science-samordnare Anders Lönnberg sa i en Ekointervju i somras att han vill att EU-myndigheten ska placeras i Sverige. Mikael Damberg är av samma uppfattning.
Här finns alltså en vilja. Många betonar vikten av detta. Vi är överens om analysen. Du skriver i ditt svar att det är viktigt för jobb, forskning och så vidare.
Nästa steg: Vad gör regeringen? Vilka initiativ är du som statsråd beredd att ta för att skapa de nödvändiga allianser som krävs? Vad gör du, och vad kommer du att göra framöver?
Anf. 80 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Låt oss klargöra en sak. Om EMA-myndigheten kommer till Sverige är Sverige, Europa och EU att gratulera. Om myndigheten hamnar i Stockholm-Uppsalaregionen är Göteborg och Skåne att gratulera. Om den skulle hamna i Göteborgsregionen är Sverige och EU att gratulera.
Jag vill ge ministern några argument, för det kommer att bli en diskussion, och då är det bra att ha med sig goda vänner. I det här fallet ställer vi moderater upp som regeringens absolut bästa vänner när det gäller att få en bra verksamhet till Sverige. Den utsträckta handen bär vi vidare från Olof Palme 1985 fram till att vi ska få EMA till Sverige.
Astra Zenecas biomedical hub är unik i världen. Det är ett fantastiskt spännande projekt. Från början tomma lokaler görs om till en verkstad för spännande medtec- och life science-företag att växa i. Det här skapar en intressant miljö ur ett internationellt perspektiv.
Nyligen har statens forskningsinstitut Rice flyttat till Göteborgsregionen. Det är en industrirelaterad life science-infrastruktur som är väldigt intressant att koppla ihop med detta.
Det är viktigt med förankring. Tack för att regeringen vill förankra det här hos riksdagen. Men lär av de fantastiska effekter som vi har fått av ESS-projektet i Lund! Dra nytta av dessa!
Jag förstår kanske att detta är någonting som ministern inte kan säga. Jag tror inte att det handlar om att inte vilja säga det, utan om att inte kunna säga det i den här debatten. Men jag hoppas verkligen att vi kan supporta varandra och bidra till att Sverige kan få denna fantastiska myndighet hit.
Anf. 81 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Fru talman! Som sagt, vi är helt överens om de stora fördelarna med att få EMA till Sverige. Det är regeringens ansvar att se till att om en sådan här kampanj ska bedrivas ska den bedrivas under de bästa förutsättningar. I det arbetet ska vi naturligtvis ha fört dialog med viktiga intressenter och aktörer både innanför och utanför Sveriges gränser. Vi ska sondera terrängen för att helt enkelt få en grund för att vi så väl som möjligt ska kunna bedriva en lyckosam kampanj.
Innan regeringen har fattat ett beslut i frågan varken kan eller vill jag gå in på de konkreta strategierna eller planerna framöver. Men jag kan garantera kammaren att vi kommer att presentera dem förhoppningsvis inom en väldigt snar framtid.
Anf. 82 Jenny Petersson (M)
Fru talman! Jag förväntar mig att regeringen agerar för att Sverige ska bli ett nytt värdland för EMA. Precis som Gabriel Wikström säger har regeringen en central roll i detta arbete och ett ansvar för att skapa nödvändiga allianser i Sverige och i EU och för att hålla ihop de relevanta processerna.
Om regeringen väntar eller om man inte är beredd att ta det här ansvaret är Sveriges chanser små, och de blir mindre och mindre, för att EMA kommer att hamna här. Det skulle resultera i att EMA slutligen hamnar i något annat land där man har lyft frågan högre upp på agendan och varit betydligt mer handlingskraftig.
Fru talman! Jag förväntar mig att regeringen agerar och håller ihop de relevanta processerna framöver.
Anf. 83 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Fru talman! Jag tackar än en gång för en bra interpellation och en bra debatt. Det är väldigt klargörande att se att vi är överens i den här frågan. Det finns stora fördelar med att lokalisera EMA till Sverige.
Men innan vi går in i ett konkret kampanjskede behövs det vissa typer av analyser och förberedelser för att regeringen ska kunna fatta ett beslut som är så välgrundat som möjligt. Till dess får ledamöterna helt enkelt ge sig till tåls.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.