Omförhandling av skatteavtalet med Danmark
Interpellation 2013/14:523 av Leif Jakobsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2014-05-28
- Överlämnad
- 2014-05-30
- Anmäld
- 2014-06-02
- Sista svarsdatum
- 2014-06-16
- Besvarad
- 2014-06-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Anders Borg (M)
Riksrevisionen presenterade den 18 november 2010 en rapport med allvarlig kritik mot regeringens sätt att sköta skatteavtalen. Riksrevisionen hänvisar också till en interpellationsdebatt om nedanstående ämne och konstaterar att riksdagen vilseförts av regeringen.
Skatteutjämningskommittén konstaterade 2011 att skatteavtalet är ofördelaktigt för Sverige och framför allt för de kommuner som har många gränspendlare.
År 2012 beslutade riksdagen att ge regeringen i uppdrag att omförhandla avtalet.
Skatteavtalet, som innebär att det allra mesta av skatteintäkterna från gränspendlarnas inkomster stannar i Danmark, är ett stort både reellt och psykologiskt gränshinder. De allra flesta skattebetalare vill att deras skattepengar ska komma den kommun till del där de bor och där de nyttjar välfärden.
Danmarks regering har i sin tillväxtstrategi pekat ut Öresundsregionens slumrande möjligheter som ett nationellt fokus. Sveriges regering borde snarast göra detsamma och i praktisk handling ta sig an riksdagens beställning om en omförhandling av skatteavtalet.
Min fråga till finansministern är:
På vilket sätt har ministern och regeringen fullföljt riksdagens beslut, och vilket är resultatet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:523
Webb-tv: Omförhandling av skatteavtalet med Danmark
Dokument från debatten
- Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:131 Onsdagen den 25 juniProtokoll 2013/14:131 Svar på interpellation 2013/14:523 om omförhandling av skatteavtalet med Danmark
Protokoll från debatten
Anf. 76 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Leif Jakobsson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen har fullföljt riksdagens beslut angående omförhandling av skatteavtalet med Danmark och kompensation till kommuner med hög andel gränsgångare, och vilket resultatet är.
Sedan den nuvarande regeringen tillträdde har antalet sysselsatta i Skåne län ökat med drygt 51 000 personer. Regeringen arbetade hårt för att få ESS till Lund och satsar närmare 6 miljarder kronor under konstruktionsåren. Skåne är även tillsammans med Sveriges övriga storstadsregioner gynnat i regeringens nationella transportplan för 2014-2025. Detta är exempel på satsningar som kommer att ge jobb och ökad tillväxt för Skåne och Öresundsregionen.
I den integrerade Öresundsregionen har den starka arbetsmarknaden i Köpenhamnsregionen under lång tid varit viktig för Skåne. Sedan Öresundsbron invigdes 2000 har pendlarströmmen över bron mångdubblats. Pendlarströmmen består i huvudsak av personer som bor i Skåne och arbetar i Danmark.
Genom det kommunala utjämningssystemet sker en kompensation för det skattebortfall som arbetspendlingen medför. Under perioden 2008-2012 har Danmark överfört motsvarande 800 miljoner svenska kronor netto per år att fördela inom ramen för den kommunala utjämningen.
Mot bakgrund av betydelsen av integration i Öresundsregionen finns det skäl att framöver överväga insatser för regionen, vilket bör prövas mot möjligheten att hitta lämplig finansiering. Regeringen avser också att kontinuerligt föra en dialog med den danska regeringen om villkoren för regionen.
Utjämningskommittén pekade på vissa brister i beräkningen av kostnadsutjämningen i det kommunala utjämningssystemet. Detta har regeringen åtgärdat, och från och med 2014 påverkar arbetspendling över nationsgränserna inte längre kostnadsutjämningen i det systemet.
Anf. 77 Leif Jakobsson (S)
Fru talman! Först var jag övertygad om att jag hade fått fel svar. Visserligen finns det något slags koppling till Öresundsregionen och Danmark, men det finns inget svar på min fråga.
Min fråga till finansministern var: På vilket sätt har ministern och regeringen fullföljt riksdagens beslut, och vilket är resultatet? Detta har jag verkligen inte hört något svar på, utan svaret är ungefär att allt är bra som det är.
Jag tolkar det som att regeringen inte har följt riksdagens beslut och inte tagit initiativ till en omförhandling av skatteavtalet med Danmark.
Vi har diskuterat denna fråga ganska många gånger. Precis som Region Skåne och dina moderata partikamrater har jag byggt min argumentation på Statskontorets utredning, på Öresundsinstitutets utredning och på allt annat som visar att vi av en pendlare från den svenska sidan får tillbaka 8 kronor per hundralapp och för en dansk som pendlar till den svenska sidan betalar vi tillbaka ca 20-24 kronor. Det är alltså stor obalans.
Många har uppmärksammat detta, inte minst Riksrevisionen som kritiserar regeringen eftersom finansministern gav felaktiga svar i kammaren.
I den utjämningskommitté som finansministern hänvisade till och som jag var ledamot av penetrerade vi frågan. Vi kom fram till att förutom att vi får för lite pengar till Sverige och den svenska välfärden fördelas de på ett konstigt sätt så som utjämningssystemet fungerade, och vi föreslog förändringar.
För den konstitutionella ordningens skull borde det kanske sägas att det var riksdagen som beslutade om ett nytt utjämningssystem, inte regeringen, vilket innebär att den skevheten i alla fall är tillrättad. Men den grundläggande är inte det.
Finansministern hänvisar till att det kommer in 800 miljoner om året från Danmark. Det måste ställas i relation till något, och det saknas fullständigt en redogörelse för vad detta betyder. Motsvarar dessa 800 miljoner 8 kronor borde de 800 miljonerna vara 2,4-3 miljarder för att de ska täcka de kostnader som de skånska kommunerna har.
Denna summa går in i det stora skatteutjämningssystemet. Det innebär att alla landets kommuner är med och tar förlusten för detta dåliga skatteavtal. Men det gör inte saken bättre. Landets kommuner skulle kunna göra ganska mycket bra för 2-3 miljarder till om året om detta hade fungerat.
För Öresundsintegrationen är det stora problemet att de som är pendlare känner att de inte gör rätt för sig. Det känns inte bra att bo i en kommun där man tar del av välfärden och huvudsakligen betala skatt i ett annat land.
Det skulle betyda väldigt mycket för många skånska kommuner och för väldigt många arbetspendlare om frågan kunde lösas. Finansministern har på dessa två år uppenbarligen inte följt riksdagens beslut. På vilka grunder har ministern fattat beslutet att inte följa riksdagens beslut?
Anf. 78 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Det grundläggande problemet är att människor inte betalar skatt där de bor utan i stället där de arbetar. Det är den princip vi har.
Man kan till exempel se att Malmö är en kommun som många pendlar till från övriga Skåne. Det är till exempel många från Vellinge som pendlar till Malmö för att arbeta. Men då betalar de skatt där de bor och där de utnyttjar välfärden och inte där de arbetar.
Det är detta som blir ett problem. De som bor i skånska kommuner utnyttjar välfärden där i form av skola, vård, omsorg, kulturutbud, infrastruktur och så vidare. Men de betalar skatt i det land de arbetar i, och det har i många fall varit Danmark. Det har blivit en obalans mellan Sverige och Danmark.
Det handlar också om den skilda beräkningsgrunden där man räknar på ett annat sätt i Danmark jämfört med i Sverige. Vi kompenserar danskarna mer än vad de kompenserar oss. Det har funnits inbyggda saker som leder till en stor förlust. Offentliganställda har undantagits helt och hållet, och man har gjort ett grundavdrag på 80 000 kronor i det danska beräkningssättet. Det är först därefter man börjar beräkna för kompensation, och man har inte kompenserat för utebliven landstingsskatt.
Det måste ändras. Det är rimligt att man räknar på samma sätt i det danska och i det svenska systemet så att det blir rätt kompensation. Grundproblemet är att människor skattar där de arbetar och inte där de bor. Hela skatteavtalet borde omförhandlas i grunden.
Ett annat problem i sammanhanget är rösträtten. Människor har inte rösträtt över de skatteregler som de lever under. Det hade man kunnat lösa genom att se till att människor beskattades i det land där de bor och även har rösträtten där. Man skulle kunna lösa många problem genom att komma åt grundproblemet i skatteavtalet.
Sedan handlar om hur den kompensation som ändå utgår från Danmark till Sverige fördelar sig på de skånska kommunerna. Där kan vi se att det är väldigt lite av det bortfall som finns som landar på kommunens bord med pengar som kommunen kan använda till välfärd som pendlarna utnyttjar i kommunen.
Det är ett problem. Man är på kommunal nivå väldigt glad över Öresundsintegrationen. Det leder till tillväxt, jobb och positiv utveckling. Har man arbetslöshet i den egna kommunen ser det i bästa fall bättre ut på andra sidan, till exempel på den danska sidan. Då får kommuninvånarna jobb.
Människor upplever att de är en belastning när de inte kan betala skatt där de utnyttjar välfärden. Grundläggande är att Skåne tycker att det är väldigt positivt med pendlingen. Vi har upplevt väldigt många positiva effekter. Men det är ändå tråkigt att det blir ett skattebortfall i den egna kommunen när människor får jobb på andra sidan. Det är tråkigt att det ska behöva vara så.
Det krävs en rejäl omförhandling av hela avtalet. Vi ska så klart komma så långt det går. Men det krävs också att staten kompenserar kommuner och Skåneregionen för det bortfall som sker. Det är på två nivåer som man behöver rätta till problemet.
Grundläggande är att vi måste jobba mycket mer med Öresundsintegrationen. En tredjedel av den samlade bnp-utvecklingen för både Danmark och Sverige sker i Öresundsregionen. Det är väldigt viktigt att vi jobbar med de frågorna.
Anf. 79 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Låt oss tydligt konstatera att Skåne som region har gynnats av den politik som regeringen har fört. Det är mycket positivt att vi kan se en ökning av sysselsättningen med 250 000. ESS är den största pågående forskningsinvesteringen som nu görs i Europa. Det sker inte något projekt av motsvarande storlek med långsiktig inriktning över huvud taget i någon annan del av Europa. Det är klart att regeringens politik för tillväxt och ansvar har spelat en väldigt stor roll.
Nu kan man diskutera hur vi ska kunna samtala med den danska regeringen om att förbättra förutsättningarna för Öresundsintegration. Det tror jag att man måste göra utifrån ett bredare perspektiv. Det måste inkludera de överväganden som kan göras kring ett skatteavtal. Men det måste också handla om vad vi kan göra för att förbättra infrastrukturen och förutsättningarna för en ökad Öresundsintegration. Det måste handla om vad vi kan göra för att bättre, tydligare och starkare gemensamt utnyttja de utbildningsresurser vi har.
Det är klart att det är regeringens ambition att fortsatt föra en bra, fördjupande och nära dialog med den danska regeringen för att säkra att vi kan förbättra förutsättningarna för en fortsatt bra Öresundsregion. Inom ramen för det nordiska samarbete vi har är det också rimligt att det förs en dialog om skatteutjämningsavtalet.
Anf. 80 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Om jag ska åka hem och underhålla skånska politiker med uttalanden är det detta jag kommer att använda: Skåne är även tillsammans med övriga storstadsregioner gynnat i regeringens nationella transportplan.
Jag tala med dina moderata kolleger i Region Skåne om deras uppfattning om detta. Det är ett uttryck för en väldig Mälardalsfixering, och det är egentligen en trafikplan för i huvudsak Stockholm som lades fram. Men det är inte vad vi talar om här.
Det finns enormt mycket att göra med Öresundsintegrationen. Det jobbar jag med på väldigt många olika plan. Det vi talar om här är skatteavtalet med Danmark. Jag menar att det är en byggsten för att få det hela att fungera så att både kommuner och enskilda ska känna att det sker på rimligt och rätt sätt.
Min fråga var om hur det har gått med riksdagens beslut för över två år sedan att finansministern skulle uppta förhandlingar med Danmark och vilket resultatet blivit. Jag får inget svar.
Vi har diskuterat den här frågan förut med finansministern i kammaren. Vi har drivit frågan och fick för två år sedan ett riksdagsbeslut. Jag har försökt erinra mig de svar jag har fått när jag har tagit upp frågan.
I de första debatterna fick jag ungefär till svar: Det finns inga problem med skatteavtalet med Danmark. Det finns ingen obalans, svarade finansministern. Efter det ingrep Riksrevisionen och påpekade att riksdagen fick felaktiga svar om detta.
I en senare debatt vi hade om detta fick jag svaret: Regeringen har inte kunnat göra omförhandlingen av skatteavtalet därför att Socialdemokraterna har minskat på resurserna i Regeringskansliet. Det var att vi inte riktigt tyckte att det skulle expandera i den takt som regeringen ville. Det kunde tyvärr inte göras, för just de tjänsterna för dem som skulle jobba med att omförhandla skatteavtalet med Danmark hade vi socialdemokrater sett till att de inte fanns. Därför hade det inte gjorts.
Nästa gång vi debatterade det i kammaren svarade finansministern ungefär så här: Vi har satt i gång en utvärdering av avtalet. Vi måste först ha riktigt på fötterna innan vi startar själva omförhandlingen med Danmark, och det arbetet pågår.
Nu säger finansministern i dag som svar på frågan om vad resultatet är egentligen absolut ingenting.
Jag måste fråga mig: På vilka grunder har man bestämt sig från finansministerns och Finansdepartementets sida för att fullständigt strunta i det beslut som riksdagen fattade för över två år sedan? Det kan ju finnas goda skäl, men då måste man redovisa dem. Då måste man berätta att man har kommit fram till någonting annat än vad alla andra har gjort. Nu har i och för sig jag och de flesta andra grundat min argumentation på statliga myndigheters utvärdering av avtalet, så jag är ganska säker på att det tyvärr är så ofördelaktigt för Sverige som det påstås.
Jag tycker att det krävs ordning och reda även i ett parlament och i ett lands styrande. Om parlamentet har sagt att något ska omförhandlas och man sedan inte har gjort det ska man i så fall berätta varför.
Anf. 81 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Tyvärr känns det inte som någon slump att det är så lite som händer med tanke på att Öresundsregionen ligger där den ligger. Om Öresundsregionen hade funnits i Stockholm skulle det ha varit en helt annan aktivitet. Det upplevs som att det är en rätt stor Stockholmsfixering. Om något har hänt i Stockholm är det en riksfråga. Om det inte har hänt i Stockholm är det en regional eller lokal fråga.
Denna fråga är alldeles för viktig för att reduceras till en lokal fråga. Detta är ett riksintresse. När vi kan se att en tredjedel av Sveriges och Danmarks samlade bnp-tillväxt sker i Öresundsregionen förstår man själv hur viktig frågan är. Vi skulle kunna förbättra utvecklingen. Vi kan redan se en bra integration, men vi skulle kunna riva gränshindren i Öresundsregionen och få arbetstillfällen, tillväxt och en positiv utveckling som skulle komma hela Sverige till del.
I detta ligger också skatteavtalet. Det får ses som ett gränshinder, och ett gränshinder som till största delen är till Sveriges nackdel. Därmed är viljan att omförhandla inte så stor från den danska sidan, men då borde aktiviteten från den svenska sidan för att försöka göra något åt det här vara större. Precis som Leif Jakobsson säger har vi ett riksdagsbeslut på att vi ska agera. Om man inte tycker att frågan är viktig i sig borde man tycka att det är viktigt att följa riksdagens beslut eftersom riksdagen är högsta beslutande organ.
Faktum kvarstår: Detta är ett ekonomiskt bortfall, framför allt för de drabbade kommunerna som får stå för välfärden och som får se intäkterna minska när arbetspendlingen ökar. Jag hoppas verkligen att regeringen tar tag i frågan, för det behövs.
Anf. 82 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Jag tycker att det är centralt att för kammaren och i denna debatt redovisa de framsteg vi har gjort i Öresundsintegrationen och för Region Skåne. Då är det relevant att sysselsättningen har ökat kraftigt. Då är det relevant att vi nu genomför den största forskningssatsningen i Europa i just Region Skåne. Det visar vilken vikt regeringen fäster vid den här regionen.
När det gäller skatteavtalet kan vi till att börja med konstatera att det är en socialdemokratisk regering som har framförhandlat detta skatteavtal. Det är alltså inte ett avtal som alliansregeringen har framförhandlat, utan det är Socialdemokraterna under dåvarande finansminister Bosse Ringholm som har förhandlat fram det avtal vi har.
Jag har redovisat att man naturligtvis ska försöka hitta en bred form för dialog för att förbättra hela Öresundsregionen. Jag tror nämligen att det i grund och botten är den enda vägen framåt också när det gäller skatteavtalet.
Det handlar framför allt om att förbättra utbildningssystemet och att få det att fungera bättre för hela regionen. Det handlar om infrastrukturen och att få den att underlätta och bättre möta de utmaningar som framtiden ställer oss inför. Det gäller att få ett avtal som fungerar.
Då är det naturligtvis regeringens inriktning att i en bred dialog med våra danska motparter diskutera vad vi kan göra för att förbättra förutsättningarna för Öresundsregionen. Det är också den enda vägen framåt för att hantera frågan, herr talman.
Anf. 83 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Det är som sagt synd att riksdagsåret går mot sitt slut, för detta är första gången Anders Borg har gått in i en diskussion om Öresundsregionens andra förutsättningar. Det har jag försökt med både finansministern och några andra ministrar många gånger. När man försöker skyla över att man inte har gjort någonting åt själva skatteavtalet börjar man tydligen tala om andra frågor.
Men låt oss hålla oss till skatteavtalet som ingicks 2003, för det innehåller klausuler. Det finns en klausul om att det efter två år skulle utvärderas och sedan omförhandlas och utvärderas vart femte år. Under regeringens mandatperiod har det funnits enligt avtalet stipulerade tider för att sköta detta och få det gjort.
En av de saker som skulle utvärderas och som i högsta grad var öppen för förhandling är att avtalet inte kompenserar för landstingsskatt, vilket hade varit fullständigt rimligt. Vi har än så länge bara talat om kommunala utgifter och den kommunala skatten, men det rimliga vore naturligtvis att uppemot 30 kronor per hundralapp landade där man har skola, utbildning och äldreomsorg men också där man har sjukvård.
I dag är sjukvården över huvud taget inte kompenserad från Danmark. Däremot kompenseras den via det svenska systemet när det hela delas ut, men det innebär att alla kommuner och landsting får mindre pengar eftersom vi får för lite in i systemet från Danmark.
Jag konstaterar att finansministern har varit minister i åtta år. Han har tydligen inte använt sig av de omförhandlingsklausuler som finns tecknade i avtalet, och han har inte gjort det som skulle ha gjorts. Trots det tänker jag tacka för alla de debatter vi har haft genom åren, inte minst i denna fråga. Jag lär väl få fortsätta min kamp för ett rättvist skatteavtal.
Anf. 84 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Vi kan alltså åter konstatera att det är en offensiv tillväxtpolitik som den här regeringen för som lyfter Öresundsregionen. Det är just tyngdpunkten på det som spelar störst roll för långsiktig tillväxt som har legat i fokus. Det handlar om att förbättra infrastrukturen och att förbättra forskningens förutsättningar, inte bara genom ökade anslag utan också genom breda investeringar i europeiska gemensamma forskningsinstitutioner. Vi ser resultaten. Sysselsättningen är högre, och tillväxten är bättre. Det har att göra med vad regeringen har åstadkommit.
När det gäller Öresundsregionen och skatteavtalet - det skatteavtal som den socialdemokratiska regeringen valde att ingå med den danska regeringen och som ligger till grund för relationen - måste det, som jag nu upprepade gånger har redovisat, ses i ett bredare sammanhang. Det är bara genom en bred nordisk dialog om utbildning, infrastruktur och skatteavtalet som vi kan förväntas göra framsteg med den danska regeringen. Det har regeringen en kraftfull ambition att uppnå resultat med, herr talman.
Jag vill också passa på att tacka för denna debatt och tidigare debatter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.