Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ombyggnaden av E 18 i Stockholm

Interpellation 2003/04:392 av Larsson, Kalle (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-30
Inlämnad
2004-03-30
Besvarad
2004-04-16
Sista svarsdatum
2004-04-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 30 mars

Interpellation 2003/04:392

 av Kalle Larsson (v) till miljöminister Lena Sommestad om ombyggnaden av E 18 i Stockholm

Enligt de nationella miljömål som riksdagen med stor majoritet fastslog år 1999 ska miljöproblem vara lösta inom en generation. Generation har då tolkats som 20 år. Det är nu med andra ord 15 år kvar innan miljöproblemen ska vara lösta @ om man nu ska fästa vikt vid beslut som Sveriges riksdag fattar.

Vid flera utvärderingar (till exempel Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål 2004) under senare tid har det konstaterats att flera miljömål blir svåra att nå om inte ytterligare åtgärder genomförs. När det gäller miljömålen under "God bebyggd miljö" finns bland annat målen:

"Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta skall inte ökas."

och

"Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998."

Till år 2010 år det i stort sett bara fem år kvar och vi kan konstatera att vi ligger långt ifrån att uppfylla målen. Att då föreslå eller fundera på projekt som inte leder till målen utan tvärtom motverkar riksdagens mål och beslut är synnerligen allvarligt.

Om ombyggnaden av E 18 tillåts fortgå som det nu är planerat ser vi det som en katastrof för den lokala demokratin och för miljön. Bullernivåerna kommer att överstiga både de av riksdagen antagna nationella riktlinjerna, och de riktlinjer som Stockholms stad har antagit. Och det är ingen liten skillnad, utan kommer att upplevas som en fördubbling av bullernivån. Boende i bland annat Rinkeby och Tensta ska inte utsättas för dubbelt så mycket buller som tillåts i de nationella riktlinjerna!

Stora områden grönmark - enligt beräkningarna 31 hektar - kommer att tas i anspråk för en ny dragning av motorvägen. Marken tas från Järva friluftsområde, som är ett viktigt grönstråk och planerat att göras om till ett naturreservat. I linje med de nationella miljömålen är Järva friluftsområde ett tätortsnära område som är synnerligen högt prioriterat att bevara och utveckla @ inte att krympa och förstöra.

Utifrån diskussion som nu finns om det sociala värdet och rekreationsvärdet i tätortsnära grönområden och skogar borde miljöministern med kraft verka för att miljömålet om att både bevara och utveckla välbesökta grönområden uppfylls. Inte minst mot bakgrund av det faktum att vistelse i naturen är ett av de viktigaste medlen för att motverka den ökande ohälsan.

Av de lokala remissinstanserna är en helt överväldigande majoritet motståndare till en breddning av vägen i ytläge. Att vissa andra remissinstanser varit positiva till det är kanske inte att förvånas över eftersom flera kommuner har varit tydliga med att deras egna vägar och motorleder på så sätt kommer att avlastas från trafik. Lokala utsläppsproblem kommer alltså att minska för Stockholms stads grannar. Problemet är dock att detta sker genom en ökad trafik och därmed på bekostnad av den lokala miljön för boende längs E 18. Vilket går emot miljömålet om att den fysiska planeringen ska bidra till att bilanvändningen kan minska.

Vägverkets utredning av ärendet har varit under all kritik. På ett lättvindigt sätt har man avfärdat en massiv kritik från de boende i området och man tar inte hänsyn till miljömålen.

Varför inte lägga hela sträckan i tunnel? Vägen behöver byggas om @ den är starkt olycksbelastad och utgör en barriär för de boende. En tunnel skulle leda till markant minskat buller och skulle utveckla grönområdet i en mycket positiv riktning. En sådan ombyggnad skulle uppskattas av den lokala opinionen. En ombyggnad av E 18 i Stockholms kommun kan utformas så att både trafikflödet, miljön och boendemiljön förbättras.

En tunnel eller överdäckning frigör och skapar också ytor som kan användas till till exempel nya bostäder. Detta kan också bidra till att finansiera en tunnel.

Ett annat problem är man påstår att det handlar om pengar, men så enkelt är det inte. Medan åtskilliga miljarder används för att lägga Södra och Norra Länken i tunnlar satsas inte tillnärmelsevis lika mycket pengar när det handlar om boende i invandrartäta Rinkeby och Tensta. Det handlar med största säkerhet om att man inte tror att de boende i dessa områden kommer att bråka lika mycket, om att man tror att det är enklare att strunta i de boende i dessa områden. Det är svårt att bli av med tanken på att det sker helt enkelt för att dessa bostadsområden är invandrartäta, att det helt enkelt handlar om miljörasism.

Mina frågor till miljöministern är:

1. Hur bedömer miljöministern en vägutbyggnad som förstör ett av Sveriges mest välbesökta grönområden och som genererar mer biltrafik samtidigt som bullerproblemen för tusentals boende inte löses?

2. Är miljöministern beredd att verka för en ombyggnad av E 18 genom Stockholms kommun som bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen?

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:392, ombyggnaden av E 18 i Stockholm

Interpellationsdebatt 2003/04:392

Webb-tv: ombyggnaden av E 18 i Stockholm

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Sommestad (S)
Anf. 1 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Kalle Larsson har frågat mig hur jag bedömer den planerade utbyggnaden av väg E 18 i nordvästra Stockholm och om jag är beredd att verka för en ombyggnad som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Vägverket planerar att bygga ut väg E 18 mellan Hjulsta och Ulriksdal till motorväg. Verket har överlämnat ett förslag till regeringen, som ska pröva om projektet kan tillåtas enligt miljöbalkens bestämmelser. Förslaget innebär i korthet att vägen dras i ungefär nuvarande sträckning i kanten av Järvafältet förbi bostadsområdena Tensta och Rinkeby. Från Rinkeby dras vägen över Järvafältet och förbi Kista för att ansluta till Uppsalavägen, det vill säga till väg E 4. När det gäller den första frågan är jag förhindrad att svara eftersom jag inte får föregripa regeringens ställningstagande. På den andra frågan kan jag svara att det är självklart att miljökvalitetsmålen beaktas vid regeringens prövning. Att uppnå en god bebyggd miljö är ett av de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har bestämt. Det innebär bland annat att nya vägar ska lokaliseras så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas. Det är en särskilt stor utmaning att åstadkomma detta här i Stockholmsområdet, eftersom det krävs både många nya bostäder och effektiva och hållbara trafiklösningar för att regionen ska fortsätta att utvecklas. Miljömålsrådet överlämnade i februari i år rapporten Miljömålen - allas vårt ansvar! Där påpekar rådet att den fysiska planeringen kan bidra till att uppnå 14 av de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Inte minst planering för nya vägar är åtgärder som kan påverka miljön i flera olika avseenden. Vi arbetar för att på olika sätt skapa en tydligare nationell politik för en hållbar stadsutveckling. Ett strategiskt arbete har startats inom Miljödepartementet i nära samarbete med Boverket, kommuner och andra intressenter. När det gäller buller från exempelvis vägar har Miljömålsrådet föreslagit att större fokus än tidigare ska läggas på hälsoeffekter och på antalet människor som blir störda. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att tillsammans med bland andra Socialstyrelsen, Naturvårdsverket och Vägverket utarbeta ett fördjupat underlag för tillämpningen av de riktvärden för buller från vägtrafik som riksdagen har ställt sig bakom. I miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö ingår också att grönområden och vattenområden i tätorter ska bevaras och utvecklas. Regeringen gav för två år sedan länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län i uppdrag att ta fram var sitt program för hur värdefulla tätortsnära områden kan ges varaktigt skydd. Länsstyrelsen i Stockholms län har presenterat ett program som omfattar 67 naturområden. Ett av dessa områden är Järva friområde, som gränsar till Tensta och Rinkeby. Det ska enligt programmet göras till naturreservat inom de närmaste åren. Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att i samarbete med berörda kommuner påbörja genomförandet av programmet. För att ytterligare understryka hur viktigt det är att bevara och utveckla de naturområden som finns nära människorna i deras vardag föreslår regeringen i budgetpropositionen för i år att totalt 300 miljoner kronor satsas under tre år på lokal och kommunal naturvård. Det miljökvalitetsmål som handlar om frisk luft är också viktigt att beröra i det här sammanhanget. Luften ska vara så ren att människors hälsa inte skadas - och inte heller djur och växter och kulturvärden. När det gäller luften i Stockholms län är det framför allt utsläppen från vägtrafiken som skapar problem. Därför har länsstyrelsen nyligen på uppdrag av regeringen utarbetat förslag till åtgärdsprogram för att minska utsläppen av kväveoxider och små partiklar. En miljökvalitetsnorm för små partiklar som alstras av vägtrafiken gäller redan från kommande årsskifte och en norm för kväveoxider från och med år 2006. Syftet med åtgärdsprogrammen är att så effektiva åtgärder ska vidtas att miljökvalitetsnormerna kan uppfyllas samtidigt som angelägna bostadsprojekt och trafikprojekt genomförs i regionen. Jag hoppas att det har framgått av det jag har sagt att arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen kräver åtgärder av många olika slag i olika sektorer och på olika nivåer i samhället. Det är särskilt viktigt att miljömålsarbetet får genomslag i de regionala och lokala planeringsprocesserna. Den utbyggnad av väg E 18 som Vägverket föreslår är ett enskilt projekt som prövas enligt miljöbalken. Som jag sade inledningsvis beaktas miljökvalitetsmålen vid sådana prövningar. Det är för tidigt för mig att uttala mig om utgången av den prövning som regeringen ska göra. Men naturligtvis är det min ambition att den planerade utbyggnaden ska ske på ett sätt som är förenligt med miljökvalitetsmålen.
Kalle Larsson (V)
Anf. 2 Kalle Larsson (V)
Herr talman! Som seden är vill jag gärna tacka för det svar som jag har erhållit. Jag tror att vi talar ungefär samma språk. Det vi har här på bordet är en fråga som kan uppfattas som en lokal fråga: Hur ska man lokalt kunna få tillgång till miljöområden, grönområden och strövområden, men som samtidigt är nära knutna till möjligheten att uppfylla miljömålen? Därför blir det lätt en fråga om att man kan uppfattas som en person som ser till sina egna intressen på ett lokalt plan. Jag är själv bosatt i Rinkeby och ska nu flytta till Kista. Men om man inte kan agera utifrån sin egen lokala plattform för att nå de nationella miljömålen kommer det att bli svårt att uppnå dem. Det är den frågan vi nu har att röra oss med. Låt mig påminna om en sak. Enligt de miljömål som ligger under En god bebyggd miljö finns exempelvis detta mål: Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för att grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas, och andelen hårdgjord yta ska inte ökas. Det vi nu talar om, den utbyggnad som nu föreslås, innebär enligt beräkningar att 31 hektar grönområden i ett mycket känsligt område ska tas i anspråk för vägbygge, för den nya dragningen av denna motorväg. Den här marken tas från Järva friluftsområde, och det är ett område som används oerhört mycket av de boende i dessa områden. Av den anledningen ser jag svårigheter med att uppfylla den delen av miljömålen. Även om det är en liten byggsten är det en viktig byggsten. Alla de lokala förutsättningarna bygger vidare för att miljömålen ska kunna uppnås. Jag ska citera från samma ställe igen: "Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998." Enligt beräkningarna för den väg vi nu talar om, en breddning av E 18 i ytläge med överdäckningar, kommer man att uppfatta bullernivåerna som dubbelt så höga som tidigare. Om beräkningarna stämmer betyder det att det är i rakt motsatt riktning mot det som miljömålen anger. Det är någonstans här som det uppstår en kollision mellan det som är den konkreta verkligheten, de beslut som har fattats och som nu prövas och den vägbyggnad som föreslås, och de miljömål som vi båda, alla, är angelägna om att uppnå. Då måste man välja väg. Vad är det den här gången som är viktigast? I det här fallet menar Vänsterpartiet och en stor majoritet av de lokala remissinstanserna att det är oerhört angeläget att man får tillgång till dessa grönområden, gärna i större utsträckning än tidigare, genom en hel tunnelbyggnation förbi områdena. Vi tror att det innebär en bättre lokal miljö och dessutom att vi har lättare att uppnå miljömålen. Dessutom finns möjligheten, trots allt, att just bredda vägen. Det är inte det som kommer att hindras. Det innebär att en aning mer pengar behöver sättas in i projektet. Det är vi medvetna om. Men på lång sikt, även på medellång sikt, tror vi att det är någonting som man relativt enkelt kan få tillbaka i livskvalitet men också i besparingar när det gäller miljöförstöring.
Lena Sommestad (S)
Anf. 3 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Låt mig säga att jag är enig med Kalle Larsson om att vi uppnår våra miljömål genom en lång rad enskilda beslut som sammantaget ger ett resultat. Många prövningar har också rent lokala aspekter som till exempel gäller buller och som också är viktiga att beakta. Alla de omständigheter som Kalle Larsson lyfter upp när det gäller utbyggnaden av E 18 finns med i det underlag som regeringen nu har när vi ska pröva utbyggnaden enligt miljöbalken. Låt mig också betona att prövningar av den här typen av infrastrukturprojekt är en relativt ny företeelse. De kom med miljöbalken. Och i den utvärdering och genomgång av miljöbalken som nu görs av Miljöbalkskommittén är de slutsatser som man drar just att den här typen av prövningar är oerhört viktiga. I de förslag som vi nu har från Miljöbalkskommittén säger man faktiskt att man vill att regeringen fortsätter att göra just den här typen av prövningar därför att de har en så stor betydelse. Däremot kan Miljöbalkskommittén tänka sig att regeringen inte prövar alla andra stora projekt som vi nu gör, till exempel miljöfarliga anläggningar. Låt mig säga att jag tror att vi är mycket eniga om betydelsen av den här typen av prövningar och också de lokala, regionala och nationella aspekter som de har. Jag kan bara säga att vi har med alla dessa aspekter i vår prövning. Jag har också mottagit uppvaktningar från området och har själv tagit del av de synpunkter som finns när det gäller grönområdena, tunnelalternativ och vilka effekter det här får på den lokala miljön. Självklart är det sådant som vi kommer att beakta och ha med oss i prövningen.
Kalle Larsson (V)
Anf. 4 Kalle Larsson (V)
Herr talman! Jag ska inte förlänga debatten mer än vad som är nödvändigt. Det är egentligen numera bara en fråga om vad "beakta" betyder. Vi är nere på den nivån. I vilken utsträckning kommer detta verkligen att användas vid det tillfälle man gör prövningen? Miljöministern har redan svarat att hon är förhindrad att just nu säga någonting om det. Det innebär att jag möjligen är något tidigt inne i processen. Men samtidigt är det precis nu som de här frågorna måste ställas, så att man är medveten om hur den lokala opinionen ser på detta och så att vi får en diskussion, miljöintresserade partier emellan, om hur vi kan uppnå de nationella miljömålen. Låt mig avslutningsvis påminna om att miljöproblemen, enligt de nationella miljömål som riksdagen med stor majoritet fastslog år 1999, ska vara lösta inom en generation. Det är alltså lite tid vi har på oss, och då är varje prövning av oerhört stor betydelse. Det är vi säkert också överens om. "Generation" har man då tolkat som 20 år. Det betyder att det är 15 år kvar innan miljöproblemen ska vara lösta. Vi är också överens om att man ska fästa vikt vid de beslut som riksdagen i det här avseendet har fattat. Enligt min uppfattning är det omöjligt att förena den planerade utbyggnaden av E 18 i ytläge, med bara enstaka överdäckningar, med ett uppfyllande av de nationella miljömålen på lång sikt.
Lena Sommestad (S)
Anf. 5 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Jag ska inte heller förlänga debatten. Jag ser den här interpellationsdebatten som en möjlighet att diskutera och lyfta upp ett väldigt viktigt infrastrukturprojekt. Jag kan inte gå närmare in i detalj på prövningen, men jag har tagit del av de synpunkter som har förts fram. Vi ska så snart som möjligt, med den skyndsamhet som är angelägen och den noggrannhet som behövs i sådana här ärenden, ta till oss det här och återkomma med resultatet. Jag vill tacka för den här interpellationsdebatten i en mycket angelägen fråga.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.