Ökade risker för skattefusk
Interpellation 2007/08:165 av Ringholm, Bosse (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-11-14
- Inlämnad
- 2007-11-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-11-23
- Sista svarsdatum
- 2007-11-28
- Besvarad
- 2007-12-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 14 november
Interpellation
2007/08:165 Ökade risker för skattefusk
av Bosse Ringholm (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Regeringen har nyligen i en proposition föreslagit sänkta sociala avgifter för vissa tjänstebranscher. I förberedelsearbetet har många remissinstanser varnat för att svåra gränsdragningsproblem kan komma att uppstå och att risken för medvetet eller omedvetet skattefusk kan öka. Regeringen har uppenbarligen inte beaktat de kritiska remissynpunkterna, eftersom inga väsentliga förändringar gjorts i propositionen i förhållande till det ursprungliga förslaget.
Det är också ett faktum att det blir krångligare regler för företagen med den föreslagna beskattningen, vilket står i strid med regeringens uttalade ambition att minska belastningen på framför allt småföretagen.
Inom samma bransch och till med inom samma företag kommer olika nivåer på de sociala avgifterna för den anställdes tjänster att förekomma.
Jag vill därför fråga finansministern:
Har statsrådet för avsikt att vidta några särskilda åtgärder för att minska riskerna för ökat skattefusk som en följd av regeringens proposition om sänkta socialavgifter?
Har statsrådet för avsikt att vidta några särskilda åtgärder för att begränsa skadeverkningarna av det ökade regelkrångel som blir följden av regeringens förslag om sänkta socialavgifter?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:165
Webb-tv: Ökade risker för skattefusk
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:39 Fredagen den 7 decemberProtokoll 2007/08:39 14 § Svar på interpellation 2007/08:165 om ökade risker för skattefusk
Protokoll från debatten
Anf. 88 Anders Borg (M)
Fru talman! Bosse Ringholm har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några särskilda åtgärder för att minska riskerna för ökat skattefusk med anledning av regeringens förslag om sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn. Dessutom undrar han om jag har för avsikt att begränsa regelkrånglet i förslaget.
Förutom att öka sysselsättningen är ett av huvudskälen till att regeringen vill införa lägre socialavgifter för tjänstesektorn just att det kommer att leda till mindre skattefusk. Det höga skattetrycket på tjänster, den så kallade skattekilen, medför att vita tjänster är väsentligt dyrare än svarta. Genom åtgärden kommer vita tjänster lättare att kunna konkurrera med svarta. Fler kommer att vara villiga att köpa vita tjänster. Svarta jobb kommer att omvandlas till vita.
Självklart är det viktigt att systemets efterlevnad kontrolleras. Regeringen vill bekämpa fusk av alla slag, såväl bidragsfusk som skattefusk. Strävan att motverka skattefusk kommer givetvis även att omfatta regeringens förslag om sänkta socialavgifter.
För de företag som bedriver blandad verksamhet kan förslaget medföra att systemet bli mer invecklat, även om nedsättningen är frivillig. I förslaget har dock vidtagits vissa åtgärder för att minimera regelkrånglet. Regeringen har till exempel valt att ta åt sig av remissinstansernas kritik och föreslagit en förenklingsregel.
Anf. 89 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Ärade ledamöter och åhörare! Anders Borg har svarat på min interpellation genom att bekräfta att skattesystemet blir mer invecklat om man sänker socialavgifterna på det sätt som regeringen har föreslagit. Jag tackar för det medgivandet, Anders Borg. Det är ändå ett klart besked.
Jag har också frågat om Anders Borg tänker vidta några ytterligare åtgärder för att minska riskerna för det skattefusk som kan bli en följd av förslaget. Jag kan inte av svaret höra eller utläsa någon form av åtgärd i det avseendet. Jag tittar i Anders Borgs förslag till resurser för Skatteverket och konstaterar att Skatteverket nästa år får mindre pengar till skattefuskbekämpning.
Om regeringen medvetet accepterar att lägga fram ett förslag som innebär att man får ett mer invecklat och komplicerat skattesystem och samtidigt säger till Skatteverket att de får lite mindre pengar att kontrollera skattesystemet med, är då inte risken ganska betydande att det blir mer skattefel eller skattefusk?
Jag medger att det har gjorts många försök under årens lopp att göra förändringar och differentieringar av både socialavgifter, moms och mycket annat. Det är naturligtvis instrument som man kan använda i skattepolitiken. Syftet kan ibland vara att skapa nya jobb och ibland att försöka komma till rätta med andra problem. Men jag har svårt att se hur det kan gå ihop att å ena sidan inse, vilket är bra att Anders Borg gör, att det kan leda till komplikationer för framför allt de företag som har blandade verksamheter och å andra sidan samtidigt säga att Skatteverket ska få lite mindre pengar till att kontrollera att detta inte inträffar i fortsättningen.
Det fanns en betydande kritik från remissinstanserna mot förslaget för att det skulle snedvridna marknaden. Anders Borg brukar vara angelägen om att marknaden ska få leva sitt liv och att det framför allt ska vara på sjysta konkurrensneutrala villkor som tjänsterna ska kunna utvecklas.
Det har funnits en diskussion om att stora och små företag tjänar mycket pengar på detta. Man har sedan diskuterat möjligheten, som en ventil, att de stora företagen, om de är tillräckligt stora, inte ska få denna typ av minskning av socialavgifter. Det skapar ytterligare en komplikation eftersom man då kan börja manipulera systemet ytterligare med antal anställda och liknande.
Min slutsats är tyvärr, Anders Borg, att regeringen lägger fram ett förslag där regeringen tror att man ska få ut fler människor i arbete genom att sänka socialavgifterna. Samtidigt är regeringen medveten om att det kan bidra till lite fler skattefel - eller skattefusk, som vanligt folk säger. Jag tycker att det är lite oroande att vi är i den situationen.
Jag är inte heller så säker på att man ska tro att antalet anställda ökar i en del av branscherna. Regeringen föreslår till exempel konkret, så att alla förstår vad det handlar om, att man ska minska de sociala avgifterna för frisörer och den branschen. Jag är inte säker på att Anders Borg går oftare till frisören i fortsättningen bara för att socialavgifterna sänks efter årsskiftet. Jag tror att han går med viss regelbundenhet. Jag tror inte att det sker några större ingrepp i Anders Borgs kalufs efter årsskiftet bara för att socialavgifterna är lägre. Jag tror att vi får räkna med ungefär samma frekvens i fortsättningen.
Som det exemplet visar har man ju inte uppnått själva syftet, nämligen att få till stånd fler arbetstillfällen. Man riskerar däremot att skapa fler komplikationer i skattesystemet och mer oreda och större risker för skattefusk.
Min fråga är: Varför har regeringen minskat på pengarna till Skatteverket samtidigt som man lägger fram det här förslaget som komplicerar skattesystemet?
Anf. 90 Anders Borg (M)
Herr talman! Till att börja med vill jag säga till Bosse Ringholm att jag har ett konkret medgivande att göra. Jag kommer inte att konsumera fler frisörtjänster. Det räcker med att klippa sig en gång om året. Jag skulle till och med kunna säga till Bosse Ringholm att det kan vara en tanke att spara till nästa år. Man slipper klippa sig, man behöver inte ägna någon stor energi åt sin frisyr. Att inte klippa sig är ett tidsbesparande och billigt sätt att sköta hårvården.
Det finns en logik i det som Bosse Ringholm säger som jag inte vill avfärda. Låt mig först säga något om varför vi har lagt fram det här förslaget.
Vi vet att höga sociala avgifter kan spela roll i branscher där man har mer lågutbildad arbetskraft och möjlighet att ersätta arbetet med eget arbete. Jag kan hålla med Bosse Ringholm om att sysselsättningen på Scania nog inte påverkas i någon större utsträckning av de sociala avgifterna. Men jag tror att det kan spela roll inom hotell, restaurang, bilreparatörer och en del andra branscher.
Kommissionen lägger för det kommande året väldigt stor vikt vid att få fram ett förslag om nedsatt moms på just de här områdena. Den enda skillnaden mellan kommissionens förslag och vårt är att de inte har inkluderat bilreparationer. Det kan man naturligtvis väga för och emot. De har å andra sidan inkluderat byggtjänster, vilket skulle kunna vara en fördel.
Varför har vi lagt begränsningen på det? Det är av det enkla och uppenbara skälet att ingen finansminister har obegränsade mängder med pengar. Om man vill skapa jobb måste man prioritera. Man måste göra avgränsningar för att det inte ska bli för dyrt. Jag kommer aldrig att tillhöra dem som förordar att man ska göra stora, breda, dramatiska sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Det kanske kan finnas skäl att återkomma på det området. Att man stort och dramatiskt skulle kunna sänka arbetsgivaravgifterna utan att det påverkar statsfinanserna eller välfärden på ett allvarligt sätt tror jag inte. Därför måste man ha en avgränsning.
Vi har i dag fått Riksgäldens pressmeddelande, så jag kan inte avstå från att konstatera att vi har ett överskott på 146 miljarder den senaste tolvmånadersperioden. Vi amorterar 134 miljarder på vår skuld. Det är naturligtvis glädjande att vi i goda tider kan göra det. Det är bland annat för att vi har valt att på det här området begränsa omfattningen av åtgärderna.
Det ska samtidigt sägas, vilket Bosse Ringholm lyfte fram, att det finns komplikationer med förslaget. Det är inget att sticka under stol med. De diskussioner vi har haft med kommissionen har tvingat oss att lägga på en restriktion med 250 anställda. Det är ju en komplikation.
Det är inte så att företag med fler än 250 anställda är dåliga arbetsgivare. De är tvärtom oftast mycket bra. De är oftast inne i verksamheter där vi vet att det är väl fungerande företagsmatsalar och skolbespisningar. Det är en komplikation, och det måste vi naturligtvis fundera över. Det var en förutsättning och ett krav från kommissionen för att förslaget över huvud taget skulle kunna genomföras. Vi ska värdera vidare vilka implikationer det har och vad det betyder.
Jag tror att både Bosse Ringholm och jag har bidragit till att Skatteverket har större möjligheter att bedriva en effektiv kontrollverksamhet. Bosse Ringholm avskaffade arvs- och gåvoskatten. Vi har avskaffat förmögenhetsskatten. Det var två mycket komplicerande och besvärliga skatter.
Inte minst för att den tidigare regeringen lämnade efter sig ett arv på det här området som vi hade nytta av har vi snabbt kunnat få fram förslag om personalliggare och omvänd momsföring i byggsektorn. På basis av de uppgifter som Skatteverket hittills har presenterat - de ska återkomma med en full utvärdering - tror vi att förslaget om personalliggare har varit en viktig åtgärd.
Jag är inte främmande för att vi ska gå vidare med åtgärder för att ytterligare skärpa skattekontrollen. Om vi ska kunna hålla någorlunda anständiga och vettiga skattenivåer måste vi ha en någorlunda bra och tydlig kontroll av skattesystemet. På den punkten delar jag Bosse Ringholms hållning.
Anf. 91 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Jag är inte den som ska ge råd till Anders Borg när det gäller hans besök hos frisören. Men jag kan konstatera att han bara går en gång per år. Jag går i varje fall en gång i månaden, så jag har bidragit till sysselsättningen något mer än vad Anders Borg har gjort. Anders Borg säger att även om han nu sänker de sociala avgifterna för frisörerna tänker han ändå inte gå dit särskilt ofta. Då bekräftar han att det inte har någon större sysselsättningseffekt. Jag ska inte ge råd, men något tätare besök hos frisörerna skulle säkert uppskattas av dem eftersom de får fler jobb, oavsett socialavgifterna.
Jag håller med Anders Borg om att det är mer komplicerat om man inför de olika gränserna. Man säger att de som har 250 anställda och fler inte får del av socialavgiftssänkningen, men de andra får det. Därför tycker vi att det är en felaktig idé. Vi tror inte att det leder till fler jobb.
Om man vill ha fler jobb hade alla de miljoner och miljarder som går till det här projektet i stället kunnat användas för de tiotusentals människor i Sverige som i dag nekas vuxenutbildning. De vill ha kommunal vuxenutbildning därför att de vill skaffa sig en yrkesutbildning för att få ett jobb. De får inte den chansen. Där hade pengarna gjort större nytta. Tiotusentals människor som är arbetslösa skulle gärna ha haft en arbetsmarknadsutbildning. De får inte någon arbetsmarknadsutbildning eftersom det inte finns pengar till det.
Jag vet naturligtvis att en finansminister inte har obegränsat med pengar. Anders Borg bekräftar med pressmeddelandet att han har fått ärva mycket pengar av både mig och Pär Nuder, hans föregångare som finansminister. När han nu har pengar ska han använda dem på rätt sätt och inte sänka socialavgifterna, vilket ger mycket begränsad - kanske ingen - effekt på sysselsättningen. Det ställer framför allt till en massa problem när det gäller skatterna och komplikationer i skattesystemet.
Jag tog exemplen med arbetsmarknadsutbildning och kommunal vuxenutbildning. Men det finns flera exempel där pengarna hade gjort mycket större nytta om man vill skapa jobb. Alla de branschprogram som vi utvecklade i näringspolitiken har nu lagts åt sidan. De uppskattades oerhört mycket både av industrin och av stora och små företag. Vi införde mängder av andra näringspolitiska insatser från socialdemokratiskt håll som nu har lagts åt sidan för att regeringen surfar på konjunkturen.
Faktum är att under det sista året som Socialdemokraterna regerade tillkom nästan dubbelt så många nya jobb som det har gjort under det första året med den nya regeringen. Trots att den nya regeringen har fått sopa hem hela högkonjunkturen har man bara åstadkommit ungefär hälften så många nya jobb som de som tillkom under det sista socialdemokratiska året.
Min fråga som du inte berörde, Anders Borg, kvarstår. Du har ju ett par möjligheter till. Om nu inte EU-kommissionen kastar omkull hela projektet och tvingar er att göra något annat, är det inte vanskligt att å ena sidan komplicera skattesystemet genom de sänkta socialavgifterna och å andra sidan säga till Skatteverket som ska kontrollera det:
Sorry
, ni får 150 miljoner kronor mindre till ert förfogande nästa år?
Från socialdemokratiskt håll har vi även av andra skäl tyckt att det är viktigt att öka skattekontrollen. Därför har vi lagt in ytterligare pengar nästa år till Skatteverket. Anders Borg har valt den motsatta vägen.
Jag ska inte vara så elak att jag påminner om de skattefel som har förekommit i regeringens nära kretsar under senare tid. Det är inte bara ett och annat skattefel där som det handlar om. Det handlar naturligtvis om att det finns systematiska bekymmer inom mycket av vår skatteuppbörd och vårt skattesystem. Det vore bra om vi kom till rätta med skattefusket. Då behövs det mer pengar, inte mindre.
Min slutfråga är: Varför har ni minskat pengarna till Skatteverket när ni vet att det behövs mer?
Anf. 92 Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig börja med att kommentera varför vi ändå vill ta på oss komplikationerna i skattesystemet. Det är för att för frisörer, restauranger, bilreparatörer och i en del andra branscher riskerar höga skattekilar på arbete att dämpa lönerna och sysselsättningen på ett sätt som är bekymmersamt. Hotell- och restaurangarbetsgivarna har räknat med att det här förslaget kan öka sysselsättningen med 15 000 personer i deras bransch.
När LO:s chefsekonom Dan Andersson utredde detta i mitten av 90-talet räknade han med att det skulle kunna öka sysselsättningen med 20 000-40 000. Det är alltså en åtgärd som vi bedömer är positiv. Dan Andersson har sedan också konstaterat att det är möjligt att den inte leder till fullt så stora sysselsättningseffekter men att den då leder till högre löner för frisörer, restauranganställda, hotellanställda och bilreparatörer. Det är väl inte det värsta som kan hända? Det är ofta grupper som har ett behov av lite extra pengar i plånboken.
Detta är skälet till att vi tycker att det är värt att ta på oss komplikationen. Vill vi leva med ett förhållandevis högt skattetryck - det är jag övertygad om att vi kommer att få göra under kommande decennierna oavsett vem som har regeringsmakten - måste vi minska kostnaderna för att ha så höga skattekilar som vi har i just dessa sektorer.
Detta förslag har förhoppningsvis sådana effekter. Det ligger en fördel i att det är socialavgifter som man sänker därför att det har en stark koppling till arbete.
Låt mig också säga något om vuxenutbildningen. Det som regeringen gör är att vi omfördelar stöden till ett generellt statsbidrag, så att kommunerna har möjligheter att prioritera detta. Vi tillför pengar till utbildningsväsendet för att det ska finnas mer pengar till att läsa, räkna och skriva och för att det ska finnas mer pengar till lärarutbildning. Vi tillför en del av de resurser som också finns för kvalitet i den högre utbildningen.
Sedan kan vi naturligtvis diskutera om det är bättre med vuxenutbildning än läsa, räkna och skriva för små barn. Jag tror att de grundläggande kunskaperna i skolan är väldigt viktiga, och de har nog varit lite eftersatta.
Sedan är det så att regeringens politik ger effekt. Det handlar naturligtvis inte bara om konjunkturen. Om man tittar på OECD:s prognos som presenterades i går sjunker arbetslösheten i Sverige från 2006 till 2009 från 5,3 till 3,6 procent. Det är mellan 2007 och 2009 den största nedgången av arbetslösheten om man jämför med alla utvecklade industriländer. Man konstaterar i rapporten att de reformer som har presenterats under de senaste åren kommer att förstärkas med ytterligare reformer vid årsskiftet och att dessa reformer sammantaget kommer att ha en betydande inverkan -
substantial impact
- på sysselsättningen på lång sikt. Man tror också att det finns en sannolikhet för att en stor del av effekterna kommer på kort sikt.
Detta är åtgärder som vi har vidtagit och som vi, Konjunkturinstitutet, OECD och andra bedömer har effekter. En av dem är denna åtgärd. Det är naturligtvis riktigt.
Sedan är det naturligtvis så, som Bosse Ringholm påpekar, att arbetet med att upprätthålla legitimiteten i skattesystemet aldrig tar slut. Vi måste ha ett skattesystem som uppfattas som enkelt och som uppfattas som legitimt därför att det finansierar bra offentlig verksamhet som människor vill betala för. Dessutom måste vi ha en kontroll som gör att reglerna efterlevs, så att skattefel och skattefusk förhindras.
Jag ska inte heller gå in på vad tidigare regeringar har haft för ansvar i frågor som gäller att enskilda människor begår misstag. Misstag begår vi alla vid vissa tillfällen, och det är bara att beklaga.
Vi kommer att återkomma med ytterligare åtgärder för att förstärka arbetet med att upprätthålla en god skattemoral och att lägga grunden för att det ska vara enkelt att göra rätt och svårt att göra fel. Det är den inriktning som vi har på detta arbete. Jag tror också att vi kommer att kunna presentera ytterligare konkreta åtgärder om en tid.
Anf. 93 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Det finns de som, visserligen lite elakt, har sagt att den nuvarande regeringens företrädare är någon form av falska profeter. Vad menar de med det? Jo, en falsk profet är någon som säger en sak och gör något helt annat, någon som lovar en sak och gör någonting helt annat.
Anders Borg talade väldigt vältaligt och väldigt engagerat för att vi bör kontrollera mer och se till att det inte blir skattefusk. Men Anders Borg kommenterade inte min fråga varför man då minskar resurserna för kontrollen med 150 miljoner kronor. Man kan inte vara profet ena stunden och säga att det är jättebra med mer kontroll av skattesystemet för att se till att vi minskar skattefusket och i nästa stund säga att man är ledsen för att Skatteverket får lite mindre pengar till sitt förfogande. Varenda sjuåring vet att detta inte går ihop. Det är kanske det första som man lär sig, att det ska finnas något samband mellan det som man säger och det som man gör.
Anders Borg, om ni tror att det kan skapas fler jobb genom att ni sänker socialavgifter på det sätt som ni gör kan du naturligtvis säga att det i prognoserna sägs att så och så många jobb kommer att skapas. Men det är bara prognoser. Vad det blir i verkligheten vet vi ingenting om.
Vi vet däremot att när den socialdemokratiska regeringen för ett antal år sedan sänkte de sociala avgifterna för framför allt de små företagen fick vi nya jobb och nya företag. Man såg det som en styrka. Men det första som Anders Borg gjorde när han kom till Finansdepartementet var att ändra de sociala avgifter som vi hade sänkt för de små företagen. Detta ströks och togs bort omedelbart.
Jag förstår inte konsekvenserna när det gäller detta. Först ökar man skattebördan för framför allt ett stort antal mindre företag. Sedan säger man något år senare att det kanske vore bra med lite mindre sociala avgifter. Då säger man att det blir komplikationer i skattesystemet. Men, säger man: Ni får lite mindre pengar så ska det säkert gå bra ändå. Det hänger inte ihop, Anders Borg.
Anf. 94 Anders Borg (M)
Herr talman! Detta är en viktig debatt, och jag välkomnar att Bosse Ringholm tar upp dessa frågor därför att det är viktigt att vi har en god ordning på skattekontrollen men också att vi har ett någorlunda enkelt och väl fungerande skattesystem.
Det är tre saker som jag tycker är viktiga i våra prioriteringar. Det är full sysselsättning. Vi närmar oss detta genom att nu öka antalet jobb kraftigt. Det är också starka offentliga finanser och en god välfärd. Detta förslag är viktigt i alla dessa delar. Det är avgränsat och bidrar därmed till att vi klarar av det utan att belasta de offentliga finanserna. Det bidrar till att sysselsättningen ökar. Jag vill inte ge någon exakt siffra, men det handlar kanske om 10 000, 20 000, 30 000 eller möjligtvis fler personer. Det bidrar också till en väl fungerande välfärd därför att fler människor kommer i arbete.
Det är viktigt att vi klarar dessa saker och samtidigt upprätthåller en god skattemoral. Jag vill ändå påpeka att när vi har infört omvänd momsföring för byggsektorn, när vi har infört personalliggare inom delar av dessa branscher och när vi nu lättar upp för tjänstesektorn kommer detta att underlätta en minskning av skattefusket. Jag ger gärna Bosse Ringholm och den tidigare regeringen erkännandet att både förslaget om omvänd momsföring och förslaget om personalliggare är förslag som vi har anpassat men i grunden har tagit över från den tidigare regeringen.
Skatteverket måste ha större resurser i dag än vad man hade tidigare eftersom Bosse Ringholm har avskaffat arvs- och gåvoskatten och vi har avskaffat förmögenhetsskatten. Alla har sagt att det var skatter som var dyra att administrera, och det måste rimligen ha underlättat för Skatteverket.
Sedan vill jag säga att Bosse Ringholm och jag har en annan egenhet gemensamt. Det är att vi båda har försämrat när det gäller momssatsen för arbetsgivaravgiften för de små företagen, av goda skäl, tyckte jag, när Bosse Ringholm gjorde det, och av samma skäl när vi gör det.
Jag understryker gärna att vi tror att Skatteverket har fått mer resurser av det skälet att vi har lyft av dem viktiga arbetsuppgifter. Vi ska noga följa denna utveckling. Vi vill inte ha ett skatteverk som sitter snålfött utan resurser, utan det ska vara ett verk som har goda möjligheter att fullgöra sin uppgift. Det hoppas jag att vi kan vara överens om. Sedan får vi återkomma till denna diskussion vid ytterligare tillfällen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.