Ökade kostnader för polisen i Kronoberg vid EU-ordförandeskapet

Interpellation 2008/09:242 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-01-08
Anmäld
2009-01-13
Besvarad
2009-01-23
Sista svarsdatum
2009-01-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 8 januari

Interpellation

2008/09:242 Ökade kostnader för polisen i Kronoberg vid EU-ordförandeskapet

av Carina Adolfsson Elgestam (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Under andra halvåret av 2009 kommer Sverige att vara ordförandeland i EU. Ett ordförandeskap som innebär att ett flertal så kallade ministerrådsmöten kommer att förläggas runt omkring i Sverige. Då Sveriges jordbruksminister bor i Småland, närmare bestämt i Kronobergs län, kommer ministerrådsmötet för jordbruksministrarna att förläggas till Växjö.

För sydöstra Sverige är det naturligtvis en stor ära att få att anordna ett ministerrådsmöte, men det finns även en negativ sida av detta besök. Nämligen att ett stort antal tillresta politiker och tjänstemän från Europa behöver bevakas så att deras säkerhet kan garanteras då hotbilden är hög. Ansvaret för denna bevakning kommer att falla på den lokala polismyndigheten. En uppgift som den lokala polismyndigheten inte klarar av på egen hand utan behöver få stöd och hjälp med av poliser från andra polismyndigheter.

För Kronobergs del handlar det om 500 poliser som måste närvara under mötet och behöver förflyttas från andra delar av landet. Denna extra utökning av personal får polismyndigheten i Kronoberg själv bekosta vilket blir en stor utgift i en redan tuff budget.

Polismyndigheten i Kronobergs län har redan i dagsläget kostnader för ministerrådsmötet och kommer så att ha under en längre tid. Dessa kostnader är inte medräknade i de ekonomiska prognoser som har tagits fram inför 2009.

Det är inte rimligt att vältra över kostnader som borde hanteras centralt till de lokala polismyndigheterna. Polisens verksamhet beräknas gå med stora underskott under 2009 och 2010. I stället för att tillföra polisen ytterligare medel drabbas nu verksamheten av neddragningar på 120 miljoner kronor under 2009. För 2010 beräknas underskottet till ca 1 ½ miljard kronor, vilket är en ofattbar stor summa.

Jag vill därför fråga ministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att hantera den uppkomna ekonomiska krisen inom polisen?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att de extra kostnader som uppstår i samband med Sveriges ordförandeskap i EU inte vältras över på de lokala polismyndigheterna ute i landet?

Debatt

(11 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 17 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hantera den uppkomna ekonomiska krisen inom polisen. Hon har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de extra kostnader som uppstår i samband med Sveriges ordförandeskap i EU inte kommer att belasta de lokala polismyndigheterna. Sveriges ordförandeskap i EU under 2009 kommer att ställa särskilda krav på de brottsbekämpande myndigheterna. För polisens del innebär det bland annat bevakning av ett antal EU-toppmöten. För de polismyndigheter som ansvarar för att upprätthålla ordning och säkerhet vid dessa möten kan det innebära utökade kostnader. För den händelse att ett arrangemang medför betydande kostnader för en enskild polismyndighet kan den berörda myndigheten kompenseras för det i efterhand. Inom polisen finns dessutom en nationell förstärkningsorganisation som kan bistå polismyndigheterna i samband med förväntade allvarliga ordningsstörningar eller sammankomster som till exempel vid ett EU-toppmöte. Rikspolisstyrelsen har avsatt särskilda medel för att finansiera denna verksamhet. En resursinsats som har godkänts av Rikskriminalpolisen och som har genomförts av förstärkningsorganisationen är därför kostnadsfri för begärande polismyndighet. När det gäller fördelningen inom polisorganisationen av tilldelade resurser har regeringen delegerat det ansvaret till Rikspolisstyrelsen och ytterst till polismyndigheterna. För att finansiera polisverksamheten under 2009 visar Rikspolisstyrelsens prognos att en utökad anslagskredit är nödvändig. Regeringen gör ingen annan bedömning. Vi har därför beviljat polisorganisationen en höjd anslagskredit under innevarande år. För 2010 kommer regeringen i budgetpropositionen att närmare redovisa vilka ytterligare resurstillskott och åtgärder som krävs.

Anf. 18 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi i sydöstra Sverige självklart är väldigt glada över att det ska arrangeras ett ministermöte i Växjö och att Eskil Erlandsson får denna möjlighet. Men att arrangera ett ministermöte handlar också om väldigt mycket säkerhet. Kronobergspolisen är en liten myndighet. Det betyder att man inte har så många poliser som man har i en större myndighet, exempelvis i Västra Götaland, Stockholm, Skåne och så vidare. Detta påverkar polisens budget i Kronoberg. Att Sverige ska vara ordförande ett halvår under 2009 har vi vetat ganska länge. Det förvånar mig att regeringen inte har budgeterat detta i förväg. Nu får polismyndigheten leva i en form av osäkerhet och vet inte riktigt hur det blir inför 2010. Ministern säger: "För att finansiera polisverksamheten under 2009 visar Rikspolisstyrelsens prognos att en utökad anslagskredit är nödvändig." För mig blir det lite grann som att leva på kredit. Och inför 2010 vet man inte riktigt hur det blir. Ministern säger i sitt svar att en polismyndighet kan , alltså inte ska , bli kompenserad. Det är just detta som jag tycker är väldigt allvarligt, och jag funderar ganska mycket över vem det då är som ska betala. Blir det någon annan typ av brottsbekämpning som får stå tillbaka som man från polismyndighetens sida då inte kommer att hinna med eller inte har pengar till? Jag vet av erfarenhet från tidigare mandatperioder då jag faktiskt satt i polisstyrelsen i Kronobergs län att ekonomin under vissa förhållanden, när det är vissa händelser under ett år, kan vara ganska ansträngd och att det kan vara svårt att få den att gå ihop. Därför känner jag en ännu större oro över regeringens sätt att hantera ekonomin. Jag blir också lite orolig över ministerns svar när det gäller fördelningen inom polisorganisationen av tilldelade resurser. Regeringen har delegerat det ansvaret till Rikspolisstyrelsen och ytterst till polismyndigheterna. Men det är ingen form av försvar. Under de dagar som vi har ministerråd i Kronoberg kommer det att behövas 400-500 poliser, och man måste då ta poliser från andra distrikt. Det kommer att innebära att det kommer en räkning till polisen i Kronoberg. Oavsett hur detta går till är det regeringen som lägger fram förslag till budget, och det är riksdagen som fastställer den. Därför förstår jag inte riktigt just den skrivningen. Ansvaret ligger nämligen ytterst på oss politiker och hur vi fördelar budgetmedlen och inte på Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen är ett verktyg när det gäller hur vi fördelar medlen.

Anf. 19 Carina Hägg (S)
Herr talman! Jag tackar för att denna diskussion har kommit till stånd. Jag tycker att den är oerhört viktig. Det har också varit intressant att under förmiddagen lyssna på tidigare interpellanter som har argument som har bäring också på detta. Jag har förvånats över att vi har en regering som är så nonchalant och tycker att man kan driva polisverksamhet på kredit. På grund av att vi har en ekonomisk och finansiell kris i landet och det behövs arbetsmarknadsåtgärder har regeringen när det gäller stöd valt receptet att låta företagen få anstånd med att betala in sina skatter och avgifter. Det tolkar jag bara som så att säga anstånd från regeringen med att komma med riktiga åtgärder. Men i detta sammanhang har man under lång tid vetat att man har ett ordförandeskap framför sig. Vi har många gånger diskuterat det utifrån andra utgångspunkter. Vi delar alla uppfattningen att det är mycket viktigt. Vi är så glada för att även denna regering följer den dagordning som vi socialdemokrater hade, nämligen att under ordförandeskapet sprida ut mötena över landet. Jag tycker att det är jättekul att vi får ha arrangemang i Jönköpings län, ett grannlän till Kronobergs län som Carina Adolfsson Elgestam representerar. Men som värd måste vi se till att de som kommer till arrangemangen i vårt län kan känna största trygghet. Det ska inte finnas några frågetecken för dem. När vi reser och deltar i andra länders arrangemang känner vi trygghet. De är goda värdar, tar hand om oss och garanterar vår säkerhet. Nu kan inte ens polisen själv uttala detta. Vi har hört fackliga företrädare säga att de känner oro över hur de ska kunna klara det här arrangemanget. Den oron måste vi ta på allvar. Både S-kvinnor och den socialdemokratiska riksdagsgruppen har ställt sig bakom att vi ska arbeta aktivt för att få ett porr- och prostitutionsfritt ordförandeskap. Vi tycker att detta är viktigt i sig och hade lyft fram det under alla omständigheter, men vi hade också trott att vi skulle kunna få uppslutning kring det. Vi vet att justitieministern och departementet inte gav förutsättningar för detta när man började planera för ordförandeskapet. Poliser ute har sagt till mig att de hemskt gärna skulle vilja jobba med detta, men de känner inte att de har fått de förutsättningarna. I ett ansträngt ekonomiskt läge vet vi att sådana här frågor lätt prioriteras bort, men tänk vad lite det skulle kosta! Tänk vilket jättebra sätt det vore att sälja in Sveriges människo- och kvinnosyn och att förklara vad vår sexköpslag står för, hur vi ser på kopplingen mellan prostitution och trafficking och vilken vikt vi lägger vid detta. Vi skulle mycket lättare kunna driva dessa sakfrågor om vi också drev dem aktivt under ordförandeskapet. Det jag i stället ser är att regeringen skjuter över ansvaret för att informera om dessa frågor till Svenska institutet. Där ser man det tydligen som en god kompetens för att bedriva detta arbete att ha en bakgrund i La Strada, en känd legaliseringsorganisation som är verksam i många länder och som, inte så förvånande, har sitt säte i Nederländerna. Den tveksamhet och oro jag har känt över regeringens syn på sexköpslagen och kopplingen till trafficking, människohandel för sexuella ändamål, förstärks. Jag tycker att det vore bra om vi kunde undanröja den oron och tala om att ordförandeskapet i Sverige ska vara porr- och prostitutionsfritt och att polisen också ska ha resurser att arbeta och verka för detta.

Anf. 20 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag har anmält mig till debatten eftersom jag tidigare har ställt en fråga till justitieministern i det här ärendet. Jag utgick då i första hand från situationen i Kalmar län. Jag har också fått ett svar, och det är detta svar som gör att jag nu vill ta tillfället i akt att få några följdfrågor besvarade i stället för att ställa en egen interpellation vid ett annat tillfälle. Bakgrunden är att de lokala polismyndigheterna har fått en budget endast för första halvåret 2009, vilket ställer till problem ute i verksamheterna. Osäkerheten är stor då myndigheterna både måste spara och har behov av att nyanställa polisaspiranter för att täcka de pensionsavgångar som kommer att ske. Kalmar län är ett län med stor besöksnäring, vilket får till följd att behovet av poliser ökar under sommaren. Det innebär även att behovet av vikarier är stort. För 2009 kommer vikariatsanställningarna att minska, vilket bland annat leder till sämre service och trygghet för de medborgare och de företag som bor respektive verkar i Kalmar län. Än så länge lever polismyndigheterna i stor osäkerhet om hur det ekonomiska läget kommer att se ut under andra halvåret 2009. Samtidigt vet vi att Sverige under detta andra halvår kommer att vara ordförandeland i EU, vilket vi tror kommer att innebära ökade kostnader - kostnader som det inte kommer att kompenseras för. Jag ställde då frågan vilka åtgärder som ministern avsåg att vidta för att hantera den här ekonomiska situationen, framför allt för andra halvåret 2009. Jag fick till svar att när det gäller fördelningen av de ekonomiska anslagen har regeringen delegerat ansvaret till Rikspolisstyrelsen och ytterst till polismyndigheterna. Dock säger man också: "För att finansiera polisverksamheten under 2009 visar Rikspolisstyrelsens prognos att en utökad anslagskredit är nödvändig. Regeringen gör ingen annan bedömning. Vi har därför beviljat polisorganisationen en höjd anslagskredit under innevarande år." Denna information måste ju ha varit känd för regeringen innan vi antog budgeten för 2009. Ändå väljer man att gå den här vägen. Skälen till detta kan naturligtvis vara olika, men jag skulle gärna vilja fråga ministern: Varför väljer man en sådan här väg när man är medveten om situationen? Gör inte en sådan här lösning att man skapar ännu större osäkerhet? I Kalmar län uttrycker man osäkerheten bland annat på så vis att man tror och hoppas att regeringen kommer med ett besked före februari månads utgång - alltså nästa månad - för att komma till rätta med situationen. Annars ser man bara negativa konsekvenser framför sig. Kanske måste man dra in på verksamheter som man egentligen inte skulle behöva dra in på, bara för att svaret inte levererades förrän 2010.

Anf. 21 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det är många län och många siffror att hålla reda på; det är därför jag blir lite förvirrad. Jag börjar med den oro för en liten myndighets EU-kostnader som var ursprunget till Carina Adolfsson Elgestams interpellation. Att jag säger att polisen kan få ersättning för extrainsatser via den centrala förstärkningsresursen beror på att man inte ställer ut garantier för att betala vilka kostnader som helst. Om man lovar att betala för EU-arrangemang kan man få hur långa listor som helst. Det görs en prövning, och det är därför som jag har skrivit "kan" och inte "ska". Det är viktigt eftersom det är skattebetalarnas pengar man använder. Att man inte har budgeterat för detta beror bland annat på att det är först nu i januari vi har fått Rikspolisstyrelsens prognos för hur mycket de olika mötena kommer att kosta. Det är först nu man har kommit så långt att man kan göra en grovskattning av vilka insatser och vilken organisation som kan behövas. Det är ett skäl. Ett annat skäl är naturligtvis att det alltid råder osäkerhet. Även tidigare regeringar har fått arbeta med att man har kompenserat i efterhand. Det är dock ingen som tror att en väldigt liten polismyndighet klarar de största toppmötena. Det kan aldrig fungera, utan det måste man hantera. Det är klart att man kan önska att man kunde veta mer om resultatet innan, men det gör man inte. Då får man ta det i efterhand, och det är vi medvetna om. När det gäller polisen i Kalmar finns det samma bekymmer i Kalmar som på andra håll med sexmånadersbudgetering och annat, vilket vi diskuterat också i en tidigare interpellationsdebatt. Det är en modell som Rikspolisstyrelsen har valt av olika skäl som jag beskrivit tidigare - jag tar inte upp tid med det igen - och det har sina bekymmer. Vi vet alltså att verksamheten är stram, men vi är också fullt klara över att vi över mandatperioden ska fullfölja de mål som är utlovade. Det är oerhört centralt. Sedan är det ju inte bara problem i Kalmar. Jag ska dit nästa vecka. Man har ett stort, nytt, fint polishus. Nya lokaler innebär naturligtvis bra förutsättningar och en effektivare verksamhet. Det är en del. Det görs också satsningar och förändringar som bär, så att säga, vilket är positivt. Jag kommer säkert att få veta mer om de bekymmer man har i Kalmar när jag är på plats. Det är så man måste arbeta. Jag tycker att detta är otroligt viktigt, men jag har förtroende för att Rikspolisstyrelsen hanterar det. För att återgå till EU-arrangemangen har både Carina Hägg och andra varit förvånade över att vi inte har beräknat kostnaden för polisinsatserna. Vi har nu fått in Rikspolisstyrelsens bedömning, och den ligger för närvarande på 120 miljoner kronor. Hur man ska hantera det får vi naturligtvis återkomma till. Det är dock ingen som tror att vi kan ha den här typen av stora internationella arrangemang med mindre än att det kostar. Samtidigt har alla polismyndigheter i sin budget visst utrymme för extraordinära insatser. Det är inte så att man bara kan hålla sig till den statistiskt ordinarie verksamheten, utan det finns möjligheter också i budgeten. Det måste bedömas utifrån Rikspolisstyrelsens horisont. När det gäller de synpunkter som fanns om innehållet och att vi ska ha ett prostitutionsfritt EU-ordförandeskap gäller sexköpslagen i Sverige. Vi har i det program som vi har lagt upp för vårt ordförandeskapsår bland annat en otroligt viktig internationell konferens för att få bättre avtal, uppgörelser och beslut i en del frågor som rör handelsvägarna för den här bedrövliga verksamheten.

Anf. 22 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Herr talman! Det är ett lite märkligt svar som ministern ger. Orsaken till att det står "kan" skulle vara att man inte kan ge några garantier för vilka kostnader som helst. Det kan man förvisso ha någon form av förståelse för. Vi har erfarenhet av att ha varit ordförandeland. De erfarenheterna borde man ta till sig. Det är så oerhört tydligt. Därav ökar min rädsla för hur ekonomin ska bli i framtiden för polismyndigheterna i Sverige. Det är klart att det kommer att påverka alla polismyndigheter. Men de små myndigheterna har mindre marginaler vad gäller att flytta pengar inom verksamheter inom polismyndigheten. Det är lite grann det som min oro handlar om. Om man tar specifikt Kronobergspolisen är marginalerna för polisens budget så tajt att om Öster går upp i allsvenskan, vilket vi naturligtvis hoppas att det gör på sikt, blir det problem för polisens budget vad gäller bevakningen. Kronobergspolisen har erfarenheter efter stormen Gudrun vad gäller kostnader och inte minst av hur små marginalerna är om man av en händelse får många eftersök under ett flertal dagar och hur mycket det påverkar budgeten. Det är lite grann i relation till detta som jag tänker på hur vi påverkas av att vara arrangörer av ett ministerråd. Det handlar om att ha kanske 400-500 poliser på plats. Det är nästan dubbelt så många poliser som finns anställda i myndigheten. På ett eller annat sätt kommer det att få konsekvenser. När ministern säger att man inte haft de budgeterade prognoserna från Rikspolisstyrelsen för kostnaderna och hur man skulle arbeta med säkerheten under ordförandeskapet blir det lite märkligt. Vi har erfarenheten. Man måste från ministerns sida ställa krav på att få in prognoserna i tid så att man kan ha med det i sin budget. Det handlar ändå på något sätt om att polismyndigheterna runt om i Sverige nu kommer att få leva på kredit. Det gör mig ytterligare orolig i perspektivet att vi är inne i en finanskris. Vi vet inte hur det kommer att se ut år 2010 och vilka budgetmedel och skattemedel vi faktiskt har och då kan sätta in. Låt mig ta ytterligare en annan faktor som spelar roll. Vi vet vad som hände år 2001 när vi var ordförande förra gången angående Göteborgskravallerna och de ökade kostnader vi hade där. Vad jag har förstått, med den information jag har, har polisen i Västra Götaland än i dag konsekvenser av det som hände år 2001. Det ökar min oro när man inte i förväg har gett polisen något som helst anslag och talar om hur det ska bli. Man ska leva på kredit och får se hur det blir år 2010.

Anf. 23 Carina Hägg (S)
Herr talman! Jag representerar Jönköpings län och är smålänning. Vi brukar vara noga med pengarna. Jag kan bara understryka förvåningen över att man inte på något sätt har budgeterat kostnaderna i förväg. Det måste ändå vara så att man kan göra bedömningar utifrån andra arrangemang och utifrån vad vi vet förväntas av ett ordförandeland. Sedan får man finjustera kostnaderna allteftersom man har mer detaljkunskaper. Men visst har man haft möjlighet att bedöma det. Det är någonting att sätta frågetecken för att man inte har gjort en bedömning av kostnaderna. Ordförandeskapet är också en viktig möjlighet att komma ut till många människor runt om i Sverige och tala om EU och att EU står för konkreta frågor. Det är olyckligt om det viktiga arbetet ska skymmas av en diskussion om huruvida polisen kan få sin budget att gå ihop och vilka konsekvenser det kan få för samhällsmedborgarnas möjligheter att få tillgång till polisens resurser efter det att Sveriges ordförandeskap är över. Vi hade fått en positivare bild av Sveriges ordförandeskap och EU i Sverige ute bland befolkningen om man hade hanterat den här frågan på ett annat sätt från regeringens sida. Jag läser meningen: För den händelse att ett arrangemang medför kostnader för en enskild polismyndighet kan den berörda myndigheten kompenseras för det i efterhand. Vi har här tidigare under interpellationsdebatten hört uttalas frågetecken om den meningen. Det är inte en slump att den är formulerad på det sättet när den dessutom kommer från Justitiedepartementet. Den är säkert väl avvägd. Om det hade varit självklart att man skulle få täckning för de kostnader man har i samband med ordförandeskapet och arrangemangen hade den formulerats på ett annat sätt. Den här meningen skapar ytterligare frågetecken om hur man ska finansiera sig under ordförandeskapet bland polismyndigheterna men också om vilka konsekvenser det får på lång sikt.

Anf. 24 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag tycker inte att det blev bra med det här upplägget. Om det är osäkerhet om exempelvis kostnaderna för polisen under EU-ordförandeskapet är det inte bra att låta de gå på löpande räkning. Det är som jag uppfattar förslaget. Det hade varit bättre om man i stället hade avsatt pengar i en speciell budget där man i förväg hade sagt: Det här räknar vi med att kostnaderna kommer att bli. Det är precis på samma sätt som de flesta av oss gör när det handlar om vår privatekonomi. Ska vi göra en ombyggnation begär vi in ett anbud. Sedan får man utifrån det se till att man antingen sparar pengarna eller åtminstone skapar ett utrymme i sin ekonomi för att kunna betala den kostnaden. Jag har åtminstone lärt mig att om man bygger någonting med löpande kostnader brukar det i slutänden bli väldigt dyrt. Det skapar en osäkerhet i familjens ekonomi. På samma sätt uppfattar jag att det skapar en osäkerhet i polismyndigheterna när man inte vet vad man har att förhålla sig till. Jag hälsar naturligtvis justitieministern väldigt välkommen till Kalmar län. Jag har ingen möjlighet att vara med, men jag kan göra några medskick. Det är synpunkter jag har fått med mig från polismyndigheten. Man pekar på osäkerheten som har uppstått. Ministern kan kanske klara ut det med dem på plats nästa vecka. Det är ett svårt ekonomiskt läge där de uppfattar att de har stora besparingar. Det är svårt att hantera situationen när man både ska investera i personal och samtidigt spara på kostnader. De ser inte hur de ska klara det i slutänden. Minister har som sagt möjlighet i nästa vecka att ge ett lugnande besked så att de kan planera sin verksamhet så att myndigheten fungerar.

Anf. 25 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det sades inledningsvis att när man har erfarenheter av ett ordförandeskap borde man dra nytta av dem. Det måste man självfallet göra, men skillnaderna är väldigt stora. Det har hänt mycket i EU. Vi har betydligt fler medlemsländer. Problemen har förändrats, och även våra resurser har förändrats. I dag har vi till exempel utarbetat metoder som är betydligt mer effektiva, vågar jag säga, än vad vi hade vid Göteborgskravallerna. Krister Örnfjäder lyssnade kanske inte på den förra debatten. I dag har Rikspolisstyrelsen en förstärkningsorganisation och resurser för den. Den kan man begära förstärkning av vid extraordinära insatser. Får man förstärkning den vägen är det finansierat för den lokala polismyndigheten. Det är en del i bedömningen av kostnaderna. Därutöver har man kommit med en vidgad önskan, och den kom in under januari. Där finns det en buffert. Det är inte så att man inte har tänkt på att saker kan hända. Det finns tvärtom med i beräkningen. Det är helt nödvändigt. Eftersom min svarstid är så kort vore det väldigt bra om Krister Örnfjäder kunde berätta för Carina Hägg och andra varför det står "kan". Man kan inte utlova löpande räkning. Det är ingen bra budgetteknik. Det måste naturligtvis göras en bedömning. Det ska vara relevant. Det är också skälet till att det står så där. Det som dyker upp här i debatten är att vi använder anslagskrediten. Jag tror att det också är det som förstärker oron i flera polismyndigheter. Varför gör vi det? Det är ingen ny budgetteknik som man använder. Det har skett tidigare när man har gjort stora förändringar i verksamheter. Samtidigt som man gör en ordentlig genomlysning av verksamheten har man ett utrymme som man använder, och man är väl medveten om att det faktiskt måste betalas sedan. Det gör man för att skapa en viss restriktivitet när det gäller den expansionslusta som alltid finns i våra kreativa myndigheter. Vi är väl medvetna om det, och jag har tidigare förklarat hur vi har sett på 2009. Men det är klart att det skapar en viss osäkerhet. Jag ser fram emot mötet nästa vecka. Jag ska verkligen lyssna på hur man resonerar i Kalmar. Som avrundning på den här debatten vill jag gärna säga att man möter naturligtvis oro och osäkerhet. Vi vet alla hur det ser ut med den finansiella krisen i dag och hur vanligt folk har det med sin ekonomi. Man måste börja i en annan ända, det vill säga att man tänker på vad det är vi har och hur man använder det bäst. Bjuder man in gäster kommer det att få konsekvenser i någon annan ända. Det betyder inte att bara för att ni i Kronoberg har förmånen att få ha en massa jordbruksministrar på besök ska ni bli av med all annan verksamhet. Vi måste arbeta solidariskt med resurserna. Det får vi klara av, men det kommer att kosta, och det kommer att märkas. Det är klart att det finns något annat som polisen inte hinner göra i den stund man arbetar med detta. Samtidigt ska man veta att ökad synlighet av poliser och det arbete som bedrivs, inte minst för att planera sådan här verksamhet, också innebär att man letar fram en del kriminalitet och annat som annars kanske inte hade blivit åtgärdad. Jag ser fram emot det här ordförandeskapet. Jag tycker också att de diskussioner som vi har är viktiga. Jag tycker att den diskussion som förs mellan myndigheterna, Rikspolisstyrelsen och regeringen är konstruktiv.

Anf. 26 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Herr talman! Jag blir lite kluven när det gäller det sista som ministern säger. Jag får en känsla av att vi ska klara av detta solidariskt. Jag skulle kunna tolka det så att myndigheten i Kronoberg nog kommer att bli ersatt för de extrautlägg som man kommer att få för att bevaka själva ministermötet. Å andra sidan säger ministern att vi vet att vi har en finanskris, att vanligt folk har det svårt ekonomiskt och det är klart att finanskrisen kommer att påverka statens budget. Vi har alla redan sett hur prognoserna ser ut för framtiden. Därför kvarstår ändå min oro. Jag tycker trots allt att detta att vi inte kan lova något är lite märkligt. Vi har vetat i flera år, egentligen ända sedan 2001, att vi ska bli ordförande igen. Det har alltså funnits anledning att planera hur det ska se ut. Vi har vetat att det finns nya medlemsländer. Det har inte varit någon hemlighet. Man har alltså haft möjlighet att planera detta. Det är lite märkligt att då peka med hela handen till våra polismyndigheter och säga: Det kommer att arrangeras möten - verkställ! Vi får se om vi skickar med några pengar. Jag kan inte låta bli att ta några sekunder i anspråk för att berätta om en studieresa i Paraguay som jag nyligen har varit på. De har ganska stora problem med sin utbildning. De har mycket att göra på den fronten. När vi var på några olika skolbesök berättade de för oss att regeringen har fattat beslut om att man ska ha bra och god utbildning, men den har glömt att skicka med pengar, och därför har de inte råd att anställa lärare. Vi har det inte likadant i Sverige, men jag kan ändå inte låta bli att känna att vi har fattat ett beslut om säkerhet vid ordförandeskapet men man har glömt att skicka med pengar. Det blir lite grann att leva på kredit.

Anf. 27 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Ibland får man en känsla av déjà vu i de här riksdagsdebatterna. Jag kommer ihåg de diskussioner jag har haft om kostnaderna och de bekymmer man har haft i Göteborg och Östersund. Vi har inte ändrat ordningen. Jag inser det. Det finns en del argument som skäl för detta. Det är precis så som jag har försökt belysa. Inom polisen, med de förstärkningsmöjligheter som finns, har man ändå haft frågan på agendan. Ordförandeskapet och budgetering för ordförandeskapet är en betydligt vidare fråga. Man kan nog fundera på om pengarna kommer att räcka ibland, för det är väldigt dyrbart. När det gäller det arbete som vi gör med detta på Justitiedepartementet har jag valt att lägga nästan alla möten i Bryssel av det enkla skälet att det kostar väldigt mycket om man ska lägga dem i Sverige. Det har jag inte gjort av hänsyn till polisens budget utan av hänsyn till den allmänna kostnaden för att arrangera möten. Vi ska ha ett stort informellt möte med Europas justitie- och inrikesministrar i Sverige i juli. Det kommer att ligga i Stockholm. Det är klart att jag jättegärna hade velat ha det i Sveg. Det hade möjligen varit svårt med förläggningen, kan jag erkänna, men det är klart att det hade varit härligt att få ha det långt ute i landet. Men i så fall hade det blivit betydligt svårare och betydligt dyrare. Det här är aspekter som man hela tiden måste ha med i hanteringen. Jag har respekt för att man funderar över det hela ute i myndigheterna, men jag vill också understryka, och det är väl därför det blir lite dubbeltydigt, att i grunden måste ansvaret för planeringen ligga lokalt. Sedan finns det en förstärkningsmöjlighet. Vi har nu fått in synpunkter från Rikspolisstyrelsen om hur de bedömer kostnaderna för de arrangemang som nu är planerade. Visst kan man göra mycket på förhand, men ni vet hur det är med prognoser, de stämmer inte alltid med verkligheten. Man måste faktiskt veta vilka möten man ska ha, var man ska ha dem och vad de kommer att kräva innan man egentligen har kartan på bordet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.