Ökad kontroll av jordbruksstödet
Interpellation 2007/08:479 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-03-07
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2008-03-07
- Svar fördröjt anmält
- 2008-03-18
- Sista svarsdatum
- 2008-03-31
- Besvarad
- 2008-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 7 mars
Interpellation
2007/08:479 Ökad kontroll av jordbruksstödet
av Carina Adolfsson Elgestam (s)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
EU har uppmärksammat att det har förekommit ett mycket stort antal fel i lantbrukarnas ansökningar av jordbruksstöd i Sverige. EU-kommissionen har därför krävt en kraftig utökning av kontrollfrekvensen. Det är naturligtvis viktigt att fel och brister rättas till, men som ett led i detta ökar kostnaderna kraftigt för länsstyrelserna som har till uppgift att utföra kontrollerna.
I samtliga län ökar nu kontrollfrekvensen för arealkontroller, något som får stora effekter – inte minst för de län som har betesmarker med många skiften.
Om Sverige inte klarar av att genomföra EU-kommissionens krav riskerar vi stora bötesbelopp och därmed ökade statsutgifter. Det är allvarligt för landet, men än värre blir effekterna av utebliven kontroll för den enskilde lantbrukaren. EU:s regelverk tillåter nämligen inte att slutbetalning av arealstöd sker förrän stödformen är kontrollerad. Därmed riskerar enskilda lantbrukare uteblivna stöd, vilket omedelbart kan innebära allvarliga ekonomiska effekter, inte minst för lantbrukare med köttproduktion, där vikande lönsamhet redan i dag är ett allvarligt problem. Det är med andra ord angeläget att kontrollerna kan genomföras inom angiven tid. För att det ska vara möjligt krävs ökade resurser till länsstyrelserna så att nödvändig personalförstärkning kan ske skyndsamt.
Avser jordbruksministern att verka för att resurser tillskjuts så att länsstyrelserna klarar att utföra de av EU-kommissionen ålagda kontrollerna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:479
Webb-tv: Ökad kontroll av jordbruksstödet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:94 Fredagen den 11 aprilProtokoll 2007/08:94 4 § Svar på interpellation 2007/08:479 om ökad kontroll av jordbruksstödet
Protokoll från debatten
Anf. 1 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig om jag kommer att verka för att tillräckligt med resurser tillskjuts, så att länsstyrelserna klarar att utföra de av EU-kommissionen ålagda kontrollerna.
Jag kan börja med att konstatera att jag delar Carina Adolfsson Elgestams uppfattning att jordbrukarna ska få de stödutbetalningar de är berättigade till i tid. En förutsättning för detta är att länsstyrelserna klarar handläggning och kontroller inom utsatta tidsramar. För att möjliggöra detta har regeringen såväl i år som föregående år skjutit till särskilda medel.
Utöver detta har regeringen tillsammans med Jordbruksverket agerat för att få till stånd en annan tillämpning av kraven för hur många gårdar som ska kontrolleras. Detta arbete har varit framgångsrikt. Kommissionens beräkningsunderlag för andelen gårdar som ska kontrolleras är nu i större utsträckning anpassat för våra svenska förhållanden. Detta innebär att Sverige totalt sett inte behöver höja kontrollfrekvenserna i förhållande till 2007. Situationen för fem veckor sedan såg helt annorlunda ut. Enligt kommissionens dåvarande regelverk hade det krävts en utökning av kontrollerna i Sverige, till en kostnad motsvarande 40 miljoner kronor, jämfört med situationen 2007. Detta bekräftar att vårt arbete gentemot kommissionen har varit mycket lyckosamt.
En annan fråga som jag prioriterar är att få ned antalet avvikelser. Färre avvikelser leder till färre kontroller och mindre risk för sanktion från kommissionen. En stor del av avvikelserna har kunnat härledas till brister i de underlag som jordbrukarna använder sig av vid stödansökan. Därför kommer regeringen att initiera en satsning för att uppdatera den så kallade blockdatabasen, vilken innehåller myndigheternas befintliga information om lantbrukarnas jordbruksmark och som i dag styr vilka arealuppgifter lantbrukarna använder i sina ansökningar.
Denna satsning kommer att underlätta för lantbrukarna när de ansöker om stöd. Antalet fel i ansökningarna kommer att bli färre, vilket i sin tur leder till färre sanktioner mot enskilda lantbrukare. Detta kommer även att möjliggöra för Sverige att hålla antalet kontroller på en låg nivå, vilket minskar den administrativa kostnaden för såväl enskilda lantbrukare som myndigheter. Min förhoppning är att detta arbete på sikt ska kunna minska de resurser som staten i dag måste lägga på att kontrollera enskilda lantbrukare. Färre avvikelser minskar dessutom risken markant för sanktioner från kommissionen.
Anf. 2 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Tack, jordbruksministern, för svaret. Det är ett mycket bra svar. Det känns som att Sverige har lyckats med att jobba gentemot kommissionen i den här frågan, så det är väl ett bra jobb som departementet och jordbruksministern och för den delen även Jordbruksverket har gjort.
Ändock vill jag utifrån svaret ställa några kontrollfrågor bland annat med anledning av det som handlar om att få ned avvikelserna. Hur tänker jordbruksministern arbeta vidare med detta? En av anledningarna till att jag ställer just den frågan är att vi har fått vissa propåer om att blockdatabaserna inte är helt tillförlitliga, att det inte är tillräckligt bra kvalitet på dem när man ska titta på hur marken, områdena eller arealerna ser ut.
En annan kontrollfråga handlar om jordbruksstödet. Ministern säger i sitt svar att beräkningsunderlaget för andelen gårdar som ska kontrolleras nu i större utsträckning är anpassat för våra svenska förhållanden. Kan jag, utifrån den rädsla som finns på länsstyrelserna vad gäller antalet kontroller, få lite mer utvecklat vad det innebär? I samtalet med kommissionen måste det ha funnits en argumentering från svensk sida som har gjort att kommissionen har ändrat uppfattning. Därför kan det vara bra att få det lite mer specificerat.
När det handlar om krass ekonomi är företagarna, det vill säga lantbrukarna, i alla fall många av dem, oerhört beroende av att jordbruksstödet betalas ut i tid. Det har varit en farhåga att stödet inte betalas ut om kontrollerna inte är utförda.
I svaret står: "För att möjliggöra detta har regeringen såväl i år som föregående år skjutit till särskilda medel." Jag vill gärna få veta lite mer om vad det handlar om. Vi har fått lite propåer om att regeringen har kommit till skott lite sent med att fatta beslut om utbetalningen av pengarna, så det har dragit ut på tiden innan länsstyrelsen i sitt steg har kunnat gå vidare med utbetalning till den enskilde.
Sist men inte minst vill jag ta upp ytterligare en fråga. Den handlar inte konkret om utbetalning av jordbruksstödet, utan den handlar om dungar i betesmarker. I Sverige har vi ett gammalt kulturlandskap, skulle man kunna säga, som vi har varit och är väldigt rädda om. Till exempel finns det gamla ekar på vissa av våra betesmarker. Det kan vara både tre och fem stycken. Nu finns det vissa farhågor om att vi inte ska få ha de här dungarna. Det skulle vara bra om ministern också kunde ge ett svar på hur det blir med detta inför framtiden.
Anf. 3 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Tack för frågeställningarna och tack för interpellationen! Jag tycker att det är en angelägen fråga att diskutera eftersom den berör så väldigt många människor i vårt land.
Svar på framställda frågor: Både denna och nästa säsong kommer all jordbruksmark i Sverige att inventeras, antingen administrativt eller i fält, detta för att vi ska få tillfredsställande blockdatabaser.
Det är ett mycket omfattande arbete som måste utföras, men det är nödvändigt för att vi ska få ned den felfrekvens som vi har i vår blockdatabas och därmed minimera den administrativa bördan såväl för lantbrukaren som för våra förvaltningsorgan inom statsförvaltningen.
Varför krävde man att vi skulle höja våra kontrollfrekvenser? Jo, det berodde på att vi fick in väldigt många nya, oftast mycket små, gårdar i systemet när vi gick över till det nya systemet år 2005. Många så kallade hästgårdar och mindre lantbruksfastigheter kom med, vilket innebar att förhållandevis små arealer ytterligare kom med i systemet. På dessa var det oftast ett litet detaljfel, vilket i en sammanställning kunde förefalla vara stora fel. Men genom vår argumentering kunde vi visa att felen visserligen var många men väldigt små, och därav lyckades vi få ned kontrollfrekvensen.
Jag vill också, på framställd fråga, poängtera i sammanhanget att utöver förvaltningsanslaget äskade länsstyrelserna gemensamt ungefär 75 miljoner kronor inför detta år för utökade kostnader i jordbruksverksamheten och för kontroll av jordbruksverksamheten. Av de äskade medlen tilldelade regeringen, hör och häpna, hela 72 miljoner kronor. Dessa medel fördelades via Jordbruksverket inom ramen för landsbygdsprogrammet för 2008 och inkluderar alltså kontrollen av det stora landsbygdsprogram som vi har i vårt land - detta för att vi ska klara av att administrera programmet som sådant och också utföra de rimliga kontroller som vi har att utföra så att vi kan bevisa såväl för kommissionen som för svenska skattebetalare att detta fungerar på ett tillfredsställande sätt.
Slutligen gäller det definitionen av betesmark. Kommissionen har kritiserat Sveriges definition av betesmark. Kommissionen anser att Sverige tillåter för många träd på betesmarkerna. I kommissionens direktiv för hur betesmarksdefinitionen ska tillämpas säger man att gränsen är 50 träd per hektar. Det är något som Sverige tidigare inte har tillämpat. Nu har vi bett bland annat forskare vid Centrum för biologisk mångfald om hjälp för att kunna argumentera för vikten av att ha en annan definition i Sverige eftersom Sverige ser något annorlunda ut än vad Europa i övrigt gör.
Anf. 4 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag tackar jordbruksministern, inte minst för det sista som han sade om att det ser lite annorlunda ut i Sverige vad gäller betesmarker och vårt kulturlandskap. Det är bra att vi är överens om att detta är viktigt och att jordbruksministern arbetar vidare med det. Det skulle annars kännas i många lantbrukares själ och hjärta, med tanke på kulturarvet, om de skulle tvingas att ta ned exempelvis sina ekar. Det skulle kanske också strida mot vissa andra lagar vi har.
Det är också jättebra att administrationen och blockdatabasen förbättras och att det blir förnyat för hela landet. Jag vill bara ställa en kontrollfråga angående kostnaderna för det eftersom det är klart att det finns en kostnad. Är ministern beredd att skjuta till ytterligare pengar för detta eller ska det belasta länsstyrelsernas ekonomi? Det kan vara bra att veta.
För övrigt kan jag inte annat än tacka för svaret och konstatera att det är ovanligt, fru talman, att vi är överens med regeringen. Men just i denna fråga är vi det.
Anf. 5 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag tackar än en gång för interpellationen. Det är värdefullt att sprida den typ av information som jag har fått möjlighet att göra i och med att Carina Adolfsson Elgestam interpellerade mig.
Jag har några avslutande kommentarer apropå framställda frågeställningar. Jag sade i mitt tidigare inlägg att vi har haft en annan definition i Sverige vad beträffar betesmarker. Kommissionens linje är att det ska vara högst 50 träd per hektar på en betesmark i Europa.
Undantag finns emellertid. Det ena gäller områden som har särskilda skötselplaner. Det är ganska stora arealer i Sverige som har särskilda skötselplaner. Det beror på att det finns särskilda värden på dessa marker. Det är värden som vi är rädda om för att vi vill behålla och utveckla den biologiska mångfalden.
Det andra undantaget gäller just det Carina Adolfsson Elgestam nämnde, nämligen det vi kan kalla hävdade träd, alltså vårdträd och liknande som inte räknas in i de maximalt 50 träd som får finnas på en betesmark enligt kommissionens direktiv.
Trots detta har vi begärt hjälp från forskare, bland annat på Centrum för biologisk mångfald, för att kunna argumentera för en annan definition i vårt land eftersom Sverige ser något annorlunda ut än vad Europa i övrigt gör vad gäller biologisk mångfald på våra hag- och betesmarker.
När det gäller frågan om blockdatabasen har jag här kungjort att vi kommer att göra en översyn. Självklart kommer det att kosta pengar. Den budgetordning vi har i vårt land tillåter mig emellertid inte att vid detta tillfälle kungöra hur detta ska lösas i den pengahantering vi har, både i riksdagen och i regeringen. Men jag kan lova Carina Adolfsson Elgestam att vi inte lägger på några bördor på vare sig länsstyrelserna eller några andra. Vi ser självklart till att det finns pengar så att det är möjligt att genomföra dessa verksamheter. Skälet till att vi gärna vill kungöra detta i sammanhanget är återigen att många fel beror på att det är fel i databaserna som staten en gång har tagit fram.
Anf. 6 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag tackar för den form av tydliggörande som jordbruksministern gjorde om pengahanteringen. Då kan många länsstyrelser runt om i landet andas ut vad gäller den delen.
Jag vill också tacka för det arbete som är gjort i frågan om kontrollverksamheten och de ökade kraven. Med detta besked kan många småföretagare, som ju lantbrukare ofta är, dra en lättnadens suck i förhoppningen att systemet nu kommer att fungera, att kontrollerna kommer att kunna göras i tid och att pengarna kommer att betalas ut i tid, för många är i sitt företagande beroende av att det betalas ut i tid.
Med detta vill jag tacka för debatten. Jag kommer naturligtvis att följa frågan om våra dungar och betesmarker vidare eftersom dessa är viktiga i vårt kulturlandskap.
Anf. 7 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag tackar än en gång för interpellationen. Det är angeläget att denna information förs ut till alla de sökande som finns. De är många och brottas mycket med problematiken kring just denna typ av stöd, stödutbetalningar och kontroller.
Jag har sett till att lantbrukarna får sina stöd rätt år, vilket inte var fallet under den tidigare regeringen. Det är därför självklart att jag kommer att försöka se till att de administrativa åtgärderna är av sådan klass att stöden kan utbetalas i rätt tid och under rätt år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.