Ojämlikheter i vården av hjärt-kärlsjukdomar

Interpellation 2025/26:147 av Ewa Pihl Krabbe (S)

till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)

Hjärt-kärlsjukdomar är sedan länge en av våra vanligaste dödsorsaker. Över 2 miljoner svenskar lever med hjärt-kärlsjukdomar i vårt land, och omkring 30 000 personer dör av dessa sjukdomar varje år.

Vården vid hjärtinfarkt och efterföljande rehabilitering varierar i landet beroende på var patienten bor och vilken socioekonomisk bakgrund som föreligger. Sverige saknar en nationell hjärt-kärlstrategi, vilket är märkligt eftersom hjärt-kärlsjukdomar drabbar i princip var femte invånare i vårt land. Sverige har ju exempelvis rönt stora framgångar med den nationella cancerstrategin. Var tionde patient återinsjuknar inom ett år efter en hjärtinfarkt, vilket skulle kunna förebyggas genom bättre hjärt-kärlprevention såsom stöd med livsstilsförändringar och uppföljning av riskfaktorer.

Primärvården har en central roll i den långsiktiga uppföljningen av patienter med hjärt-kärlsjukdom, men det finns stora skillnader i hur denna uppföljning genomförs. Det behövs en struktur för omhändertagande av patienten med hjärt-kärlsjukdom som i många fall inte finns i dag.

Ett strukturerat omhändertagande av hjärt-kärlpatienter i primärvården är önskvärt, där kärnan skulle kunna vara ett multidisciplinärt team med hjärt-kärlkompetens och patienten i centrum. Detta efterfrågas av såväl profession som patienter och andra aktörer inom sjukvården.

Mot denna bakgrund vill jag fråga sjukvårdsminister Elisabet Lann:

1. Delar ministern bilden av att vården av hjärt-kärlsjuka är ojämlik i landet?
2. Kommer ministern, inom sitt ansvarsområde, att verka för att en nationell hjärt-kärlstrategi kommer till stånd, med tillhörande strukturerat omhändertagande i primärvården?