Obehöriga lärare
Interpellation 2020/21:514 av Roger Haddad (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-26
- Överlämnad
- 2021-02-26
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-11
- Besvarad
- 2021-03-11
- Sista svarsdatum
- 2021-03-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Liberalerna var med och genomförde dagens krav på lärarlegitimation. Trots vissa svårigheter i samband med genomförandet var det viktigt att nationellt slå fast vad som ska krävas för att få en fast anställning och bemyndigande att sätta betyg i skolan. Eftersom elevernas tillgång till utbildade behöriga lärare är centralt för undervisningens kvalitet och måluppfyllelse är det allvarligt att andelen obehöriga som undervisar på skolorna återigen ökar. Vi ser också att det finns omfattande skillnader beroende på var man råkar bo eller i vilken skola man går.
Till detta har vi uppmärksammat problemet med att det finns tusentals lärare som lämnat yrket och i dag gör något annat. Vi har också lyft upp problemet med sökande behöriga som inte får anställning, en fråga som Dagens Nyheter valde att följa upp nyligen. I samband med detta presenterade Liberalerna ett antal förslag med målet att öka andelen utbildade behöriga och ämnesbehöriga lärare i skolan. Bland annat anser vi att Skolinspektionen ska få större och tydligare befogenheter att ingripa mot skolor med en mycket låg andel behöriga som undervisar i skolan.
Signalen och budskapet från statens sida måste vara glasklar, både i skollagen, i förordningar och i vad vi förmedlar till skolhuvudmännen – men inte minst till de som utbildar sig till lärare. Därför är dagens ordning inte tillfredsställande.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
- Kommer regeringen att införa en möjlighet för Skolinspektionen att ingripa mot skolor med en låg andel behöriga lärare?
- Kommer regeringen att ändra i skollagen så att dagens undantagsbestämmelse skärps?
- Hur ser regeringen på Liberalernas förslag att införa krav på huvudman som anställer obehörig personal att inom ramen för anställningen fortbilda personen ifråga?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:514
Webb-tv: Obehöriga lärare
Dokument från debatten
- Torsdag den 11 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:92
- Protokoll 2020/21:92 Torsdagen den 11 marsProtokoll 2020/21:92 Svar på interpellation 2020/21:514 om obehöriga lärare
Protokoll från debatten
Anf. 137 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Roger Haddad har frågat mig om regeringen kommer att införa en möjlighet för Skolinspektionen att ingripa mot skolor med en liten andel behöriga lärare, om regeringen kommer att ändra i skollagen så att dagens undantagsbestämmelse skärps och hur regeringen ser på Liberalernas förslag att införa krav på huvudmän som anställer obehörig personal att inom ramen för anställningen fortbilda personen i fråga.
Skollagen är tydlig. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Det är som huvudregel legitimerade och behöriga lärare som ska ansvara för undervisningen i svensk skola. En lärare måste också ha lärarlegitimation för att få sätta betyg självständigt. Om detta borde det inte råda någon som helst osäkerhet för skolans huvudmän.
Vi har en lärarbrist som har vuxit fram under lång tid. De senaste åren har läraryrkets attraktivitet ökat och fler utbildade lärare anställts i skolan. Även antalet lärarstudenter och antalet lärare som utexamineras har ökat. Dessutom är kvarvaron i läraryrket hög jämfört med andra jämförbara yrken.
Men så länge det finns en lärarbrist kommer skolorna att behöva anställa obehöriga lärare. De undantagsbestämmelser som finns i skollagen är till för att huvudmän som inte lyckas rekrytera legitimerade och behöriga lärare ändå ska kunna erbjuda eleverna undervisning. Om det inte finns behöriga lärare att tillgå, eller om det finns andra särskilda skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får enligt skollagen en annan lärare bedriva undervisningen.
En obehörig lärare får som huvudregel bara anställas för ett år i taget. En sådan lärare ska vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.
Statens skolinspektion har tillsyn över att skolor följer lagar och andra föreskrifter. Om det vid tillsynen konstateras återkommande brister som påtagligt påverkar förutsättningarna för elever att nå målen för utbildningen ska lärarresurserna vid skolenheten analyseras.
Utbildningsdepartementet har remitterat en promemoria med förslag som syftar till att ge Skolinspektionen ökade möjligheter att stänga skolor, såväl kommunala som fristående, när allvarliga missförhållanden i verksamheten har konstaterats.
Jag håller givetvis med Roger Haddad om att det är viktigt att obehöriga lärare som finns i skolan i dag får möjlighet att utbilda sig. Vidareutbildning av lärare, VAL, är en utbildningsväg för yrkesverksamma lärare och förskollärare som saknar examen. Regeringen har under 2020 sett över bestämmelserna som reglerar utbildningen och satsat mer resurser på bland annat utbildningsplatser så att fler lärare med lång yrkeserfarenhet och även förskollärare ska kunna gå utbildningen. Regeringen stimulerar också initiativen med arbetsintegrerade lärarutbildningar genom att bidra med medel för samordning och rekrytering av studenter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Huvudmannen ska enligt skollagen se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ska ges möjligheter till kompetensutveckling. Regeringen har i lagrådsremissen Vissa insatser för ökad lärarkompetens föreslagit att det förtydligas att denna skyldighet gäller all den verksamhet som huvudmannen är ansvarig för. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Det är av stor vikt att alla elever i Sverige får en utbildning av hög kvalitet med behöriga och kompetenta lärare. Det är därför väsentligt att huvudmän följer gällande regler om bland annat anställning av lärare och kompetensutveckling av personal och att de så långt som möjligt använder legitimerade och behöriga lärare i undervisningen. Regeringen ämnar noga följa frågan framöver.
Anf. 138 Roger Haddad (L)
Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret på min interpellation som handlar om att obehöriga personer som söker vakanser på landets skolor prioriteras före utbildade behöriga lärare. Det är ingenting som vi från Liberalerna kan acceptera.
Den här debatten handlar om att skicka en signal till huvudmännen om att ska vi höja läraryrkets status och attraktionskraft. Och ska vi uppvärdera läraryrket och återupprätta respekten för Sveriges lärare kan vi inte ha en tillämpning ute i landet där man tar in obehöriga lärare trots att det finns behöriga sökande.
Signalen och budskapet från den nationella nivån till dem som vill bli lärare och dem som går på lärarutbildningen, tar studielån och lägger fyra fem år av sitt liv på detta ska vara att det ska löna sig att utbilda sig och investera i sig själv för att bli det som jag tycker är det viktigaste yrket i samhället, nämligen lärare.
Det är detta som jag för Liberalernas räkning försöker lyfta upp här i debatten, fru talman. Skolinspektionen borde få starkare verktyg i sin verktygslåda. Jag har efterfrågat att man ska kunna gå in på skolenheter i dag där man till exempel har 60 procents obehörighet bland personalen. Detta vore inte i sig en grund för kritik, utan när Statens skolinspektion går in måste man göra en bredare kvalitetsbedömning och tillsyn innan man kan rikta kritik.
Jag tycker att frågan om behörighet är så viktig. Det finns inget viktigare, fru talman, än att alla elever får möta utbildade behöriga och ämnesbehöriga lärare. Detta har visat sig vara helt avgörande för undervisningens kvalitet och för att kunna upprätta en kunskapsskola.
I vissa kommuner och regioner har man en kombination av lärarbrist och av att man av olika skäl inte kan få tag på rätt ämneskombinationer eller rätt behörighet för aktuell skolform. Men vi ser också exempel där man lite grann missbrukar undantagsparagrafen, det vill säga att man får anställa obehöriga på ett år i taget. Det har fått konsekvensen att man inte utlyser vakanser. Man annonserar dem inte offentligt. Man ger inte utbildade nyutexaminerade eller arbetssökande lärare någon chans att söka sig till dessa tjänster.
Vi i Liberalerna har därför ställt frågor till regeringen om den är beredd att skärpa undantagsbestämmelsen. Som det ser ut nu har vi visserligen lärarbrist, men vi får inte glömma bort att det också finns tusentals lärare som har lämnat yrket men är beredda att under rätt förutsättningar komma tillbaka. Vi har också ett antal tusen som varje år examineras från högskolor och universitet. Med tanke på att utbildning ska löna sig här i Sverige måste budskapet och signalen till dem vara att vi kommer att göra vårt yttersta för att de ska få chansen att komma in på en arbetsplats efter att de har investerat i sig själva.
Anf. 139 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag står här i talarstolen och nickar när Roger Haddad talar, och jag fortsätter göra det. Det beror på att Roger Haddad har så rätt. Det här är ett mycket stort problem i svensk skola. Lärarbristen leder till stora problem. Bland annat leder den till att alltför många elever får en undervisning som inte håller den kvalitet som den hade kunnat hålla. Alltför många elever får helt enkelt mindre chans att lära sig mycket i skolan.
Ett stort problem är det också, fru talman, att lärarbristen är ojämnt fördelad. Vi vet att det är mycket svårare att hitta behöriga lärare i till exempel Jokkmokk än i Vännäs. Huvudmän som har nära till ett lärosäte där man utbildar lärare brukar ha lättare att hitta behöriga lärare.
Det är också otroligt svårt att se till att vi får fler lärare. Jag vet att det är ett arbete som Roger Haddad under många år har varit oerhört engagerad i. Genom vårt gemensamma arbete i januariavtalet ökar vi möjligheterna för att fler genom olika slags reformer ska kunna bli lärare.
Jag vill också peka på en annan sak där jag tror att jag och Roger Haddad är överens, nämligen vikten av att det finns en tydlig och statlig närvaro. Genom punkt 54 i januariavtalet öppnar vi för en statlig regional närvaro. Min övertygelse, fru talman, är att en statlig närvaro ökar möjligheterna till att ge det stöd till huvudmännen som kan behövas för att de ska kunna skapa vidareutbildningsmöjligheter. Det handlar om möjligheter som kan behövas för att befintlig personal som undervisar ska kunna få den vidareutbildning som krävs för att de ska få sin behörighet och sin legitimation.
Fru talman! Min övertygelse är att den stora bristen inte handlar om mer lagstiftning, mer kontroll och fler sanktioner, utan den stora bristen är att vi i Sverige har tillåtit att läraryrket har fått bli alltför oattraktivt. Vi har tillsammans tillåtit detta. Roger Haddad är angelägen om att peka på att ansvaret för regeringsmakten ligger hos mig; det är jag och mitt parti som har ansvaret och har haft regeringsmakten i ett antal år. Det är alldeles riktigt. Jag känner ett mycket stort eget ansvar för att verkligen försöka bidra till att vi kan stärka läraryrkets attraktivitet.
Med ett hårt och envist arbete för att stärka läraryrkets attraktivitet, med en ökad statlig närvaro som kan innebära mer stöd till huvudmännen i form av bland annat möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling och med goda möjligheter för lärarna att få den vidareutbildning och kompetensutveckling som exempelvis ett professionsprogram kan innebära hoppas jag att vi tillsammans ska kunna förstärka tillgången till behöriga lärare. Därmed hoppas jag också att vi kan förstärka tillgången till bättre undervisning för landets elever.
Anf. 140 Roger Haddad (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Ja, det finns regionala skillnader. Därför har vi gått med på fjärr- och distansundervisning, något som börjar gälla under sommaren. Det innebär att om huvudmännen inte får tag på en ämnesbehörig lärare lokalt ska de kunna använda detta regelverk.
Vi ser dock exempel i större städer, såsom i Stockholmsrådet och även i residensstäder, där vakanser inte utannonseras. I stället väljer man av olika skäl - det kan vara ekonomiska eller andra faktorer - att förlänga anställningen år efter år. Även om det görs ett år i taget används denna pysparagraf, ventilen, på ett sätt som, tror jag, är skadligt om man vill höja läraryrkets status, och det går emot den signal och det budskap som vi här vill skicka till blivande och nuvarande lärare ute på arbetsmarknaden.
Fru talman! Jag hör inte riktigt att regeringen är beredd att ge Skolinspektionen en särskild möjlighet att ingripa mot skolenheter som har väldigt stor andel obehöriga lärare. Det hade varit bra om vi hade kunnat gå den väg som Liberalerna föreslår. I vissa områden, stadsdelar och kommuner finns en väldigt stor andel obehöriga lärare. Sedan några år tillbaka ökar dessutom andelen obehöriga i landet totalt sett. Det slår särskilt hårt mot utsatta områden och skolor med socioekonomiskt tuffare elevunderlag. De elever som behöver utbildade lärare som mest har inte det i dag. Detta bidrar inte till likvärdigheten i landet.
Det räcker heller inte med statlig regional närvaro. Vi diskuterar detta. Liberalerna vill ju ha ett statligt huvudmannaskap som inte är beroende av den enskilda kommunens ekonomi eller av att den lokala skolnämnden råkar ha ett intresse eller höga ambitioner för skolan. Staten måste ta ett större ansvar för lärarnas löner och fortbildning.
Men i avvaktan på Liberalernas förslag menar vi att det i skollagen ska införas ett krav på huvudmannen - kommunen eller en friskola - som i dag anställer obehörig person på sin skola. Kravet ska innebära att man måste fortbilda en sådan medarbetare så snabbt det går i avvaktan på att man antingen får tag på en behörig lärare eller med det självklara målet att den person man har anställt blir behörig.
I svaret till mig säger utbildningsministern att man ska titta på vilka möjligheter som ska kunna ges. Jag känner till den lagrådsremiss som nu är ute, men vi i Liberalerna menar att förslaget har en för svag skrivning. Vi vill markera, signalera och komma åt problemet med att obehöriga prioriteras före behöriga, vilket egentligen är mycket anmärkningsvärt. Så länge luckorna finns kommer det att vara så här. Det räcker inte att säga att man ska förtydliga ansvaret för huvudmännen att erbjuda eller möjliggöra fortbildning. Man måste ställa tydliga krav: Om ni inte får tag i någon kan ni anställa en obehörig, men då ska ni också ta ert ansvar som attraktiv arbetsgivare och se till att personen i fråga blir behörig för grundskola eller förskola. På så vis höjer vi attraktiviteten, utbildningsnivån och kvaliteten i skolan.
Anf. 141 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Tack, Roger Haddad, för påminnelsen om något som är viktigt och verkligen har sin plats i debatten! Vi kommer nämligen från den 1 juli att i svensk skola ha en möjlighet att genomföra fjärr- och distansundervisning i större utsträckning än i dag.
Ett av skälen till att införa fjärrundervisning är att en del huvudmän trots stora ansträngningar inte har lyckats hitta behöriga lärare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Helt i linje med andan i Roger Haddads interpellation är bakgrunden att det bästa är om en elev får undervisning i klassrummet av en behörig, legitimerad och utbildad lärare. Detta tror jag att Roger Haddad och jag är överens om. Men om det inte går att få är det bättre med fjärrundervisning av en behörig lärare än undervisning som inte håller måttet och där läraren inte är behörig. Det är den rationaliteten som ligger bakom den nya regel som kommer att införas.
Roger Haddad ser det som problematiskt att en person som undervisar utan att ha behörighet eller legitimation kan få förlängt år efter år efter år. Det är klart att det är problematiskt. Det bästa är om man har en behörig utbildad lärare. Men, fru talman, om en sådan inte finns kan jag mycket väl tänka mig att det för barnens skull i skolan ändå är bättre med en lärare som stannar kvar några år, även om den personen inte har fullgod legitimation eller behörighet, jämfört med ständiga personalbyten på den posten. Att detta i synnerhet gäller för mindre barn framstår för mig som alldeles självklart.
Fru talman! Jag är nog rätt övertygad om att det är en klok väg att fortsätta bygga ut möjligheterna till vidareutbildning och kompletteringsutbildningar men också den stora satsning som nu görs - och som jag tror blir väldigt viktig i ljuset av pandemin - där vi tillsammans och med stöd i januariavtalet bygger ut möjligheten att bli lärare via kompletterande pedagogisk utbildning. I den arbetsmarknadssituation vi nu befinner oss i är jag övertygad om att det finns många personer som har fått se sin position på arbetsmarknaden i grunden förändrad av den chock som arbetsmarknaden utsatts för under pandemin. Det gäller förstås såväl lärare för mindre barn som lärare för högre åldrar och inte minst yrkeslärare, där det råder en skriande brist i den svenska skolan.
Fru talman! Jag kommer att fortsätta mitt arbete med att se till att man har goda möjligheter att vidareutbilda sig. Jag kommer också att fortsätta arbetet med att se till att vi stärker Skolinspektionens möjligheter att ingripa mot skolor med stora och återkommande brister. Tillsammans med Roger Haddad kommer jag att kämpa hårt för att se till att vi kan stärka läraryrkets attraktivitet. Det är faktiskt det viktigaste: att människor själva av egen fri vilja vill bli lärare. Ska vi komma dit måste vi, precis som Roger Haddad säger, klart och tydligt och tillsammans säga att Sverige behöver utbildade lärare och att utbildade lärare ska behandlas väl i svensk skola.
Anf. 142 Roger Haddad (L)
Fru talman! Vi har samarbete när det gäller lärarutbildningens kvalitet för att öka genomströmningen och minska avhoppen. Vi har även nationella fortbildningsinsatser. Men det är inte det som debatten handlar om. Annars skulle jag inte ha stått här, fru talman. Detta gäller förslag som vi har lagt fram utöver januariavtalet: Skolinspektionen måste kunna ingripa mot skolenheter som har väldigt stor andel obehöriga lärare som undervisar i klassrummet. Man ska överväga att skärpa undantagsbestämmelsen för att signalera att den här ventilen inte kan användas hur många gånger som helst när det finns behöriga sökande som vill bli aktuella för den ifrågavarande anställningen. Vi måste också skärpa kravet på huvudmännen att fortbilda sin personal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag förstår att man kan ta in någon obehörig, men det är ingen lärare. En lärare i Sverige har lärarexamen och är behörig i minst ett ämne, eller så har man gått en akademisk väg där man har kompletterat sin utbildning och läst in en pedagogisk termin eller två för att få bli och kalla sig lärare.
Jag tycker att vi ska vara väldigt tydliga med att inte vilka som helst ska kunna komma in i klassrummet och få fast anställning eller börja sätta betyg utan att ha gått en lärarutbildning. Så höjer vi inte läraryrkets attraktionskraft. Jag tror inte heller att utbildningsminister Anna Ekström menar det. Problemet är att nuvarande regler, nuvarande luckor, nuvarande undantagsbestämmelser och nuvarande otydlighet i Skolinspektionens uppdrag men också i kraven på huvudmännen när det gäller fortbildning bidrar till att vissa kommuner och vissa friskolor fortfarande väljer att anställa obehöriga trots att det finns behöriga sökande. Det får vi aldrig acceptera.
Anf. 143 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Skollagen är tydlig. Det är utbildade, behöriga och legitimerade lärare som ska bedriva undervisning, och det är utbildade, behöriga och legitimerade lärare som ska sätta betyg. Huvudmannen ska anställa de lärare som har behörighet. Möjligheten att anställa den som inte har behörighet finns när man inte får tag på någon som har denna behörighet.
Jag vill också passa på, fru talman, att säga att jag hoppas att jag under den här interpellationsdebatten inte har använt ordet "lärare" om personer utan lärarutbildning. Har jag gjort det är det ett misstag från min sida. Sådant händer den bästa. Det är viktigt att verkligen se till att ordet "lärare" används för den som har en lärarutbildning, en lärarexamen, en behörighet och en legitimation.
Den här interpellationen är väldigt viktig. Det finns, säger OECD:s Pisa-chef Andreas Schleicher, inget skolsystem vars kvalitet överstiger kvaliteten på undervisningen och kvaliteten på det arbete som lärarna får förutsättningar att utföra i skolan. Ska vi se till att vi uthålligt kan hålla höga kunskapsresultat och god likvärdighet och jämlikhet i den svenska skolan måste vi gemensamt verka för att vi har tillgång till behöriga och välutbildade lärare i hela vårt land och för alla skolor och alla elever.
Jag är väldigt tacksam mot Roger Haddad för möjligheten att diskutera de här frågorna. Jag är också väldigt tacksam för det engagemang som Roger Haddad visar och för det goda samarbete som vi har - visserligen enligt Roger Haddad på bara delar av detta område. Det är ändå ett gott samarbete, så tack för det!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.