IP254

Interpellation 2001/02:254 av

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-02-12
Anmäld: 2002-02-19
Besvarad: 2002-03-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

IP254

Debatt

(10 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:254

Webb-tv: IP254

Protokoll från debatten

Näringsminister Björn (S)

Anf. 74 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag avser att på ett generellt plan före- slå ytterligare åtgärder för att långsiktigt stärka före- tags- och företagarklimatet i Sverige, om jag avser att föreslå eller vidta åtgärder som gynnar ett ökat nyfö- retagande och slutligen om jag avser att vidta åtgärder för att i framtiden undvika att den statistik regeringen använder när det gäller utvecklingen på nyföretagar- området inte kommer förrän halva året har gått. Jag har tidigare besvarat frågor och interpellatio- ner i detta ämne och då bl.a. refererat till Sveriges officiella nyföretagarstatistik som Institutet för till- växtpolitiska studier, ITPS, med hjälp av SCB årligen presenterar avseende det faktiska nyföretagandet i Sverige. Jag vill påpeka att detta inte är en statistik som enbart regeringen använder sig av utan används i alla officiella statistiksammanhang. Ett problem är, som interpellanten mycket riktigt påpekar, att resul- tatet på grund av mängden data kommer först några månader in på nästa år. För att förbättra detta har dels ITPS ett övergripande mål att minska eftersläpningen i statistiken och att höja dess kvalitet, dels har rege- ringen uppdragit åt ITPS att ge en samlad översyn av den statistik som behövs för att följa den ekonomiska utvecklingen. Denna översyn har resulterat i ett antal förslag till hur bl.a. företags- och företagarstatistiken kan förbättras. Förslagen är under beredning i Rege- ringskansliet. Regeringens arbete för att främja företagsamhet är i första hand inriktat på att skapa goda ramvillkor för företagandet. Regler ska vara så enkla och ändamåls- enliga som möjligt, därför är Simplex arbete priorite- rat. Det är också nödvändigt att en effektiv konkur- rens råder på olika marknader, så att små företag kan utmana större företag och effekterna kommer konsu- menterna till godo. Arbete pågår inom flera politikområden för att uppmuntra till företagande och underlätta för företa- gen. Exempel är ett flerårigt nationellt entreprenör- skapsprogram. Syftet är att skapa ett mer entreprenö- riellt klimat, att främja och uppmuntra entreprenör- skap, bidra till positiva attityder till entreprenörskap och företagande samt öka nyföretagandet. Förslag har även lämnats om införandet av ett system för mik- rolån via ALMI Företagspartner AB, och ökade insat- ser har annonserats för att främja kvinnors och in- vandrares företagande samt kooperativt företagande. För att ytterligare förbättra statens insatser har rege- ringen tillsatt en särskild utredare, f.d. landshövding- en Ulf Lönnqvist, för att lämna förslag till inriktning, effektivisering och organisering av statens insatser för tillväxt och företagsutveckling på regional nivå. Ar- betet omfattar finansiering, rådgivning och organise- ring av statens insatser. Näringsdepartementet kartlägger också omfatt- ningen, utvecklingen och varaktigheten av nya former för företagande i gränssnittet mellan egenföretagande och anställning i syfte att beskriva och finna vägar att undanröja de hinder som eventuellt kan finnas för individer som vill gå mellan att vara anställd och att vara företagare. En av de viktigaste frågor som går att påverka från politiskt håll när det gäller ett lands förmåga att vara attraktivt för företagande är att förutsättningarna för produktionen med hög kunskapsnivå är god. En- ligt en benchmarking-rapport från OECD uppvisar Sverige många tecken på att vara kanske världens främsta kunskapsbaserade ekonomi. Sverige är t.ex. det land som, enligt rapporten, satsar mest på forsk- ning, högre utbildning och investeringar i datorpro- gram mätt i andel av BNP. T.ex. har Sverige den högsta andelen innovationer och placerar sig tvåa när det gäller antalet patentsökningar till EU. En annan positiv trend vi upplever i Sverige är att eget företagande står högt i kurs bland unga svenskar. En rapport som Svenskt Näringsliv presenterade under förra året redovisar att var fjärde svensk mellan 16 och 25 år hellre startar eget än blir anställd. Det är den högsta siffran bland tio jämförbara EU-länder. Jag har även i mina tidigare svar påpekat att vi känner av en konjunkturavmattning, och det innebär naturligtvis risk för ett minskat företagande, vilket innebär ett ännu större behov av fler entreprenörer som kan omvandla goda idéer till nya och växande företag. Detta är en prioriterad fråga för regeringen och Näringsdepartementet, och jag kommer noga att följa utvecklingen inom området.

Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Anf. 75 Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Herr talman! Jag undrar om näringsministern nå- gon gång har funderat på varför han under den se- naste tiden har fått så många interpellationer och frågor och fått delta i så många debatter som rör nä- ringsklimatet i Sverige. Kan det möjligen bero på att regeringen och Björn Rosengren har haft en ganska hög svansföring när de har pratat - och jag vill po- ängtera pratat - om hur bra näringsklimatet är i Sve- rige? Jag vill påstå att verkligheten är en helt annan. Varslen duggar tätt. Jag hörde nu senast på nyhe- terna om ett nytt varsel på Gotland. Företag flyttar utomlands. Nyföretagandet minskar. Undersökningar visar att svenska företagsledare inte ger så särskilt höga betyg åt regeringen. Endast 12 % ger Godkänt och Väl godkänt. Vad gör regeringen? Jo, man tillsätter utredning efter utredning, men jag vill påstå att resultatet lyser med sin frånvaro. Simplex är ett flaggskepp som alltid nämns och som också nämns i interpellations- svaret. Jag vet inte om företagen anser Simplex har åstadkommit så mycket. Det kommer inte så många nya förslag, men man har inte tittat på de gamla för- slag som finns och de regler som berör företagarna. Tyvärr är bilden av Simplex inte så lysande. Den första chefen som lämnade Simplex sade: Jag hade räknat med att stånga min panna blodig, men inte med att avlida på min post. Detta sade Bengt Måns- son när han lämnade Simplex. I sitt svar till mig tar Björn Rosengren upp en hel del olika stöd som ges för att man ska få i gång före- tagandet. Men jag undrar om man inte skulle ta bort hinder i stället. Är det inte så, Björn Rosengren, att det finns hinder för att fler ska våga att starta företag? Jag vill ställa tre frågor till Björn Rosengren. Är Björn Rosengren nöjd med näringsklimatet i Sverige? Är Björn Rosengren nöjd med utvecklingen av nyfö- retagandet i Sverige? Är Björn Rosengren nöjd med den småföretagarpolitik som förs i Sverige? Det går att svara ja eller nej på dessa frågor. Na- turligtvis är det väldigt bra om jag får en motivation till varför Björn Rosengren svarar ja eller nej.

Catharina Hagen (M)

Anf. 76 Catharina Hagen (M)

Herr talman! Bakgrunden till att vi står här och diskuterar nyföretagandet är inte bara konjunktursitu- ationen, utan Sverige har också generellt sett en ganska låg andel av befolkningen som sysselsätter sig med nyföretagande. Vi ligger långt efter USA och Skandinavien i övrigt. Som näringsministern nämnde i svaret har ITPS lämnat en omfattande statistik, bl.a. över antalet ut- flyttade företag år 2000. Antalet nettoutflyttade upp- gick till 1 250 företag, och denna utvecklingstakt accelererar. Det är mot denna bakgrund som det är viktigt att nyföretagandet ökar. Vad som är mycket lättare än att vidta speciella stödåtgärder för vissa grupper är att underlätta driv- krafterna för entreprenörerna. En av entreprenörernas viktigaste drivkrafter är att kunna vara oberoende. I oberoendet ligger också en stark balansräkning och en hög självfinansieringsgrad. I dagens system, Björn Rosengren, är våra skatte- regler direkt kontraproduktiva. Exempelvis beskattas eget kapital mycket kraftigare än lånat kapital. Eget kapital beskattas både hos företaget och hos ägaren. Skatten kan bli upp till 50 % medan lånat kapital beskattas med 30 %. Vi är snart ensamma om att ha förmögenhetsskatt, och den dränerar också riskkapi- talmarknanden både på incitament och på utbudet av kapital. Vi har t.o.m. sett här i vinter att pomperipossaef- fekter kan inträda om småföretagaren säljer sitt före- tag i utbyte mot andra aktier. Dessa effekter existerar ju inte för andra företag än just för fåmansbolag. Mot den bakgrunden måste jag fråga Björn Ro- sengren: Anser inte näringsministern att det nuvaran- de skattesystemet är ett hinder för småföretagen, särskilt med tanke på att småföretagare tar risker som inte löntagare tar? Skattesystemet bygger ju på att småföretagare ska beskattas som löntagare. När man har utformat skattesystemet har man inte tänkt på att en liten företagare tar inte bara finansiella risker utan har också ofta lägre lön. De kanske inte har råd att ta ut så hög lön utan får kanske låna till sitt uppehälle. På det viset kan de också gå miste om socialförsäkringsförmåner eftersom lönen ofta är knuten till pensionsersättningar, sjukersättningar osv. Den risken måste man också ta hänsyn till när skattesystemet för småföretagare utformas, men det har man inte alls gjort. Dessutom har småföretagare ofta sämre villkor hos leverantörer. Småföretagaren tar alltså en mängd risker som inte skattesystemet tar hänsyn till. Slutligen vill jag fråga näringsministern: Varför är det så svårt att fatta beslut som generellt gynnar un- derlättar för småföretagen? Man har en benägenhet att ta till riktade insatser och bidrag till småföretagen, men man har väldigt svårt för att komma med gene- rella åtgärder. Jag undrar när 3:12-utredningen kommer med sitt förslag. Jag hörde i dag att det är försenat. Stämmer det, näringsministern?

Näringsminister Björn (S)

Anf. 77 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Varför pratas det så mycket? Om inte annat är det ni som får mig att prata. Jag hoppas att ni respekterar att jag försöker prata till er och ge olika synpunkter på företagsklimatet. Vi kan konstatera att näringsklimatet är bra i Sve- rige. Det säger Svenskt Näringsliv till mig. Man anser att det klimatet är väldigt bra i Sverige. Om vi jämför med många andra länder är företagsklimatet i Sverige bra. Det är bara att titta på vad som händer när det gäller både sysselsättningsutvecklingen och företa- gandet. När den socialdemokratiska regeringen tog över 1994 bildades ca 22 000 företag i Sverige per år. År 2000, under den socialdemokratiska regeringstiden, startades 38 000 nya företag. När vi får ta del av sta- tistiken får vi se vad som har hänt. Vi har nu en lågkonjunktur, en recession, och det är klart att det för med sig konsekvenser för såväl småföretagandet som företagandet i stort och bl.a. människors konsumtion. Men om nu denna pratminister får prata vill jag börja med att tala om vilka indikationer som finns när det gäller företagandet. För det första: Vi har det bästa innovationsklima- tet i världen. Vi ligger före USA och Finland. För det andra: Utländska företag kommer hit till Sverige och investerar. Gör de det för att de är hygg- liga mot oss, eller är det för att vi har ett så dåligt företagsklimat? Nej, de gör det därför att det är bra att investera i Sverige. Vi har under de senaste åren haft mellan 100 och 150 miljarder i direktinvesteringar i Sverige. Gör man dessa bara för att det är så dåligt här? Jag ställer frågan. Jag kan som exempel ta de många stora företag som också påverkar väldigt många små företag. Låt oss som exempel ta Astra Zeneca, som investerar 6, 7, 8 miljarder. Och många av de stora läkemedelsfö- retag som har knoppats av med anledning av Upjohn är företag som växer oerhört snabbt, och de växer snabbt på grund av att vi har väldigt många väl utbil- dade människor i Sverige. Vi är duktiga just på att få fram väl utbildade människor. Då blir diskussionen nästan befängd när ni ställer er upp här och talar om hur dåligt företagsklimatet är, hur dåligt företagandet är. Det låter nästan som om man befann sig i ett u- land när ni talar. Jag vill säga, om jag nu ska svara på era frågor, att företagsklimatet är hyggligt i Sverige jämfört med många andra länder, och inte minst jämfört med de länder som vi konkurrerar med. Däremot kan man säga att det självklart kan bli bättre, och det är det som vi ska utgå från. Det måste bli bättre. Då kan man alltid föra en diskussion om hur det ska bli bätt- re. Den patentmedicin som Moderaterna alltid har är: Sänk skatten, sänk skatten! Det är det krav ni har, och det får man väl respektera. Jag tror inte att det bara handlar om det. Jag tror att det handlar om så väldigt mycket annat, och det ska jag be att få återkomma till i nästa inlägg.

Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Anf. 78 Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Herr talman! Näringsministern får gärna prata här i kammaren. Det jag tänkte på var mer allt prat utan- för kammaren, som inte leder till så jättemycket re- sultat, när näringsministern lovar det ena och det andra som sedan inte kan infrias. I det här inlägget tycker jag att näringsministern var ärlig och bra. Det var bra att han sade att det kan bli bättre, för jag vill påstå att vi inte lever i de bästa av världar, även om det är det som näringsministern ofta ger sken av. Det var det som jag menade med den höga svansföringen och pratet om att det är så jättebra i Sverige. Så började inlägget, men det sluta- de på ett lite mer sansat sätt. Det räcker liksom inte att man har ett bra klimat om ingen går och badar, eller hur? Om man då jämför situationen med företagarnas, hjälper det inte att man har ett bra näringsklimat om ingen vågar starta nya företag. Så sent som i november förra året uttryckte nä- ringsministern i ett skriftligt svar att han var oroad över de siffror som visade att antalet nyregistrerade företag minskade. Han tog det på allvar då. Det gör han inte i dag, för nu försöker han hävda att så är det inte, och han väntar på att nya siffror ska komma. Jag vet inte om det beror på att valet närmar sig att nä- ringsministern inte kan uttrycka någon oro över att företagandet minskar. Jag misstänker att det kan bero på detta och att det är därför som näringsministern har en annan syn på det hela. Jag har inte begärt att näringsministern här ska stå och tycka att moderat politik är den bästa, utan jag vill faktiskt höra vad Socialdemokraterna vill göra. Och vi kanske kan enas om vissa saker som är grundläggande. En sak kan vi säkert enas om, och det är att entre- prenörskap är grunden för välstånd. Annars har ingen av oss något att fördela som vi vill till den välfärd som vi har olika uppfattningar om men som vi ändå vill ska finnas. Jag hoppas att vi är överens om detta. Om nu näringsministern lyssnade eller inte vet jag inte. När det gäller statistiken tycker jag att det är bra att näringsministern håller med om att det inte är bra att den kommer så sent, utan att man ska försöka skärpa upp det hela så att den kommer lite tidigare, så att man om man ska göra något kan göra det lite snabbare. Kan man då inte använda siffrorna från PRV, RSV, Jobs and Society för att skynda på det hela? Näringsministern säger att förslaget är under beredning i Regeringskansliet. Man undrar när det blir färdigt. Sedan kan jag hysa en väldig oro för hur det ska gå i framtiden. Jag hoppas i och för sig att det inte kommer att vara samma majoritet efter valet. Men när man läser vad de i Vänsterpartiet håller på med och hur de ser på småföretagandet, måste det oroa även näringsministern. De säger om småföretagen: En hög andel småföretag i en ekonomi kan dock vara tecken på fattigdom och svaga offentliga strukturer där män- niskor för sin överlevnad mer eller mindre tvingas att starta egna rörelser. Det är väl inte så vi ser på företagande och nyfö- retagande? Jag hoppas att näringsministern håller med mig om att det faktiskt är entreprenörskap och företagande som är grunden för det välstånd vi har i Sverige. Då kan man inte se det som Vänsterpartiet ser det, utan man måste se det på ett helt annat sätt. Det är bra om näringsministern kan försöka att konkretisera sig lite. Jag kräver inte att han anammar några moderata förslag, utan att han konkretiserar sig för att det ska bli ännu bättre. Min slutliga fråga: För tre månader sedan, i no- vember, var näringsministern väldigt oroad över att nyföretagandet minskade. Är han inte oroad i dag?

Catharina Hagen (M)

Anf. 79 Catharina Hagen (M)

Herr talman! Jag hade önskat att vi hade fått en liten diskussion om sakinnehållet i frågan om nä- ringslivsklimatet. Svenskt Näringsliv har visst sagt att det behövs förändringar. De som framför allt behöver föränd- ringar är småföretagen. Jag instämmer med närings- ministern i att företagsklimatet är relativt bra för storföretagen. De som har problem är småföretagen. Jag har i alla fall aldrig på något sätt påstått att det bara är skatter som behöver åtgärdas. Visst, det finns många andra saker som behöver ändras, t.ex. konkur- rensen inom vård, skola, omsorg, byggbransch osv. Det finns anställningsregler som behöver ändras. Det finns massor av andra saker än skatter som behöver åtgärdas. Jag ville bara ta upp skatterna därför de är ganska substantiella för ett litet företag. När det gäller innovationer måste jag kommentera näringsministerns svar. Vi har en mycket hög andel innovationer - det vet jag också - och en mycket stor andel patent. Men många av uppfinningarna kommer andra företag till godo. De kommersialiseras i företag där ägandet ligger utomlands därför att ägandet be- skattas så högt i Sverige. Vi har ju en av världens högsta beskattning på ägande, om man lägger sam- man alla ägarskatter. Jag tror att näringsministern är medveten om att även om företagen ibland drivs i Sverige ligger ägandet utomlands, och det är ju onö- digt. Jag vill bara avsluta med att fråga näringsminis- tern: Anser näringsministern att 3:12-reglerna miss- gynnar småföretagen?

Lennart Värmby (V)

Anf. 80 Lennart Värmby (V)

Herr talman! Jag kom egentligen hit för att delta i nästa interpellationsdebatt, men när jag hörde Väns- terpartiet utmanas och citeras här vad gäller vår syn på småföretagsamhet tyckte jag att jag var tvungen att göra ett litet beriktigande. Citatet som Marietta de Pourbaix-Lundin återgav var taget ur sitt sammanhang. Dessutom är inget företagande - smått eller stort, statligt eller privat - i sig enbart gott. Alla mynt har två sidor, även den svenska kronan. Men även euron, om vi nu får den, är också ett mynt som har två sidor. Vi har i vår riksdagsgrupp en grupp som heter Fö- retagsam vänster och som jag är stolt över att vara ansvarig för. Vi har gjort några små rapporter, och de hälsas med glädje inte minst bland småföretagarna. Där tar vi upp just problematiken med 3:12-regler och andra krångligheter som berör småföretagsamheten. Det har också i skatteutskottet öppnat för lite intres- santa öppningar på skattesidan. Det måste man väl ändå i ärlighetens namn erkänna. Kombinationen s plus v är faktiskt oslagbar tycker jag. Storföretagsamheten, Wallenbergimperiet och an- nat, har pressen deklarerat att Socialdemokraterna står för, och vi tar hand om småföretagsamheten. Det är en bra arbetsfördelning, och det bådar gott inför framtiden.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 81 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Jag skulle här och nu vilja ha ett konkret svar på vad jag har lovat och inte hållit. När man står i talarstolen och säger att jag har lovat och inte hållit det jag lovat vill jag ha det konkret beskri- vet. Det kräver jag. När det gäller företagandet ska jag gå igenom nå- got av vad vi gör. Vi utarbetar nu ett nationellt entre- prenörskapsprogram som ska genomföras för att främja positiva attityder till företagande hos ungdo- mar. Det som jag tycker att man kan vara kritisk mot när det gäller företagsklimatet i Sverige är just in- ställningen till entreprenörskapet. Det tror jag har att göra med att vi har en gammal struktur i Sverige som väldigt mycket handlar om stora företag och stora företags villkor. Det finns också en lite avvisande attityd hos människor generellt sett till detta med entreprenörskap, att vara lite annorlunda och våga. Det gäller från skolåldern och upp till vuxen ålder. Jag kan ge många exempel på det, inte minst från min tid som landshövding i Norrbotten. Det som jag tror är det viktigaste är entrepnörskap. Sedan ska en försöksverksamhet med entreprenör- skap och teknikskolor startas på samma sätt som vi har gjort med kommunala musikskolor, det som ju faktiskt har varit så framgångsrikt. Ett generellt mik- rolån för ny- och småföretagare hos ALMI Företags- partner kommer att införas under 2002. Flera statliga aktörer som stöder små- och medelstora företags kapitalförsörjning - såväl NUTEK, ALMI och In- dustrifonden som Stiftelsen Innovationscentrum - har nyligen enats om att samordna resurserna bättre för att öka effekterna av sina insatser. För småföretagare, för att man ska kunna starta småföretag, handlar det faktiskt mer om detta än om de generella skatteregler som man ofta hör moderaterna tala om. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp för att se över möjligheterna att utveckla en mer omfattande lånegarantimodell och stödja framväxten av kreditga- rantiföreningar. Företagarguiden vidareutvecklas för att företagen lättare ska hitta rätt information på In- ternet. 24 olika myndigheter deltar i arbetet med att utveckla portalen. Förenklad registrering av företag på Internet kommer att genomföras genom att samarbetet mellan Riksskatteverket och PRV, alltså Patent- och registre- ringsverket, i projektet Kontakt-N, som vi kallar det, ska fullföljas. Skattefrågorna för fåmansbolag beva- kas med hög prioritet, exempelvis 3:12, om genera- tionsskifte, avkastning i små företag, orimliga skatte- effekter vid andelsutbyte av småföretag och förenk- lingsutredningens förslag. Jag vet inte att man har begärt att få skjuta upp det ytterligare. Enligt den information som jag har kommer detta att läggas fram i juni. Där kan jag nämna en sak som jag tycker är all- varlig och som inte fungerar bra. Det är just det här med generationsskiftet. Där finns det problem när man i familjeföretag, småföretag, för över detta. Det anser jag vara det kanske viktigaste. Sedan finns det också annat rörande 3:12-frågor. Sedan har vi översynen av gränsvärden inom re- dovisningslagstiftningen. Arbetet har två syften, dels att göra regelverket mer genomskådligt och enhetligt, dels att förenkla för mindre och medelstora företag. Ett antal seminarier - stora sådana - om innova- tionsklimatet kommer att anordnas under våren. Detta gör vi tillsammans med Svenskt Näringsliv för att få en diskussion om just en fråga som är viktig, och den kan jag rubricera enligt följande: Det handlar också om företagens förpliktelse att vara en del i tillväxtpolitiken, inte bara om politikens oförmåga. Vi måste också få en diskussion mellan näringslivet och alla aktörer om företagens förmåga att också ta till sig, förändra och vara en del i den utveckling som sker i samhället. Det får inte bara vara den här ensidi- ga debatten om politikens oförmåga. Vi ska ha möten med företagare om näringskli- matet med inriktning på ungt företagande den 19 mars för att nämna en annan viktig, om än kanske liten, punkt i detta sammanhang.

Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Anf. 82 Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Herr talman! Jag vill börja med Vänstern. Det är väldigt intressant. När de här små företagen, som Vänstern nu säger sig värna om, blir stora, då ska de socialiseras. Det är vad som står i ert program. Så akta er för att bli stora och expandera, för då åker ni dit enligt Vänstern. Så vill jag säga något till näringsministern. Flagg- skeppet, tycker jag, under hela den här mandatperio- den har varit Simplex. Det nämns jämnt och ständigt, allt detta fantastiska som Simplex skulle åstadkom- ma. När man pratar med företagare märker de ingen- ting av detta. En del säger t.o.m. att det har blivit krångligare. Det där har näringsministern pratat väldigt mycket om. Jag fick inget svar på min fråga om näringsmi- nistern känner samma oro som han uttryckte i ett skriftligt frågesvar i november. Då skrev han att han kände oro för att nyföretagandet minskar. Den oron känner han inte i dag, tre månader senare. Beror det på att valet närmar sig och att allt nu bara måste gå uppåt och vara väldigt, väldigt bra? Det är inte näringsministern som har sagt det utan det var en kollega till näringsministern på Näringsde- partementet - det var Mona Sahlin - som sade att hon skulle hylla småföretagarna som Sveriges hjältar. Det sade hon för ungefär tre och ett halv år sedan. Jag frågar: Känner sig småföretagarna i Sverige som Sveriges hjältar? Jag är inte så säker på det. När det gäller 3:12-reglerna är det faktiskt så att i alla fall vi som sitter i skatteutskottet i dag fick be- skedet att nej, det kommer inget före sommaren. Det kommer att ta ytterligare tid. Det tycker jag är be- klämmande, för det om något berör småföretagen. Om de ska få anständiga villkor och känna en eko- nomisk trygghet måste det ändras på en hel del när det gäller 3:12-reglerna. Det tror jag att vi kanske är överens om. Därför är det beklämmande att det har tagit så lång tid att komma fram och att vi ännu inte har sett något förslag.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 83 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Jag börjar med Simplex. Jag tycker dels att Simplex har gjort ett fantastiskt arbete när det gäller att påtvinga konsekvensanalyser när nya lagar och regler kommer. Dels är det så, och det är kanske det viktigaste med Simplex, att vi nu utbildar hand- läggare på myndigheterna. Vi får myndigheterna att samarbeta, vi får myndigheterna att se över sitt regel- verk. Det är faktiskt där vi har de största problemen, när företagaren tar kontakt med skattemyndigheten eller någon annan myndighet som berörs. Det är där vi måste jobba hårdast, och det är där vi också gör det. Sedan kan jag hålla med om att det tog tid innan Simplex kom i gång - det erkänner jag. Men nu har vi ändå detta på bra rull. Vi har gjort om sammansätt- ningen i den rådgivande gruppen för Simplex, och jag tycker att det fungerar väl. När det sedan gäller småföretagarna och om jag är orolig för att småföretagarna inte ökar så mycket vill jag säga att ja, det är klart att jag är. Det är jag fortfa- rande. Självklart är jag det. Men jag kan också säga att den bild som ni ofta målar upp inte stämmer med verkligheten. Det var det som var min lilla poäng. Jag är stolt över vad vi har uppnått, men jag är långtifrån nöjd. Vi behöver göra mycket mer. Jag tycker att småföretagarna är våra hjältar - bland många andra hjältar. De är viktiga hjältar. Det har mycket att göra med den omstrukturering som sker i svenskt näringsliv, där vi tar till oss mer och mer teknik, inte minst i basindustrin, inom verk- stadsindustrin. Vi producerar alltmer med allt högre kvalitet. Vi slåss på kända marknader med kända produkter. Då är det viktigt att vi har småföretagare som skapar nya produkter, nya tjänster och varor, på nya marknader. Det är där vi kommer att se syssel- sättningsökningen. Småföretagarna är viktiga.

Intressenter

Frågeställare

de Pourbaix-Lundin, Marietta (m) Moderaterna

Besvarad av

näringsminister Björn Rosengren Socialdemokraterna