Till innehåll på sidan

Nya, moderna växtförädlingstekniker och deras möjligheter

Interpellation 2022/23:77 av Malin Larsson (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-12-01
Överlämnad
2022-12-02
Anmäld
2022-12-05
Svarsdatum
2022-12-13
Besvarad
2022-12-13
Sista svarsdatum
2022-12-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk är viktigt ur många aspekter. Det skapar god och hälsosam mat, jobb och öppna landskap runt om i Sverige. Men det handlar också om vår beredskap. De gröna näringarna behövs mer än någonsin för att klara klimatomställningen och för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap.

Efter Rysslands invasion av Ukraina är det tydligt att Sverige och EU behöver kunna säkra sin egen livsmedelsproduktion även vid ansträngda förhållanden, kriser och ytterst krig. Grunden för en stärkt livsmedelsberedskap är vårt jordbruk och vår livsmedelsproduktion. Vi behöver också nyttja livsmedelsstrategin som en möjliggörare för att stärka Sverige genom ökad livsmedelsproduktion som kan förbättra Sveriges beredskap.

Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Nya tekniker som exempelvis Crispr/Cas9 möjliggör framtagande av genomredigerade grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk.

Europeiska kommissionen har arbetat med en översyn av EU:s lagstiftning om utsättande på marknaden av genetiskt modifierade organismer (GMO) gällande användning av vissa nya gentekniker, bland annat den så kallade gensaxen Crispr/Cas 9.

Processen för att få fram en ny lagstiftning har redan dragit ut på tiden. Sverige kommer nu som ordförandeland att ha en viktig roll i arbetet med det nya lagstiftningsförslaget eftersom förslag till reviderad lagstiftning ska presenteras under andra kvartalet 2023. Den 1 januari 2023 tar Sverige över som ordförande i EU:s ministerråd, och vi har då en unik möjlighet att prioritera arbetet med denna nya lagstiftning.

Med hjälp en förändrad lagstiftning kan även vi inom EU få tillgång till de nya verktygen för växtförädling som den moderna växtbiotekniken kan bistå med. Vi lever i en utmanande tid med klimatförändringar och där våra livsmedel som odlas på samma areal ska räcka till att mätta en växande befolkning. Vi kommer då att behöva nya motståndskraftiga växtsorter som går att odla i det förändrade klimatet och som ger högre skördar på mindre arealer.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

  1. Hur ser ministern på frågan om genomredigerade grödor, den moderna växtbiotekniken och dess möjlighet att bidra till livsmedelsförsörjningen? 
  1. Hur kommer ministern att prioritera denna fråga under Sveriges ordförandeskap för att EU ska kunna anta det nya lagstiftningsförslaget så snart som möjligt?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:77, Nya, moderna växtförädlingstekniker och deras möjligheter

Interpellationsdebatt 2022/23:77

Webb-tv: Nya, moderna växtförädlingstekniker och deras möjligheter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 163 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru ålderspresident! har frågat mig hur jag ser på frågan om genomredigerade grödor, den moderna växtbiotekniken och dess möjligheter att bidra till livsmedelsförsörjningen samt hur jag kommer att prioritera denna fråga under Sveriges ordförandeskap för att EU så snart som möjligt ska kunna anta det nya lagstiftningsförslaget för växter som tagits fram med vissa nya genomiska tekniker.

Dagens livsmedelsproduktion kräver en omställning för att kunna producera mer mat till en växande befolkning och samtidigt möta de utmaningar som en klimatförändring innebär. Detta kommer att kräva ny kunskap och nya innovationer för att vi ska kunna utveckla växter som är resistenta mot sjukdomar, kräver mindre gödsel eller exempelvis är mer tåliga mot torka.

I nuläget går klimatförändringarna snabbare än tiden det tar att förädla fram en ny växtsort med de klassiska växtförädlingsteknikerna. De nya, moderna växtförädlingsteknikerna ger möjlighet att korta ned tiden till att ett nytt utsäde kan komma ut på marknaden. EU-kommissionen har aviserat att en ny speciallagstiftning för växter som tagits fram med nya genomiska tekniker ska presenteras under andra kvartalet 2023, det vill säga sent under det svenska ordförandeskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den svenska positionen är känd sedan tidigare och välkomnar en ny lagstiftning eftersom den gamla inte är ändamålsenlig. Sverige förordade en lagstiftning som är ändamålsenlig, bygger på vetenskap och är proportionerlig till risk. Teknikneutralitet ger bättre möjlighet till lagstiftning som står sig över tid. Nya tekniska metoder och innovationer bör utnyttjas för att säkerställa tillgång till lokala och regionala sorter samt för att bidra till största möjliga utnyttjande av produktionsresurser och till jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat.

Sverige står redo att så snart EU-kommissionen presenterar förslag till ny lagstiftning föra processen vidare på såväl politisk som teknisk nivå.


Anf. 164 Malin Larsson (S)

Fru ålderspresident! Tack för svaren, landsbygdsministern!

Det ämne vi debatterar i dag är inte det vanligaste här i kammaren, men det är väldigt viktigt framåt för såväl jordbruk och livsmedelsförsörjning som klimat.

I ungefär 10 000 år har vi människor odlat växter, främst för att förse både oss människor och våra husdjur med mat. Under dessa tusentals år har vi också förädlat växterna för att de ska passa våra behov. Nu kan vi se att utvecklingen inom genteknikområdet går oerhört snabbt och att många länder, exempelvis Storbritannien, redan har beslutat om ny lagstiftning.

En av de mest omdebatterade teknikerna som är på framfart är genomredigering som utförs med vad som oftast kallas gensaxar. I dessa Nobeltider är det förstås extra roligt att nämna 2020 års Nobelprisbelönade CRISPR-Cas9, som är en av de mest använda gensaxarna och troligen också den som de flesta känner till.

Utifrån bland annat CRISPR-Cas9 och den uppmärksamhet som Nobelpriset gav har både kunskapen om och intresset för genomredigerade växter ökat, men vi ser också att utvecklingen går fortare i andra länder än här i Sverige och i EU. Inom EU är det bara en genetiskt modifierad växt som är godkänd för odling, och det är en fodermajs som godkändes 1998. Detta beror på att vi har en föråldrad lagstiftning inom EU.

Efter en dom påbörjades äntligen arbetet med översynen av den befintliga lagstiftningen. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav sitt stöd till att GMO-lagstiftningen skulle ses över och uttalade att vi såg fram emot den fortsatta processen liksom de konstruktiva förslag som vi väntar från kommissionen.

Precis som landsbygdsministern nämnde ska förslaget till ny lagstiftning presenteras i slutet av det svenska ordförandeskapet under våren 2023, och förhandlingen om förslaget kommer att påbörjas under det spanska ordförandeskapet, det vill säga under sommaren och hösten 2023. Det svenska ordförandeskapet kommer dock att ha en jätteviktig roll i att se till inte bara att det här förslaget kommer upp på bordet utan också att det blir verklighet av det. Då handlar det om att se till att det blir en fortsatt bra förhandlingsprocess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en stor fara här, för om förslaget till ny lagstiftning dröjer ytterligare kommer vi också närmare en valrörelse. Då är risken att detta skjuts ytterligare på framtiden, och det har vi inte riktigt tid med. Med anledning av det vill jag fråga landsbygdsministern hur Sveriges roll i den fortsätta processen ser ut. Vilka konkreta åtgärder kommer landsbygdsministern att vidta inför ordförandeskapet så att växtförädling i EU framåt ska kunna omfatta även nya tekniker - exempelvis gensaxen?

I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).


Anf. 165 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru ålderspresident! Det är som sagt kommissionen som äger själva förslaget. Det är den som behöver lägga någonting på bordet för att det ska bli åka av på riktigt vad gäller detta. Men så fort kommissionen gör det eller ber om en diskussion i rådet, eller så fort det finns en position eller någonting att diskutera, får vi naturligtvis ta upp det.

På jordbruks- och fiskerådets område finns en rad olika filer och akter som man kommer att påbörja förhandlingarna om under vårt ordförandeskap. Vissa förhandlingar kommer att slutföras, och andra kommer spanjorerna att få ta över efter oss. Men det finns också akter och förslag om bland annat växtskyddsmedel - bekämpningsmedel, helt enkelt - där vi ser att diskussionen kanske även kan lyfta diskussionen om ett sådant lagförslag. Om vi ska minska kemikalieanvändningen, det vill säga användningen av växtskyddsmedel, konstaterar man nämligen att vi också behöver en gröda som bättre står emot till exempel sjukdomar. Förhoppningsvis kan det ena leda till det andra, men som det är nu äger kommissionen frågan.

Jag kan för att trygga interpellanten säga att jag tagit upp det här på bilaterala möten med berörda kommissionärer när jag haft möjlighet eftersom vi sett det här som en fråga som kommer att komma under vårt ordförandeskap.


Anf. 166 Malin Larsson (S)

Fru ålderspresident! Tack återigen till landsbygdsministern för svaren! Jag hoppas också att det ska bli åka av och att vi kan starta lite snabbare där.

Jag uppskattar verkligen att ministern tar upp de här frågorna redan nu med dem han träffar, för jag har min farhåga kvar och tycker att det är väldigt viktigt att vi kommer framåt och följer tidsplanen som faktiskt finns nu. Den har redan skjutits fram och försenats, och vi har inte tid att låta så ske igen.

Det är ett föråldrat regelverk vi har, och det måste nu moderniseras. Dagens lagstiftning skapar en rättslig osäkerhet, skulle jag vilja säga, eftersom den utgår från det man kunde göra för 30 år sedan. I dag har vi de här moderna teknikerna på plats.

Forskningen på området är också oerhört betydelsefull, och Sverige är ett av de länder där mycket av den framgångsrika forskningen sker. Det såg vi också med Nobelpriset. Vi har också flera företag i Sverige och andra medlemsländer som ser en enorm potential i tekniken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fördelarna är många, och det har vi varit inne på, inte minst de miljömässiga. Med hjälp av dessa tekniker kan man skapa starkare och mer motståndskraftiga grödor som klarar mer utmanande miljöförhållanden med mindre näring eller vatten och som är mer resistenta mot sjukdomar. Det skulle ge bättre skördar på mindre yta, dessutom med mindre insatsmedel. Det skulle också främja utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk, som vi måste gå mot.

Växtförädlingen kommer att bidra till hållbara lösningar, men med det kommer också en rad komplexa frågor som vi måste ta ställning till.

Vi ska komma ihåg att detta handlar om stora ekonomiska värden och investeringar men också om arbetstillfällen. Forskning och investeringar krävs, och det möjliggörs genom immaterialrätten. Jag ser att den juridiska kompetensen inom detta område kommer att vara mycket betydelsefull framåt. Vad ska höra till patenträtt, och vad ska höra till växtförädlarrätt?

Med det sagt måste vi ha regler som också inkluderar små och medelstora företag och inte bara de stora drakarna inom växtförädlingen. Vårt gemensamma mål i världen är ändå att vi ska kunna försörja vår befolkning med mat på ett hållbart sätt. Vi ska kunna odla i ett klimat som förändras, och det vi odlar ska kunna stå emot sjukdomar.

Vi ska också komma ihåg att det finns risker med ny teknik. Historiskt har vi sett det när det gäller genredigering. Därför kan det ibland finnas vissa farhågor, och därför är det viktigt att öka kunskapen på området. Det är också alltid viktigt att ha med den etiska aspekten, främja den biologiska mångfalden och ha ett brett samarbete inom EU men också utanför EU så att man ser på det bredare.

Utifrån det jag varit inne på nu skulle jag vilja fråga landsbygdsministern hur han ser på den etiska aspekt som finns kopplad till de komplexa frågorna om nya genomiska tekniker.

Jag undrar också vad landsbygdsministerns bedömning är gällande immaterialrätten och växtförädlarrätten kopplad till nya gentekniker för att på bästa vis kunna tillvarata det som kommer.


Anf. 167 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru ålderspresident! Det är ju helt uppenbart att de här diskussionerna är känsliga - kanske något mer i EU generellt än i Sverige. Vi är mer oroliga för kemikalierna och den biten. Men det finns en oro och en skepsis.

Allt annat som ledamoten tar upp är också orsaker till att det har tagit tid, tror jag - de ekonomiska intressena, de rättsliga intressena och såklart de etiska funderingarna som finns.

Nu har ju det här varit utpekat ganska länge som något vi behöver göra mer kring. Sverige har kommunicerat att vi vill se en ändring till en mer ändamålsenlig lagstiftning för växter framtagna med nya tekniker. Studier har presenterats, och vi har pratat om det. Vi har pratat om det i rådet, i domstol och i kommissionen. Det har vi som sagt gjort även efter regeringsskiftet. Men det är kommissionen som har rätten och ansvaret att lägga fram förslaget till ny lagstiftning. Därefter tar ministerrådet och parlamentet fram varsitt förslag till ståndpunkt. Dessa tre ska därefter komma överens och jämka sig i spännande processer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det svenska ordförandeskapet leder som sagt länderna i ministerrådet. Sverige står redo att se till att det kommande förslaget kan presenteras och att förhandlingarna kan komma igång, men vi behöver invänta ett förslag från kommissionen.


Anf. 168 Malin Larsson (S)

Fru ålderspresident! Återigen tack till ministern! Jag tycker att det är bra att vi har en framåtsyftande interpellationsdebatt, för det är viktigt att vi är redo när kommissionen kommer med sitt förslag. Jag hoppas att vi kommer att ha en nära dialog i dessa viktiga frågor framåt.

Jag har ett par medskick så här i mitt sista anförande för i dag.

Vi måste fokusera på syftet när vi lyfter fram de nya moderna växtförädlingsteknikerna och inte bara på själva tekniken. Det tror jag är oerhört viktigt, för syftet är det viktigaste för att vi ska landa rätt i dessa svåra och komplexa frågor.

Växtförädlingen kommer att vara en än viktigare pusselbit i vårt jordbruk framåt. Men med det kommer också en rad svåra frågor som vi måste ta ställning till. Här är försiktighetsprincipen viktig - att vi fattar kloka beslut utifrån forskning och vetenskap och grödornas egenskaper och inte bara vilken teknik som används.

Oftast är det med goda syften man modifierar, men det kan också vara med det motsatta och få motsatta effekter. Parallellt med att vi utvecklar måste vi även jobba med att eliminera och minska de risker och hot som finns. Här har vi också bra forskning i Sverige. Vi vill ju inte se en agroterrorism växa fram.

En annan viktig fråga som jag lyfte fram tidigare är växtförädlarrätten, som måste diskuteras vidare.

Men allt som jag lyft fram i dag är under förutsättning att vi faktiskt får ett bra lagförslag på bordet under vårt ordförandeskap och att det blir verklighet av det.

Avslutningsvis vill jag önska landsbygdsministern, fru ålderspresidenten och alla övriga i kammaren en riktigt god jul.


Anf. 169 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru ålderspresident! Jag vill rikta ett tack till interpellanten för diskussionen. Det bådar gott för framtiden att det finns en stor samsyn mellan oss när det gäller vikten av nya innovationer för att få ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk som ska ge oss bra mat på bordet även framöver.

Jag får replikera med god jul även till er.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.