nya droger i narkotikalagstiftningen
Interpellation 2004/05:575 av Magnusson, Cecilia (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-05-09
- Inlämnad
- 2005-05-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2005-05-17
- Sista svarsdatum
- 2005-05-23
- Besvarad
- 2005-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 maj
Interpellation 2004/05:575
av Cecilia Magnusson (m) till justitieminister Thomas Bodström om nya droger i narkotikalagstiftningenMissbruket av GHB och de andra så kallade "bokstavsdrogerna" är ett stort problem i Göteborg och Västsverige. Enligt läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Göteborg den ort i världen som drabbats värst och man räknar med att ett drygt tusental personer är beroende av GHB. Vid Göteborgssjukhusens akutmottagningar är över 90 % av alla drogförgiftningar orsakade av GHB, GBL eller BD. Problemet är dessutom växande, bara mellan 2003 och 2004 fördubblades antalet patienter med GHB-överdos vid Sahlgrenskas akutmottagning.
När det gäller narkotikarelaterade dödsfall i Göteborgsområdet är det lika många som dör av GHB-överdoser som av heroin. Det finns dock en skillnad mellan dessa droger och det är att de som dör av GHB är yngre, ingen äldre än 23. När det gäller heroin är de flesta som avlider över 30 år.
Flera experter från både sjukvård och rättsväsende anser att vägen för att minska problemen är att narkotikaklassa alla "bokstavsdrogerna". Erfarenheten av att klassa GHB som narkotika är att det blev en tydlig nedgång av antalet överdoser. Under senare år har överdoserna ökat igen. Denna ökning beror med stor sannolikhet på att de GHB-liknande drogerna GBL och BD som inte är narkotikaklassade har börjat användas i större utsträckning.
En klassning av GBL och BD som hälsofarliga medel är visserligen på gång men det är bara ett halvt steg. För att kunna motarbeta drogerna på allvar borde de klassas som narkotika så att dess illegala hantering kan bekämpas.
De som säljer och sprider narkotika är uppfinningsrika och hittar hela tiden nya droger eller förändrar gamla tillräckligt mycket för att den ska slippa igenom narkotikastrafflagens nät. Ett exempel på en substans som har börjat användas som en drog är ketamin. Normalt är ketamin det verksamma ämnet i det receptbelagda ketalar, som är ett bedövningsmedel som används inom sjukvården. När det används som en drog är den starkt hallucinogen. Substansen är mycket farlig och narkotikaklassad i USA, men inte i Sverige.
Ketamin har sedan ett drygt år tillbaka börjat dyka upp vid olika polistillslag. Eftersom ketamin i ren form inte finns med på listan över narkotikaklassade preparat eller är ett receptbelagt läkemedel kan polisen inte beslagta det. Stockholmspolisen riskerar att tvingas att lämna tillbaka ett beslag de gjort tidigare i år. Luckorna i lagen gör att polisen begränsas i sitt arbete att motverka narkotikan i samhället.
Ketamin tillhör inte de vanligaste drogerna som beslagtas, men det går inte att avvakta och låta polisen stå maktlös medan missbruket sprider sig till större kretsar. Det är bättre att stämma i bäcken än vänta och se problemen växa. I Sverige ska vi ha en restriktiv narkotikapolitik och den borde följas upp av en arbetsordning med snabbare reaktioner gentemot de nya droger som dyker upp. Diskussionen om att klassificera nya droger som narkotika kan inte tas för varje enskild substans som dyker upp utan det behövs långsiktiga lösningar där polis- och rättsväsendet är en av flera aktörer.
Min fråga till justitieministern är följande:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att skapa en långsiktigt hållbar lagstiftning för att inordna de nya drogerna i narkotikalagstiftningen och dess kompletterande följdlagstiftning?
Debatt
(14 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:575
Webb-tv: nya droger i narkotikalagstiftningen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:135 Onsdagen den 8 juniProtokoll 2004/05:135 27 § Svar på interpellationerna 2004/05:575 och 576 om drogklassificering av nya substanser
Protokoll från debatten
Anf. 178 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Cecilia Magnusson har frågat justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta för att skapa en långsiktigt hållbar lagstiftning för att inordna de nya drogerna i narkotikalagstiftningen och dess kompletterande följdlagstiftning.
Ulf Sjösten har frågat justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta för att skapa en snabbare process för att kriminalisera nya substanser som missbrukas som droger och för att substanser som GBL och butandiol ska klassificeras som narkotika enligt strafflagen.
Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna.
Låt mig börja med att uttala min djupa oro över missbruk av alla farliga ämnen, oavsett om dessa klassificerats eller inte.
Sverige har ett internationellt sett snabbt och väl fungerande system för klassificering av missbrukssubstanser. Regeringen fattar beslut om klassificering sedan Läkemedelsverket eller Statens folkhälsoinstitut efter utredning föreslagit en klassificering.
Av rättssäkerhetsskäl krävs att utredningen beträffande ämnet, dess användning och farlighet är tillräckligt omfattande innan en klassificering sker. Myndigheter med kunskap om missbruksmiljöer har en skyldighet att anmäla till exempel användning av nya droger eller beslag som görs för att dessa utredningar ska kunna ske så skyndsamt som möjligt. En utredning inför en klassificering som hälsofarlig vara kan göras något mindre omfattande än en inför en klassificering som narkotika.
En klassificering av ett ämne medför ett tekniskt handelshinder. Att utredningarna görs tillräckligt omfattande är därför av stor vikt också för den anmälan om tekniskt handelshinder som måste göras till Europeiska kommissionen. Normalt sett inträder efter en sådan anmälan en frysningsperiod om tre månader enligt direktivet om tekniska handelshinder (98/34/EG). Under perioden får föreskriften som medför det tekniska handelshindret inte sättas i kraft i medlemsstaten. Kommissionen och andra medlemsstater ges möjlighet att avge synpunkter på om hindret, det vill säga klassificeringen, är EG-rättsligt godtagbart.
I proposition 1997/98:183
Kontroll av syntetiska droger m.m.
redogör regeringen för sina överväganden beträffande generiska definitioner av narkotika. Regeringen fann att övervägande skäl talade emot att införa sådana i svensk lagstiftning men att det inte kunde uteslutas att man i framtiden skulle kunna konstruera betydligt mer exakta definitioner som bland annat skulle kunna accepteras från legalitetssynpunkt. Riksdagen godkände detta ställningstagande.
Båda interpellanterna nämner uttryckligen GBL, 1,4-butandiol och ketamin.
Regeringen har i proposition 2004/05:127
Vissa lagändringar beträffande hälsofarliga varor och narkotikaprekursorer
föreslagit lagändringar i syfte att kunna klassificera även ämnen med stor industriell användning som hälsofarliga varor. GBL och 1,4-butandiol är sådana varor. Riksdagen har den 2 juni 2005 antagit de föreslagna lagändringarna, och ett förslag till klassificering av de båda ämnena har anmälts till kommissionen. Frysningsperioden enligt direktivet kommer, för det fall den inte förlängs, att löpa ut den 7 juni 2005.
Enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor får ämnen som klassificerats som hälsofarliga varor inte utan tillstånd införas till landet, överlåtas, framställas, förvärvas i överlåtelsesyfte, bjudas ut till försäljning eller innehas. Att utan tillstånd hantera ämnena är straffbart. Ämnena kan beslagtas och förverkas. Det finns därför goda möjligheter att bekämpa illegal hantering av dem.
Med tanke på vikten av att en klassificering kan ske så snart som möjligt föreslog regeringen att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor skulle ändras på sådant sätt att en klassificering kan ske enligt denna lag. Regeringen förklarar i propositionen dock att en översyn behövs av lagstiftningarna beträffande narkotika, dopningsmedel, hälsofarliga varor och flyktiga lösningsmedel. Vid denna översyn bör möjligheterna att narkotikaklassificera GBL och 1,4-butandiol undersökas.
Min uppfattning är att ketamin bör narkotikaklassificeras snarast möjligt. Läkemedelsverket har inkommit med en sådan begäran. Ett förslag har lämnats till kommissionen. Jag har bedömt situationen sådan att förutsättningar för undantag från samrådsförfarandet och därmed även från frysningsperioden föreligger. Jag har därför begärt ett sådant undantag. Kommissionen har godtagit ärendet som brådskande, och jag räknar med att regeringen i morgon, den 9 juni, kommer att klassificera ketamin som narkotika.
Anf. 179 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att tacka socialtjänstministern för att regeringen i morgon fattar beslut om att narkotikaklassa ketamin. Det är en livsfarlig drog som riskerar att förstöra många unga människors liv. Äras den som äras bör. Tack, statsrådet.
Förhoppningsvis har vi inom en framtid också fått butandiol och GBL narkotikaklassificerat. Trots det statsrådet har sagt i kammaren är det så att klassificering som hälsofarlig täcker det mesta förutom eget bruk. Det är fortfarande en lucka i lagen, och det krävs narkotikaklassning. Vi ser fram emot att det blir en narkotikaklassning på detta också och att den därmed blir heltäckande.
Herr talman! Om Ulf Sjösten och jag skulle interpellera varje gång det kommer en ny drog för att få regeringen att narkotikaklassa den skulle vi inte ha så mycket annat att göra i kammaren. Så ser verkligheten ut. Det kommer nya droger varje dag som ännu inte är narkotikaklassade. Därför måste vi agera på annat sätt.
Drogerna förändras ständigt. Det är några substanser som ser ut som andra droger, och de byts ut. Så länge det finns en efterfrågan, kommer de som tjänar pengar på missbruket att se till att förändra substanserna och förnya sammansättningen av drogerna så att polis och övriga rättsväsendet står handlingsförlamade inför droger som de ännu inte kan beslagta eller stoppa. Sjukvården blir avstjälpningsplats och får försöka rädda livet på de unga som har tagit överdoser.
Statsrådet Johansson sade att han är oroad för allt missbruk. Det är jag också. Men faktum är att de nya drogerna i större utsträckning hotar den uppväxande generationen. Låt mig få kalla heroin och amfetamin för de "gamla" drogerna. Det tar tid att etablera ett missbruk av dem, och det tar lite längre tid innan de tar livet av sina användare. Men de nya drogerna tar snabbt livet av ungdomarna.
Låt mig upprepa det skrämmande exemplet från min hemtrakt. När det gäller narkotikarelaterade dödsfall i Göteborgsområdet är det lika många som dör av heroin som av GHB, överdoser av dessa droger. Men det är en skillnad mellan de här dödsfallen. De som dör av överdoser av heroin är alla över 30 år, men av dem som dör av överdoser av GHB är ingen över 23 år.
Dödsfallen är lika meningslösa, oavsett vilken drog som dödat, men vi måste hitta ett annat sätt att hantera lagstiftningen kring de droger som uppkommer på marknaden.
Just nu har vi ett antal lagstiftningar som reglerar det här. Det är smugglingslagen, narkotikakontrollagen och narkotikastrafflagen, och det finns flera. Med de lagstiftningsändringar som beslutades förra veckan blir dessa lagstiftningar alltmer parallella. Regelverket blir också mer otydligt.
Därför är frågan hur vi ska få ett effektivt regelverk som hjälper de rättsvårdande myndigheterna att sätta stopp - sedan är det andra myndigheter som har andra uppgifter. Statsrådet nämner i sitt svar på interpellationerna generisk lagstiftning, även inbegripet prekursorer. Det är en lagstiftning som tillämpas i många andra länder, där man inte klassificerar en viss drog utan innehållet i drogen. Finner man på en drog med ett visst innehåll är det förbjudet.
Varför är statsrådet och regeringen så negativa till en sådan lagstiftning? Jag tycker att det skulle vara intressant att få det utklarat, eftersom statsrådet själv tog upp denna negativism i sitt svar till mig.
Anf. 180 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! GHB är ett stort och framför allt ett västsvenskt problem. Under förra året stod polisen i Västra Götaland för 93 % av den svenska polisens GHB-beslag. Ett annat problem med dessa så kallade bokstavsdroger, GHB, BD och GBL, är att de ofta attraherar ungdomar. De uppfattar dem som alkoholliknande på grund av deras form och att de i variationer som BD och GBL inte är narkotikaklassade.
I dag kan GBL användas utan risk för rättsliga påföljder. När det kommer in i kroppen omvandlas det till GHB och får samma förödande följder för brukaren som det narkotikaklassade GBH. De flesta människor som omhändertas för ringa narkotikabrott gällande GHB uppger, som en naturlig följd av en ihålig lagstiftning, att de druckit den lagliga varianten GBL. Det är ganska naturligt.
De nya drogerna, av vilka många produceras inom EU:s gränser, flödar i allt större utsträckning in över vår gräns i takt med att uppfinningsrikedomen utvecklas. Samhället behöver ett bättre regelverk, där snabbhet prioriteras för att kunna möta denna anstormning. Vissa av de nya drogerna är varianter av redan narkotikaklassade droger, där någon del av den kemiska processen har förändrats för att undgå kriminalisering, medan andra i grunden har ett helt annat användningsområde, såsom starka rengöringsmedel. Det har vi pratat om tidigare här i dag.
Jag erinrar mig en debatt som jag hade med folkhälsoministern i oktober 2004. Då sade ministern att det kommer att komma lagförslag som löser alla problem med nya droger. Det sade faktiskt folkhälsoministern. Jag ställde frågan återigen, och jag fick det svaret.
Vi har sett förslagen. Folkhälsoministern var inne på förslaget om narkotikaprekursorer, som vi tog beslut om förra veckan och där Moderaterna hade en reservation. Det löser inte alls alla problem, Morgan Johansson - många återstår.
Nu är problemet med luckor i lagen när det gäller att klassificera nya droger på väg att upprepas. Den här gången är det substansen ketamin, en hallucinogen med stark effekt, som missbrukas. Eftersom substansen enligt svensk lagstiftning är tillåten kan den missbrukas helt öppet, utan juridiska konsekvenser för den som köper och brukar. Att en substans inte är klassad som narkotika i laglig mening riskerar även att göra den extra attraktiv bland ungdomar, eftersom den med andra ord är legal.
Problemet med en lagstiftning som ständigt hamnar på efterkälken, herr talman, när det gäller droger måste rättas till. Det är inte hållbart att regeringen ska förhala i månader, ibland år, innan nya farliga preparat kan klassas som narkotika.
De förslag som har lagts är bra, men de har kommit sent och är otillräckliga. Jag måste upprepa min första fråga i min interpellation till folkhälsoministern: Vilka åtgärder avser folkhälsoministern att vidta för att skapa en snabbare process för att kriminalisera nya substanser som missbrukas som droger? Det är nyckelfrågan.
Anf. 181 Anita Sidén (M)
Herr talman! Många ungdomar vågar sig på att testa de nya så kallade bokstavsdrogerna, och den accepterande attityden visar på en oroande utveckling. Missbruk i Västsverige har lett till att över 1 000 personer är beroende enbart av GHB, och problemet ökar.
Om vi ska kunna stå starka i kampen mot alla droger är det viktigt att agera snabbt och vara tydliga när nya droger dyker upp. Det finns ämnen, som tidigare sagts här, som först inne i kroppen omvandlas till en livsfarlig drog. Det får inte ta flera år innan en narkotikaklassificering sker.
Langarna är fulla av idéer och hittar snabbt nya bokstavskombinationer. För mig är langarna dödens kurirer, och de har inget förbarmande med de människoliv de förspiller.
I Göteborg fördubblades på ett par år antalet patienter som tagit en överdos.
Experterna från både rättsväsendet och sjukvården vill se dessa bokstavsdroger narkotikaklassade så att den illegala hanteringen kan hanteras och bekämpas. Polisen ska kunna arbeta förebyggande, men att vara polis, beslagta dessa medel för att rädda en ung person från att bli beroende och sedan tvingas lämna tillbaka den beslagtagna flaskan med dess livsfarliga, beroendeframkallande innehåll måste vara förnedrande.
Ni har från regeringen uttryckt att ni är djupt oroade över missbrukssituationen, att den inte är godtagbar och att åtgärder måste vidtas eftersom läget är ytterst allvarligt. Det är vi överens om. Vi som står här i dag har på olika sätt försökt göra er uppmärksamma på behovet av åtgärder. Alltför många ungdomar har dragits in i narkotikans elände. Även det borde vi vara överens om.
Jag har hört svaret från statsrådet men måste ändå få ställa frågan: Varför har beslut dröjt så länge, Morgan Johansson?
Anf. 182 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! Jag tackar folkhälsoministern för svaret, som innehöll något positivt, bland annat att ketamin kommer att klassas som narkotika i morgon. Jag tackar interpellanterna för att de har ställt de här interpellationerna, för det är en mycket viktig fråga. Som flera har sagt här i dag är uppfinningsrikedomen stor bland ungdomar som hittar på nya sätt att berusa sig. Och fler ungdomar får inte råka illa ut, ibland så illa att de till och med dör, medan regeringen drar de här frågorna i långbänk när det gäller lagförändringar.
Herr talman! Det beslut som vi fattade här i riksdagen i förra veckan om att klassa butandiol och GBL som hälsofarliga varor är välkommet, men det är inte tillräckligt, precis som flera andra har sagt här. Dessutom har det tagit för lång tid. Det höll även socialutskottet med om i sitt betänkande i ärendet, vilket också flera debattörer har sagt.
Jag vill nu ställa en fråga till ministern. De 40 liter som finns i källaren hos polisen i Borås finns fortfarande kvar. Nu kan ministern göra så att de inte behöver lämnas ut. Dessa 40 liter innebär 4 000 dosor för ungdomar att bruka, och det är mycket. Det beslut som vi fattade förra veckan innebär att det inte finns något datum fastlagt för när lagen ska träda i kraft, utan det står att regeringen ska bestämma vilken dag den ska träda i kraft. I det här interpellationssvaret, som Morgan Johansson nu ger, säger han att man har lämnat detta till EU-kommissionen, eftersom det är ett tekniskt handelshinder. Och den respittiden, eller frysningstid tror jag att det kallades, gick ut i går, vilket innebär att den här lagen skulle kunna träda i kraft så fort som möjligt. Då vill jag ha svar på: När kommer den att träda i kraft?
Nästa vecka kommer frågan om polisen i Borås upp i tingsrätten i Göteborg, där man ska bestämma om de ska behöva lämna tillbaka de här drogerna. Om de vet att den här lagen träder i kraft inom en snar framtid vet de att de kan lämna tillbaka detta och sedan beslagta det omedelbart. Det är alltså väldigt viktigt när lagen träder i kraft. Så jag hoppas att ministern ser till att den kommer att träda i kraft så fort som möjligt.
Herr talman! Sedan vill jag gå vidare med det som flera andra har talat om när det gäller klassningen av GBL och butandiol som narkotika. Det är viktigt att man fortsätter att titta på det i samband med översynen. Jag behöver inte komplettera för flera av de andra har sagt det som jag tänkte säga.
Jag vill avsluta med att säga att regeringen har ett stort ansvar för att undvika att fler ungdomar dör på grund av att man ligger efter med lagstiftningen. Flera av oss här, Ulf och vi från Västsverige, har drivit den här frågan och jagat folkhälsoministern med både interpellationer och frågor. Vi har till och med haft en debatt i lokalradion hemma, i radio Sjuhärad. Och jag tror att vi alla kommer att fortsätta att jaga folkhälsoministern med de här frågorna.
Anf. 183 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Först och främst vill jag säga: Narkotikaanvändningen bland ungdomar minskar. När vi frågade 15-åringar för några år sedan om de hade provat narkotika visade det sig att det var 10 % som hade gjort det. Nu är det en tredjedel färre. Nu är det 7 %. Samma trend finns bland de mönstrande. För första gången på 15 år vänder kurvan nedåt. När man frågar de mönstrande om de har provat narkotika visar det sig att kurvan vänder nedåt.
Gå inte in i den fällan att ni automatiskt och slentrianmässigt hävdar att eländet bara ökar och att det blir mer problem och fler och fler ungdomar som provar narkotika! Vet ni varför? Då kommer ni nämligen att medverka till att spä på problemet. Ibland när man hör diskussionen låter det som att det inte är 7 % av 15-åringarna som har provat narkotika, utan närapå 70 %. Man skapar då ett grupptryck på de ungdomar som inte har provat själva när de tror att de är avvikande och onormala på något sätt.
Det är viktigt för oss, tror jag, att vi håller oss till fakta och att vi faktiskt ser att det är en mycket liten grupp av tonåringar som har provat narkotika, och det är också en minskning av den gruppen. Jag tror att det hänger ihop med de förebyggande insatser som vi har gjort under de här åren. Jag vill säga att det är förebyggande insatser som ofta har dömts ut av moderata politiker, som tycker att det inte är någonting som man över huvud taget bör ägna sig åt, utan det handlar bara om polisiära insatser och lagstiftningsåtgärder.
Jag tycker att det, för att man ska kunna klara situationen när det gäller ungdomar, är viktigt att man jobbar med alla tre instrumenten. Det förebyggande är en sak. Brottsbekämpningen är en annan sak, och missbrukarvården är den tredje delen. Men bilden av att ungdomars narkotikaanvändning ökar tycker jag faktiskt att ni borde försöka revidera. Ni borde titta på de undersökningar som faktiskt är gjorda.
Likadant är det när man hör detta slentrianmässiga resonemang om att regeringen har dragit ut på detta inte månader utan år. I åratal har vi legat på substanser som vi inte har narkotikaklassificerat. Är det så? Är det så att vi har legat i åratal på substanser som vi inte har narkotikaklassificerat?
Till sist gäller det det som vi tar beslut om i morgon, ketamin. Vi agerade så fort vi fick besked om att det användes i missbrukssyfte - man gjorde också beslag - och så fort vi fick en anmälan från Läkemedelsverket om att detta borde narkotikaklassificeras. Men EU:s regler innebär att man måste anmäla detta, eftersom det är ett tekniskt handelshinder. Och även om man då får ett okej är det också oftast en frysningsperiod. Jag gjorde bedömningen att vi nog borde gå fram så fort som möjligt, men man måste ändå alltid fråga EU-kommissionen om det är möjligt att komma undan den där frysningsperioden, och det gjorde vi. Besked om detta fick vi från EU-kommissionen i går. I morgon fattar vi beslut om narkotikaklassificering. Vi fick besked i går. Vi fattar beslut i morgon.
Den trånga sektorn här har alltsomoftast faktiskt varit EU-kommissionens hantering. Det är där som flaskhalsarna ofta har legat, och det är dessvärre inte mycket jag kan göra åt det. Jag kan bara för min del, när detta diskuteras med EU-kommissionen, hela tiden lyfta fram att de också måste se till att hantera detta snabbt. Men skyll inte på regeringen och säg inte att vi inte har agerat snabbt. För det har vi faktiskt gjort, inte minst när det gäller ketaminet.
Till de övriga frågorna får jag återkomma senare.
Anf. 184 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Det är lite förvånande att Morgan Johansson nu tar till storsläggan och målar upp moderatspöket.
Ja, men det spelar ingen roll. Så länge det dör unga människor i förtid på grund av ett drogbruk har vi inte gjort tillräckligt. Varje dag, statsrådet Johansson, är barn och ungdomar i farozonen. Det gäller att vi har bra verktyg för att rättsvårdande myndigheter, poliser med flera, faktiskt ska kunna fånga upp det här i sitt brottsbekämpande arbete. Det har vittnats om, från Borås och andra ställen, hur man faktiskt står handlingsförlamad.
Det är helt rätt. Vi måste ha förebyggande åtgärder. Jag kan garantera statsrådet att vi moderater inte har någonting emot effektiva förebyggande åtgärder. Vi måste ha effektiva brottsbekämpande åtgärder, och vi måste se till missbruksvården. Om det var den debatten vi skulle ha i dag skulle jag kunna syna regeringen i sömmarna där också, och det skulle inte se så ljust ut.
Jag har sagt att det är jättebra att ketamin nu snabbt blir narkotikaklassat. Men här kommer man och skyller på EU i den allmänna EU-negativismen, eller vad? Visst har kommissionen sin roll. Vi har vår roll. Vi kan skapa ett regelverk, och min fråga till statsrådet Johansson var: Varför kan vi inte skapa en effektivare lagstiftning som fångar upp nya droger när de kommer till landet och upptäcks? Det är ett faktum att ungdomar inte uppfattar att det är knark om det inte är olagligt. Det är bara en kul grej. Man testar. Varför dricka vodka eller
bag-in-box
-vin? Detta är mycket häftigare, och man får ingen bakfylla. Dessutom är det inte olagligt, så det är ingen risk med det.
Så länge det finns sådana droger ute i samhället och polisen inte kan göra någonting åt det så måste vi se till att intensifiera våra insatser mot detta.
Det är därför jag tycker att vi skulle kunna diskutera hur vi ska få en effektivare lagstiftning. Jag ställde frågan förut, och jag ställer frågan igen: Vad är det för fel med att få in generiska definitioner i narkotikalagstiftningen? Statsrådet Johansson säger att det inte är bra. Statsrådet och justitieministern Bodström har sagt: Nej, det är inte bra! Det var inte i går och inte i förrgår, utan förra året och två år tidigare.
Med en dåres envishet måste jag fråga statsrådet, herr talman: Vilka rättssäkerhetsproblem finns det med en generisk definition i lagstiftningen? Vilka effektivitetsproblem finns det med generiska definitioner som är så avgörande att vi inte kan ta in det i svensk lagstiftning när andra EU-länder tillämpar det och det fungerar trots EU-kommissionen? För det gör det, statsrådet!
Anf. 185 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! Att 7 % av en ungdomsgeneration har provat på narkotika tycker vi är illa nog, Morgan Johansson, även om siffrorna har sjunkit. Vi moderater tar det på yttersta allvar, och det är därför vi står här i dag.
Vi tycker också att en narkotikaklassificering ska vara solid. Den ska baseras på vetenskap och sociala erfarenheter. Men när nya droger dyker upp på marknaden så måste ändå polis, tull och sjukvård kunna förverka dessa substanser på ett legitimt sätt. Denna möjlighet saknas ofta i dag. Det kräver givetvis någon form av lagändring.
Som har relaterats här tidigare i debatten är det helt fel att vi måste lämna tillbaka giftiga substanser till omogna och självdestruktiva individer, som det tyvärr ofta är fråga om.
GBL och butandiol är substanser som är precis lika farliga som GHB och många andra traditionella narkotiska preparat. Antalet dödsfall i Västra Götaland-regionen förra året till följd av GHB, GBL och butandiol var sju unga människor. Jämför det med heroin, där det var sex dödsfall under förra året.
Det här är en utveckling som vi har haft nu under de senaste åren. Problemet accelererar ständigt med nya droger, även om antalet ungdomar som prövar narkotiska preparat inte har ökat. Det kommer ändå in nya droger, och det är ett stort problem. Det måste samhället kunna möta på något sätt. Det möter vi inte tillräckligt bra i dag, Morgan Johansson.
Det var därför jag ställde frågan om vilka åtgärder folkhälsoministern avser att vidta för att skapa en snabbare process. Kan man tänka sig ett interimistiskt klassningssystem i avvaktan på en slutlig klassificering av dessa nya droger? Det har vi talat om i den reservation som vi hade till det ärende som Morgan Johansson har berört tidigare. Vilka åtgärder, Morgan Johansson? Svara nu!
Anf. 186 Anita Sidén (M)
Herr talman! Det är viktigt att vi arbetar aktivt med orsaker till att ungdomar över huvud taget använder sig av droger. Det är mycket viktigt att vi arbetar förebyggande. Men det är också oerhört viktigt att samhället och de lagstiftande organen agerar när nya droger dyker upp. Många unga festar om och testar de nya droger som de har fått tips om.
Narkosläkemedlet ketamin är just en sådant exempel. Läkemedelsverket har till och med varnat för den så kallade partydrogen. Jag måste få säga att syftet med att koppla ihop ordet party med drog är att få ungdomar att tro att medlet inte kan vara en fara för livet. Det är oerhört viktigt med ord och hur ord används.
Ketamin är redan narkotikaklassat i USA, Frankrike och Belgien. Varför har inte Sverige dragit lärdom av andra länders erfarenheter? Vadan denna fördröjning? Måste vi själva uppfinna hjulet på nytt varje gång? Om de här farliga substanserna inte narkotikaklassas i tid riskerar många ungdomar att lockas pröva, och de tror att det är ofarligt eftersom det inte sägs vara olagligt.
Så sent som i april tog polisen i Nacka hand om hela tio kilo ketamin, men mörkertalet kan vara mycket större än så. Ska liv räddas så måste luckor i lagen täppas till. Det har till och med sagts att regeringen tidigare ville klassa ämnet ketamin som narkotika. I svaret på interpellationen lovar statsrådet att regeringen den 9 juni kommer att klassa just ketamin som narkotika. Det är bra.
Är ministern nu beredd att agera och handla så i fortsättningen att det motverkar alla de flaskhalsar som finns för att vi ska få en effektiv lagstiftning så att det går att agera snabbare i fortsättningen?
Anf. 187 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! Jag är precis som övriga här orolig för narkotikasituationen. I och med att nya droger kommer så fort så måste det finnas en större flexibilitet när det gäller att kunna hantera dem när de dyker upp. Precis som Ulf Sjösten sade behövs det en snabbare process.
Jag vill gå tillbaka till den fråga som jag ställde i mitt förra anförande, som jag inte har fått något svar på än. När kommer den lag som vi fattade beslut om i förra veckan att träda i kraft? Om det går fort så kan vi rädda de här 40 literna butandiol från att komma ut på marknaden igen. Eftersom det fanns ett datum för när frystiden hade gått ut för EU-kommissionen - i går - så borde det finnas ett svar på den frågan ganska omgående. Jag önskar att jag får svar från Morgan Johansson nu.
Anf. 188 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det var bra att ni i alla fall inte återkom till de här svepande formuleringarna om att vi har legat och väntat på narkotikasubstanser i åratal. Så lät det först.
Tvärtom har vi jobbat hårt och snabbt för att se till att de aktuella substanser som de här diskussionerna rör antingen kan narkotikaklassificeras - när det gäller ketaminet gör vi det i morgon - eller klassificeras som hälsofarliga varor. Dessutom har vi introducerat en ny lagstiftning som ni alldeles nyss har röstat igenom här i riksdagen för att kunna klassificera varor som GBL och 1,4-butandiol.
Att hävda att vi har dragit benen efter oss när vi både har agerat snabbt när det gäller enskilda substanser och för en ny lagstiftning, som ju alldeles nyligen har röstats igenom, tycker jag nog är kritiskt i överkant.
Låt mig sedan ge svar på ett par frågor när det gäller generisk definition. Det är klart att man kan diskutera om det skulle kunna vara en möjlig väg. Nu menar jag inte att den väg som vi i dag har - att varje substans klassificeras var för sig - inte fungerar väl. Det menar jag nog att den gör. Möjligen är bekymret att vi då och då måste vänta på EU-kommissionen och att den ska lämna besked till oss. Det kan dra ut på tiden. Men i övrigt går processen här hemma snabbt.
Den generiska definitionen ställer till en del bekymmer. Ett av dem är naturligtvis legalitetsaspekten, alltså att man måste veta när man begår ett brott och inte begår ett brott.
För att kunna veta det måste man veta om en vara man hanterar är narkotikaklassificerad eller om den inte är det. Legalitetsprincipen är en grundläggande rättsprincip. Det är ett bekymmer. Det andra bekymret är vad man egentligen gör när man försöker gå den vägen. Man överlåter slutbedömningen till domstolar.
Vi hade precis det bekymret när det gällde GHB. I dopningslagstiftningen har vi en definition som närmar sig en generisk definition. Det är faktiskt så. Men det är svårt att avgöra vilken typ av substans som är dopningsmedel och vad som inte är det.
Just när det gäller GHB testades det av domstol. Man kom fram till att det inte gick att komma åt det på det sättet. Därför fick vi narkotikaklassificera det efteråt. Det säger någonting om bekymren också med den generiska definitionen.
I slutändan överlåter man till domstolen att avgöra definitionen. Då kan man kanske få vänta ännu längre än vad vi många gånger får göra i nuläget när vi väntar på att EU-kommissionen ska lämna sina besked.
Jag tror inte att vi behöver bråka om vem det är som är mest oroad över narkotikasituationen. Det jag sade var att ni inte ska måla upp bilden att var och varannan tonåring använder narkotika. Gör inte det. Då kommer ni att lägga ett grupptryck på ungdomar i allmänhet där många kommer att känna sig pressade till att prova narkotika.
Var tydliga i att det bland 15-åringar är 93 % som har sagt nej, vilket är en väldigt hög siffra. Det förtjänar ändå att nämnas lite då och då att Sverige ur en europeisk synvinkel är ett av de länder där man har allra lägst narkotikaanvändning bland ungdomar. Det är en narkotikaanvändning som till och med har vänt nedåt.
Ta till er av det och hjälp till att med mig driva fram ytterligare förebyggande insatser på ungdomssidan. Jag tror att det är vad vi på sikt kommer att vinna på.
Anf. 189 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Jag är tacksam att statsrådet tog upp frågan om den generiska definitionen. Där dök ännu en lagstiftning inom drogproblematiken upp. Jag är tacksam eftersom jag glömde att ta upp den i min uppräkning.
Det pekar på problematiken. Jag skulle vilja att vi grävde djupare och tog vara på de erfarenheter som finns internationellt från andra länder. Vi har nu rambeslutet om narkotikaprekursorer som ska in i narkotikastrafflagen.
Det är komplicerat när vi har flera lagstiftningar. I den lagstiftning som vi fattade beslut om i förra veckan nämndes över huvud taget inte narkotikastrafflagen och den lagstiftning om prekursorer som måste in där. Det gör att det inte är heltäckande.
Det är svårt för oss som lagstiftare, men det är ännu svårare för dem som ska tillämpa våra lagar att använda rätt lagstiftning vid rätt tillfälle. Det är därför jag är så angelägen om att vi sammanför detta.
I stället för att ha parallella lagstiftningar ska vi titta på: Hur ska vi kunna få en mycket mer effektiv lagstiftning än vad vi har i dag med de erfarenheter som står till buds?
Jag blir lite förvånad när Morgan Johansson med sitt förflutna i justitieutskottet ändå säger att domstolarna kommer att ta ännu längre tid på sig än EU-kommissionen. Det bådar inte gott för rättsväsendet i framtiden. Men jag väljer att tolka det välvilligt. Det kommer nog att bli ordning på det.
Jag vill tacka Morgan Johansson så mycket för debatten och för ketaminbeslutet in spe. Jag önskar lycka till i det fortsatta arbetet med den här viktiga lagstiftningen.
Anf. 190 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! Det låter nästan på folkhälsoministern som att han tror att vi interpellanter är lite mindre vetande.
Jag kan försäkra folkhälsoministern att jag har följt den här frågan i 30 år från drogliberalismens 70-tal - jag ska inte säga glada - fram tills nu. Jag är mycket väl medveten om hur narkotikasituationen ser ut i Sverige. Det vågar jag stå och säga i den här talarstolen. Därvidlag saknas det nog inte kompetens på området. Det tror jag inte.
Uppfinningsrikedomen som är så omvittnad är inte ny. Ungdomar är uppfinningsrika. De som ägnar sig åt det smutsiga hantverket att saluföra de här drogerna är också uppfinningsrika. Det kommer nog tyvärr inte att avta, utan det är något som vi får leva med i framtiden.
Det vore bra om den här debatten utmynnade i en samsyn om vikten av att starta ett arbete för att få fram den heltäckande lagstiftningen. Den har utlovats gång efter gång. Min fråga till folkhälsoministern är: När får vi den heltäckande lagstiftningen?
Kan vi förvänta oss ett arbete som syftar till ett mer flexibelt och kraftfullt system för att klassificera dessa nya dödliga droger som kommer att fortsätta att strömma in i vårt land från olika håll och kanter?
Herr talman! När det gäller drogers farlighet finns en hel del föreställningar om det. Jag har här en rykande färsk rapport som är skriven av Helen Larsson och Kristina Jennische. De går kirurgkursen på läkarlinjen vid Göteborgs universitet. De har haft en handledare som heter Kai Knudsen som är överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Han arbetar mycket med just den här problematiken.
Jag tror kanske att folkhälsoministern inte har denna rapport. Därför vill jag överräcka den till ministern. Innan jag gör det, herr talman, vill jag också tacka för debatten. Jag känner att vi har en gemensam grund i den här frågan. Det känns bra. Jag hoppas att vi tillsammans kan arbeta för att få fram ett system som bättre möter de nya krav som kommer hela tiden på det här området.
Anf. 191 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag vill också tacka för debatten och också önska kollegerna en trevlig sommar. Vi är på sluttampen av riksdagens arbetsår, och det är kanske den sista interpellationsdebatten vi har för den här säsongen.
Jag har inte följt narkotikafrågan i 30 år, av uppenbara skäl, men däremot de senaste åren. Jag ser en utveckling där vi trots en ökad tillgänglighet till narkotika - för det har vi ju, och det är ett av de stora bekymren - ändå enligt mitt sätt att se lyckats klara av, i varje fall som det ser ut nu, att höja trösklarna för ungdomar.
Det är nu fler ungdomar som säger nej än det var för några år sedan. Det är ändå en positiv utveckling. Den bör vi ta till oss. Vi kan jämföra och gå 30 år tillbaka. För 30 år sedan var det 15 % av 15-åringarna som sade att de hade provat narkotika. Det är dubbelt så många som i dag. Vi har halverat andelen om man ser det i perspektivet av antal 15-åringar.
Det har mycket att göra med att man bröt med den gamla liberala synen som man hade i slutet på 60-talet och början på 70-talet och i stället gick in för en mycket mer restriktiv linje. Det har haft en väldigt stor betydelse för den har situationen.
Sedan är det så att både Ulf Sjösten och Cecilia Magnusson söker någon form av översyn. Vad jag förstår är det kanske egentligen lite annorlunda översyn. Ulf Sjösten söker en översyn, vad jag förstår, där det ska gå snabbare att klassificera och där man också ska kunna klara att göra det bredare. Som jag bedömer det finns flaskhalsen oftast i EU-kommissionen och inte i den svenska myndighetsvärlden. Därför har jag svårt att lova det.
Däremot kan jag lova en översyn när det gäller att samla ihop de här lagstiftningarna på ett annat sätt än tidigare på det sätt som Cecilia Magnusson var inne på. Det aviseras också en sådan översyn både i propositionen och i interpellationssvaret. Vi har ett antal lagstiftningar - dopningslagstiftningen, lagstiftningen gällande hälsofarliga varor och narkotikastraffslagstiftningen - där vi behöver göra en sådan översyn för att få ut mer. I det perspektivet kan också 1,4-butandiol och GBL komma i fråga för narkotikaklassificering precis som sägs i interpellationen.
Än en gång: Tack för debatten!
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.