Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Ny polisutbildning
Interpellation 2009/10:221 av Bodström, Thomas (s)
Interpellationen är besvarad
- Anmäld:
- 2010-02-02
- Inlämnad:
- 2010-02-02
- Besvarad:
- 2010-02-12
- Sista svarsdatum:
- 2010-02-16
Interpellationen
den 2 februari
Interpellation
2009/10:221 Ny polisutbildning
av Thomas Bodström (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
En viktig fråga för utvecklingen av polisens arbete är att få en modern polisutbildning. I betänkandet Framtidens polisutbildning, som kom för snart två år sedan, föreslog utredaren att dagens polisutbildning skulle ersättas av en högskoleutbildning som anordnas av universitet och högskolor. Men tyvärr visar sig regeringen vara passiv i frågan, vilket är mycket märkligt och olyckligt. Jag vill fråga Beatrice Ask:
När avser justitieministern att återkomma till riksdagen med ett förslag till ny polisutbildning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:221
Webb-tv: Ny polisutbildning
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 21 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Thomas Bodström har frågat mig när jag avser att återkomma till riksdagen med ett förslag till ny polisutbildning.
Interpellanten har ställt samma fråga tidigare, och mitt svar blir som tidigare. Arbetet med att reformera polisutbildningen kräver noggranna överväganden. En reformering av en sådan viktig utbildning förutsätter ställningstaganden inte bara vad gäller form utan också utbildningens innehåll. Utredarens förslag tillsammans med de remissyttranden som inkommit är viktiga underlag i den beredningsprocess som nu pågår inom Regeringskansliet.
Thomas Bodström skriver i sin interpellation att polisen behöver en modern utbildning. Jag delar den uppfattningen. Polisutbildningen har under senare år utvecklats i flera avseenden och är i dag en modern utbildning med hög kvalitet som väl motsvarar de krav som det omgivande samhället och polismyndigheterna ställer. Möjligheten att läsa grundutbildningen på distans samt uppdragsutbildningarna vid universiteten i Umeå och Växjö har bidragit till den positiva utvecklingen.
Det återstår ett antal viktiga frågor att ta ställning till som kräver noggranna överväganden innan regeringen kan lämna besked om inriktningen för en ny, reformerad polisutbildning. Jag räknar med att ett besked kommer innan mandatperioden är slut.
Anf. 22 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Det är roligt att regeringen i sitt svar berömmer det arbete som den tidigare socialdemokratiska regeringen gjort, nämligen att se till att vi har polisutbildning vid universiteten i Umeå och Växjö. Det är dock inte någon akademisk utbildning. Det var ett första steg mot en akademisk utbildning, men det räcker inte. Även om högerregeringen anser att det socialdemokratiska arbetet var tillräckligt räcker det inte. Det var ett första steg.
Vi har under hela denna mandatperiod väntat på ett besked. Kanske får vi det på valdagen, jag vet inte. Alla som följt debatten och diskussionen har kunnat konstatera en senfärdighet som till och med för den här regeringen saknar motstycke. Frågan har förföljt er hela tiden, ända från början. I januari 2007 skulle ett första utredningsförslag komma. Då sade ni: Nej, det är för dåligt. Märkligt nog sade ni det innan utredningen hade lagt fram sitt förslag. Ni satte i gång ett nytt arbete, och nuvarande Säpochefen Anders Danielsson lade fram ett förslag som framhöll fördelarna med en akademisk polisutbildning.
Ni som hörde interpellationsdebatten för en timme sedan hörde att det då sades att det som utredningen kommit fram till var väldigt viktigt att följa, men det gäller visst bara i vissa fall. Här har vi bra förslag som det finns ett väldigt starkt stöd och väldigt goda argument för.
Nu har vi alltså väntat i tre och ett halvt år, och vi får inget annat svar än att vi kommer att få ett besked under den här mandatperioden. En sak kan vi dock vara alldeles övertygade om, och det kan du väl i alla fall bekräfta, Beatrice Ask: Vi får inte något beslut eller någon proposition om en ny polisutbildning. Det kan vi väl konstatera när mandatperioden nu går mot sitt slut: Du har inte lyckats leverera någon akademisk polisutbildning. Antagligen kommer det ett svar i slutet av mandatperioden som säger: Nej, det blir ingenting. Men vi kan väl vara överens om att det i vart fall inte blir något positivt beslut under den här mandatperioden.
Detta är naturligtvis väldigt beklagligt. Det här skulle göra stor nytta. Det skulle finnas klara fördelar med det. Det finns en stark majoritet här i riksdagen för att genomföra en sådan reform: en akademisk utbildning även för poliser. Det är någonting som facket driver väldigt hårt, kanske som sin allra viktigaste fråga. På så sätt är det också angeläget, med tanke på att 99,9 procent av alla poliser är representerade i polisfacket.
Vi kan dock konstatera att det inte blir något mer svar om detta i dag. Det är djupt olyckligt. Vi skulle behöva det här. Det ligger dock i linje med många andra saker - en enmyndighet inom polisen, en särskild utredningsenhet och nu alltså en akademisk polisutbildning.
Vi kunde ha drivit polisfrågan framåt under den här mandatperioden. Tyvärr har det inte blivit någonting av det, utan det har blivit stiltje och handlingsförlamning. Det är tråkigt. Vi får dock försöka vinna valet, och om vi gör det kommer vi att sätta fart på utvecklingen inom svensk polis - för det behövs!
Anf. 23 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Det är roligt att Thomas Bodström tycker att Anders Danielssons utredning är så värdefull. Den fick ju vi tillsätta eftersom Thomas Bodström redan innan hade den inställning som han fortfarande argumenterar för, nämligen att det enda viktiga är att utbildningen kan kallas akademisk. Vi konstaterade när vi tillträdde som alliansregering att man kanske också måste fundera något över
innehållet
i en akademisk polisutbildning. Det uppdraget fick Anders Danielsson. Det förslag som han lagt fram har varit föremål för en mycket bred remissrunda som också har väckt ett antal frågor som måste hanteras. Det är inte så enkelt som att man bara kör i väg det.
En sådan fråga, och där tvista de lärde fortfarande, är om vi ska lägga in polisutbildningen som en utbildning vilken som helst på högskolan eller om vi ska ha en sektorshögskola av den typ som man har när det gäller försvaret. Det är en viktig fråga.
En konsekvens av Anders Danielssons synpunkter är också att man inte nödvändigtvis ska ha rätt att jobba som polis bara för att man utbildat sig. Vilket universitet som helst ska kunna starta polisutbildning, och sedan får man väl söka. Därmed vill man klippa av banden till detta med att sätta upp särskilda rekryteringskrav. Det kan ju myndigheterna göra själva den dag de eventuellt vill anställa någon som har polisutbildning. Det är en intressant och spännande fråga - och inte helt enkel, om jag får vara ärlig.
En hel del myndigheter och instanser funderar också över hur man ska få in polisverksamhetens synpunkter på vad poliser ska kunna i utbildningen. En viktig sak är till exempel att man klarar av att köra utryckningsfordon. Det är inte nödvändigtvis så att körförmåga i utryckning är en akademisk sak. Hur landar det i en vanlig utbildning? Och så vidare, och så vidare.
Viktigt i sammanhanget för mig har också varit konstaterandet att en del av de ekonomiska beräkningar som gjorts i utredningen är rätt schablonartade. Vi måste ha bättre underlag för att veta vad detta kostar. Jag har lång erfarenhet av utbildningsreformer, och jag vet att det sämsta man kan göra är att genomföra viktiga utbildningsreformer när det inte finns pengar. Då blir det varken hackat eller malet. Därför behöver man ha både bra underlag och god ekonomi när man ska genomföra denna typ av förändringar.
Rekryteringen är också en fråga som jag tycker är intressant. Vi vet att det finns bekymmer inom polisen i dag när det gäller förortskompetens. Vi jobbar hårt för att få fler med invandrarbakgrund, fler med förortsbakgrund och fler tjejer att söka till polisen och har så gjort under många år. Ibland når vi framgång, ibland når vi mindre framgång. Det är ingen hemlighet att vi har snedfördelning till högskoleutbildning. Jag tycker att det finns anledning att fundera lite över sådana aspekter också.
Med detta sagt vill jag bara säga att det inte är av lättja eller av ointresse för att reformera polisutbildningen som vi inte har lagt fram något förslag. Det beror på att vi vill ha ett förslag som håller över tid och som är substantiellt berett i de olika centrala frågor det handlar om. Där har jag noterat att ingen tycker exakt likadant, även om man är överens om att utbildningen ska ligga inom högskolan.
För mig är det alldeles självklart att polisen behöver väldigt många fler akademiker, inte bara sådana som har en traditionell polisutbildning. I den mångfasetterade verksamhet som polisen har behövs det många olika kompetenser. Vi kanske får återkomma till det.
Anf. 24 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Vi kan konstatera att den fråga som polisen och polisfacket själva driver som den kanske allra viktigaste har du nu funderat på i tre och ett halvt år, Beatrice Ask. Jag tror inte att det man förväntar sig av en minister med ansvar för dessa frågor är att hon funderar i tre och ett halvt år och lovar att komma till ett ställningstagande i slutet av mandatperioden. Man vill nog ha lite mer agerande.
Jag ställer därför frågan som jag ställt tidigare. Det må vara att det finns detaljer - så är det alltid, vad man än genomför - men min fråga är: Vad tycker
du
? Tycker
du
att det ska vara en akademisk utbildning? Nu behöver vi inte höra att det finns en massa detaljer hit och dit - det är självklart; det finns det med alla akademiska utbildningar och alla frågor över huvud taget - utan min raka, enkla fråga är: Anser
du
att polisutbildningen ska bli akademisk eller inte? Vi behöver inte gå in på lagförslagen, utan jag vill bara ha ett ställningstagande: För eller emot? Det kan inte vara så svårt eftersom du nu har funderat på frågan i tre och ett halvt år. Då måste du ha hunnit fundera väldigt mycket och i vart fall ha kommit fram till ett personligt ställningstagande.
Jag vet hur det fungerar i Regeringskansliet. Det kanske är så att du inte har möjlighet att lägga fram ett förslag, och det kanske finns goda skäl för det. Men vad tycker du? Det måste du i alla fall veta. Det kan du inte behöva något godkännande för från Statsrådsberedningen eller någon annan. Det måste du själv kunna svara på. Det är nämligen vad många poliser runt om i landet väntar på och undrar över.
Det finns klara fördelar med att ha en akademisk utbildning. Polisen måste arbeta mer effektivt. Det gör man med en bra utbildning och effektiva verktyg. Polisens arbete måste bli mer mångskiftande och komplext. Man blir bättre på att bemöta brottsoffer och andra människor om man till exempel har läst tillsammans med människor som läser sociologi och annat.
Jag tycker att det är utmärkt att sprida utbildningsorterna runt om i landet. Jag har tidigare sagt: Varför inte ha polisutbildning på tio eller femton olika platser i landet? Det behöver inte vara flera hundra på varje ställe. Det handlar om att skapa en närhet till polisutbildningen.
Det är otidsenligt att poliser inte kan få högskolepoäng i samma utsträckning som många andra studenter. Polisfacket brukar säga att om man går på cirkusskolan får man akademiska poäng men inte om man går på polisutbildningen. Det är dags att ändra det.
En sak som är oerhört viktig och en stark fördel med en akademisk utbildning är att den skapar bättre förutsättningar för forskning på området. Det är någonting som har efterlysts i många år inom svensk polis. Det finns inte en tillräcklig forskning. Gör man polisutbildningen till en akademisk utbildning får man den naturliga kopplingen till forskningen. På så sätt skapar forskningen en bättre polis. Så fort det blir problem inom polisen eller de saker som vi diskuterade förra veckan dyker upp kommer kravet på forskning. Här har man en klar möjlighet att rätta till det genom att göra den till en akademisk utbildning.
Därför avslutar jag med den fråga jag ställde i början av det här anförandet så att du inte på något sätt kan missuppfatta det eller prata om andra saker under de minuter du nu kan svara. Vad anser du? Ska vi ha en akademisk utbildning eller ska vi inte ha det? Den frågan kan inte vara något annat än väldigt enkel att svara på. Ska vi ha en akademisk utbildning eller inte? Vad tycker du?
Anf. 25 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Först vill jag säga till Thomas Bodström att det här inte är Vi fem eller Vi tycker i någon billig kvällstidning. Det här är Sveriges riksdag. Jag tycker att du är rätt oförskämd när du kommer med formuleringar där du nedvärderar mig ungefär som om jag fattar illa eller någonting sådant. Lägg av med det!
Jag diskuterar inte polisutbildningen utifrån mina egna personliga tyckanden. För mig och för regeringen är det oerhört centralt att den som genomgår en utbildning får akademisk meritering när det är en akademisk utbildning. Väldigt många arbetsuppgifter inom svensk polis kräver akademisk utbildning i dag, och fler och fler blir det. Det ligger i sakens natur att högskolan är oerhört central för polisutbildningen. Vi ser väldigt många positiva effekter av den utbildning som vi nu bedriver i Umeå och Växjö. Det är ingen tvekan om den saken.
Jag tycker inte att man ska raljera i en sådan fråga som frågan om att klippa rätten att få jobb som polis om man har gått polisutbildning. Det är en väldigt stor förändring. Jag kan hålla med om att det finns mycket som är otidsenligt när det gäller polisutbildning och polisverksamhet. Men det är också en stor facklig fråga huruvida man ska få jobb som polis eller om det ska ses som en utbildning vilken som helst, det vill säga att man kan gå polisutbildning och bli vad man vill, fotomodell kanske. Sedan får man se vilka man vill anställa av dem som har gått polisutbildningen. Så kan vi naturligtvis ha det. Men här är det så att viktiga remissinstanser har tagit upp en del olika aspekter. Det bör man fundera över.
Om Thomas Bodström accepterar att en del av utbildningen ska vara praktiskt förlagd, vilket är Anders Danielssons förslag, är frågan: Ska de poliser som är ute på praktik ha någon typ av befogenheter? Har de rätt att arbeta som poliser eller ska de ses som studenter i största allmänhet? Det är väldigt viktigt hur man ställer sig i en sådan fråga därför att om de ska kunna delta i polisarbetet och träna, vilket de gör i dag som aspiranter, måste man ta ställning till den frågan. Det är möjligt att det inte intresserar poliser huruvida man gör på det ena eller andra sättet, men i sak är det naturligtvis oerhört väsentligt vilken kvalitet praktikperioderna i polisutbildningen ger.
Jag tycker att det finns goda skäl att överväga de här frågorna noggrant. Jag tycker också att vi ska ha ett sammanhållet förslag. Vi kommer att ge besked om polisutbildningen. Men det är viktigt att inte göra som Thomas Bodström gör, det vill säga underskatta och kritisera dagens utbildning som om den vore föråldrad. Utbildning förändras ständigt. Vi har faktiskt sett till att väldigt många har fått gå den moderna och mycket bra utbildning som vi har i dag. Den behöver förbättras. Den utbildning vi har ska ju fungera under 10, 15 eller 20 år framåt. Då är det bättre att göra ett gediget jobb i grunden än att bara döpa om den, vilket hade blivit fallet om vi bara hade haft den första socialdemokratiska utredningen på bordet när vi bestämde oss för den framtida polisutbildningen.
Anf. 26 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Det är alltid roligt att debattera med dig, Beatrice Ask. Du slutar aldrig förvåna mig. Nu var det oförskämt att ställa en rak fråga om akademisk utbildning eller inte. Jag ställer den förstås till dig i din egenskap av justitieminister. Menar du att det är oförskämt att ställa frågan om man är för eller emot en akademisk polisutbildning till en justitieminister? Vilka frågor ska vi då ställa? Ska vi ställa dem i förväg för att de ska godkännas eller inte av den här högerregeringen? Vilka frågor får vi ställa? Skulle det vara samma sak om en journalist ställde frågan: Anser justitieministern att vi ska ha en akademisk utbildning eller inte? Skulle svaret då bli att den frågan är för oförskämd och att du inte tänker svara på den? Du hör väl själv hur du låter.
Jag ställer nu frågan ytterligare en gång. Anser justitieministern att vi ska ha en akademisk utbildning eller inte? Det kan inte vara så förtvivlat svårt att svara på den fråga som så oerhört många poliser, som kanske följer den här interpellationsdebatten, vill ha svar på. De vill veta vad justitieministern anser. På en av de mest centrala frågorna inom polisen har man inte något svar över huvud taget, utan man säger att det måste finnas tid för överväganden. Tror du, Beatrice Ask, att man år efter år vill ha svaret att vi överväger och vi lämnar ett svar före mandatperiodens slut?
Vi vet inte hur det går i valet, men låt oss säga att det inte går så att du kommer att fortsätta som justitieminister oavsett vilka som vinner valet. Då har du övervägt den här frågan i fyra år, trots att du har haft två utredningar. Du har övervägt frågan i fyra år. Det imponerar inte. Därför ställer jag frågan ytterligare en gång, med risk att bli kritiserad för att vara oförskämd. Anser justitieminister Beatrice Ask att polisutbildningen ska vara akademisk eller anser justitieministern att den inte ska vara akademisk? Det måste vara möjligt att få ett svar på en sådan enkel, rak och central fråga.
Anf. 27 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Den fråga som tidigare ställdes handlade om vad jag personligen tyckte. Det underströks mycket tydligt att den var så enkel att även en sådan person som jag borde kunna svara. I det senaste inlägget var frågan mer preciserad till justitieministerns inställning.
Låt mig då säga att regeringen anser att den framtida polisutbildningen i hög utsträckning kommer att vara en akademisk utbildning och förmodligen kommer att bedrivas inom ramen för högskolan, men det återstår väldigt många viktiga frågor att ta ställning till innan jag tänker säga att det här datumet kommer vi att lägga fram en proposition. Jag tycker att man ska respektera svårigheter i frågorna utan att bli kritiserad för att man skulle förenkla saker. Jag tror att man lurar sig själv om man tror att allt är enkelt.
Jag är glad att Thomas Bodström lyfter fram en av fördelarna med kopplingen till högskolan, nämligen forskningen. Vi har bara en polisprofessor i Sverige, och inte ens honom gav man resurser under den socialdemokratiska regeringstiden. Det var knappt att det fanns arbetsuppgifter för honom. Det har vi ändrat på, och det är också ett av skälen till att vi för bara någon vecka sedan fick en mycket intressant och viktig utredning om kvalitet i brottsutredningar. Det arbetet är centralt.
Vi behöver fler än en polisprofessor i det här landet, och jag är glad att vi i juni kommer att ha 300-400 internationella forskare som vid Stockholms universitet med omnejd under flera dagar kommer att ha seminarier om just polisarbete och polisinriktning. Det är nämligen innehållet i årets kriminologisymposium. Det är oerhört centralt.
Att vi arbetar seriöst med den formen, med forskningsseminarier och annat, är för att uppmuntra till mer kunskapssökande och vetenskap när det gäller polisarbete och frågor på rättsområdet även i en vidare kontext. Där har vi mycket kvar att göra eftersom det inte har gjorts mycket på det området, vilket är en olycka. Likaså är det en olycka att mycket av polisarbetet inte utvärderas så att vi får en grund för vad som är kvalitet.
Övrigt om interpellationen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.