Ny lagstiftning för klimatanpassning
Interpellation 2025/26:509 av Katarina Luhr (MP)
Interpellationen är besvarad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-05-22
- Överlämnad:
- 2026-05-25
- Anmäld:
- 2026-05-26
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-09
- Svarsdatum:
- 2026-06-12
- Besvarad:
- 2026-06-12
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Under våren 2025 presenterades utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning.
Utredningen hade i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras och att hitta möjliga finansieringsmodeller för klimatanpassningsåtgärder.
Utredningen lämnade bland annat elva lagändringsförslag för bättre förutsättningar för genomförandet av klimatanpassningsåtgärder, och trots direktiv som underströk att föreslagna åtgärder inte skulle kosta staten något föreslog utredningen att staten bör ta på sig ansvaret för att etablera skydd mot översvämningar från havet längs vissa kuststräckor och lämnade förslag på en process för detta.
När utredningen presenterades lyfte utredaren bland annat fram riskerna med att vänta med åtgärder och att man, om man väntar för länge, kan behöva prioritera mellan de kustsamhällen och verksamheter man har möjlighet att skydda mot stigande havsnivåer.
Betänkandet har varit ute på bred remiss, med slutdatum den 17 oktober 2025. Sedan dess är det många som väntar på en proposition, då flera av åtgärderna är efterlängtade och behoven är stora.
Jag vill därför fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz:
- Vad har hänt med betänkandet, och varför har vi inte sett någon proposition ännu?
- Anser ministern att staten bör starta ett arbete för att skydda kustkommuner mot stigande hav, och kommer regeringen att agera i denna fråga?
- Vilka klimatanpassningsåtgärder anser ministern och regeringen bör prioriteras i det fortsatta arbetet med att skydda människor och infrastruktur mot pågående och framtida klimatförändringar?
- Anser ministern att staten ska ta ett större ansvar för klimatanpassningsåtgärder än i dag?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:509
Webb-tv: Ny lagstiftning för klimatanpassning
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 113 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! Katarina Luhr har frågat mig vad som hänt med betänkandet Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU: 2025:51) och varför regeringen inte har presenterat någon proposition ännu.
Hon har också frågat om jag anser att staten bör starta ett arbete för att skydda kustkommuner mot stigande hav och om regeringen kommer att agera i denna fråga.
Hon har även ställt frågan om vilka klimatanpassningsåtgärder som jag och regeringen anser bör prioriteras i det fortsatta arbetet med att skydda människor och infrastruktur mot pågående och framtida klimatförändringar samt om jag anser att staten bör ta ett större ansvar för klimatanpassningsåtgärder än i dag.
Låt mig börja med att tacka för frågorna och samtidigt inleda med att konstatera att de senaste årens extrema väderhändelser tydligt visar att hela vårt samhälle behöver bli mer robust mot naturolyckor och klimatförändringarnas effekter. Klimatanpassning är nödvändig inom alla samhällsområden och på alla nivåer i samhället.
Genom regeringens klimatanpassningsstrategi har behovet av ny lagstiftning för att effektivisera klimatanpassningsarbetet pekats ut, och en statlig utredning har tillsats. Klimatanpassningsutredningen har lämnat ett omfattande betänkande som för närvarande bereds i Regeringskansliet.
Regeringen konstaterar att det är angeläget att komma till rätta med de risker som stigande havsnivåer medför för samhälle, infrastruktur och näringsliv. Regeringen arbetar därför för en stärkt beredskap i vattensäkerhetsfrågorna.
En central utgångspunkt i klimatanpassningsarbetet är att sårbarheter och behov ser olika ut runt om i Sverige och att ansvaret för att anpassa samhällen, egendom och verksamhet framför allt ligger på regional och lokal nivå. Staten ska främja goda förutsättningar för klimatanpassning och förse samhällets aktörer med adekvata beslutsunderlag.
Det finns statliga insatser för klimatanpassning på bred front med åtgärder som fokuserar på att identifiera, kartlägga och förebygga klimatrisker. 53 myndigheter ansvarar för att arbeta med klimatanpassning, där flertalet insatser syftar till att ta fram kunskapsunderlag och ge stöd för lokal och regional samverkan i åtgärdsarbetet. Arbetet innefattar inte minst stöd till landets kustkommuner att hantera stigande havsnivåer och översvämningsrisker. Myndigheten för civilt försvar fördelar också årligen cirka 500 miljoner kronor i statsbidrag till förebyggande arbete mot bland annat översvämningsrisker i utsatta kommuner.
Regeringen beslutade i januari om ett nytt uppdrag till SMHI, Boverket och Trafikverket att ta fram nationella riktlinjer för val av klimatscenarier. Uppdraget syftar till att skapa bättre förutsägbarhet och vägledning för bland annat kustnära planering genom att etablera en gemensam utgångspunkt att förhålla sig till vid planering av infrastruktur och bostäder.
Slutligen vill jag också lyfta fram att Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI kommer att presentera en klimat- och sårbarhetsanalys för Sverige i juni. Underlaget blir en viktig grund för att regeringen fortsatt ska kunna verka för att skapa förutsättningar för att Sverige ska bli klimatanpassat och motståndskraftigt.
Anf. 114 Katarina Luhr (MP)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Tyvärr saknar jag fortfarande svar på när och om vi kommer att se något resultat av den klimatanpassningsutredning som presenterades för mer än ett år sedan.
Vi står just nu i en situation där vi vet att vi har ett antal större beslut att fatta och att det krävs många fler åtgärder för att skydda Sverige och dess invånare från effekterna av ett förändrat klimat. Detta har lyfts fram av många, från myndigheter och försäkringsbolag till Svenskt näringsliv.
I maj förra året, efter en relativt lång process, presenterades utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning. Utredningen hade i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektivisera klimatanpassningsåtgärderna och se till att de kan genomföras. Den hade också i uppdrag att hitta möjliga finansieringsmodeller för klimatanpassningsåtgärder.
Utredningen lämnade elva lagändringsförslag för att skapa bättre förutsättningar att genomföra klimatanpassningsåtgärder. Trots regeringens direktiv om att åtgärderna inte skulle kosta staten någonting föreslog utredningen ändå att staten bör ta på sig ansvaret för att etablera skydd mot översvämningar från havet längs vissa kuststräckor och lämnade förslag på en process för detta.
När utredningen presenterades lyfte utredaren bland annat fram riskerna med att vänta med åtgärderna och att man, om man väntar för länge, kan behöva prioritera mellan olika kustsamhällen och verksamheter. Man kommer då inte längre att kunna skydda alla kustsamhällen mot stigande havsnivåer. Detta var en tydlighet som man sällan hör från en statlig utredare, men för alla som har hållit på med klimatanpassning tidigare var det en välbehövlig passning till regeringen.
De stora klimatanpassningsåtgärderna kommer att vara svåra, dyra och ta lång tid att genomföra, och staten behöver ta ett större ansvar för att ett brett arbete ska kunna komma igång. Betänkandet har varit ute på bred remiss. Slutdatumet för remissen var den 17 oktober 2025. Åtta månader har gått sedan dess, men vi har fortfarande inte hört någonting från regeringen.
Det är i dag många som väntar på en proposition, inte minst länsstyrelser och kommuner, eftersom flera av åtgärderna är väldigt efterlängtade och behoven är stora. De lagändringar som föreslås i betänkandet förtydligar exempelvis ansvarsfördelningen, något som ministern i den tidigare debatten nämnde var viktigt, och pekar på vem som behöver agera. Det här är någonting som många har efterfrågat länge när det gäller just klimatanpassningsfrågorna.
Vi vet att det finns ett stort behov av klimatanpassningsutredningens förslag i kommuner och regioner. Jag vill därför igen fråga vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz: Vad har hänt med betänkandet, och varför har vi inte sett någon proposition än? Anser ministern att staten bör starta ett mer omfattande arbete för att skydda kustkommunerna mot de stigande haven, och kommer regeringen att agera i denna fråga?
Anf. 115 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! Klimatanpassning är nödvändig inom alla samhällsområden och på alla nivåer i samhället. Ansvaret ligger därmed såväl hos staten som hos kommunen och den enskilde fastighetsägaren. Regeringen genomför därför ett antal åtgärder för att stärka klimatanpassningen. Jag nämnde några tidigare, men jag kan repetera dem.
Vi satsar årligen 500 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner för förebyggande av naturolyckor. Vi fördelar också 115 miljoner kronor för att motverka ras, skred- och erosionsrisker i Göta älvdalen.
I dag ansvarar 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser för arbetet med klimatanpassning. I det arbetet ingår insatser för att identifiera, kartlägga och förebygga klimatrisker. Som jag nämnde driver SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning som är en nod för samlad kunskap om klimatanpassning i Sverige.
Samtidigt förser Myndigheten för civilt försvar och Statens geotekniska institut länsstyrelser och kommuner med kartunderlag för hantering av klimatrisker, Boverket samordnar det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön och Nationella expertrådet för klimatanpassning tar fram en nationell klimat- och sårbarhetsanalys.
Den utredning som Katarina Luhr refererar till är under beredning. Den innehåller en hel del spännande förslag som vi kommer att titta vidare på.
Anf. 116 Katarina Luhr (MP)
Herr talman och statsrådet! Sverige har hittills varit relativt förskonat från extremväder jämfört med andra länder. Om jag skulle stå och säga det till invånarna i Gävle som för några år sedan drabbades av översvämningar efter de häftiga skyfallen 2021 eller till alla skogsägare eller boende nära de skogar som brann efter den varma och torra sommaren 2018 kanske inte alla känner igen sig. Det gör kanske inte heller de jordbrukare som har kunnat paddla kanot på sina åkrar vissa sensomrar de senaste åren.
Klimatförändringarna är här, och de är redan mer eller mindre synliga och märkbara för de flesta av oss. Som vi har hört tidigare i debatten har det i år varit svår torka under våren och låga vattennivåer redan i maj i flera delar av Sverige. Vädret och klimatet förändras, det vet vi om, och nu behöver vi hantera effekterna.
I det betänkande som jag frågar om i dag tar man fram lösningar på flera av de problem för klimatanpassningsarbetet som har lyfts fram under lång tid. En sak som tas upp i betänkandet är att det otydliga ansvaret behöver klargöras. Ansvaret för klimatanpassning är i dag utspritt mellan stat, kommuner och privata aktörer, och utredningen föreslår mycket tydligare roller för detta. Man vill också att kommunerna ska få ett större ansvar för lokal anpassning, samtidigt som staten ska ge bättre vägledning, kunskap och samordning, och det tror jag att vi är överens om.
Man menar också att det behövs en stärkt lagstiftning och tydligare krav. Utredningen föreslår att klimatriskerna ska ges mycket större tyngd i plan- och bygglagen och att kommunerna måste ta mer hänsyn till framtida klimatförändringar i detaljplaner och bygglov.
Man anser att det behövs bättre planering och större långsiktighet. Klimatanpassning måste in i den ordinarie samhällsplaneringen och bör inte ses som en separat fråga. Man anser också att beslut måste fattas med hänsyn till framtida risker, inte bara dagens klimat.
Man ser också att finansieringen fortsatt är en stor utmaning. En knäckfråga som behöver lösas relativt fort är att det saknas tydliga system för vem som ska betala för klimatanpassningen. Här pekar utredningen ut en viss ansvarsfördelning men pekar också på att det i vissa fall behövs statligt stöd.
Slutligen pekar utredningen också ut behovet av mer kunskap och stöd. Vad jag förstår av ministerns skriftliga svar är det den sista delen som man jobbar med i dagsläget, nämligen att ta fram bättre beslutsunderlag för kommuner. Det är en liten del men också egentligen den enda del av utredningen som kommunerna själva skulle kunna göra.
Det staten behöver göra i dag är att tydliggöra och besluta om ansvarsfördelningen. Regeringen behöver sätta ned foten och visa ett tydligare ledarskap. Jag vill därför fråga statsrådet vilka av förslagen i utredningen han och regeringen står bakom i dagsläget. Jag vill också fråga om regeringen vill peka ut någon riktning för kommunerna. Slutligen vill jag återigen fråga om regeringen planerar att lägga fram några av förslagen till lagändringar i närtid.
Anf. 117 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! En viktig del i regeringens klimatanpassningsarbete, som ju pågår även om vi inte har några svar att ge om helheten i den utredning som Katarina Luhr refererar till, är att förse samhällets aktörer med adekvata beslutsunderlag och olika typer av stöd och riktlinjer så att åtgärder kan genomföras.
Apropå vägledning har regeringen beslutat om tre nya klimatanpassningsuppdrag.
SMHI ska tillsammans med Boverket och Trafikverket presentera förslag på nationella riktlinjer för klimatanpassning. Det uppdraget syftar till att skapa bättre förutsägbarhet och vägledning för bland annat kustnära planering.
Regeringen har också gett SMHI i uppdrag att se över klimatanpassningsförordningen i syfte att utveckla kraven på myndigheternas arbete och bidra till en mer samhällsekonomiskt effektiv, strategisk och åtgärdsinriktad klimatanpassning.
Slutligen har Statens geotekniska institut fått i uppdrag att kartlägga historiska kostnader för ras, skred, erosion och översvämning. Det uppdraget syftar till att ge en bättre bild av klimatförändringens kostnader för samhället.
Sammantaget ger dessa uppdrag mer vägledning och bättre kunskap om hur vi ska arbeta med klimatanpassningsåtgärder i framtiden.
Anf. 118 Katarina Luhr (MP)
Herr talman! Jag tackar ministern för debatten.
Jag tycker att svaren väl motsvarar det som vi sett från regeringen under mandatperioden när det gäller arbetet med klimat och miljö, inte minst synen på det långsiktiga arbete som behövs för att göra Sverige tryggare: Det går verkligen väldigt långsamt. Utredningar går trögt. Man skjuter fram deadlines. När utredare kommer med skarpa förslag duckar man. Antingen påstår man att de inte har folklig acceptans eller så lägger man undan dem på en hylla.
Jag undrar därför om statsrådet tycker att regeringen borde ta ett större ansvar för klimatanpassning än vad man gör i dag. Det finns väldigt mycket som vi behöver göra för att skydda såväl människor och deras hem som viktig infrastruktur från extremväder. Det är tydligt att vi behöver göra detta. Vi behöver förebygga innan vi drabbas av skyfall, torka, bränder eller stigande havsnivåer.
Vad jag förstår av den här debatten är klimatanpassning inget som har prioriterats högt av regeringen. Därför misstänker jag att även detta kommer att bli en uppgift för en ny regering att ta tag i efter valet. Jag skulle vilja ge ministern en chans att svara på om jag har rätt eller fel i det här fallet.
Anf. 119 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! Regeringen tar mer och mer ansvar för klimatanpassningsarbetet, vilket också sker i kommuner och regioner. I den klimatanpassningsstrategi som regeringen har lagt fram konstaterar vi att stigande havsnivåer är en angelägen klimatutmaning, och vi arbetar för att stärka beredskapen för vattensäkerhetsfrågorna. Det är just därför vi har låtit utreda vilka behov som finns samt vilken roll och vilket ansvar staten bör ha vad gäller kustskydd för stigande havsnivåer. Det är också de förslagen som bereds i Regeringskansliet för närvarande.
Redan i dag samarbetar ansvariga myndigheter för att ta fram kunskapsunderlag och ge stöd till lokal och regional samverkan för att hantera stigande havsnivåer och översvämningsrisker i bebyggd miljö och i samband med fysisk planering. Det är ett arbete som vi avser att fortsätta med för att skapa förutsättningar för att Sverige ska bli klimatanpassat och motståndskraftigt.
Med det vill jag tacka så mycket för den här debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
