Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Nominering av svensk EU-kommissionär

Interpellation 2008/09:173 av Österberg, Sven-Erik (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-12-01
Inlämnad
2008-12-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2008-12-15
Sista svarsdatum
2008-12-15
Besvarad
2008-12-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 december

Interpellation

2008/09:173 Nominering av svensk EU-kommissionär

av Sven-Erik Österberg (s)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

I november 2009 löper mandatet ut för den nuvarande EU-kommissionen. Till dess ska medlemsländerna ha nominerat sina nya kommissionärer som sedan ska godkännas av parlamentet.

För fjärde gången ska Sverige utse en kommissionär. Vid de tidigare tillfällena har den borgerliga oppositionen kritiserat dåvarande statsminister Göran Persson för att utse partikamrater, för att processen inte varit transparent och för att utomstående kandidater inte getts möjlighet att konkurrera om uppdraget.

Med anledning av den hårda kritik som borgerliga företrädare riktat vid dessa tillfällen och regeringens uttalade avsikt att förändra nomineringsarbete och utnämningsprocesser är vi många som nu förväntar oss att förloppet ska vara mindre slutet vad gäller att värdera kandidaternas meriter för uppdraget.

Jag vill därför ställa följande frågor:

På vilket sätt, och när, ämnar statsministern redovisa regeringens förfaringssätt för hur den person som ska bli Sveriges kommissionär ska väljas ut?

Hur kommer statsministern denna gång att verka för en förändring av processen för att åstadkomma en mer transparent process som både är partipolitiskt neutral och som säkerställer att den mest kvalificerade kandidaten får uppdraget?

När kommer statsministern att ta initiativ till att regeringen inleder arbetet med att utse en ny svensk kommissionär?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:173, Nominering av svensk EU-kommissionär

Interpellationsdebatt 2008/09:173

Webb-tv: Nominering av svensk EU-kommissionär

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Cecilia Malmström (Fp)
Anf. 224 Cecilia Malmström (Fp)
Fru talman! Sven-Erik Österberg har frågat statsministern på vilket sätt och när han ämnar redovisa regeringens förfaringssätt för hur den person som ska bli Sveriges kommissionär ska väljas ut samt hur statsministern denna gång kommer att verka för en förändring av processen för att åstadkomma en mer transparent process som både är partipolitiskt neutral och säkerställer att den mest kvalificerade kandidaten får uppdraget. Sven-Erik Österberg har också frågat när statsministern kommer att ta initiativ till att regeringen inleder arbetet med att utse en ny svensk kommissionär. Interpellationen har överlämnats till mig. Processen kring tillsättningen av nästa kommission är för närvarande oklar. Enligt Nicefördraget ska antalet ledamöter av kommissionen vara mindre än antalet medlemsländer. Ledamöterna ska utses på grundval av en jämlik rotation mellan medlemsländerna. Detta innebär att vi i dag inte vet om nästa kommission kommer att ha en ledamot från Sverige. Om Lissabonfördraget däremot träder i kraft ändras förutsättningarna. Då ska nästa kommission ha en ledamot per medlemsland. Processen med att utse en svensk kommissionsledamot kommer att påbörjas i samband med att förutsättningarna klarnar. Den svenska ledamoten kommer att utses i samråd med kommissionens nominerade ordförande, på brukligt sätt och i enlighet med fördragets föreskrifter. I diskussioner med den nominerade ordföranden kommer det att vara viktigt att verka för att Sverige får en central portfölj. Det pussel som ska läggas mellan olika portföljer blir också viktigt för beslutet om vem som ska utses från svensk sida. Det är viktigt att personen har gedigna kvalifikationer och erfarenheter för uppdraget. Liksom vid andra utnämningar är det regeringen som fattar beslut om nominering av svensk ledamot i kommissionen. Regeringen arbetar för att processen inför en eventuell nominering blir öppen och avser att föra samtal med företrädare för oppositionen när förutsättningarna för den nya kommissionens tillsättning har klarnat.
Sven-Erik Österberg (S)
Anf. 225 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Att jag har ställt den här interpellationen grundar sig på att det vid det förra tillfället när man skulle utse kommissionär var en ganska bred diskussion och framför allt mycket kritik från den dåvarande oppositionens sida därför att man ville ha en helt annan process, en öppen process, där man ville diskutera kandidater. Det låg en kritik i botten mot att dåvarande regeringen bara utsåg partivänner. Det var väl ett led i den allmänna synen på utnämningspolitiken i det läget. Nu har vi kommit till den punkten att det snart är dags att utse kommissionär igen. Det är av stort intresse för mig, och det var därför jag ställde frågan till statsministern på vilket sätt man tänker hantera processen denna gång och vilken öppenhet och dialog man tänker ha med den nuvarande oppositionen. I statsrådets svar välkomnar jag de sista raderna om att man vill föra en nära dialog med oppositionen och även diskutera förutsättningarna för den nya kommissionären när processen har klarnat. Vi får se hur det går. Om jag inte tolkar det fel var detta uppe på toppmötet i lördags, där man som en kompromiss erbjuder Irland att få ha en kommissionär. Det råder då ingen tvekan om att samtliga länder ska ha en kommissionär. Jag vet inte exakt vad beslutet blev, men det är möjligt att det var under förutsättning att Irland accepterar Lissabondelen. Det är väl så man ska tolka det, om inte statsrådet har en annan tolkning. Det här gör att vi närmar oss en punkt. Det är väl svårt att dra tillbaka ett sådant här förslag, skulle jag kunna tänka mig, som man har lagt fram vid ett toppmöte. Vi kan ana att man kommer att hamna där någonstans, och då klarnar det väl också för Sveriges del helt och hållet att samtliga länder får en kommissionär. Jag har svårt att se att man skulle backa från det. Då kan vi se att i varje fall den saken är ganska klar att det ska utses en kommissionär. Då är man mycket nära den punkt där man kan sätta sig ned och diskutera och redogöra, tydligare än vad Cecilia Malmström kan göra här i dag, för hur processen ska gå till. Det kanske till och med är så att statsrådet kan ge en liten klarare bild av det här nu, i beaktande av att svaret är skrivet innan toppmötet hade varit. På den punkten kanske det är lite inaktuellt, eftersom det har hänt viktiga saker i den här diskussionen efter det att svaret skrevs. Jag välkomnar om Cecilia Malmström kan bli tydligare på den här punkten, hur själva tillsättningen skulle kunna gå till och på vilket sätt man vill bemöta detta när man säger att man vill ha ett mer öppet förfaringssätt när det gäller tillsättandet av kommissionär.
Carl B Hamilton (Fp)
Anf. 226 Carl B Hamilton (Fp)
Fru talman! Sent ska syndaren vakna. Jag är inte så imponerad av interpellantens argumentation. Jag satt som vice ordförande i EU-nämnden förra gången, och jag var inblandad i de diskussioner som fördes på den borgerliga sidan om att föra fram kandidater. De fyra borgerliga partierna förde också fram en gemensam kandidat, nämligen Carl Bildt. Det fanns ingen reaktion. Vi förde en diskussion om vilka ämnesområden han kunde tänkas vara intresserad av eller som skulle vara intressanta för honom som svensk kommissionär. Det fanns ingen reaktion. En gång i tiden när Anita Gradin utsågs till Sveriges första kommissionär gjordes det en informell överenskommelse. I alla fall på borgerlig sida uppfattades det som att det fanns en överenskommelse om rotation på kommissionärsposten, med varannan gång borgerlig och varannan gång socialdemokratisk. Man kan ha en diskussion om det var särskilt snyggt att göra på det sättet, men det var i alla fall så som det uppfattades. Det följdes inte. Det är inte så imponerande. Min reaktion är att nu passar det. Nu passar det att komma och kräva inflytande och öppenhet och att föra fram egna kandidater. När vi har velat göra det under tidigare perioder har det mötts av total tystnad, ointresse och, som jag menar, ett brott mot ett handslag 1995. Det här med bred diskussion och att utse bara partivänner: Ja, jag tycker också att det är bra med en öppnare nomineringsprocess nu. Jag var en av dem som kritiserade det förra gången, och jag tog upp det i en skriftlig fråga till Göran Persson. Han vred sig som en mask i konstitutionsutskottet. Jag tycker därför att det är bra att Socialdemokraterna har den här attityden, men låt mig få säga att det inte imponerar att efter så lång tid komma med detta - efter löftesbrott, tigande och ignorerande av borgerliga synpunkter på denna fråga när vi inte var i regeringsställning.
Cecilia Malmström (Fp)
Anf. 227 Cecilia Malmström (Fp)
Fru talman! Som Sven-Erik Österberg säger har det hänt dramatiska saker de senaste dagarna, inte minst på toppmötet i Bryssel, där man förutom att anta klimatpaketet också diskuterade den här frågan. En viktig komponent i Irlands väg mot en trolig ny folkomröstning senare i sommar eller i höst - det är inget datum satt ännu - var just detta med kommissionen. Där diskuteras frågan, och det är väl känt att vissa medlemsländer tyckt att en minskning av kommissionen varit en mycket viktig reform. Därför satt det långt inne, men alla släppte på det, och om Lissabonfördraget träder i kraft går alla med på att varje land tills vidare, även efter 2014, ska ha en kommissionär. Det var inte så svårt för Sverige att gå med på det, vilket vi också kort nämnde i EU-nämnden där Sven-Erik Österbergs bänkgranne deltog i ett telefonsammanträde. Vi välkomnar alltså detta. De exakta omständigheterna kring frågan är fortfarande inte riktigt klara. Ska man redan i juni påbörja processen, såsom fördraget säger, och utse en ordförande som sedan får plocka ihop kommissionen, trots att omröstningen kanske inte äger rum förrän flera månader senare? Eller ska man förbereda för två scenarier, en Nicekommission och en Lissabonkommission, alltså med 27 ledamöter eller med 26 eller färre ledamöter? Det i kombination med en del andra frågor som irländarna vill ha legala klargöranden om ska man nu titta på i början av terminen just för att försöka komma till klarhet. Jag tror således att vi först måste ta ställning till det. Med det sagt är det regeringens ambition generellt i utnämningspolitiken att ha en bredare ansats till den. Vi har hittills till exempel utannonserat 50 generaldirektörsposter eller motsvarande myndighetschefer. Vi kommer naturligtvis inte att utannonsera kommissionärsjobbet, men det är viktigt att det blir en kvalificerad och kompetent person. Vi avser att återkomma lite senare under våren med mer detaljer om hur det ska gå till och avser att också föra samtal med företrädare för oppositionen. Jag hoppas att jag kan få återkomma till Sven-Erik Österberg i denna eller någon annan form och precisera detaljerna kring detta lite mer. Jag tror dock att vi behöver en liten tid på oss under våren för att klargöra under vilka omständigheter kommissionen ska tillsättas.
Sven-Erik Österberg (S)
Anf. 228 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet Cecilia Malmström för ett alldeles utmärkt svar i detta senaste inlägg. Jag tar det som en intäkt och har full respekt för och känner till själva processen med Lissabonfördraget. Vad gäller införlivandet av Irland tror jag att vi delar uppfattningen att de ska ansluta sig till detta så att vi får fördraget på plats. Det är klart att det råder viss osäkerhet kring det tidsmässigt och så vidare. Förmodligen ska det också hållas en ny folkomröstning innan de säger ja till fördraget. Den processen är ganska komplicerad, och vi vet inte riktigt var den hamnar och hur den påverkar andra länder. Det vet vi inte ännu. Vi lever väl båda med förhoppningen att det ska fungera. Vi behöver det nya fördraget, och det vet jag att vi är överens om sedan tidigare. Jag tar till mig det som Cecilia Malmström har sagt, att hon är för en öppen process. Jag välkomnar det och litar fullt på statsrådets ord i det fallet, alltså att en sådan process kommer att starta och att oppositionen blir vidtalad och har möjlighet att lägga fram sina synpunkter. Jag nöjer mig med det så långt. Jag har inte mycket mer att säga i den här diskussionen utan tar det som en positiv del av debatten. Vi kommer att följa frågan och se vad som händer under våren då regeringen återkommer i frågan. Jag ber att få tacka för svaret.
Cecilia Malmström (Fp)
Anf. 229 Cecilia Malmström (Fp)
Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten utan tackar Sven-Erik Österberg och Carl B Hamilton för debatten. I denna fridens sinnesstämning kanske vi kan önska varandra en god jul.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.