Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Nivån på svenska elpriser
Interpellation 2008/09:397 av Eriksson, Alf (s)
Interpellationen är besvarad
- Anmäld:
- 2009-03-11
- Inlämnad:
- 2009-03-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält:
- 2009-03-24
- Sista svarsdatum:
- 2009-03-25
- Besvarad:
- 2009-04-27
Interpellationen
den 11 mars
Interpellation
2008/09:397 Nivån på svenska elpriser
av Alf Eriksson (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Regeringen vill snabba på integreringen mellan den nordiska och den europeiska elmarknaden. Därmed kommer svensk el att exporteras i samma takt som de högre europeiska elpriserna importeras. Till exempel var elpriset i EU 25 enligt Eurostat åren 2004–2006 i snitt 62 procent högre än elpriser i Sverige för mellanstora industrikunder. I regeringens eget underlag framgår det också tydligt att de svenska elpriserna kommer att stiga i samband med att flaskhalsar mellan Kontinentaleuropa och Norden byggs bort. Från delar av regeringen har nya kärnkraftverk och en forcerad utbyggnad av elöverföringskapaciteten lyfts fram som en möjlighet till en massiv svensk elexport.
Med anledning av vad som anförts vill jag fråga näringsministern:
Vilka överväganden gör näringsministern beträffande konsekvenserna för svensk industris konkurrenskraft av en höjning av svenska elpriser till den europeiska nivån?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:397
Webb-tv: Nivån på svenska elpriser
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Alf Eriksson har frågat mig vilka överväganden jag gör beträffande konsekvenserna för svensk industris konkurrenskraft av en höjning av svenska elpriser till den europeiska nivån.
Först av allt vill jag säga att en väl fungerande svensk, nordisk och nordeuropeisk elmarknad med fritt tillträde till näten för nya elproducenter är en förutsättning för att vi ska kunna nå de ambitiösa mål för klimat och förnybar energi som vi gemensamt satt upp inom Europeiska unionen. Detta beslut fattade den gamla socialdemokratiska regeringen tillsammans med andra EU-länder. Jag kan också konstatera att Energimyndigheten gör bedömningen att Sverige under lång tid framöver kommer att vara nettoexportör av el - el som ersätter fossilel i våra grannländer. Det är alltså för mig självklart att vi även i framtiden ska verka för en öppen och integrerad nordeuropeisk elmarknad.
Vi har i dag en avreglerad elmarknad som är gemensam med övriga nordiska länder, och priset styrs av utbud och efterfrågan. Vi politiker sätter inte elpriset, vilket jag tycker är bra. Däremot påverkar vi priser genom olika styrmedel såsom skatter, handel med utsläppsrätter och elcertifikatssystemet. Jag och många med mig tycker att den nordiska elmarknaden fungerar bra och har varit till nytta för kunderna och miljön.
Den trend med långsiktigt stigande elpriser som vi sett beror på flera olika saker, främst beroende på ökade bränslepriser och kostnader för utsläppsrättigheter. Trenden beror till viss del också på ett ökat handelsutbyte och en successivt större integration mellan de nordiska och de nordeuropeiska marknaderna. Jag tror dock att integreringen på längre sikt kommer att leda till stabilare och utjämnade priser både i Norden och på kontinenten genom att vi på ett bättre sätt kan utnyttja alla de effektkällor som finns att tillgå i det samlade energisystemet. Därmed drar vi nytta av de respektive fördelar som det vattendominerande svenska och nordiska och det kraftvärmebaserade systemet i norra Europa ger. Likaså är jag övertygad om att ett sådant större energisystem leder till ökad försörjningstrygghet.
Målet för regeringens elmarknadspolitik är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Att skapa ett näringsklimat som stärker svenska företags internationella konkurrenskraft, oavsett om dessa är industriföretag, elföretag eller tjänsteföretag, är högsta prioritet för mig.
Den svenska klimat- och energiöverenskommelsen är den mest ambitiösa planen i världen i dag. Överenskommelsen ger mycket goda förutsättningar för en trygg energiförsörjning för industrin samtidigt som vi värnar klimatet.
Anf. 2 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret.
Visst har vi en avreglerad marknad; tillgång och efterfrågan styr till viss del priset. Problemet är att vi fortfarande under årets alla timmar har en för liten produktion för den nordiska marknaden. Det är därför som vi råkar ut för den marginalprissättning som sker på elenergi, det vill säga att det är den sista producerade kilowattimmen som bestämmer priset på elen i landet. Det råkar vara så att det är de fossila bränslena som har den högsta driftskostnaden, där kolkondensen ligger högst. Finns det kolkondens i systemet sätts priset utifrån den, och det innebär att det blir högre priser än vad som är befogat med tanke på att hälften av vår elproduktion kommer från vattenkraften, som har den lägsta driftskostnaden. Den gamla kärnkraften - man får säga gammal i dag - har också betydligt lägre kostnader. Det innebär att producenterna tjänar väldigt bra med pengar. Det är klart att man då vill behålla det här systemet.
Problemet är att vi konsumenter och framför allt vår basindustri får betala. Industrin sålde för ett antal år sedan stora vattenkraftstillgångar - det ångrar de säkert i dag. Vad jag förstår trodde man från industrins sida att staten aldrig skulle godta att dessa höga marginalvinster hamnade i kraftbolagens fickor. Man trodde naturligtvis att staten skulle ta in de övervinster som det blev, för övervinster blir det. När vi lägger skatt på fossila bränslen fungerar det här systemet så att kraftproducenterna tjänar ännu mer pengar. Skatten läggs på toppen på kostnaden för kolkondens, vilket innebär att man tar ut det högre priset även för vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.
Vi har möjlighet att slippa det här fenomenet eller i alla fall dämpa effekterna. Marginalkostnadsprincipen kommer att vara kvar, men vi kan ta bort det dyraste produktionssättet, nämligen kolkondensen. De utbyggnadsplaner som nu finns och de prognoser som Energimyndigheten, och för den delen också regeringen, visar innebär att vi får en rätt kraftig överproduktion och kan sälja energi. Men om vi då ser till att utvidga den marknaden så att vi spänner ut över hela Europa och låter hela Europa ingå i systemet kommer trots detta överproduktionen i Norden att bli styrd av kolkondenspriset i Tyskland.
Anser näringsministern att det är befogat att vi ska ha dessa priser och äventyra vår basindustri?
Anf. 3 Carl B Hamilton (Fp)
Herr talman! I riksdagsvalet 2010 kommer i just energifrågan två klara alternativ att stå mot varandra, eller rättare sagt ett klart alternativ mot en rödgrön röra. Nu vill jag gärna att interpellanten lyssnar noga.
Maria Wetterstrand, som tillhör ett av de tre partier som ska ingå i vänsterkoalitionens regeringsalternativ, sade så här i lördags enligt Miljöpartiets egen hemsida: "En rödgrön regering kommer efter nästa val att pröva möjligheten att stänga reaktorer. Läget har aldrig sett bättre ut än nu. Det kommer att vara både möjligt och rimligt, och Miljöpartiet kommer att driva detta hårt ." Det innebär alltså att Miljöpartiet kommer att vilja minska utbudet av elektricitet eller elproduktion i Sverige.
Alf Erikssons parti vill dessutom avskärma den svenska marknaden från övriga Europa. Här kommer det alltså att vara två krafter som båda verkar för ett minskat utbud och en minskad flexibilitet på den nordiska och den svenska elmarknaden. Det kommer med naturnödvändighet att göra att priset på el blir högre.
Vi kan ju tänka oss en rödgrön regering - det kommer förhoppningsvis inte att inträffa - där den ena falangen sitter och kräver att elproduktionen ska minska inom landet och den andra säger att vi dessutom ska omöjliggöra import, om så skulle behövas, från övriga Europa. Ja, kvar sitter då de stackars konsumenterna, industrin och inte minst basindustrin som kommer att erfara att priserna går upp, upp, upp. Och Miljöpartiet hurrar.
Som sagt var: En rödgrön regering kommer efter nästa val att pröva möjligheten att stänga reaktorer, enligt Maria Wetterstrand. Hon tycker dessutom att läget aldrig har sett bättre ut än nu. Både industri och konsumenter månde bäva inför det regeringsalternativet.
Nej, jag tror att just i den här frågan har alliansen ett väldigt övertag i trovärdighet, inte bara politiskt utan dessutom ekonomiskt, inför detta hemska öde som skulle kunna drabba Sverige med en regering som både vill minska den inhemska produktionen av el och vill minska möjligheterna att importera el från andra länder.
Anf. 4 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag måste säga att jag har lite svårt att förstå frågan från Alf Eriksson, för det system vi har nu är i mångt och mycket det system som Socialdemokraterna själva har byggt upp. På den tiden trodde ni ju på både en nordisk elmarknad och en alleuropeisk elmarknad. Det var också den ståndpunkten ni drev på EU-nivå. Nu står Alf Eriksson här och låtsas inte kännas vid det här systemet över huvud taget. Nu pratar vi svensk basindustri, och då blir det en helt annan politik som får gälla.
I andra sammanhang är jag här och diskuterar klimatfrågan, och då har vi några andra som ställer otroligt höga krav på att vi ska minska utsläppen här i Sverige. Det är ingen måtta på vilka krav ni kan ställa på svensk industri då. Och då är ni inte i närheten av att diskutera låga elpriser eller låga kostnader för svensk basindustri, utan då är det någonting helt annat.
Det system som finns i dag tycker jag är bra, dels att det är en avreglerad elmarknad, dels att vi mer och mer försöker förstärka den nordiska elmarknaden. Det innebär att Svenska kraftnät nu har ökade möjligheter att bygga ut nätet inom Sverige men också i koppling till de nordiska grannländerna. Det gör att vi får en mycket effektivare elmarknad och att vi kan komplettera med våra energislag från respektive länder. När vi har bra med vattenkraft kan något annat land behöva hjälp från oss och vice versa. Vi kan också se att den vindkraftsutbyggnad som sker nu bidrar till en bra balans till vattenkraft och andra energislag. Det här är bra. Det är bra för en väl fungerande elmarknad.
När ni socialdemokrater genomförde det här var väl aldrig tanken att ni skulle ha en statlig prispolitik. Åtminstone gav ni aldrig sken av det när ni satt i regeringsställning. Men nu får man nästan känslan av att ni skulle vilja sitta i regeringsställning och peka ut hur priserna ska vara till svensk basindustri.
Jag tror på marknadsekonomin, också när det gäller det här. Det som är bra när man öppnar marknaden är att det är fler företag som kan konkurrera. Och får vi en väl fungerande nordisk elmarknad har vi också som kunder större möjligheter att köpa el från fler bolag än de få som vi har här i Sverige.
Sedan skulle jag vilja veta vad som är ert besked till Baltikum. Den mest aktuella kabeln som finns nu är den till Baltikum, och den är jag uppvaktad om nästan varje vecka. De baltiska länderna har nämligen fått löfte om att om de stänger Ignalina ska vi andra ställa upp solidariskt och se till att det fungerar väl för dem. De har också en hemläxa att göra.
Baltkabeln är den mest aktuella kabeln nu. Vad de baltiska länderna vill nu är att koppla ihop sig med den nordiska marknaden. Innebär interpellationen som Alf Eriksson ställer att ni säger nej till baltkabeln? Innebär det att ni ska säga till de baltiska staterna att ni inte vill ha med dem att göra, att de får klara sig bäst de vill? Innebär det att ni nu säger nej också till EU, att vi nu inte ska ha någon alleuropeisk elmarknad utan att vi på sin höjd ska ha en nordisk elmarknad? Kanske det är en svensk ni tänker er.
Ni måste ge några svar och besked om vad som är er tanke i detta. Att ni kritiserar höga elpriser räcker inte. Människor som lyssnar till er vill ju veta vad ert alternativ är om nu regeringens är så dåligt. Alf Eriksson har chansen att här i talarstolen berätta vad som är ert alternativ. Jag tror att det är väldigt många som önskar få ett besked om detta.
Till sist undrar jag: Om det nu är så att man kritiserar kolkraften och annat, vad är då ett bättre sätt än att bygga ut det förnybara och växla ut kolkondensen? Det är ju så vi måste göra. Och kan Sverige vara nettoexportör av ren och förnybar el, vad kan då vara ett bättre bidrag till Europas miljö än just det?
Anf. 5 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Vi har den nordiska marknaden och vi behöver, som näringsministern säger, en marknad som är lite större för att balansera en större andel förnybar energi, framför allt vindkraft. Det håller jag fullständigt med om. Men det finns ju gränser för det här behovet också. Det finns ingenting som säger att vi behöver en marknad som spänner över hela Europa, att vi i den kalla Norden ska vara nettoexportör av energi till det varma Sydeuropa. Det går liksom inte ihop.
Näringsminister Maud Olofsson blundar för marginalprissättningens problematik när vi talar om det här. Vi har sagt att vi vill ha en nordisk elmarknad, och vi har en nordisk elmarknad. Vi har också sagt att av solidariska skäl bör vi ställa upp på baltkabeln. Det är ett klart besked. Men sedan räcker det, för det finns ingen anledning att i någon större omfattning knyta ihop oss för att importera el till dyra europeiska elpriser.
Herr talman! Det är jobben det handlar om. Våra råvaror som vi förädlar i vår basindustri har varit och är till stor del förutsättningen för vårt välstånd. Vi har kunnat förädla våra råvaror på grund av att vi har haft billig energi. Det har kompenserat för vårt läge i förhållande till de stora exportmarknaderna ute i Europa. Vi har alltså längre väg att transportera produkterna än vad våra konkurrenter har. Därför behöver vi något på plussidan, och det har vi haft på energisidan, vilket kommer att raderas ut om utvecklingen med marginalprissättning utifrån de europeiska priserna ska fortsätta.
Det finns två vägar att gå. Den ena är att vi använder våra råvaror, och dit räknar jag också energi, att vi förädlar dem så långt det är möjligt och säljer våra färdigförädlade produkter på marknaden. Det skapar jobb i landet. Det skapar det välstånd som vi behöver.
En annan fråga är Vattenfalls ställning. Vattenfall tjänar i dag väldigt mycket pengar på just marginalprissättningen, och det gör naturligtvis också de andra kraftbolagen. Jag kan väl smälta att Vattenfall tjänar bra med pengar om man investerar dem i förnybar energi och följer de politiska riktlinjer som vi lägger fast bland annat här i Sveriges riksdag.
Majoriteten har sagt att under innevarande mandatperiod ska Vattenfall inte säljas. Betoningen på "innevarande" innebär att det kan bli något annat om drygt ett år. Med dessa förutsättningar skulle en utförsäljning av Vattenfall innebära att vi inte fick ta del av de tillgångar som Vattenfall får på grund av marginalprissättningen.
Hur blir det med Vattenfall under nästa mandatperiod om Maud Olofsson får sitta kvar?
Anf. 6 Carl B Hamilton (Fp)
Herr talman! Alf Eriksson säger att det gäller jobben och basindustrin. Men ni ska ju regera ihop med ett annat parti som vill lägga ned hälften av elproduktionen i Sverige. Maria Wetterstrand säger att läget aldrig har sett bättre ut för att minska denna produktion.
Då blir det precis som med jordgubbarna på sommaren. Är det ont om jordgubbar stiger priset. Det är samma sak här. Minskar utbudet av el kommer priset på el att stiga. Det är inte konstigt utan fullständigt naturligt och vanligt, vilket erfarenheten talar för.
Alf Eriksson säger att det inte finns någon anledning att koppla ihop sig med övriga Europa och att det inte finns något som säger hela Europa. För det första bryter detta mot EU:s elmarknadsdirektiv. Den regering som Alf Eriksson vill ha kommer att bryta mot ett numera ganska centralt EU-direktiv. Det är alltså en ogenomförbar politik att snörpa av Norden.
För det andra var ingen annan än Mona Sahlin en intensiv frihandlare på detta område. Ni har gjort ett lappkast efter valet 2006. Så sent som fyra månader före valet sade Mona Sahlin i ett svar till Hans Backman, Folkpartiet: Genomförandet av elmarknadsdirektivet, som alltså talar om fri handel med el, och skapandet av en inre marknad för el syftar till att ge positiva effekter för konkurrensen och därmed kunderna. Det är därför viktigt att direktivet implementeras i alla medlemsstater så att förutsättningar för en fullt fungerande och konkurrensutsatt inre marknad skapas.
Vidare sade hon: Krav på att begränsa eller diskriminera export eller import av el förekommer inte på de många möten som jag som minister har med mängder av svenska företag och näringslivsföreträdare.
Det är tydligen helt andra toner nu. En viss anpasslighet och populism kan jag ana.
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tycker att det här är ett spel för galleriet. Ni sade ja till detta. Precis som Carl B Hamilton sade tycker Mona Sahlin dessutom att detta är bra. Ni har själva varit med och drivit igenom en alleuropeisk elmarknad och att Sverige ska finnas med på den.
Ni säger ja till baltkabeln. Ja, det är den kabel som är aktuell. Polenkabeln är redan byggd. Den gav ni själva tillstånd till.
Vi vill naturligtvis att de europeiska länderna ska kopplas samman. Försök, Alf Eriksson, att gå ut i Europa, med tanke på gaskris och annat, och säg: Vi socialdemokrater tycker inte att man ska koppla ihop Europa till en väl fungerande marknad.
Säg det till Bulgarien, Polen, Ungern och de andra länderna! Jag tror inte att det är något populärt budskap. Ni kommer att få det svårt i EU-valrörelsen om stängda gränser är Socialdemokraternas valbudskap.
Det är klart att vi måste ha en europeisk elmarknad som fungerar. Det är klart att det finns en gemenskap i att vi får en klimat- och energipolitik som fungerar i hela Europa. En viktig del i detta är en fungerande elmarknad.
Alf Eriksson vet att om man har ett överskott tjänar man alltid på det. Det är tack vare att vi har gett tydliga besked och styrmedel till elproducenterna som vi har ett överskott just nu. Det innebär att vi har lägre elpriser än våra konkurrenter, bara tack vare det. Regeringens plan är att fortsätta detta. Fram till 2020 ska vi ha 25 terawattimmar förnybar energi som kommer in i vårt system. Det är klart att det spelar roll också för svensk basindustri.
Det som också kommer att spela en viktig roll och som Alf Eriksson inte vill svara på är: Vad ger ni för besked till industrin när det gäller utsläppen och utsläppshandeln?
De krav ni ställer på att minska utsläpp här i Sverige kommer dramatiskt att förändra svensk basindustris och svenska företags möjlighet att konkurrera. Ni tycker att de ska ha helt andra spelregler än de europeiska företagen. Ni har ännu inte presenterat listan över de styrmedel som ni kommer att behöva. Ni vill inte presentera den, framför allt inte före den 1 maj. Men när ni tvingas presentera hur ni ska minska utsläppen med så mycket som ni har sagt i er motion kommer det att innebära mycket höjda skatter och andra kostnader för att få igenom det. Nu finns det möjlighet att berätta vad det innebär för svensk basindustri.
Vi har en ambitiös klimat- och energipolitik, men vi tycker också att den ska förenas med konkurrenskraft och bra möjligheter att skapa jobb här hemma. En fri nordisk elmarknad som kopplas ihop med Baltikum och en europeisk elmarknad är ett ypperligt sätt att förena en ambitiös klimatpolitik med en ambitiös energipolitik. Det är precis det som uppgörelsen går ut på.
Anf. 8 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Jag har ställt interpellationen till näringsministern. Jag kommer inte att beröra Carl B Hamiltons inlägg, för han är inte näringsminister. Hans uppfattning i energipolitiken är dock välkänd.
Jag var på studiebesök på Vattenfalls försöksanläggning på Schwarze Pumpe i Tyskland för några veckor sedan. Man berättade att det skulle kosta 8-10 öre extra per kilowattimme om systemet att lagra koldioxid från kolkraft sattes i sjön. Vem får betala det om vi har marginalprissättning? Jo, det får den svenska konsumenten och basindustrin göra. Kostnaden läggs på vattenkraft, kärnkraft och så vidare. Är det rimligt att vi har ett sådant system när vi har fasat ut kol och satsar mycket på förnybara energimängder? Är det rimligt att vi ska betala för lagringen i Tyskland?
Det enda svar jag får av näringsministern är att den gamla s-regeringen var med på detta system. Vi var med på den nordiska marknaden och vi var med om ett utbyte, men vi har aldrig varit med om att låta den europeiska elmarknaden styra priset i Sverige. Anser näringsministern att det är rimligt att vi ska ha ett system där marginalprissättningen riskerar att slå ut stora delar av svensk basindustri?
Anf. 9 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag konstaterar att Alf Eriksson och Mona Sahlin är oense i denna fråga. Mona Sahlin är hederlig nog att stå upp för det den förra regeringen sade, men det kan ha att göra med att hon själv satt i regeringen. Hon var tillsammans med den övriga regeringen med om att säga ja till en europeisk elmarknad. Hon säger fortfarande att hon står bakom det, så Alf Eriksson har väl en del att göra i sitt eget parti.
Det var dessutom den förra, socialdemokratiska regeringen som var ansvarig när Vattenfall köpte kolkraft i Tyskland, så båda dessa saker - besluten om en europeisk elmarknad och inköp av kolkraft i Tyskland - bär Socialdemokraterna ansvar för.
Jag menar att det bästa sättet att få en ambitiös klimat- och energipolitik är att sätta upp höga och ambitiösa mål och att se till att svensk industri har samma konkurrenskraft som övrig industri. Därför kommer överenskommelsen i Köpenhamn att vara helt avgörande. Då får vi globala spelregler för globala företag; det är vad basindustrin är.
Regeringen är inriktad på att vi ska klara en sådan uppgift. Det kommer att bli väldigt tufft. Jag hoppas att oppositionen inser vilken betydelse man har när det gäller att hjälpa regeringen med att åstadkomma en sådan sak. Jag tror att det råder bred enighet om detta.
Vi behöver också bygga ut näten så att alla de som nu investerar i ny el- och energiproduktion verkligen kan distribuera den. Svenska kraftnät har fått möjlighet att öka ramarna för att kunna investera i mer elnät, både i Sverige och på en nordisk marknad.
Om fler investerar blir det bättre konkurrens. Om fler investerar får vi lägre elpriser i förhållande till andra. Det är det som är vägen framåt, inte att stänga gränser. Det är en återvändsgränd, Alf Eriksson, att säga: Stäng gränserna.
Ni har provat att stänga gränserna för människor. Prova inte det igen. Det är ingen framkomlig väg.
Övrigt om interpellationen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.