Nedläggning av Statens servicecenter i Motala
Interpellation 2024/25:514 av Johan Andersson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-11
- Överlämnad
- 2025-03-11
- Anmäld
- 2025-03-12
- Svarsdatum
- 2025-03-25
- Besvarad
- 2025-03-25
- Sista svarsdatum
- 2025-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Statens servicecenter har aviserat att kontoret i Motala kommer att läggas ned till sommaren 2025 till följd av besparingar aviserade av regeringen i budgeten för 2025 och framåt, med neddragningar om 50 miljoner kronor per år!
I valrörelsen 2022 drev den SD-ledda regeringen att man skulle värna hela landet, men beslutet som nu är fattat av regeringen och ytterst av Statens servicecenter är något helt annat!
Kontoret i Motala har cirka 60–70 besök om dagen och ombesörjer stöd för hela den västra länsdelen med kommunerna Motala, Vadstena, Boxholm, Ödeshög och Mjölby! Närmaste kontor blir nu Linköping, cirka 50 kilometer från Motala, eller Askersund, cirka 45 kilometer bort!
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Erik Slottner:
- Hur motiverar statsrådet och regeringen att Motala och andra orter nu förlorar viktig statlig service, trots ett fortsatt stort behov?
- Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att de människor som tidigare besökte Statens servicecenter i Motala fortsatt har tillgång till den service de behöver?
- Vilka åtgärder är statsrådet och regeringen beredda att vidta för att säkerställa att statlig service finns tillgänglig i hela landet och inte bara i större städer?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:514
Webb-tv: Nedläggning av Statens servicecenter i Motala
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:89
- Protokoll 2024/25:89 Tisdagen den 25 marsProtokoll 2024/25:89 Svar på interpellation 2024/25:514 om nedläggning av Statens servicecenter i Motala
Protokoll från debatten
Anf. 80 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Johan Andersson har frågat mig hur jag och regeringen motiverar att Motala och andra orter nu förlorar viktig statlig service trots ett fortsatt stort behov. Han har även frågat hur jag och regeringen avser att säkerställa att de människor som tidigare besökte Statens servicecenter i Motala fortsatt har tillgång till den service de behöver samt vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att säkerställa att statlig service finns tillgänglig i hela landet och inte bara i större städer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Varje skattekrona ska användas klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering. Mot denna bakgrund behöver servicekontorsverksamheten anpassas och effektiviseras. Det kommer fortsatt att finnas ett stort antal servicekontor runt om i hela landet, även om resvägen till närmaste fasta kontor kommer att bli längre för vissa personer.
När det kommer till konsekvenser för enskilda orter som riskerar att bli av med sitt servicekontor följer det av förordningen om statliga myndigheters lokalisering att Statens servicecenter bland annat ska upprätta en konsekvensanalys inför ett sådant beslut. Med dessa konsekvensanalyser som utgångspunkt kommer myndigheten att samråda med kommuner och andra berörda aktörer inför den fortsatta processen.
Statens servicecenter arbetar samtidigt med att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på fler ställen. Detta är en utveckling som jag följer med särskilt stort intresse.
Regeringen anser alltjämt att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska fortsatt finnas i hela landet för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd.
Anf. 81 Johan Andersson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Skälet till att jag ställde denna interpellation till statsrådet var just tidiga signaler om att man diskuterade en nedläggning av kontoret i Motala. Jag fick faktiskt redan före jul reda på det från personalen på kontoret.
Kontoret i Motala har varit igång i ett antal år. År 2024 hade man 13 760 besök, och man behandlade totalt 15 630 ärenden. De som nyttjar kontorets verksamhet är framför allt de som står långt ifrån arbetsmarknaden, äldre med begränsad digital kompetens, personer med språkliga barriärer samt nyanlända, och den gruppen är överrepresenterad i Motala om man jämför med rikssnittet.
Motalakontoret är dessutom en nod i den västra länsdelen av Östergötland. Det kommer att finnas kvar kontor i Norrköping, Linköping och Finspång. Det blir dock betydligt längre resväg än man är van vid.
När det gäller migrationsverksamheten tog Motalas kommunala verksamhet, precis som många andra kommuner, ett stort ansvar för bland annat flyktingmottagandet under åren då vi hade stora volymer. Det gäller även kopplingen till arbetsmarknaden, inslussning till jobb och andra delar. Det känns ganska illavarslande att det inte också räknas med i det här arbetet.
Precis som statsrådet säger kommer kommunstyrelsen i morgon att fatta beslut om sitt yttrande, som också kommer att tillsändas regeringen, statsrådet och naturligtvis Statens servicecenter.
Region Östergötland har varit väldigt skarp i sitt yttrande.
Min följdfråga kopplat till den här debatten blir: Kommer myndigheten att göra avvägningar utifrån den konsekvensbeskrivning som regeringen har anmodat Statens servicecenter att göra innan man fattar beslut? Det är en fråga som jag är angelägen om att få svar på. Hur kommer det att vägas in? Historiskt har man i de beslut som har fattats om kontor som har avvecklats inte beaktat det över huvud taget. Men det kanske blir en nyordning nu när det gäller den delen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att detta är en märklig hantering, inte minst utifrån att många politiska partier i den senaste valrörelsen sa att stad och land ska leva och att man ska ha förutsättningar även ute i landet, inte bara i de större orterna, när det gäller statlig närvaro.
Nu finns det statlig närvaro i Motala. Vi har Försäkringskassan, vi har Arbetsförmedlingen och vi har Systembolaget. Än så länge finns det alltså statlig närvaro. Men var det vad regeringen menade när man ville driva den frågan?
Anf. 82 Marianne Fundahn (S)
Fru talman! Statsrådet Erik Slottner har vid flera tillfällen sagt att det är Statens servicecenters eget beslut att lägga ned servicekontoren.
I myndighetens egen konsekvensanalys av nedläggningen av servicekontoret i Trelleborg skriver man: ”Den avsevärt neddragna anslagsnivån för åren 2025–2027 innebär att Statens servicecenter måste göra motsvarande kostnadsminskningar i verksamheten under samma period. För att Statens servicecenter ska klara av att minska kostnaderna i den omfattning och i den takt som riksdagen har beslutat på förslag av regeringen, behöver myndigheten både vidta omedelbara besparingsåtgärder och göra mer långsiktiga effektiviseringar av servicekontorsverksamheten. Detta innebär att servicekontor behöver avvecklas.” Statens servicecenter är väldigt tydliga här.
Jag anser att det är regeringens minskning av anslagen som ligger bakom stängningen av servicekontoret i Trelleborg.
Statsrådet har också i ett flertal interpellationsdebatter och även i svaret på dagens interpellation sagt: ”Varje skattekrona ska användas klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering.”
Det är självklart att skatten som kommer in till staten ska användas på ett klokt sätt. Om det inte finns några behov ska man självklart lägga ned verksamheterna. Men så är inte fallet här. Behoven finns kvar, men kostnaderna drabbar i stället kommunerna och den enskilde. Jag tolkar det som att prioriteringen är skattesänkningar för dem som tjänar mest, som ministern och jag.
Servicekontoret i Trelleborg hade år 2024 9 066 besök. Man hanterade 10 909 olika myndighetsärenden, varav 4 332 för Skatteverket och 3 866 för Försäkringskassan. Och det gjorde man under de tre dagar i veckan man har öppet. Det om något tyder väl på att det finns ett stort behov av verksamheten.
Verksamheten förväntas upphöra den 15 juni i år. Vart ska trelleborgarna då vända sig? Andra servicekontor ska enligt myndighetens egen analys vidta besparingsåtgärder.
Myndigheten skriver vidare i sin konsekvensanalys av kontorsavvecklingen att avvecklingar av servicekontor i den omfattning och i den takt som krävs för att möta anslagsneddragningen kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker kontoret i Trelleborg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En kontorsavveckling kan enligt Statens servicecenter ”även innebära att enskilda i ökad utsträckning tar kontakt med samverkansmyndigheterna via telefon och/eller digitala tjänster för att få sina servicebehov tillgodosedda. Det bör framhållas att den service som erbjuds av samverkansmyndigheterna via telefon eller digitala tjänster inte är att likställa med den personorienterade service som ges på servicekontor. Det finns därmed en ökad risk för att fler enskilda inte får sina servicebehov tillgodosedda”.
Belastningen på samverkansmyndigheterna riskerar också att öka, vilket dessutom innebär ökade kostnader för dem.
Anf. 83 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Först och främst tänker jag inte stå här och diskutera enskilda kontor. Jag har tagit emot väldigt många interpellationer som handlar om enskilda kontor. Men jag kan inte svara för enskilda kontor, eftersom det är fråga om ett beslut som är delegerat till myndigheten.
Jag har inte sagt att det här är något beslut som man fattat på myndigheten för att man velat det, utan som Marianne Fundahn säger är det klart att budgeten spelar in. I budgeten för 2025–2027 har Statens servicecenter fått ett minskat omfång. Det är en prioritering som regeringen har gjort. Det här innebär att ett antal kontor, 35 stycken enligt myndigheten, kommer att behöva läggas ned under dessa tre år, och det gör att vi kommer ned till samma antal kontor som vi hade 2019.
Det beslutet kom inte från tomma intet heller, utan Riksrevisionen har framhållit att det finns effektiviseringsmöjligheter på myndigheten. Man har sett att utbyggnaden av antalet kontor inte matchats av samma ökning av antalet besök, vilket gjort att kostnaden per besök har ökat. Det har gjort att regeringen velat göra en besparing; vi har sett en sådan möjlighet.
Vi har kommit fram till ett antal vägledande principer för lokaletableringen. Exempelvis är målet att det på sikt ska finnas ett kontor per FA-region, det vill säga per funktionellt arbetsmarknadsområde.
Jag fick en fråga från Johan Andersson om vilka bedömningar och övervägningar myndigheten gör. Det ska inte jag svara på som minister. Den frågan måste ställas till generaldirektören för ansvarig myndighet. Annars klampar jag in på det förbjudna området och ägnar mig åt ministerstyre. Då kan det hända att jag blir KU-anmäld för detta. Det kan jag alltså inte svara på.
Flexibla och mobila kontorslösningar tror jag väldigt mycket på. Även med de 148 kontor som finns i dag är det många människor i Sverige som inte har jättenära till ett servicekontor utan kanske behöver åka flera mil men ändå får någon form av samhällelig service. Flexibla och mobila lösningar är någonting som myndigheten jobbar på, och det behovet växer naturligtvis i en tid då antalet fysiska och fasta kontor måste dras ned.
Anf. 84 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag vet inte om jag blev så mycket klokare av statsrådets redovisning, och det gäller framför allt hans sista ord.
Jag har en följdfråga. Man har ju berett kommuner möjligheter att yttra sig. I Östergötland har både Motala kommun och Region Östergötland yttrat sig. Vilken vikt kommer man att fästa vid de yttranden som görs? Jag förstår att statsrådet inte kan och vill svara på den frågan, men statsrådet är ändå den som styr myndigheten via regeringen och budgeten. Någon diskussion måste det väl ha förts inom Tidösamarbetet när ni lade fram det här förslaget och gjorde den här budgetprioriteringen om vad värdet skulle vara? Eller är det en chimär? Är det ett spel för gallerierna? I Motala har man faktiskt tittat seriöst på om man kan använda sig av kommunens medborgarservice. Kan det vara en del på något sätt? Är det värt någonting eller inte? Är det en chimär? Då är det bättre att vara ärlig och rak om hur detta hanteras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är klart att människor blir irriterade när de ser att den statliga servicen försvinner. Jag kan hålla med om att det finns statliga myndigheter som är duktiga på att använda ny teknik på olika sätt. Skatteverket är en sådan myndighet som ofta lyfts fram. Det finns många människor som använder dessa lösningar, men alla har inte den möjligheten. Vad detta kommer att innebära är med all sannolikhet merkostnader för kommunerna, som är beroende av den här närheten till servicen. Där kan man uträtta sitt ärende inom socialförvaltningen eller utbildningsförvaltningen, och man kan naturligtvis ta kontakt med servicecentret när det är olika ansökningar och annat som ska göras.
Jag förstår att det inte har fattats något politiskt beslut om hur kontorsorganisationen ska se ut, men statsrådet pekar på att FA-regionerna är viktiga. Motala i Östergötland tillhör i och för sig FA-regionen Linköping, men med ett avstånd på 42 kilometer blir det ganska långt. Dessutom är Motala länsdelscentrum för resterande fem kommuner i den västra delen av länet, vilket gör att det kommer att halta med den här bedömningen.
Då är min fråga: Ges myndigheten möjlighet att fatta beslut om man ser att man har lagt fram ett förslag som inte är särskilt väl berett? Det tycker jag naturligtvis inte att det är, och det tycker inte heller de remissinstanser som yttrar sig, det vill säga kommunen och regionkommunen. De pekar väldigt tydligt på att det saknas argumentation. Statsrådet försöker lyfta fram den argumentation som myndigheten nu har i den här delen.
Den här frågan kommer vi naturligtvis att fortsätta följa för att se vad det blir av den. Kommer det verkligen att bli så positivt om man lägger ned ett servicekontor och tror att de brukare som har nyttjat det och nyttjar det kommer att finna nya digitala lösningar per automatik och tycka att livet är underbart?
Anf. 85 Marianne Fundahn (S)
Fru talman! Trelleborgs kommun har lämnat följande synpunkter: Det finns en risk att det blir en ökad belastning på kommunala verksamheter, exempelvis bibliotek och medborgarkontor, där invånarna har möjlighet att använda datorer för myndighetsärenden. Detta kan medföra ökade kostnader och resursbehov för kommunen. Kommer regeringen att kompensera kommunen för detta? Det är trots allt statliga myndigheters arbete man utför. Varför ska kommunerna än en gång betala för uppgifter som staten har ansvar för?
Länsstyrelsen i Skåne vidhåller i sitt yttrande att servicekontorsverksamheten är mycket viktig för att upprätthålla legitimiteten och förtroendet för de statliga myndigheterna. Länsstyrelsen pekar även på att kunder som besöker servicekontor framför allt är från socialt utsatta grupper och står långt ifrån digitaliseringen. Att försämra tillgängligheten till fysiska möten för dessa grupper kan enligt länsstyrelsen innebära ett minskat förtroende för staten och demokratin i stort. Hur ser statsrådet på risken för detta?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statens servicecenter skriver att man har förståelse för de synpunkter som inkommit men menar att avvecklingen av servicekontoret i Trelleborg tillsammans med andra planerade avvecklingar är av mycket stor betydelse för att Statens servicecenter ska kunna göra kostnadsbesparingar som motsvarar anslagsneddragningen för 2025–2027. Vi har i dag fått höra att även statsrådet ser kopplingen till anslagsminskningen.
Anf. 86 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Nu är det så här delegationen ser ut, Johan Andersson. Jag måste vara noga med formalierna. Det är myndigheterna som fattar besluten om de enskilda nedläggningarna. Exakt hur man avväger principerna mot varandra måste myndigheten svara på. Det kan inte jag svara på, för jag är inte inblandad på den nivån i myndigheterna. Det är så svensk statsförvaltning och styrning ser ut. Man tillämpar tre principer. Det handlar om besöksantal, regional spridning över landet och effektivitet.
Det görs ekonomiska effektivitetsavvägningar tillsammans med verksamhetsavvägningar och regionalpolitiska avvägningar. Det ska sammanvägas och till slut leda till att budgeten når en balans. Det kommer att kräva att en del kontor läggs ned. Det är utifrån de principerna som man fattar besluten.
Kom ihåg att över hälften av Sveriges kommuner även i dag saknar ett servicekontor. De kommunerna får inte någon kompensation av staten för att de saknar ett servicekontor. Det är inte per automatik så att alla kommuner som saknar servicekontor har en mängd ökade kostnader eller mycket högre kostnader än andra för olika typer av samhällsservice, i varje fall vad vi har kunnat se.
Där får man samarbeta mellan grannkommuner. En del får lite längre till ett servicekontor än vad de har i dag, så är det absolut. Men redan i dag finns det nog många som har längre än exempelvis fyra mil, som mellan Motala och Linköping. Där är det dessutom ganska bra förbindelser med kollektivtrafik och annat, medan det i vissa delar av Norrlands inland är längre avstånd. Det är så Sverige ser ut.
Frågan var om en myndighet kan dra tillbaka ett förslag om nedläggning efter att samrådet har skett. Det kan den absolut göra. Det är också därför man gör den här typen av samråd. Man vill ha in synpunkter och kanske där hitta argument som gör att förslag om att kontor ska läggas ned kan dras tillbaka och man hittar något annat i stället. Återigen är det myndigheten som fattar det beslutet och inte regeringen.
Det lät som att jag nu tror att om vi lägger ned ett antal kontor kommer de per automatik att bli digitala, och livet kommer att kännas underbart. Det har jag aldrig sagt, Johan Andersson. Huruvida livet känns underbart eller inte tror jag inte har så mycket att göra med om man har tillgång till Statens servicekontor eller inte. Det finns nog rätt många andra avvägningar.
Allt fler saker blir digitala, och allt fler medborgare klarar av att utföra tjänster digitalt. Många myndigheter får också tjänster som blir alltmer användbara digitalt. Det gör att fler klarar av att utföra dem därför att de helt enkelt blir mer användarvänliga. Det är en annan viktig fråga för mig som digitaliseringsminister. Men det är en annan debatt.
Anf. 87 Johan Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Återigen tack till statsrådet även om jag inte är nöjd med svaret, men det hör statsrådet tydligt.
Jag ser med spänning fram mot myndighetens ställningstagande när den har tagit del av konsekvensbeskrivningarna. Det är verkligen spännande. Jag förutsätter att det är ett beslut som går att följa när det sedermera fattas och att man också kan analysera ställningstagandet som myndigheten gör när det kommer.
Det är i allra högsta grad en statlig myndighet. Då bör det också finnas en följsamhet i beslutsfattandet om detta. Det känns lite knepigt med hela den delen, eftersom man så tidigt fick beskedet om att kontoret nog var ett av dem som skulle läggas ned. Det var redan innan man fattat beslut om budget och annat.
Jag hoppas och litar på statsrådet vad gäller att man kör med öppna kort. Agendan för avveckling av servicekontoren skulle vara otroligt spännande att få diskutera. Men det kanske vi kan ta vid ett annat tillfälle. Jag har mina dubier när det gäller det.
Här handlar det om människor som står ganska långt från samhället, som har svårt att komma in och som kanske inte är så röststarka. Det är naturligtvis de som drabbas vad gäller våra servicekontor.
Det finns ett stödparti i regeringskonstellationen som har en väldigt tydlig agenda när det gäller det. Nu tänker jag inte på statsrådets parti, utan det finns ett annat parti. Jag är ganska övertygad om att det finns andra argument kopplat till det.
Jag ser fram emot en förnyad debatt när vi ser ställningstagandet från Statens servicecenters verksledning om hur man kommer att hantera frågan om kontoret i Motala.
Anf. 88 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Johan Anderssons senaste konspirationsteorier här låter jag nog stå oemotsagda än så länge. De var lite otydliga, även om jag nog förstod varåt han ville.
Jag kan bara dementera att det skulle ligga några sådana tankar bakom detta som att vi skulle göra människor mindre röststarka och mindre benägna att rösta i allmänna val. Det är ganska långtgående konspirationsteorier som ligger mycket långt ifrån verkligheten eller inte har någonting med verkligheten att göra.
Vi har sett att det här finns en effektiviseringspotential, inte minst utifrån Riksrevisionens rapport. Det kommer att leda till att ett antal kontor behöver läggas ned. Det kommer i sin tur att leda till att en del medborgare i Sverige kommer att få längre till sitt närmaste kontor. Men det innebär inte på något sätt att servicen försvinner.
Som jag nu sagt ett antal gånger jobbar myndigheten också med mer flexibla mobila lösningar. Det uppdraget kom även med dagens kontorsnät. Men det blir nu ännu viktigare. Även med det kontorsnät som finns i dag är det många som har ganska långt till ett fysiskt kontor. Därmed är detta uppdrag väldigt viktigt.
När neddragningen nu är gjord får vi samma antal kontor som vi hade 2019. Sverige var väl inte helt söndertrasat 2019, även om vi då hade genomgått en mandatperiod med socialdemokratisk regering.
Tack för debatten! Vi lär väl synas igen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.